Alfaskolans krisplan

Transkript

1 Alfaskolans krisplan

2 Innehållsförteckning o Inledning s. 3-4 o Viktiga telefonnummer s. 5 o Dödsfall elev s. 6-7 o Dödsfall personal s. 8 o Elev som mister nära anhörig s. 9 o Vid allvarliga olyckor i / vid skolan s. 10 o Elever med allvarlig sjukdom s. 11 o Elevs försvinnande s. 11 o Vid allvarliga olyckor i allmänhet s. 11 o Bilaga 1. Klassrumssamtal s o Bilaga 2. Krissituationers olika faser s o Bilaga 3. Vanliga sorgereaktioner hos barn och ungdomar s. 16 o Bilaga 4. Kommunens larmlista s o Bilaga 5. Om du själv kommer i situationen att ge känslomässig första hjälp. s. 22 o Information till föräldrar s. 23 o Litteraturförteckning s

3 INLEDNING Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. Kriser som den här krisplanen handlar om, förorsakas av olika yttre händelser t ex genom att någon avlider eller är med om en olycka. Denna plan är tänkt att fungera som en handledning för personalen om en olycka eller ett dödsfall skulle inträffa. Man skjuter gärna problemen om sorg och död framför sig därför att man hoppas att något sådant inte ska inträffa på den egna enheten. Med en sådan attityd kan det hända att när en olycka eller ett dödsfall faktiskt händer står man där osäker och förvirrad. Bästa möjliga mentala och praktiska förberedelse kan i en krissituation vara av avgörande betydelse för både elever och personal. Alla på enheten måste känna till krisplanen, vad den innehåller, var den finns och hur den ska användas. Det är också av största vikt att planen är aktuell vad beträffar kontaktpersoner, telefonnummer och uppgifter på anhöriga. En förutsättning för att allt skall fungera någorlunda bra i en krissituation är att det finns en tydlig rollfördelning. Kom ihåg att alla personalkategorier kan ha viktiga funktioner att fylla i svåra situationer. Olyckans, händelsens omfattning, tid, plats avgör hur planen ska användas. Somliga händelser kräver enbart individuell behandling, andra kräver en uppläggning som involverar hela eller del av enheten. Tänkbara krissituationer: o elev, personal avlider till flöjd av olyckshändelse, sjukdom, självmord, mord o nära anhöriga till ovanstående avlider o elev, personal skadas svårt o allvarliga händelser, t ex misshandel, våldtäkt, bombhot, gisslandrama eller dyl o andra olyckor, naturkatastrofer i omgivningen ÖVERGRIPANDE BEREDSKAPSPLAN Enhetens krisgrupp består av: o Rektor Ulrica Junno o Beteendevetare Anna-Lena Lundén o Skolsköterska Tarja Eriksson o Skolassistent Evelina Andersson o Skolassistent Anne Nordström o Skyddsombud Nina Gustafsson

4 Krisgruppen ansvar för: o Krisgruppen träffas i början av varje termin för att stämma av och aktualisera krisplanen o Kontaktpersonernas uppgifter är kända i förväg och tydligt utformade o Krisgruppen har etablerat externa kontakter som kan ge stöd och hjälp samt ta över till viss del o Externa kontakter som avses är: präst, psykolog, kurator, BUP m.fl. o Rektor ansvarar för att all personal inom enheten är informerad om och har fått utbildning om enhetens krisplan och krisreaktion vid höstterminens start Vem gör vad? Rektor ansvarar för att: o Skaffa information om vad som hänt o Kalla in krisgruppens övriga personer och fördela arbetet o Samla/kontakta/informera personalen o Organisera nödvändiga åtgärder o Se till att de berörda blir underrättade av rätt person o Hänvisa massmedia till den person som är utsedd att vara pressansvarig Krisgruppens arbetsuppgifter: o Se till att det finns en krispärm tillgänglig o Ansvarar för att följande uppgifter i krispärmen är aktuella exp. o telefonnummer till barn/elever hem o telefonnummer till närmast anhöriga, föräldrar, mor och farföräldrar övriga o telefonnummer till personalen hem o telefonnummer till närmaste anhöriga - revideras vid ht start. o Informationsansvarig för verksamheten o Informera skolchef/förvaltningschef Krisgruppens akuta åtgärder: o Kartläggning av situationen Vad har hänt o Vilka är drabbade? o Omfattning av det som hänt? o Hur skedde det o Vilken information har förmedlats? o Vilken information skall förmedlas? o Hur är situationen just nu? o Vilka åtgärder krävs? o Behöver man informera via media, kontakta räddningstjänsten 4

5 Telefonlista: Allmänt SOS nummer 112 Sjukvårdsupplysning 1177 Bergslagssjukhuset Mitt Hjärta Polis 112, Räddningstjänst brandkår 112 Familjeläkarna - Mitt Hjärta Vuxenpsyk BUP Ungdomsmottagningen Giftinformationscentralen 112 / Smittskyddsenheten 1177 Sjuksköterska Västanfors församling ( präst ) Taxi Skolchef Kicki Svensson /

6 DÖDSFALL elev Direkt efter dödsfallet Plan för ritualer inom skolan när en elev har dött. De åtgärder som vidtas måste naturligtvis anpassas till elevens/elevernas ålder och om det är ett väntat dödsfall efter lång tids sjukdom eller om det är ett plötsligt dödsfall t ex genom olyckshändelse eller självmord. o Den som får vetskap om att ett dödsfall inträffat kontaktar ansvarig rektor och kontaktlärare o Rektor sammankallar enhetens krisgrupp o Kontrollera alltid om eleven har syskon i förskolan eller skolan eller i annan skola i så fall underrättas även den kontaktläraren/personalen o Bestäm vem som ska ha kontakt med hemmet. Vid dödsfall underrättar alltid polisen de anhöriga o Massmedia kontakter hanteras av rektor o Tänk på att hemspråksläraren är en bra resurs när det gäller barn av utländsk härkomst Den berörda klassen underrättas av klasslärare som sedan håller klassen samlad. o Tala öppet och konkret om det som hänt o Låt eleverna tala om sina tankar och känslor o Klassläraren eftersträvar att ingen elev kommer hem till ett tomt hus o Klassrumssamtalet se bilaga 1. o Även i syskonets klass bör tid avsättas för samtal o Flaggan halas på halv stång o Skolans övriga klasser underrättas av sina lärare Minnesstund i skolan o Alla elever samlas gemensamt i gymnastiksalen o Ljus tändes o Elev eller vuxen läser en dikt o Minnesord av rektor och/eller lärare o Sång, musik Förberedelse o Låt eleverna delta i blomprydning, placering av ljus, val av dikt etc o Bjud in elevens föräldrar till ceremonin o Flagga på halv stång o OBS! Det är viktigt att tala med de anhöriga om hur minnesstunden ska utformas och vad den ska innehålla. 6

7 Uppföljning o Det är viktigt att personalen/läraren får mycket kollegialt stöd och hjälp o Var observant på elevernas olika sorgreaktioner - Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt o Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram - Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner så fort dödsfallet blivit känt o Hos både barn och tonåringar kan skuldkänslor hänga samman med magitänkande o Dog hon för att jag sa att hon var dum? Dog han för att jag sparkade honom en gång? I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse o Klassamtal, där man sätter ord på tankar och känslor i relation till det som hänt, kommer även framöver att vara av stor betydelse. Se bilaga 1 Efterarbete o Smycka den döda kamratens bänk med levande ljus, kondoleansbok, fotografi, blommor eller andra föremål som påminner om henne/honom o Tänd ljuset dagligen fram till begravningen Inför begravningen o Rektor eller den som utsetts till att vara kontaktperson tillfrågar de anhöriga om de önskar låta elevens kamrater delta i begravningen o Diskutera ingående i klassen vad som kommer att ske vid begravningen - Detta är viktigt om eleverna ska delta eller inte! o Begravningsdagen samlas klassen. Elev som känner behov att vara med sina anhöriga bör om så är möjligt få lov till detta o Begravningsdagen hissas flaggan på halv stång. Efter begravningen hissas flaggan i topp 7

8 DÖDSFALL personal Direkt efter dödsfallet o Rektor underrättar personalen och skolans krisgrupp o Massmedia kontakter hanteras av rektor klasserna informeras o Om det är kontaktläraren som avlidit ska klassen meddelas av en lärare som är känd av eleverna i klassen och sedan håller klassen samlad o Samtala öppet och konkret om det som har hänt låt eleverna tala öppet om sina tankar och känslor, läraren ser till att ingen elev kommer hem till ett tomt hus Klassrumssamtalet Se bilaga 1 o Flaggan halas på halv stång o Minnesstund hålles för elever och personal Minnesstunden kan t ex omfatta o Minnesord från rektor o Några ord från lärare/personal o Någon läser en dikt o Sång o Musik Vid ett kort sammanträde diskuterar rektor och arbetslaget konkreta uppgifter i samband med dödsfallet Uppföljning o Det är viktigt med kollegialt stöd och hjälp Var observant på olika sorgereaktioner o Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram o Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner hos barn och ungdomar o Hos både barn och tonåringar kan skuldkänslor hänga samman med magitänkande o Dog hon för att jag sa att hon var dum? Dog han för att jag sparkade honom en gång? I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse o Klassamtal, där man sätter ord på tankar och känslor i relation till det som hänt, kommer även framöver att vara av stor betydelse. Se bilaga 1 o Skolans krisgrupp och elevvårdspersonal är viktiga personer i uppföljningsarbetet o Krisgrupp och övrig personal: glöm inte att ta hand om er själva! Inför begravningen o Rektor tillfrågar de anhöriga om de önskar att arbetskamrater och elever ska delta i begravningen o Rektor informerar om begravningen o Begravningsdagen samlas klasserna o Elev som känner behov av att vara med sina anhöriga bör om så är möjligt få lov till detta o Efter begravningen hissas flaggan i topp 8

9 ELEV SOM MISTER NÄRA ANHÖRIG Tiden närmast efter dödsfallet o I samband med att skolan underrättas om dödsfallet och rektor informeras tillfrågas eleven om kamrater och lärare kan meddelas o Det är bäst om man kan tala öppet med klassen om det som hänt. Det kan dock finnas elever som föredrar att man inte nämner något, men då de får veta varför det är viktigt att klassen känner till vad som inträffat, brukar de ändra sig. Man bör särskilt noga tänka på vad som ska sägas och till vem o Elev som mist en nära anhörig mår oftast bäst av att börja i skolan så snart som möjligt. Övergången underlättas genom tidig kontakt mellan lärare/skola och elev/föräldrar. Skolan bör ta initiativet till kontakt och visa att man bryr sig om det som hänt och vill hjälpa till på bästa sätt o Det är en fördel om klasskamraterna får reda på vad de ska säga eller göra när han/hon kommer tillbaka o Vid behov Klassrumssamtal Se bilaga 1 Uppföljning o Personal följer upp eleven o Var observant på olika sorgreaktioner - Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödsfallet blivit känt. Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram - Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgreaktioner hos barn och ungdomar o Hos både barn och tonåringar kan skuldkänslor hänga samman med magitänkande Dog hon för att jag sa att hon var dum? Dog han för att jag sparkade honom en gång? o I detta sammanhang är rådgivning och tillrättaläggande av största betydelse o Personerna i skolans krisgrupp är viktiga i uppföljningsarbetet 9

10 VID ALLVARLIGA OLYCKOR I SKOLAN Akutåtgärder på olycksplatsen o Den/de vuxna som kommer först till platsen ser till att ambulans tillkallas och att någon som känner den skadade följer med till sjukhuset. Man försöker i möjligaste mån hålla eleverna bort från olycksplatsen o Rektor meddelas o Rektor uppdrar till läraren/lärarna/personalen att ansvara för inventering av och omsorg om barn/elever som varit vittne till olyckan o Vid behov anlitas andra lärare/personal samt elevvårdspersonal o Behovet av eventuell skriftlig information till berörda elevers familjer värderas i varje enskilt fall Underrättande o Rektor uppdrar åt klassläraren att underrätta elevens/elevernas hem om olyckan o Vid olyckor med dödlig utgång underrättas familjen av sjukhus, polis eller präst o Rektor underrättar krisgruppen o Rektor underrättar förvaltningschefen o Rektor informerar personalen Lärarna/personalen informerar sina klasser/grupper. o Klassen/gruppen hålls samlad o Tala öppet och konkret om vad som hänt o Låt eleverna tala om sina tankar och känslor o Klassläraren eftersträvar att ingen elev kommer hem till ett tomt hus Uppföljning o Eleverna måste få ärliga upplysningar om vad som hänt. o Ibland kan det vara bra att bjuda in polisen eller andra personer som kan ge eleverna direkt information. o Reaktionsmönstret efter en olycka varierar från person till person. Tänk på att många av dem som inte omedelbart verkar reagera kan drabbas av reaktioner längre fram. - Elev som behöver ska erbjudas särskild uppföljning. o Krisgrupp och övrig personal: glöm inte att ta hand om er själva 10

11 ELEV MED ALLVARLIG SJUKDOM o Då elev är borta från skolan på grund av allvarlig sjukdom är det viktigt att både lärare och kamrater regelbundet håller kontakt med den sjuke o Det är viktigt att eleven får känna sig delaktig i skolarbetet t ex genom att få hem läxböcker och uppgifter o Den sjuka eleven och dennes föräldrar bör alltid tillfrågas innan information lämnas till klasskamrater o Skolhälsovården bör alltid vara inkopplad och kan vara en bra resurs då det gäller den sakliga informationen till klassen o Föräldern/föräldrarna till den sjuka eleven kan berätta för övriga elever och deras föräldrar om sjukdomen ELEVS FÖRSVINNANDE o Rektor eller annan i krisgruppen informeras omedelbart om det inträffade o Nödvändiga omedelbara åtgärder: Sök av skolområdet, både inomhus- och utomhus o Om elev hittas, kontaktas förälder innan dagens slut och meddelas vad som hänt. o Om eleven inte hittats: o Meddela föräldrarna och i samråd med föräldrarna kontaktas polis o En kontaktperson utses för samarbete med familj och polis o Kontaktpersonen är sedan den som ansvarar för information till berörd personal o Försök att undvika ryktesspridning och spekulationer genom att lämna adekvat information till såväl personal som elever o Om förälder hittar eleven innan skoldagens slut, ansvarar denna att eleven återvänder till skolan VID ALLVARLIGA OLYCKOR I ALLMÄNHET o Klassrumssamtal, Se bilaga 1 o Inventera om drabbade finns i skolan, åtgärda enligt aktuell del i krisplanen o Avvakta besked från Fagersta Kommuns krisgrupp o Bilaga Kommunens krisplan Bilaga 4. 11

12 Bilaga 1. KLASSRUMSSAMTAL - DEBRIEFING o Syftet med att genomföra ett strukturerat klassrumssamtal är att klarlägga vad som hänt, ge eleverna möjlighet att dela sina reaktioner med andra, berätta för dem att reaktionerna inte är onormala samt hjälpa dem att stötta varandra o Ett sådant samtal kan ta upp till ett par timmar. Man bör ändå undvika att lägga in pauser o Det är alltså viktigt att Du som lärare ger eleverna tid att samtala om det som hänt. Du bör ta hjälp av någon vid skolan som är känd av ungdomarna o Använd gärna symboliska handlingar. Genom att tända ett ljus som minne markeras sorg och saknad på ett fint sätt o Vid samtal med eleverna är det bra att ha en viss struktur: 1. Inledning 2. Fakta del 3. Tankar 4. Känslor 5. Avslutning 1. Inledning o Läraren berätta vad som hänt så konkret som möjligt o Betona att det kommer många reaktioner och intryck när någon dör och att det är naturligt och viktigt att prata om vad som hänt och ge uttryck för sina känslor o Det är viktigt för det hjälper oss att förstå vad som hänt OBS! Alla kamrater hade kanske inte goda relationer med den avlidne Du bör förmedla några regler för samtalet som innebär: o Man får inte berätta för andra utanför klassen vad klasskamraterna har tänkt, känt och upplevt o Ingen får efteråt kritiseras eller retas för vad han/hon sagt eller reagerat o Vem som helst kan tala för sig själv men inte för någon annan o Ingen måste säga något högt i klassen bortsett från att alla ska berätta om hur de fått reda på vad som skett 2. Fakta del o Hur eleverna fått veta om vad som hänt och när. Detta skapar en helhet. De som vet mycket kan dela med sig till sina kamrater o Framför allt får man här tillfälle att rätta till missförstånd och man kan förhindra ryktesspridning o Några är kanske mer drabbade än andra o Om det inträffat en olycka kan de t.ex. ha varit vittne till den. Det är inte säkert att eleverna då spontant talar om sina tankar och känslor, men genom att ställa direkta frågor kan man få fram deras reaktioner o Vid en bussolycka kan man t ex fråga Var det någon av er som såg när han blev påkörd av bussen? 12

13 Frågeställningar o Vad gjorde du när olyckan inträffade? o Hur fick du reda på vad som hänt? o Vem var det som berättade för dig? o När fick du reda på det? 3. Tankar o Genom att fråga eleverna vilka tankar de hade när de fick höra talas om det inträffade får man ofta svar på deras reaktioner och intryck Frågeställningar o Vad tänkte du när du fick reda på det? ( för att få deras reaktion på katastrofen ) o Vad var det värsta med händelsen för dig? ( för att få fram traumats kärna för individen ) 4. Känslor o Det är viktigt att tänka sig för om vilka frågor man ställer så att man inte bromsar samtalet o Undvik frågor som vad kände du?. Fråga i stället vad var värst för Dig, Ta hjälp av klassen eller gruppen genom att säga är det någon annan som reagerar på samma sätt i stället för att säga det är normalt att reagera så. Det är viktigt för eleverna att se att de i många avseenden reagerat på likartat sätt o Låt eleverna använda olika uttrycksmedel som t ex att skriva och rita/måla Frågeställning o Vad har du sett? o Vad har du hört? o Vad har du känt? o Vad har du luktat? 5. Avslutning Samla ihop intrycken o Påpeka likheter, känslor och reaktioner o Betona det normala i reaktionerna o Man måste inte reagera på ett särskilt sätt för att vara normal o Förbered eleverna på kommande reaktioner som svårigheter att koncentrera sig etc o Rekommendera eleverna att samtala med föräldrar och kamrater o Ge eleverna ytterligare en chans att komma med egna frågor och funderingar o Fråga eleverna vad som händer när de kommer hem (så att ingen kommer hem till ett tomt hus) o Uppmana eleverna att ta kontakt med dig om de behöver samtala ytterligare om vad som hänt o Planera för närmaste framtiden Ge alla tillräckligt med tid och var observant på deras reaktioner under tid. När en elev eller arbetskamrat dör drabbas man även som vuxen av sorg och andrasvåra känslor. Det är viktigt att ta detta på allvar och att man talar med varandra om de känslor som väcks. 13

14 Bilaga 2. KRISSITUATIONERS OLIKA FASER Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. En del av dem och det är sådana kriser som detta kompendium handlar om, förorsakas av olika yttre händelser, t ex genom att någon avlider eller är med om en olycka. Reaktionssättet vid kriser följer oftast ett visst förlopp, som är bra att känna till. CHOCKFASEN Denna fas varar från ett kort ögonblick till några dygn. o De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte riktigt förstå vad som hänt, det hela är som en ond dröm eller något som sker på film o De drabbade förefaller okänsliga, bedövade. Även om de på ytan kan verka lugna upplever de ett inre kaos och har i efterhand svårt att redogöra för vad som hänt. Detta tillstånd är lätt att missförstå, utanförstående kan tolka reaktionen Han tar det så bra när verkligheten är att personen befinner sig i ett chocktillstånd o I andra fall kan de drabbade reagera genom förtvivlan, förvirring o Det är sällan de drabbade grips av panik, men det kan inträffa vid hög grad av livshot kombinerat med tidspress, som t ex vid brand. Man skall då isolera dem som drabbats av panik, så att de inte kan smitta övriga gruppen. Det är också mycket viktigt att bekämpa rykten och sprida sann information för att minska risken för panik o Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man tycker att händelseförloppet tar oändligt lång tid, när det i själva verket kanske rör sig om minuter. Detta motverkas om de drabbade, t ex vid en bussolycka får så tät information som möjligt om räddningsarbetet. Nu är ambulansen på väg, Era föräldrar är på väg hit etc o Olika kroppsliga reaktioner under chockfasen inträffar: man kan få hjärtklappning och hög puls, drabbas av muskelspänningar, dragningar och skalningar, svettas, kan inte hålla urin och avföring, kräks, man blir yr, känner sig matt eller svimfärdig o Ofta är det känslor och tankar inför sin egen reaktion som gör att människor har svårt att komma över kriser. Varför kände jag inte sorg, Är det fel på mig eftersom jag inte blir tillräckligt ledsen?. Svaret är att kroppen mobiliserar alla krafter och försvar för att klara situationen eftersom man är i chock 14

15 REAKTIONSFASEN Denna fas pågår oftast någon eller några månader. Den drabbade har nu förstått vad som hänt, har tvingats öppna ögonen för det inträffade. Nu kommer sorgereaktionen. o Många får svårt att skilja mellan verklighet och det overkliga o Man återupplever och får påträngande minnesbilder. Man kan påminnas av syn- och hörselintryck, lukter, smaker och beröringar. Det kan t ex vara helt outhärdligt att känna lukten av grillat kött om man varit med om en brand o Man drabbas av ångest i varierande grad och omfattning o Man blir mer sårbar och är rädd för nya olyckor o Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker Jag kommer nog aldrig att bli vuxen man får ökad fara beredskap, spritter till vid minsta ljud. Detta gäller speciellt våldsoffer o Generell ångest. Krissituationer sätter så gott som alltid spår i skolsituationen, t ex sänkta prestationer eller oförklarliga reaktioner i klassrummet (man vågar kanske inte längre sitta nära dörren etc.) o Man kan få svårt att komma ihåg, koncentrationssvårigheter. Skola och arbetsgivare bör informeras om detta o Sömnsvårigheter, man har svårt att somna eller vakna, mardrömmar o Ledsenhet, sorg, depression. Många upplever sänkt livskvalitet o Skuld, skam och självförebråelser. Man kan känna skuld över att själv ha överlevt eller förblivit oskadd, likaså över sina egna reaktioner eller ouppklarade relationer o Aggressivitet och ilska gentemot den döde, mot den som försökt hjälpa, mot den skyldige o Isolering. Man isolerar sig gentemot omvärlden, drar sig tillbaka. Isolering kan också ta sig i uttryck i förnekande av känslor, Man kan t ex prata till synes lugnt om dödsfallet eller den egna sjukdomen och förneka betydelsen av det inträffade o Problemet med denna typ av reaktioner är att sorgen inte kan genomarbetas på ett riktigt sätt. Känslorna behöver komma fram! o Olika kroppsliga reaktioner, t ex nedsatt immunförsvar, olika psykosomatiska symptom, vilka i sin tur kan leda till sjukdomar o Existentiella problem. Man frågar sig om meningen med livet, upplever meningslöshet, man tycka sig återse den döde, överge sin tro eller ge sig hän åt religiösa rörelser, spiritism. Självmordsförsök kan förekomma REPARATIONSFASEN Denna fas pågår från någon eller några månader efter händelsen till cirka ett halvt eller ett år senare. Nu börjar de drabbade på nytt att vända sig utåt och se framåt. Det har accepterat det inträffade och börjar se nya möjligheter i livet. Det är viktigt att tiden före händelsen inte skönmålas, utan att man ser på verkligheten sådan som den var att man orkar minnas att tiden före krisen också hade sina svårigheter och problem. NYORIENTERINGSFASEN Denna fas har ingen avslutning. De drabbade lever nu vidare med det förgångna som ärr som finns kvar. Ärren är dock inget hinder för ett relativt normalt liv. Ibland upplever man korta perioder med smärta 15

16 Bilaga 3. VANLIGA SORGEREAKTIONER HOS BARN OCH UNGDOMAR Sorgereaktionen kan se olika ut beroende på elevens ålder, vilket släktskap eller relation eleven hade med den döde, vilket stöd eleven får från omgivningen. Barn ser annorlunda på döden, just för att de är barn, men de sörjer lika djupt som en vuxen. Vi har försökt göra en sammanställning av olika sorgereaktioner hos barn och ungdomar, och vilka symptom de kan visa då de sörjer. Vi har här närmast tänkt på sorgereaktioner då det gäller dödsfall, men dessa reaktioner kan även förekomma vid sjukdom, olyckor och andra separationer. ÅNGEST Rädd att vara ensam rädd för mörker rädd att bli sjuk mardrömmar, sömnsvårigheter FÖRNEKELSER Förnekande kan förhindra att elevens sorgebearbetning kommer igång. Vanliga uttryck från tonåringar kan vara: Spelar roll.., Vem bryr sig? SKULD, SJÄLVFÖREBRÅELSER, SKAM Eleven kan t ex skämmas för att den inte talat om för den döde hur mycket den tyckt om denne. Särskilt svåra skuldkänslor kan uppträda då en förälder begått självmord, eleven kan då inte få någon förklaring till det inträffade. Det kan vara svårt att få hjälp av den kvarvarande föräldern eller andra släktingar, eftersom dessa har fullt upp att själva bearbeta sina egna skuldkänslor. SOCIAL TILLBAKADRAGENHET Eleven drar sig undan och vill t ex inte vara med på raster eller träffa kamrater på fritiden. TRISTESS, DEPRESSION, LÄNGTAN, SAKNAD OCH VREDE Eleven kan känna sig övergiven, ensam och längta efter en gemenskap som inte längre kan uppfyllas. Dessa känslor kan omvandlas till vrede. Det kan t o m vara så att vreden kan riktas mot den allvarligt sjuke eller döende föräldern. Eleven blir hjälpt om man låter den uttrycka sin vrede och klä sina känslor i ord, samtidigt som man bejakar elevens känslor. UPPMÄRKSAMHETSKRÄVANDE BETEENDE Eleven kan t ex bli hyperaktiv i skolan och ständigt pocka på omgivningens uppmärksamhet. SKOLSVÅRIGHETER Som kan yttra sig i passivitet eller svårigheter att koncentrera sig. PSYKOSOMATISKA SYMPTOM Som t ex magont, huvudvärk. Litteratur: Atle Dyregrov 16

17 Bilaga 5. OM DU SJÄLV KOMMER I SITUATIONEN ATT GE KÄNSLOMÄSSIG FÖRSTA HJÄLP 1. Tillrättalägg klimatet runt den hjälpbehövande så gott det går. Välj en plats där man kan vara ostörd. Ha tillgång till pappersnäsdukar och något att dricka. Ge: omsorg värme lugn trygghet förståelse accepterande 2. Ge saklig information, upprepa gärna vid flera tillfällen vad har hänt och när? familjen vad har hänt med den? 3. Låt informationen vara kort, precis och taktfull. 4. Ge Dig tid att lyssna lugna trösta verkliggöra det overkliga Låt personalen tala om händelsen 6. Undvik tomma fraser (det kunde varit värre.etc.), acceptera tystnaden 7. Lova inte för mycket. Ta inte över, utan låt de drabbade göra så mycket de själva kan. Främja aktivitet i stället för passivitet. 8. Varsam beröring lugnar, t ex sitt nära, håll handen, håll om. 9. Skydda mot ytterligare stress genom att försöka hålla massmedia och nyfikna åskådare på avstånd. Den drabbade bör besparas fler starka intryck. 10. Om Du inte orkar tag gärna hjälp eller be om avlösning. 17

18 INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR Skriftlig information till hemmen, då en sådan anses vara av behov, ges av rektorn och klassläraren. Informationen kan utformas enligt som denna som följer, men kan också skrivas mer personligt. I dag har vi fått veta att har avlidit. Vi här på skolan känner stor sorg och saknad. Vi har ägnat dagen åt samtal med eleverna. finns i våra tankar och vi kommer under den närmaste tiden att tala om honom/henne. Det är viktigt att eleverna får, ifall de önskar, uttrycka vad de känner. Önskar Er familj kontakt med skolan, är Ni naturligtvis välkomna på besök eller att ringa. Med vänlig hälsning Alfaskolan / Rektor : Klasslärare: Tel. Tel : Hem: Hem: 18

19 SKÖNLITTERATUR OCH FAKTABÖCKER Allmänna Barnhuset Vad gör vi i skolan när det händer Björklund, Lars & Eriksson Bernt Barnet i mötet med livets mörka sidor Beck - Friis, Barbro & Ewald, Erik Livets gåva och gräns Dyregrov & Raundalen Sorg och omsorg (finns i krislådan) Dyregrov, Atle Barn i sorg Dyregrov, Atle Beredskapsplan för skolan (finns i krislådan) Dyregrov, Atle Att ta avsked Dyregrov, Atle Katastrofpsykologi Einerstam, Gerd & Hiort af Ornäs, Ingrid Mitt i livet händer att döden kommer Ekvik, Steiner Skolan och elever i sorg Hoffman, Alice En helt vanlig familj Hemmets bönbok Jonsson, Stig & Hagström, Annika En bro över mörka vatten Lewis, C.S. Anteckningar under dagar av sorg Peters, Cyndee Timme för timme, dag för dag Petri, Birgitta Fundera tillsammans Rehnstam Marie Att vara ledare vid krissituation Rehnstam Marie När klassen berörs av dödsfall (finns i krislådan) Sjögren, Vivi-Ann & Slotte Kristina Mamma är död Tergil Birgitta, Kraft i kaos Westerlund, Yrsa (red) 19

20 Zachert, Christel och Isabel Vi möts i himlen (finns i krislådan) BARN- OCH UNGDOMSBÖCKER Coerr, Eleonor Sadako och de tusen papperstranorna Donnerly, Elfie Hejdå farfar, viskade jag Fagerholm, Tove & Långström, Helena Dikt till dig Hallqvist, Britt G Bönbok för barn Lindgren, Astrid Mio, min Mio Lindqvist, Marita Malena och glädjen Mundy, Michaelene Visst får du gråta Möller, Cannie Liv och döden Phipson, Joan Pojken och albatrossen Pohl, Peter & Gieth, Kinna Saknar dig, jag saknar dig! Reuterswärd, Marie Dagar med knubbe Skeie, Eyvind Sommarlandet Stark, Ulf & Höglund, Anna Kan du vissla Johanna Thun, Margareta & af Enehielm, Chris Ängelungen Linn Persson, Gunilla Allis med is 20