VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:



Relevanta dokument
VÅRDHYGIEN. Datum: Ersätter:

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

Lokal anvisning

Vårdhygien - basala kunskaper

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

Multiresistenta bakterier

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Lokal anvisning

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Lokal anvisning

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

ESBL praktisk hantering Karin Medin hygiensjuksköterska

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

KVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Basala hygienrutiner

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Vårdhygien i Västra Götaland 2018

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

VRE - hygienrekommendationer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Lokal anvisning

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Hygienkonferens. Hösten 2016

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Basala hygienrutiner

Smittsamma sjukdomar på vårdavdelning lokala anvisningar

Vårdhygien vid vinterkräksjuka och influensa

Smittskydd Värmland. Smittvägar å lite till

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Vad är vårdhygien. Enheten för vårdhygien. Vårdhygien i Uppsala län. Slutenvård Primärvård Kommunal vård Folktandvården

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Stoppa utbrottet. ALLMöte 21 oktober oktober 2015 Anna Skogstam bitr smittskyddsläkare / hygienläkare

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Tipspromenad - Calici

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Rätt klädd och rena händer

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Välkommen till Vårdhygien Hallands årsalmanacka för kommunal vård och omsorg!

Publicerat för enhet: Intensivvårdsavdelning Norra Älvsborgs Länssjukhus Version: 5

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Tipspromenad lila. Hör gärna av er till oss på Vårdhygien om Ni har några frågor!

Vårdhygienisk standard - Instrument för utvärdering genom självskattning. Formulär

VRI Vårdrelaterade infektioner

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Basala hygienrutiner och smittvägar

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

MultiResistenta Bakterier (MRB)

Ebola - hygienrutiner

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Influensa vårdhygieniska riktlinjer. Utbildning för personal inom hälso- och sjukvård och kommunal omsorg

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Virusorsakad gastroenterit

Transkript:

Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med smittsamma patienter som skall genomgå kirurgiskt ingrepp. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion hos patienten inför tillfället. Arbeta därför alltid strikt efter basala hygienrutiner. Vid korrekt efterlevnad krävs sällan extraåtgärder i form av kontrollodlingar hos medpatienter och personal. Följ SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjuken och Region Skånes instruktioner för basal hygien och arbetsklädsel samt Vårdhandbokens instruktioner om personalföreskrifter på operationsavdelning. Planering kring en misstänkt eller känd smittsam patient Innan patienten tas emot på operationsavdelningen skall beslut om efter vara helt klart. I manualerna används förkortningarna E och I för postoperativ. E betyder att patienten skall ligga på enkelrum med tillgång till egen toalett, alternativt att delad toalett i nära anslutning till rummet smittstädas enligt manualen efter användning. Dagkirurgiska patienter intar även sina måltider på rummet. I betyder att patienten skall isoleras på rum med möjlighet till undertrycks och egen sluss. Om den postoperativa enheten inte kan erbjuda detta kan efter ske på eller på annan avdelning som har möjlighet till denna typ av rum. Se till att endast den utrustning och det material som behövs under operationen finns på. Att plasta in eller täcka över utrustning rekommenderas inte. Utrustningen måste ändå städas efter användning och i vissa fall kan det vara en säkerhetsrisk att ha övertäckt utrustning. Vårdhygien bedömer om miljöodling och kontrollodling av personal skall ske. Patientförberedelse och transport När patienten anländer till operationsavdelningen skall sjukhuskläder vara rena, sår vara täckta med torra förband och urinpåse vara tömd eller bytt. Sängen skall vara ren och renbäddad. I fall med luftburen smitta eller MRSA bör patienten transporteras i säng direkt in på. Vid andra smittor avgör ansvarig personal hur transport in på skall ske, som särskilt tar i beaktande att städning och desinfektion av sluss och lift skall göras om denna använts. Om separat förberedelserum finns i anslutning till kan sängen förvaras där, annars skickas den tillbaks till avdelningen.

Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 2 (7) Arbetsrutiner under operation Reducera antalet personer på och undvik onödiga personalbyten under pågående operation. Personal som närvarar under ingreppet skall antecknas i operationsjournal för eventuell senare smittspårning Material slussas in och ut från salen via genomräckningsskåp, undvik alltid onödiga dörröppningar. Spill av infekterat material skall punktdesinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med rengörande effekt. Förbrukningsmaterial som till exempel operationsmaterial, suturer och förband skall inte förvaras öppet inne på. Använd därför genomräckningsskåp eller annan form av slutna förvaringssystem. Skåpluckor får endast öppnas av personal med nydesinfekterade händer. Material får plockas ur skåpen även när patient med känd smitta opereras, under förutsättning att handdesinfektion utförts korrekt. Oförbrukat material som har förvarats på skall inte återföras till sterilförrådet. Material som hamnat på golvet skall kasseras eller gå till desinfektion & sterilisering. Arbetsrutin efter operation Desinfektera använda instrument och narkosutrustning direkt i diskdesinfektor. Om transport skall ske till sterilcentral för desinfektion skall instrumentgaller vara väl täckta. Avfall och tvätt hanteras enligt infektionsmanualen. Ta av operationsrock, skyddsrock, handskar, munskydd, mössa och tofflor på salen. Desinfektera därefter händerna och tag vid behov på skyddskläder för transport till annan enhet. Tofflor rengörs enligt lokala rutiner. Arbetskläderna byts vid behov i omklädningsrum och hanteras då som vanligt tvätt. När patienten har lämnat omhändertas allt orent material från såväl operations- som anestesisidan, därefter städas enligt infektionsmanualen. Städutrustningen desinfekteras efter utförd städning. Efter genomförd städning är salen klar att använda igen även om inte miljöodling utförts. Miljöodling efter avslutad städning utförs endast efter överenskommelse med Vårdhygien. Referenser Att - Ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen, Stockholm 2006. ISBN: 91-85482-14-5 SOSFS 2007:19 Socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien inom hälso- och sjuken Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso-, sjuk- och tand. Svensk förening för hygien, 2008. Vårdhandboken Avsnitt: Operationssjuk 2010-02-02. Tillgänglig 2011-02-10.

Sida 3 (7) Betastreptokocker grupp A, C och G Brännskador (omfattande) och stora vävnadssönderfall Bältros, lokalt område Nej Nej R/A Allmänt Nej Ja* D/A I Nej Nej R/A Allmänt Dessa skador kan bidra till spridning även luftburet. Streptokocker s 292 Att Bältros sid 295 Att förebygga relaterade Bältros, generaliserad Ja Ja R/A I Bältros sid 295 Att förebygga relaterade Calicivirus och Rotavirus E Virusorsakad Gastroenterit Campylobakter Gastroenteriter sid 195-209 Att Clostridium difficile Ja* Ja* K På CSK används inte Klorin. Clostridium difficile I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på.

Sida 4 (7) EHEC ESBL Hepatit A Hepatit B och C HIV Infekterad vävnad med riklig mängd pus Influensa Nej Ja* Om patienten har riskfaktorer: D/A Patient utan riskfaktorer: R/A Ja* Ja* Blodfattiga ingrepp: R/A Övriga ingrepp: D/A E vid riskfaktorer för smittspridning. Allmänt, se kommentar Nej Ja* R/A Allmänt Nej Nej R/A I Stänkskydd/visir samt dubbla handskar till operationsteamet. Vid risk för droppsmitta/stänk, använd munskydd klass IIR. Vid preoperativ förekomst av: diarré, KAD, ren intermittent kateterisering (RIK), urin- och faecesinkontinens, tarmstomi, bukdränage samt omläggningskrävande sår föreligger riskfaktorer för smittspridning. Välj enkelrum vid stor risk för okontrollerad postoperativ blödning. Multiresistenta bakterier () Blodsmitta Influensa I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på.

Sida 5 (7) Legionella Nej Nej R/A Allmänt Löss Nej Ja R/A Allmänt Löss (Vårdhandboken) Meningokocker MRSA, Misstänkt MRB Mässling Paratyfoidfeber Om möjligt: undertrycks Nej Nej D/A Ja Ja D/A E, se kommentar E, patienten får inte lämna rummet! Ja Ja R/A I Ja Ja D/A E Munskydd under patientens 2 första behandlingsdygn. Personal som inte haft mässling eller är ovaccinerad ska inte a patienten. Enkelrum endast nödvändigt de 2 första behandlingsdygnen, och patienten får då ej lämna rummet. Därefter vanligt. Personal med sår eller eksem samt studerande rekommenderas att inte delta i av MRSApatient. Meningokocker sid 286 Att förebygga relaterade Multiresistenta bakterier, () Mässling sid 287 Att förebygga relaterade I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på.

Sida 6 (7) Penicillinresistenta Pneumokocker RS-Virus Salmonella Shigella Nej Nej R/A E Nej Nej R/A E, får inte lämna rummet annars allmänt Ja Ja D/A E Vid risk för droppsmitta/stänk, använd munskydd klass IIR. Vid risk för droppsmitta/stänk, använd munskydd klass IIR. Skabb Nej Ja R/A E Använd handskar och långärmad rock med mudd. Skabb (Vårdhandboken) I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på.

Sida 7 (7) Tuberkulos i lunga och larynx Tyfoidfeber Vattkoppor Ja* Ja* D*/A I, se kommentar Ja Ja D/A E Ja Ja R/A I Andningsskydd FFP3 i smittsamt skede. Personal som inte haft vattenkoppor eller är ovaccinerad ska inte a patienten. Tuberkulos i annan vävnad sprids i normalfallet inte via luften. Dock finns risk för aerosolbildning i samband med spolning, vilket därför bör undvikas. Special, shantering och isoleringsrutiner gäller i smittsamt skede, vilket normalt är ca 2 behandlingsveckor. Kontakta behandlande läkare för bedömning kring smittsamhet. Tuberkulos Vattkoppor sid 295 Att VRE Nej Ja* D/A E Multiresistenta bakterier () I = Isolering m undertrycks/sluss på Postop/IVA alt efter på. D*/A = Desinfektionsmedel Virkon 3%, alternativt Gigasept Instru AF 2% till golv.