Kris- och beredskapsplan för IT- Gymnasiet i Helsingborg

Transkript

1 Sida 1 (18) Kris- och beredskapsplan för IT- Gymnasiet i Helsingborg 2015/16 Kris och beredskapsplanen är en handledning för krisgruppen och skolans personal. Arbetet vid kriser förutsätter ett öppet och gott samarbete, en tydlig rollfördelning och att utvärdering sker kontinuerligt: Till dig som arbetar på IT-Gymnasiet i Helsingborg: Du skall veta var krisplanen finns Du skall läsa den varje läsår Du skall medverka till att informera ny personal om planen Du skall veta var alla brandsläckare finns Du skall veta rutinerna vid brand; uppsamlingsplatser och vad som förväntas av dig Du skall veta var förbandslåda finns Du skall veta var material till sorgebearbetning finns

2 Sida 2 (18) Innehållsförteckning 1. Kris- och beredskapsgruppen IT-Gymnasiet Helsingborg namn och telefonnummer 2. Telefonlista; larmnummer, journummer, Helsingborgs lasarett, buss och taxi 3. I en krissituation handledning för personalen Händelser som kan leda till kris- eller katastrofsituation på skolan Några allmänna råd vid den första kontakten med den/de behövande Checklista vid akut sjukdom eller olycksfall på skolan Checklista vid brand på skolan 4. Kris- och beredskapsgruppens arbete Kartläggning av situationen Fördelning av ansvar i en krissituation Emotionell första hjälp Reaktioner vid stress direkta och senare reaktioner 5. Handlingsprogram vid olika krissituationer Elevs plötsliga dödsfall Elevs dödsfall efter sjukdom Förslag till rutiner vid elevs bortgång Elevs försvinnande Föräldrars dödsfall Skolpersonals dödsfall Skolbussolyckor 6. Övriga handlingsprogram och rutiner Rutiner vid idrottsdagar, skolresor, studiebesök Rutiner vid blod-, kräkhantering Rutiner vid polisförhör med elever i skolan Rutiner vid misstanke om sexuella övergrepp Hur når vi målsman under dagtid? Hur når vi personals anhöriga 6. Sorgereaktioner hos ungdomar Omedelbara kris- och sorgereaktioner Senare sorgereaktioner Riktlinjer för omsorg Riktlinjer för stödsamtal Bilaga I: Formulär för registrering av telefonsamtal och besök Bilaga II: Utrymningsplan för IT-Gymnasiet i Helsingborg

3 Sida 3 (18) 1. Kris- och beredskapsgruppen IT-Gymnasiet Helsingborg Nayef Osman (krisledare) Hemtelefon: Anhörig (Maya Osman) Susanne Alkbrand (talesperson) Anhörig (Fredrik Alkbrand) Mickey Missler (research) Anhörig (Johanna Segersten) Gabriella Malmstedt (loggbok) , Syster Robine, skolsköterska Vid behov kontakta: Anders Persson Tobias Emanuelsson Jenny Hultkrantz

4 Sida 4 (18) 2. Telefonlista: journummer, taxi mm När du ringer, tänk på att informera om: Vad som har hänt? Vilket telefonnummer du ringer ifrån? Var hjälpen behövs? Vid NÖDSITUATION ring 112 för att nå: Ambulans Brandkår Polis Läkare Präst Socialjour Giftinformation Socialjour (kontorstid) Akutmottagning, Helsingborgs lasarett 1177 Akut tandvård 1177 Akut psykvård (barn) Akut psykvård (vuxna) Kommunens beredskapssamordnare PKL (landstingets psykosociala katastrofledningsgrupp) BRIS Jourhavande kompis, Röda korset Kvinnojouren Mansjouren Apotekets läkemedelsupplysning Polisen 11414

5 Sida 5 (18) Giftinformation Församling Ungdomsmottagning Blå kamelen Tolkförmedling Taxi Taxi Helsingborg Taxi-tjänst TaxiKurir Bussbolag

6 Sida 6 (18) 3. I en krissituation handledning för personalen Du som först får kännedom om något som bedöms vara av vikt för skolans kris- och beredskapsgrupp skall kontakta rektor och skolans krisgrupp. Vid en krissituation, gör anteckningar om följande: Vid en krissituation, försök: Datum Tid Vem som ringer (om det inträffat något utanför skolan) Vad som har hänt Se till att arbetet om möjligt fortgår som vanligt Se till att skolans växeltelefon är bemannad Se till att alla telefonsamtal och besök som berör händelsen registreras Observera att du har absolut tystnadsplikt. Ingen annan än skolans rektor, eller av denne utsedd person, får ge information till utomstående. 3.1 Händelser som kan leda till kris- eller katastrofsituation på skolan Olyckor där människor skadas eller omkommer Sjukdom anställda, elever, föräldrar och anhöriga Brand på skolan Hot och våld händelser orsakade av hat och illvilja Konflikter mellan elever eller personal på skolan Förändringskriser omorganisation och avskedanden Mobbing mellan människor på skolan Missbruk elever eller personal Sexuella övergrepp elever eller personal Personliga tragedier elever eller personal Katastrofer i vår närhet/omvärld som påverkar elever eller personal Miljöproblem lokaler

7 Sida 7 (18) 3.2 Några allmänna råd vid den första kontakten med den/de behövande Tillrättalägg klimatet runt den behövande. Omsorg, värme, lugn, accepterande, förståelse Visa att du finns; Jag finns här för dig!, ge den behövande din tid Klampa ej in! Gå varsamt fram Låt eleven/den vuxne prata Varsam beröring lugnar! Se vidare: 4.3 Emotionell första hjälp 4.4 Reaktioner vid stress 6 - Sorgereaktioner hos ungdomar

8 Sida 8 (18) 3.3 Checklista vid akut sjukdom eller olycksfall på skolan Ge första hjälpen! Larma 112 och berätta: Vad som har hänt Var du ringer ifrån Var hjälpen behövs Se till att hålla andra borta från olycksplatsen Se till att någon följer den skadade till sjukhus Informera rektor eller krisgruppen Kontakta anhöriga (elevkort och personalkort med telefonnummer till anhöriga finns i krisgruppspärmen på expeditionen.) Om du upptäcker brand! 3.4 Checklista vid brand på skolan Larma 112 och berätta: Vad som har hänt Var du ringer ifrån Var hjälpen behövs Hjälp eleverna till samlingsplatsen Ta med aktuell närvarolista Se till att inga elever finns kvar i de lokaler där du vistades Räkna eleverna och jämför med dina listor

9 Sida 9 (18) Vid kris eller katastrofsituation: 4. Kris- och beredskapsgruppens arbete Samla gruppen. Kartlägg situationen (4,1) och fördela arbetsuppgifter (4.2). Gör anteckningar! Kontakta anhöriga görs av rektor eller av denne utsedd person. Se till att berörda ges tillfälle att kontakta anhöriga Samla alla berörda på en trygg och avskärmad plats. Alla bör om möjligt stanna kvar på skolan Ge emotionell första hjälp (4.3). Ha kännedom om olika stressfaktorer (4.4) Gör en bedömning av händelsens omedelbara effekter på eleverna, personalen och övriga. Vilka är i behov av särskild hjälp. Ordna socialt kontaktnät för kvällen t.ex. att personal finns på skolan Bestäm när gruppen skall ses nästa dag Informera alla berörda om händelsen och ge fortlöpande information Upprätta en handlingsplan för bearbetning av händelsen för såväl elever, anhöriga och personal Kartläggningsarbetet skall innehålla följande: Vem är drabbad? Vad har hänt? När hände det? Hur och var skedde det? Vem är informerad om händelsen? Vilken information har förmedlats? Hur är situationen nu? 4.1 Kartläggning av situationen

10 Sida 10 (18) 4.2 Fördelning av ansvar i en krissituation Vem informerar: Vem tar hand om: Vem kontaktar: Vem dokumenterar: Hur informerar vi personalen: Hur informerar vi föräldrar: Hur tar vi hand om eleverna anhöriga, övrig personal, andra berörda berörda elever, telefonsamtal, massmedia eventuella resurspersoner telefonsamtal, möten, besök (se bilaga) telefonkedja, personalmöte telefonkedja, föräldramöte de som drabbats, vikarier 4.3 Emotionell första hjälp Samla alla inblandade på en trygg och avskärmad plats Låt alla få möjlighet att kontakta anhöriga Ge omsorg och värme (mat, dryck, filtar m.m.) Placera alla deltagare i grupper. Ge deltagarna möjlighet att prata om det inträffade och att få uttrycka sina känslor Ge extra omsorg och uppmärksamhet till de som behöver det. Undvik att leta efter syndabockar. Informera om stressreaktioner som kan komma (se 4.4) Ordna så att alla har någon att prata med under kvällen och natten Bestäm när gruppen skall träffas nästa dag innan deltagarna går hem. Ingen bör gå innan mötet är avslutat.

11 Sida 11 (18) 4.4. Reaktioner vid stress direkta och senare reaktioner Ångest, oro och rastlöshet Känslomässig instabilitet Skuldkänslor Irritation Muskelspänningar Överreaktioner på ljud Sömnproblem Mardrömmar Återkommande tankar om händelsen Rädsla för olycksplatsen Problem med minne och koncentration Tendens att isolera sig Depression

12 Sida 12 (18) 5. Handlingsprogram vid olika krissituationer Nedan följer en rad åtgärdsförslag vid olika typer av krissituationer och efterbearbetning. 5.1 Elevs plötsliga dödsfall Oväntade dödsfall, genom hastigt insjuknande eller olycka, drabbar klasskamraterna som en chock. Eleverna har inte haft någon tid på sig att mentalt förbereda sig på dödsfallet och en del av den så nödvändiga tryggheten försvinner plötsligt. Om en elev avlider plötsligt kontaktar den som först fått vetskap om dödsfallet krisgruppen. Dessa kallar sedan till ett akutmöte där all personal deltar. En person utses som kontaktperson till elevens hem. Elevens mentor samlar klassen och berättar för klasskamraterna om vad som hänt. 5.2 Elevs dödsfall efter sjukdom Även om en elev varit allvarligt sjuk under en längre tid förbiser man ofta att berätta om sjukdomsförloppet, eller den senaste utvecklingen. Klasskamraterna kan därför sakna nödvändig information som gör dem dåligt förberedda på en kamrats dödsfall på grund av sjukdom. Tänk på: att ge vidare information om en elevs sjukdom kräver föräldrars medgivande. Den som får besked om dödsfallet kontaktar någon i krisgruppen. Dessa kallar sedan till ett akutmöte där all personal deltar. En person utses som kontaktperson till elevens hem. Elevens mentor samlar klassen och berättar för klasskamraterna om vad som hänt. 5.3 Förslag till rutiner vid elevs bortgång Gemensam samling på skolans område Flaggceremoni Iordningställande av en minnesplats med ljus, kondoleansbok och eventuellt ett fotografi Gemensam minnesstund i klassrummet/matsalen/kyrkan. Minnesstunden kan omfatta tal från skolledare, mentor, kamrater, diktläsning och sång Avsätta tid i klassen för att prata om det som hänt och att arbeta med frågor om döden Om behov finns bör kontakt upprättas med professionella handledare (psykolog, extern krisgrupp, präst) Elever och personal beredes möjlighet att deltaga i begravningen Besöka gravplatsen vid senare tillfälle Besök vid eventuell olycksplats Eventuellt inställda lektioner och aktiviteter beslutas av rektor

13 Sida 13 (18) 5.4 Elevs försvinnande Krisgruppen sammankallas. En kontaktperson utses att samarbeta med familj och polis. Kontaktpersonerna är sedan informationsförmedlare till övrig personal. För att undvika spekulationer beslutar krisgruppen hur information skall förmedlas. All kontakt med massmedia sköts av rektor eller av denne utsedd person. 5.5 Föräldrars dödsfall Då föräldrars dödsfall blir känt informeras utbildare, personal och skolledning. En kontaktperson med hemmet utses av krisgruppen. Familjens önskemål måste respekteras när det gäller information till elevens kamrater. Beror dödsfallet på olycka eller själmord och eleven skall informeras på skolan, bör personer från krisgruppen närvara vid beskedet. 5.6 Skolpersonals dödsfall Personalsamling anordnas på skolan. Information ges till eleverna om vem som avlidit av mentorerna och skolledningen. Tid bör avsättas för att prata om det som inträffat. Krisgruppen ordnar med en minnesplats med ljus, kondoleansbok och eventuellt ett fotografi. 5.7 Skolbussolyckor Räddningstjänsten kontaktar skolledningen som sedan sammankallar krisgruppen. All information till massmedia ges av rektor eller av denne utsedd person. Rektor tillsammans med krisgruppen kontaktar anhöriga till de skadade och upprättar socialt kontaktnät. Information om olyckan förmedlas av krisgruppen till alla elever och personal.

14 Sida 14 (18) 6. Övriga handlingsprogram och rutiner 6.1 Rutiner vid idrottsdagar, skolresor och skolbesök Ansvarig utbildare ansvarar för att listor över elever och personal alltid finns på resan. På skolans expedition skall det också finnas listor på vilka som deltar, både elever och personal, samt var de befinner sig. Aktuella mobiltelefonnummer till alla utbildare skall finnas i krispärmen. Medföljande personal ansvarar för att förstahjälpen-väska finns på plats. 6.2 Rutiner vid blod-, kräkhantering Vid hantering av kräk eller blod används alltid engångshandskar pga smittorisken. Vid rengöring av detsamma finns för detta speciellt avsett rengöringsmedel i städrummet. Engångshandskar och rengöringsmedel finns på översta hyllan, till vänster, i städrummet. Städrummet är alltid låst, men all personal har tillgång till utrymmet. 6.3 Rutiner vid polisförhör med elever på skolan När det gäller förhör med ungdomar under 18 år bör vårdnadshavaren närvara om detta inte är till skada för utredningen. Det är polisens uppgift att informera föräldrarna om att förhör skall hållas på skolan. Kan föräldrarna inte närvara skall alltid någon från skolan delta. 6.4 Rutiner vid misstanke om sexuella övergrepp Vid misstanke om sexuella övergrepp skall skolledningen eller elevvårdspersonal alltid kontaktas. Den misstänkta skall ej informeras! Elevvårdspersonal ansvarar för anmälan till polis. En utredning om sexuella övergrepp är mycket känslig och sker enligt mycket strikta regler. Utredningen kan förstöras om de misstänkta är underrättade eller om personalen frågar ut eleven. 6.5 Hur når vi målsman under dagtid? Telefonnummer till elevernas föräldrar/målsmän finns i krisplanspärmen på expeditionen. Vid varje terminsstart ansvarar mentorerna att dessa nummer är aktuella. 6.6 Hur når vi personals anhöriga? Information om anhörigas telefonnummer finns i krisplanspärmen på expeditionen. Arbetslagsledarna ansvarar för att listorna hålls uppdaterade.

15 Sida 15 (18) 7. Sorgereaktioner hos ungdomar Sorgereaktionen kan se olika ut beroende på ålder, vilket släktskap eller känslomässigt förhållande eleven har till den avlidne och vilket stöd eleven får från sin omgivning. Här följer en sammanställning av olika sorgereaktioner hos ungdomar och vilka symtom de kan visa då de sörjer. Sorgereaktioner kan gälla vid dödsfall men kan även förekomma vid sjukdom, olyckor och separationer. 7.1 Omedelbara kris- och sorgereaktioner Människor unga som gamla reagerar olika på kriser och dödsfall. Vi kan därför inte förutse hur en elev kommer att reagera inför en allvarlig kris eller ett besked om ett dödsfall. De vanligaste akuta reaktionerna är dock: Chock och misstro. Rädsla och protester. Apati och förlamning Fortsättande av normala aktiviteter som om inget hade hänt Människor i en akut krissituation bistås bäst genom att mötas med omsorg, förståelse och att någon tar sig tid att lyssna. Det är också viktigt att den drabbade får saklig information om vad som sker och att han/hon skyddas från onödig stress. I en krissituation höjs en persons medvetande och det som händer runt omkring ger starka minnesbilder som senare kan återkomma.

16 Sida 16 (18) 7.2 Senare sorgereaktioner Människor unga som gamla reagerar olika på kriser och dödsfall. Vi kan därför inte förutse hur en elev i efterand kommer att reagera då han/hon har genomgått en allvarlig kris eller ett besked om ett dödsfall. De vanligaste senare reaktionerna är dock: Ångest: rädd att vara ensam, mardrömmar och sömnsvårigheter Skuldkänslor: om krissituationen uppstått i samband med någons plötsliga bortgång är skuldkänslor vanliga. Tillbakadragenhet: eleven håller sig för sig själv. Tristess och depression Skolsvårigheter: passivitet, uppmärksamhetskrävande eller koncentrationssvårigheter Psykosomatiska symtom: magont, huvudvärk m.m. 7.3 Riktlinjer för omsorg För att hjälpa en människa i kris kan följande riktlinjer vara bra att hålla sig till: Ge fakta och information om vad som hänt. Ge öppna och raka besked om vad som kommer att ske härnäst. Ge enkla och korta förklaringar Ge tid till tankemässig bearbetning, tillåt frågor och samtal Undvik fraser i stil med tiden läker alla sår, jag förstår hur du känner det, det kunde varit värre. Lyssna aktivt; ge förståelse, stöd, tillåt reaktioner, ge tid och var ej rädd för att visa egna känslor Skydda mot onödig stress som t.ex. personer från massmedia, starka sinnesintryck och överdrivet hjälpsamma personer. Ge personen mat, dryck och värme

17 Sida 17 (18) Riktlinjer för stödsamtal Om en elev drabbats av sorg eller kris är det viktig att skolans personal avsätter tid för samtal. Samtalen kan ske individuellt eller i grupp. Samtalen är viktiga eftersom den drabbade kan få berätta om sina upplevelser men också känna att han/hon får stöd och hjälp av sin omgivning. Här följer några praktiska råd för stödsamtal i grupp: Diskutera regler för gruppen Uppmana deltagarna att prata om sina upplevelser; vad som faktiskt har hänt, vad man tänkte, vilka känslor väcktes, hur man kände sig, vad som var värst, vilka stressreaktioner som uppstod. Uppmana deltagarna att ömsesidigt stödja och hjälpa varandra och att dela upplevelser och känslor Om någon gråter, ge tid och uppmärksamhet i lugn och ro Ledaren skall lyssna aktivt, fråga, undra och klargöra Låt gruppen finna sin egen form Låt ilska komma fram utan att leta syndabockar Informera om stressreaktioner Avsluta mötet med att summera upplevelsen, diskutera hur vi skall gå vidare, prata om behov av nytt möte, behov av professionell hjälp och praktiska önskemål från gruppen.

18 Sida 18 (18) Bilaga 1 Datum och tid: Namn: Typ av kontakt: Ärende: Vill bli uppringd/kontaktad på telefon/epost/adress: Gör ett nytt besök: Mottaget och ifyllt av: Vidtagna åtgärder: