2012-03-26 LD11/03252 Bilaga förvaltningar Periodrapport februari 2012 2012-03-26 LD11/03252 Periodrapport februari 2012 Prognosen för verksamheternas nettokostnader pekar på att de blir 66 mkr högre än budgeterat 2012, vilket motsvarar en nettokostnadsökning som är 1 procent högre än planerat. Hälso- och sjukvårdens nettokostnader beräknas bli 95 mkr högre. Intäktssidan med skatter, statsbidrag och finansnetto beräknas bli 4 mkr lägre än budgeterat. Landstingets samlade prognos per februari pekar mot ett på plus 19 mkr (+/- 20 mkr), vilket är 70 mkr sämre än budgeterat. Övergripande prognos Den ekonomiska strategin för perioden 2012-2015 fortsätter att präglas av stora besparingskrav. För att klara budget 2012 krävs att hittills uppnådda besparingseffekter bibehålls samt att ytterligare besparingar beslutas och verkställs. Bakgrunden till beslutade besparingsåtgärder är bland annat hög kostnadsnivå jämfört med liknande landsting (NYSAMjämförelse), det stora ackumulerade underskottet som skall återställas (883 mkr efter 2011) och behov av strukturella åtgärder. Landstingets samlade prognos för 2012 pekar mot ett på plus 19 mkr. Osäkerhetsmarginalen i bedömningen ligger på +/- 20 mkr. Omvärldsanalys Analyser och bedömningar från SKL visar att den ekonomiska utvecklingen i stora delar av Europa har varit ytterligt svag under slutet av 2011. Det finns en fortsatt oro för den europeiska skuldkrisen och ett eventuellt eurosammanbrott, men krisen förväntas klaras upp under ordnade former. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Bedömningen är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt har stannat av nu i början av 2012, men att den snart växer igen. Arbetslösheten förväntas sjunka från åtta till sex procent under de närmaste åren. Det långsiktiga problemet kring välfärdens finansiering finns kvar. För att kunna möta de ökade förväntningarna på den offentliga sektorn, med stora barnkullar och många äldre, måste landstinget fortsätta effektivisera sin verksamhet. Befolkningsutvecklingen i länet bedöms under kommande period att öka något och andelen äldre, som i Dalarna ligger över riksgenomsnittet, kommer att öka ytterligare. Under 2011 visar statistiken att Dalarna hade både födelseunder- skott och negativt flyttnetto. Resultatet blev att Dalarnas befolkning under förra året minskade med 482 personer till 276 565 invånare vid årets slut. Inom specialistsjukvården har vårdplatserna minskat som en konsekvens av Åtgärdsplan för ekonomi i balans. Även antalet anställda har minskat, främst genom att vikarierna har blivit färre. Inom Hälsoval har hittills har cirka 38 procent av Dalarnas invånare aktivt valt vårdcentral sedan starten med Hälsoval Dalarna våren 2010. Cirka 8 procent (22 100) är listade vid privata vårdcentraler, något som påverkar landstingets egna vårdcentraler på de orter som berörs. I början av 2012 har två nya privata vårdcentraler öppnat i Avesta och sedan tidigare finns privata vårdcentraler i Borlänge, Falun och Hedemora. Folktandvården arbetar hela tiden med att effektivisera verksamheten för att öka konkurrenskraften på tandvårdsmarknaden. Ett antal tandläkare har nyrekryterats, men det är fortfarande stora svårigheter att rekrytera till glesbygdskliniker. Landstingservice har övergått till en geografiskt indelad organisation för att hitta synergieffekter mellan verksamheterna. Ökade hygienkrav inom vården har ökat efterfrågan på tvätteritjänster i Fredriksberg. Inom kultur- och bildningsförvaltningen pågår arbetet med en regional kulturplan, som nu skickas ut på remiss. Musik i Dalarna har beslutat att lägga ner dansutbildningen på grund av för få sökande.
Innehållsförteckning Hälso- och sjukvården...3 Central förvaltning...5 Finansförvaltningen...6 Landstingsfastigheter...7 Kultur- och bildningsförvaltningen...9 Tandvårdsförvaltningen...11 Beställarenhet för tandvård...13 Patientnämnden...14 Kostsamverkan Mora...15 Revisorerna och tjänstemannabiträde...16 Bilaga förvaltningar februari 2012 2
Landstingsstyrelsen Hälso- och sjukvården Ny ledningsorganisation Vid årsskiftet 2009-2010, i samband med att landstinget fick ny politisk ledning och ny tjänstemannaledning initierades en översyn av landstingets ledningsorganisation, innefattande såväl hälso- och sjukvårdens organisation som landstingets administrativa stödfunktion. För hälso och sjukvården bildades en ny samlad förvaltning, svarande mot de tidigare länssjukvårds-, närsjukvårds- och hjälpmedelsförvaltningarna. Bärande motiv för en gemensam organisation är att betona hälso- och sjukvårdens helhetsuppgift, underlätta en samordnad ledning och styrning, samt ge goda förutsättningar för verksamhetssamarbete, med fokus på vårdkedjor och patientperspektiv. Hittills under 2010-2011 har hälso- och sjukvårdens inre organisation inneburit en platt ledningsstruktur, d.v.s. inga delområden och motsvarande chefsnivå mellan förvaltningschef och verksamhetschefer. I syfte att möta behovet av samordning inom geografiska områden, har tillsatts områdes samordnare, med beredande och samordnande uppgifter, mellan sjukhusens specialiteter, mellan primärvård och specialiserad sjukvård, samt gentemot kommuner och politiska fora. I syfte att möta behovet av samordning inom primärvården som helhet, har tillsatts en primärvårdssamordnare, med beredande och samordnande uppgifter inom primärvårds verksamheten i hela landstinget. Motsvarande verksamhetssamordnare inom specialiserad sjukvård, med beredande och samordnande uppgifter, har övervägts, men inte genomförts. Uppföljning besparingsåtgärder Budgetprocessen för 2012 har för merparten av verksamheterna, exkl Hälsoval, haft sin utgångspunkt från en oförändrad budgetram jmf 2011. Mot bakgrund av 2011 innebär det att ett betydande krav på besparingar återstår. Dessutom har hänsyn tagits i budget till helårseffekter av beslutade åtgärdsplaner steg 1 och 2. Steg 3 och 4 finns ännu ej fördelade till resp verksamhet, utan hanteras centralt. Effekter av besparingsåtgärder konkretiseras i kommande vårprognos/delårsbokslut. e feb-12 Intäkter 254 1 547 1 547 1 681 Kostnader 1 057 6 333 6 238 6 542 ens 566 3 407 3 357 3 365-803 -4 904-4 691-4 861 Landstingsbidrag 779 4 691 4 691 4 698-24 -95 0-163 Investeringar 9 100 100 78 Sammantaget beräknas en total prognos för hälso- och sjukvården motsvarande -95 Mkr. Prognosen förutsätter genomförande av steg 3 och 4, utgående från nuvarande bedömda effekter, som konkretiseras i vårens delårsbokslut. För att prognosen skall infrias krävs effekter och beslut kring åtgärdsplanen. Inför 2012, förutses att hälso- och sjukvårdsförvaltningen, med dess chefer och medarbetare, står inför ett antal såväl stimulerande som svåra utmaningar, främst: Fortsatt genomförande av en samlad och välfungerande hälso- och sjukvård i ett helhetsperspektiv, med samordnad ledning och styrning, samt utvecklat och friktionsfritt verksamhetssamarbete. Genomförande av de åtgärder som ingår i Åtgärdsplan för ekonomi i balans I respektive II, inklusive de kostnads- och personalminskningar som är inarbetade i fastställd budget 2011. Fortsatta vårdgarantiåtgärder, med planen och förhoppningen att vårdgarantiuppfyllelsen och kömiljardnivån ytterligare ska förbättras och stabiliseras. 3 Bilaga förvaltningar februari 2012
Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. 2010 Antal faktiska årsarbetare 5777 5854 5633 Antal anställda 6594 6666 6432 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Arbetad tid timmar, anställda Ack 2010 Ack 2011 Ack 2012 1633059 1685515 1677256 - varav timanställda* 39702 39534 31944 - varav arbete under jour/ beredskap läkare* - varav mertid/övertid samtlig personal* Arbetad tid timmar, stafettläkare * Preliminära värden för innevarande år. 24276 23810 21541 19869 21653 21432 Under perioden kan noteras en minskning för samtliga parametrar inom personalområdet där särskilt minskningen inom timutnyttjandet står för den mest markanta förändringen. Detta är viktigt att följa upp framledes eftersom framför allt korttidssjukfrånvaron tenderar att öka och där finns en koppling mot nyttjandet av timvikarier som noggrant måste följas upp. -2 365-2 325-2 360 Inhyrd personal -110-100 -100 Karin Stikå-Mjöberg Hälso och sjukvården Dalarna Bilaga förvaltningar februari 2012 4
Landstingsstyrelsen Central förvaltning Ledningsorganisation Vid årsskiftet 2009-2010, i samband med att landstinget fick ny politisk ledning och ny tjänstemannaledning initierades en översyn av landstingets ledningsorganisation, innefattande såväl hälso- och sjukvårdens inre organisation som landstingets administrativa stödfunktion. I januari 2011 beslutades och inleddes genomförandet av en ny och samlad administrativ stödfunktion. Fr o m 2012 ingår även LD Hjälpmedel i central förvaltning. Den administrativa stödorganisationen utgör huvuddelen av landstingets centrala förvaltning och innehåller verksamheter som indelas i sju större enheter: Administrativ enhet enhet enhet Hälso- och sjukvårdsenhet Medicinsk enhet MIT-enhet LD Hjäpmedel I den centrala förvaltningen ingår även en ledningsenhet, med innehåll motsvarande landstingsdirektör/ förvaltningschef, biträdande landstingsdirektör/förvaltningschef, samt vissa verksamheter respektive några medarbetare organiserade direkt under landstingledningen och som är en del av den administrativa stödorganisationen. 2012 02 2011 (mkr) Ack Prognos Budget Resultat Intäkter Utfall51 550 550 503 Kostnader -344 2 110 2 135-1 947 varav -56-330 -330-250 personalkostnader ens -293-1 560-1 585-1 444 Lanstingsbidrag 263 1 585 1 585 1 548 Över-/underskott -30 25 0 104 Investering 2012 (mkr) Ack Prognos Budget A01 Årets investering Utfall -14 90 90 Budgeten för omställningskostnader är 30 mkr. I prognosen redovisas ett överskott på 25 mkr. Överskottet kan komma att ianspråktas i samband med genomförande av hälso- och sjukvården besparingspaket III och IV. Besparingsåtgärder presenteras inom kort och kommer att redovisas i vårprognosen per april. Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. 2010 Antal faktiska årsarbetare 476,50 487,74 503,36 Antal anställda 533 554 561 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Ack 2010 Ack 2011 Ack 2012 Arbetad tid timmar, alla 138 825 143 567 155 573 - varav timanställda* 103 79 379 - varav mertid/övertid samtlig personal* Preliminära värden för innevarande år. Obs LDH siffror ingår alla tre åren. 1 224 977 1 105 Karin Stikå Mjöberg Landstingsdirektör Fv-chef Central förvaltning -219-225 -225 Resultat 2011 avser endast Central förvaltning, ej LD hjälpmedel. Siffrorna är således inte jämförbara med 2012. sområde (mkr) 2012 2012 Prognos Budget Avvikelse Huvudkontoret -161 186 +25 Trafik och bidragsgivning -187 187 0 Hjälpmedel -60-60 0 Hälsoval -1 153-1 153 0 5 Bilaga förvaltningar februari 2012
Landstingsstyrelsen Finansförvaltningen I finansförvaltningens driftbudget ingår kostnader för pensioner, löneskatt på pensioner, premie för patientförsäkringen samt interna ränteintäkter. Statsbidrag för rehabiliteringsåtgärder, ökad patientsäkerhet samt statsbidrag från den s k sjukskrivningsmiljarden ingår i budgeten. Likaså verksamhetskostnader för att uppnå kraven för att få del av statsbidragen från rehabiliteringsgarantin och sjukskrivningsmiljarden. Statsbidrag (mkr) Budget 2012 Bokslut 2011 Ökad tillgänglighet (kömiljard) 0 3 Utökad vårdgaranti, BUP 0 5 Rehabiliteringsgaranti 28 32 Ökad patientsäkerhet 12 41 Sjukskrivningsmiljard 20 14 Budgeterade statsbidrag framgår av tabellen ovan. Vid budgeteringstillfället fanns inga överenskommelser gällande 2012 mellan regeringen och SKL om villkoren för att få del av statsbidragen. Dessa tillkom i slutet av 2011. För rehabiliteringsgarantin har villkoren ändrats jämfört med vad som gällde 2011 och det budgeterade statsbidraget kommer troligen inte att uppnås. Detsamma gäller för statsbidrag från sjukskrivningsmiljarden. I budgeten är 12 mkr upptaget som statsbidrag för patientsäkerhetsarbete. Det motsvarar ca 3 % av regeringens satsning på patientsäkerhetsarbete. Under 2012 satsar regeringen 1,1 miljarder på att utveckla vården och omsorgen om de mest sjuka äldre. Medlen avser både kommuner och landsting och är i huvudsak prestationsbaserade. Den del av statsbidraget som Landstinget Dalarna kan få om kraven uppfylls är ca 10 mkr Sammantaget prognostiseras att statsbidragen kommer att uppgå till budgeterad nivå, dock från olika aktiviteter. I vårprognosen kommer en mera kvalificerad bedömning att göras. Pensionskostnader inkl löneskatt och ränta prognostiseras enligt KPA:s prognos från december 2011. Kostnaderna överstiger budget med ca 16 mkr och avser i huvudsak ökning av pensionsavsättning. Förändrade PO-pålägg i förhållande till budget, sänkt för avtalsförsäkringar och höjt för pensioner, beräknas ge 15 mkr i lägre kostnader. 2012 02 2011 (mkr) Ack Utfall Prognos Budget Resultat Intäkter 14 120 114 167 Kostnader -35-269 -267-258 -33-229 -224-169 ens -21-149 -153-91 Lanstingsbidrag 26 153 153 83 Över-/underskott 5 4 0-7 1 3 3 Finansiering Prognosen för skatteintäkter och statsbidrag i landstingets periodrapport per februari 2012 bygger på SKL:s senaste prognos från samma månad, ek.nytt nr 3/12. Jämfört med SKL:s prognos i oktober 2011, som låg till grund för budget, har skatteunderlagstillväxten reviderats från 2,6 till 3,0 procent för 2011 och från 3,5 till 3,2 procent för 2012. Prognosen för skatt och utjämning ligger i nivå med budget. Överenskommelse mellan staten och SKL om nivå och inriktning på läkemedelsbidraget 2012 är inte klar. I prognosen upptas budgeterat belopp. Finansnettot visare ett överskott på 4 mkr och avser lägre räntor än budgeterat. Skatter, statsbidrag mm Prognos Budget Avv. Preliminärskatt 2012 5 235 5 234 1 Avräkning 2012 36 31 5 Avräkning 2011 5 5 Summa 5 276 5 265 11 Inkomstutjämningsbidrag 1 002 1 008-6 Regleringsavgift -54-53 -1 Kostnadsutjämningsavgift -41-38 -3 Statsbidrag läkemedel Statsbidrag minskad 695 695 0 sjukfrånvaro 11 20-9 Summa 1 613 1 632-19 Finansiella intäkter 8 8 0 Finansiella kostnader -93-97 4 Summa -85-89 4 Totalt 6 804 6 808-4 Peter Hansson direktör Bilaga förvaltningar februari 2012 6
Fastighetsnämnd Landstingsfastigheter Landstingsfastigheters ansvar är dels lokalförsörjning för landstingets olika verksamheter, dels fastighetsförvaltning av i första hand Landstinget Dalarnas egna fastighetsbestånd. För att tillgodose lokalförsörjningen under kommande planperiod (2012-2015) har Landstingsfastigheter att hantera omfattande fastighetsinvesteringar. För 2012 fattade landsfullmäktige beslut 2011-11-21 22 om en investeringsnivå på 319 mkr. För åren 2013-2015 pågår fortfarande översyn av planen. Det enskilt största projektet under planperioden är ny vårdbyggnad på Falu lasarett (NVB). Projektet inkl delprojekt är upptagna till totalt 606 mkr och beräknas vara avslutade med början 2013 fram till och med 2015. Vid utgången av februari förvaltades totalt 440 000 kvm BRA, varav 360 000 var landstingsägda och 80 000 inhyrda. Dessutom hanterades 102 000 kvm externt inhyrda lokaler. Intäkter 80,0 479,9 479,9 470,9 Kostnader -74,1-458,7-458,7-445,6 ens -2,7-19,9-19,9-16,3 5,8 21,2 21,2 25,3 Landstingsbidrag - - - - 5,8 21,2 21,2 25,3 Årets investering -39,4-340,0-318,8-407,3 Årets investering har i prognos ökat med 21,2 mkr i huvudsak på grund av NVB som beräknas till 250 mkr under 2012 (budget 220 mkr). Specificerat på intäkts- och olika kostnadsslag kan et sammanfattas enligt följande: sområde (mkr) Prognos Budget Avvikelse Fastighetsintäkter 477,8 477,8 - Fastighetsdrift -119,5-119,5 - Planerat underhåll -50,0-50,0 - Inhyrda lokaler -116,0-116,0 - Försäkringar, skatt -3,1-3,1 - Avskrivningar -100,9-100,9 - Förvaltningskostnader -13,8-13,8 - Finansiella poster -53,2-53,2 - Resultat 21,3 21,3 - Det verkar som om vi fortsätter att sänka elförbrukningen, -2,8% jämfört med föregående år. På värmesidan något lägre jämfört med föregående år trots att det har varit ca 98% av ett så kallat normalår. Däreomot drar NVB både extra el och värme som tillsammans utgör ca 500 tkr för de första två månaderna. Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. 2010 Antal faktiska årsarbetare 24,35 22,75 22,45 Antal anställda 25 23 24 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Ack 2010 Ack 2011 Ack 2012 Arbetad tid timmar, alla 7 249 6 604 7 059 - varav timanställda* - - - - varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år. 122 56 - Trots flera rekryteringar så har vi fortfarande vakanser och jobbar mycket med att återbesätta tappad kompetens. Vi är mitt uppe i en omfattande generationsväxling som vi har gemensam med hela fastighetsbranschen. Dessutom i en tid då vi ska genomföra investeringar i en omfattning som aldrig tidigare. 11,0 12,9 12,9 Inhyrd personal 0,2 0 0,3 Jan Sjöberg Landstingsfastigheter 7 Bilaga förvaltningar februari 2012
Servicenämnden Landstingsservice Landstingsservice uppdrag är att ansvara för och utveckla sjukvårdsspecifik service till landstingets kärnverksamhet. De viktigaste händelserna i och omkring verksamheten under årets två första månader anges nedan i punktform: 1 februari outsourcades Café och butik i Mora till Fazer Restauranger efter flera år med ekonomiska svårigheter. Driftavtalet mellan Landstingsservice och Landstingsfastigheter har genomgått en översyn vilket inneburit att avtalet reviderats och förlängts från om med årsskiftet. Vid årsskiftet implementerade Landstingsservice en ny kostnadsställeplan. Införandet är en konsekvens av den omorganisation som genomfördes under 2011. Landstingsservice arbetar numera i en geografisk indelad organisation. Tvätteriverksamheten i Fredriksberg kan konstatera rekordhög efterfrågan på tvättjänster under årets första månader som en effekt av ökade hygienkrav inom vården. En byggnation av Pellettsanläggning har påbörjats vid Fredriksbergstvätten. Syftet är att uppnå en effektivare energianvändning och att använda ett miljövänligare bränsle. Inom förvaltningen pågår flera avtalsförhandlingar med våra kunder, dessa är kopplade till nya serviceuppdrag. Uppföljning besparingsåtgärder Under 2011 tog Landstinget Dalarna beslut om tre besparingspaket för att komma till rätta med det ekonomiska läget. Landstingsservice genomförde en rad åtgärder för att uppnå det avkastningskrav och besparingskrav som ställdes på förvaltningen. Uppdraget 2012 är att upprätthålla den uthållighet som krävs för att bibehålla effekten av de besparingsåtgärder och rationaliseringar som genomfördes under fjolåret. Avkastningskravet på Landstingsservice uppgår 2012 till 1,0 Mkr. Resultatet innefattar kostnaden på 0,5 Mkr för Servicenämnden som finansieras av förvaltningen. Under året fortsätter förvaltningen arbetet med att finna synergier mellan olika verksamhetsområden i syfte att bli kostnadseffektivare. Landstingsservice är intäktsfinansierade och därmed beroende av kundens efterfrågan. Det ställer krav på förvaltningen att utveckla och kunna uppvisa effektiva produktionslösningar för våra kunder. I styrgrupperna med våra största kunder sker under året kontinuerlig uppföljning och avstämning av våra servicetjänster. Transparens och hög grad av intäkts- och kostnadskontroll är av största vikt för att upprätthålla förtroliga och goda kundrelationer. Intäkter 45,2 273,9 273,9 278,5 Kostnader -44,0-272,9-272,9-274,3 ens -27,1-164,3-164,3-158,6 1,2 1,0 1,0 4,1 Landstingsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0 1,2 1,0 1,0 4,1 Investeringar -0,1-2,5-2,5-2,6 Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. 2010 Antal faktiska årsarbetare 401,4 396,6 385,2 Antal anställda 436 424 409 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Ack 2010 Ack 2011 Ack 2012 Arbetad tid timmar, alla 110.447 110.733 111.323 - varav timanställda* 4.980 4.522 5.226 - varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år. 1.594 1.133 1.183 Under årets början inrättades förvaltningens talangpool, den består av tio stycken medarbetare från länets alla områden. Lönekriteriegruppen har under februari påbörjat löneöversynen för 2013. (mkr) Resultat Budget Prognos Anders Roos Landstingsservice 111,4 113,9 113,9 Bilaga förvaltningar februari 2012 8
Kultur- och bildningsnämnd Kultur- och bildningsförvaltningen Kultur- och bildningsnämnden ansvarar för att ta fram en regional kulturplan för 2013-15, som dels ska utgöra underlag vid fördelningen av de statliga medlen, dels ska ersätta det nuvarande styrdokumentet Landstinget och kulturen vision och mål 2005-12. En politisk styrgrupp är tillsatt för att ta fram planen. Samverkansdialoger, konferenser och möten har ägt rum både på regional och kommunal nivå sedan våren 2010. Den 7 mars 2012 skickas Kulturen i Dalarna En enhet av mångfalder ut på remiss i Dalarna. Planen beskriver kulturlivet i Dalarna generellt och bilagt finns även de landstingfinansierade kulturverksamheterna beskrivna. Kulturpolitiska visioner och mål har tagits fram, både generellt för kulturen och specifikt för varje kulturområde. Efter remissrundan ska politiken föreslå prioriterade områden för planperioden. Älvdalens utbildningscentrum AB är en friskola med Landstinget Dalarna som delägare. Landstinget Dalarnas kvarstår dock som huvudman för Älvdalens utbildningscentrums åk 2 och 3, då dessa påbörjade sin utbildning på det som tidigare hette Älvdalens Naturbruksgymnasium som Landstinget Dalarna var huvudman för. Musikkonservatoriet har fått beviljat från YH-myndigheten att bedriva två-åriga utbildningar i Musik och Dans från HT 2012. Dansutbildningen har ställts in under läsåret 2011/2012 pga för få sökande. Den 21 februari beslutade Musik i Dalarna, som är huvudman för YH-utbildningarna att lägga ned dansutbildningen, då statsbidraget blev lägre än det sökta från YH-myndigheten och utifrån att det under flera år varit få sökande till utbildningen. Två utbildningsinspektioner har genomförts på Musikkonservatoriet. Den första gällde den kompletterande utbildningen i musik som granskats av Yrkeshögskolemyndigheten. I januari lämnades besked om att inspektionen avslutats. Den andra avsåg sk basinspektion av Skolinspektionen av den estetiska spetsutbildningen i musik och genomfördes i januari. Svar på denna inspektionsrapport ska lämnas i mitten av juni. Den 4 februari invigdes jubileumsåret för Säters sjukhus. Mentalvårdsmuseet bidrar med föreläsningar, utställningar och andra evenemang under året. Uppföljning besparingsåtgärder Kultur- och bildningsförvaltningen har enligt LF budgetbeslut en besparing om 800 000 kr under 2012. Utöver detta återfinns fortfarande besparingskrav i form av halvering av utbildningsbudgeten, inköpsstopp samt återhållsamhet vid representation. Intäkter 12,7 74,5 74,5 116,7 Kostnader -33,9-203,3-203,3-244,6 ens -12,1-73,3-73,3-85,0-0,3-0,6 0-0,6-21,2-128,7-128,7-128,0 Landstingsbidrag 21,4 128,7 128,7 128,3 0,2 0 0 0,3 Investeringar -0,5-2,4-2,4-1,0 Varav Konstnärlig utsmyckning -0,5-1,4-1,4-1,0 Utfallet per februari indikerar att Kultur- och bildningsförvaltningen kommer att hålla sig inom budgetram för året. Inom kultur- och bildningskansliet återfinns ett positivt bl a beroende på en vakant tjänst. Varav omställningskostnader sområde (mkr) Ack utfall Resultat 2011 Fornby fhsk 0,2 0,2 Mora fhsk 0 0,4 Malungs fhsk 0,1 0 Naturbruksgymnasiet Älvdalen 0-1,7 Musikkonservatoriet -0,1 0,2 Folkrörelser och studieförbund Interkommunal ersättning fhsk -0,5 0,1 0,6-0,2 Film i Dalarna 0,1 0 Länsbibliotek Dalarna 0,3 0 Mentalvårdsmuseet 0 0,2 Stiftelser och bidrag 0,3 0 Konsulenter inkl konstarkiv Kansli, oförutsett samt nämnden Ankomstregistrerade fakturor Resultat innan omställningskostn 0,2 0,5 0,7 1,7-1,5 0 0,4 1,4 Konstnärlig utsmyckning -0,5 Omställning Nb Älvdalen -0,2-0,6 Inställd KU Dans -0,06 0 Resultat 0,2 0,3 9 Bilaga förvaltningar februari 2012
Från och med 1 juli 2011 övergick verksamheten vid naturbruksgymnasiet till Älvdalens Utbildningscentrum AB. Uppsägningstiden löper till sista juli 2012 och Kulturoch bildningsnämnden betalar hyra så länge Landstingsfastigheter inte finner en annan hyresgäst. Hyreskostnaden för 2012 uppgår till drygt 500 tkr. Omställningskostnaderna om ca 0,1 mkr vid Musikkonservatoriet beror på att KU dans läsåret 2011/2012 ställts in på grund av för få elever. Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. 2010 Antal faktiska årsarbetare 198,15 196,24 131,47 Antal anställda 236 230 167 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Ack 2010 Ack 2011 Ack 2012 Arbetad tid timmar, alla 57 981 57 772 40 449 - varav timanställda* 510 1022 280 - varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år. 754 582 144 59,1 49,8 49,8 Inhyrd personal 0,1 0,1 0,1 Den, i jämförelse med 2011, lägre lönekostnaden beror till största del på bolagisering av Naturbruksgymnasiet vid Älvdalen. Malin Lagergren Kultur- och bildningsnämnd Bilaga förvaltningar februari 2012 10
Tandvårdsnämnden Tandvårdsförvaltningen 02/12 Folktandvårdens verksamhet har så här långt löpt i stort enligt plan. Samtidigt skall påpekas att det är mycket stor osäkerhet i att göra en prognos vid denna tidpunkt på året utifrån vårt beroende av externa intäkter. Trots att nuvarande tandvårdsstöd är komplicerat och kräver mycket administration kan vi dock konstatera att de utvecklingsinsatser som gjorts av såväl Försäkringskassan som internt inom Folktandvården Dalarna varit effektiva och att stödet nu fungerar allt bättre. Nya förändringar i befintligt tandvårdsstöd kommer dock att successivt ske och i vilken omfattning dessa förändringar kommer att påverka verksamheten är för närvarande svårt att sia om. Det vi idag vet är att det s k tredje steget i utvecklandet av tandvårdsstödet inte kommer att införas under 2012 utan först 2013-01-01. Fortfarande råder en nationell brist på tandläkare och vi har stora svårigheter att bemanna våra kliniker i framförallt glesbygd. En synnerligen aktiv rekrytering pågår och krävs för att konkurrera om arbetskraften samtidigt som nyrekryteringar innebär produktionsbortfall med minskade intäkter som konsekvens. Nya krav på konkurrensneutralitet och krav om att inga fria nyttigheter skall finnas och att avdrag för ingående moms ej får nyttjas inom den offentliga tandvården medförde att tandvårdstaxan höjdes fr o m 2012-01-01. Denna höjning var en konsekvens av de kostnadsökningar som ovanstående krav om konkurrensneutralitet genererar. Uppföljning besparingsåtgärder För 2012 har Folktandvården erhållit ett avkastningskrav om 1 Mkr. Detta är reglerat i form av en sänkt landstingsersättning motsvarande nämnt belopp. En uppräkning med 2,7% har gjorts av landstingsersättningen totalt och det är från denna nivå som avkastningskravet reglerats. Genom att Folktandvården inte längre får göra avdrag för ingående moms kommer kostnaderna att öka under året. För att klara denna kostnadsökning motsvarande ca 14 Mkr har landstingsersättningen höjts ytterligare motsvarande 6,5 Mkr samtidigt som tandvårdstaxan höjts fr o m 2012-01-01. Sett till de kostnadsökningar som beräknas under året medför detta ett sannolikt besparingskrav. Denna besparing kommer att nås genom höjda intäkter och stor återhållsamhet på kostnadssidan. Såväl ökade intäkter som mot intäkterna balanserade kostnader krävs för att nå ett positivt vilket då är liktydigt med ett prognosmässigt 0-. Vår bedömning är också att vårt nuvarande teknikstöd kommer att behöva utvecklas ytterligare inför 2012 för att klara nya redovisningskrav. 2012 kommer också att vara ett utmanande år då det alltid är svårt att förutsäga kostnadsökningar och de intäktsökningar som krävs när man utöver momsproblematiken även genomgår en generationsväxling bland våra anställda av så omfattande karaktär som nu är fallet. Vi behöver också få arbetsro via en större tydlighet kring vilken frihetsgrad tandvården kan få i ett landstingsperspektiv. Folktandvården måste ges de marknadsmässiga och företagsekonomiska förutsättningar som dagens regelverk för tandvård kräver och en möjlighet att gasa och bromsa utifrån tandvårdens regelverk och de konkurrensvillkor som gäller för tandvården. Då samma förutsättningar inte kan sägas gälla för all övrig landstingsverksamhet måste tydliga förutsättningar skapas inom begreppet bolagsliknande former. Intäkter 35,0 202,6 202,6 193,6 Kostnader -55,0-370,0-370,0-346,1 ens -38,0-229,0-229,0-218,7-20,0-167,4-167,4-152,5 Landstingsbidrag 27,9 167,4 167,4 157,6 8,0 0 0 5,1 Årets investering 0,3 7,8 7,6 8,6 Folktandvårdens ekonomi är höggradigt beroende av löpande patientintäkter baserade på egen produktivitet. Genom att det nya tandvårdsstödet hela tiden genomgår vissa förändringar uppstår hela tiden tolkningsproblem och krav på utbildningsinsatser. Detta medför produktionsbortfall och ständig inskolning i helt nya rutiner. Sannolikt får vi därför leva med detta även fortsättningsvis och då i första hand problem gällande vad som är ersättningsberättigad vård eller inte samt kommunikationen med Försäkringskassan via deras it-stöd. Dessa problem har avtagit men kommer delvis att kvarstå och påverka verksamheten under 2012 och också framledes. Förändringar i regelverket kring nuvarande tandvårdsstöd kommer att ske kontinuerligt under året och även kommande år och det är osäkert hur dessa förändringar på sikt kommer att påverka Folktandvårdens. Den senaste förändringen i tandvårdsstödet gjordes 2011-09-01. Dessutom har otydligheter i regelverket kring det nya tandvårdsstödet lett till ständiga tolkningsproblem för såväl vårdgivarna som Försäkringskassan. Dessa tolkningsproblem har successivt avklingat då behandlarna blivit allt mera erfarna i användandet av tandvårdsstödet och utbildningsinsatser givits till desamma. Faktum kvarstår dock att administrationen ökat kring varje behandling, något som kan vara en förklaring till att intäkterna inte hittills ökat i den omfattning som kalkylerats. En annan konsekvens av detta har blivit att vi tvingats förstärka vår egen support kring det nya tandvårdstödet med ökade kostnader som följd. Då vi dessutom nu fört ut kostnader i verksamheten som driftskostnader utifrån momsproblematiken och kravet om att inga s k fria nyttigheter skall få finnas av konkurrensskäl, blir den ekonomiska osäkerheten än större. Utifrån den tydliga ekonomistyrning som måste gälla inom 11 Bilaga förvaltningar februari 2012
ramen för tandvårdens regelverk kommer fortlöpande åtgärder att vidtas för att åstadkomma ekonomisk balans. Dessa åtgärder kommer inte nödvändigtvis att vara desamma som landstinget i övrigt anser var de rätta. Det viktiga är att intäkterna ökar i den omfattning som krävs för att balansera kostnadersutvecklingenr, vilket kräver fortlöpande tandvårdsspecifika åtgärder i olika situationer. Utvecklade uppföljningsverktyg finns för ekonomi och verksamhetsuppföljning samt också ett ledningssystem för ledning och styrning. 2012 kommer också att vara ett försöksår för särredovisning av kostnader inom barn- och ungdomstandvården respektive vuxentandvård. På detta sätt förväntas vi kunna renodla och jämställa vår verksamhet med privata aktörer inom tandvårdssektorn utifrån gällande konkurrensvillkor. kostnaderna kommer att öka under året p g a nya löner fr o m 2012-04-01, för tandläkarna i form av det två års avtal som började gälla fr o m 2011-10-01 och får full effekt under 2012.Totalt sett förväntas också personalkostnaderna öka genom nyanställningar men också på grund av att vissa befintliga personalkostnader ökar på grund av att vi inte längre får göra avdrag för ingående moms.de övriga kostnaderna kommer att öka av samma skäl. Rekryteringsproblematiken gör dock att stor osäkerhet kommer att gälla både vad avser intäkter och personalkostnader. En viss trygghet finns dock genom den arbetsorganisatoriska utveckling och växling av personal som skett där allt mera tandvård utförs av personal som inte är tandläkare. Genom att renodling skett kring på vilket sätt var och en skall arbeta på toppen av sin kompetens, har en större effektivitet i vården kunnat uppnås. Kommer våra rekryteringsinsatser vara lyckosamma, kan et för 2012 kunna bli klart bättre än vad som förväntas vid denna tidiga tidpunkt av året. Genom väl valda strategier gällande såväl intäkter som utgifter prognostiseras, om inget oförutsett inträffar, ett 0- i förhållande till budget. De ökade personalkostnader som förväntas uppkomma till följd av 2012 års lönerörelse motsvarande som högst ca 2 Mk har inkluderats i prognosen. -147,3-152,5-152,5 Antalet anställda ökar vid Folktandvården och det är då antalet distriktstandläkare, tandtekniker och tandhygienister medan antalet tandsköterskor minskar. Det är glädjande att antalet distriktstandläkare ökar eftersom vi där har haft och har rekryteringsproblem. Vi har under året genomfört en lyckad utlandsrekrytering. Genom att utveckla större chefsområden har vi också minskat antalet chefer som är tandläkare. Genom att arbeta i team har vi kunnat klara av en ganska besvärlig vakanssituation gällande tandläkare via en kompensation av ett ökat antal tandhygienister. Detta är även ett led i att stärka förvaltningens förebyggande arbete. Vi ser nu för första gången en ökning av antalet anställda distriktstandläkare vilket är positivt. Vi har en tämligen god balans mellan tandhygienister och tandläkare som i det närmaste är ett till ett. Den arbetade tiden har ökat trots oförändrat antal anställda, vilket sannolikt kan förklaras av mindre antal tjänstledigheter av olika skäl. Glädjande nog fortsätter även nedgången av övertid och kompensations tid. Det betyder att fler av våra anställda kan arbeta en normal veckoarbetstid vilket främjar en god arbetsmiljö. När det gäller tandläkare har vi haft svårt att nyrekrytera tandläkare under en följd av år. Ett flertal åtgärder är insatta för att kompetensförsörja organisationen på tandläkare. Detta är ett långsiktigt arbete som nu i allt större omfattning leder till positiva och minskade vakanser. Conny Konradsson Tandvårdsförvaltningen Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställning ens sysselsätt ningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. 2010 Antal faktiska årsarbetare 418 418 410 Antal anställda 503 502 506 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Ack 2010 Ack 2011 Ack 2012 Arbetad tid timmar, alla 115878 116769 122358 - varav timanställda* 145 320 217 - varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år. 1091 898 828 Bilaga förvaltningar februari 2012 12
Tandvårdsnämnden Beställarenhet för tandvård Den uppsökande verksamheten och tandvårdsinsatserna för personer som är berättigade till tandvårdsstöd fungerar bra. Intäkter 0,0 0,3 0,3 0,3 Kostnader -4,0-26,1-26,1-24,9 ens -0,3-1,7-1,7-1,5-4,0-25,8-25,8-24,6 Landstingsbidrag 4,3 25,8 25,8 25,1 0,3 0 0 0,5 Prognosen för 2012 är ett noll. -1,0-1,2-1,2 en består av en förvaltningschef (75 %), två assistenter (100 % + 75 %) samt två timanställda bedömningstandläkare. Anna-Kari Rynoson Beställarenhet för tandvård 13 Bilaga förvaltningar februari 2012
Patientnämnden Patientnämnden En kraftig ökning av antalet ärenden ses efter de två första månaderna i år. Under januari-februari 2012 har 242 ärenden registrerats jämfört med 190 ärenden år 2011 och 203 ärenden 2010. Informationstillfällena är en viktig verksamhet och vi fortsätter med att försöka vara ute och informera beroende på efterfrågan och tid. Vi besöker AT-läkare, studerande på sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Dalarna och vid KYutbildningen till skötare i Säter. Vi har dessutom avslutat vår särskilda informationsinsats till Medicin Falun/Ludvika och har nu inlett en liknande insats till Kirurgkliniken i Falun där vi redan besökt några arbetsplatser. En chefläkare fortsätter att vara med vid våra sammanträden och detta skall utvärderas då alla deltagit vid ett tillfälle var. Gemensamma uppdrag för alla patientnämnder i Sverige utökas p.g.a. behovet av sammanhållning och gemensamma riktlinjer i landet. Chefsnätverket har ombildats till ett nätverk för alla patientnämnder i landet med en representant från varje nämnd och kallas numera Patientnämndernas nationella tjänstemannanätverk. Ett gemensamt läkemedelsprojekt är avslutat och utvärderat och kommer bl.a. att skickas till Socialstyrelsen. Ett möte med Socialstyrelsen i Örebro har hållits under hösten där vi diskuterat framtida samarbete och samverkan. Till den sista februari har vi rapporterat Patientnämndens verksamhet 2011 till Socialstyrelsen efter en ny mall som skickas elektroniskt. Det finns svårigheter att få tiden att räcka till för de informationsinsatser som är efterfrågade och önskvärda, samtidigt som vi anser det mycket viktigt. Även den löpande verksamheten har svällt ut. Patientsäkerhetsutredningen förutspådde ju att patientnämnderna behövde ett tillskott av personal, vilket vi även fått. I slutet av året har även dispens från anställningsstoppet medgivits och en rekrytering är gjord under februari där inskolning för närvarande pågår av en ny medarbetare. Intäkter 0 0,3 0,3 0,3 Kostnader -0,6-4,3-4,3-3,7 ens -0,6-3,7-3,8-3,3-0,6-4,0-4,0-3,4 Landstingsbidrag 0,7 4,,1 4,0 4,0 0,1 0,1 0,0 0,6 Nämnden ska i år kunna leverera ett mindre överskott i sin budget främst beroende på att den nytillsatta personen inte arbetar heltid. -2,1-2,6-2,5 Tre personer i personalen arbetar heltid och den nyrekryterade personen arbetar 0,85. En del ledigheter p.g.a. fackliga och politiska uppdrag förekommer. Antalet uppdrag och stödpersoner har också ökat kraftigt under senare år och verkar kunna hamna på en hög nivå även 2012. I personalkostnaderna ingår arvoden för förtroendevalda samt för stödpersonerna. Staffan Mild Patientnämnden Dalarna Nämnden har under året successivt övergått från att ta del av många enskilda ärenden till att försöka att se övergripande trender och tendenser som kan följas och påpekas uppåt i organisationen. Arbetet fortsätter med att få en så verksam och effektiv rapportering som möjligt. Antalet patienter som fått stödperson under de första månaderna är också ovanligt många, nämligen 8st. (4st.2011) Bilaga förvaltningar februari 2012 14
Nämnden för kostsamverkan Mora Kostsamverkan Mora Landstinget Dalarna och Mora kommun har bildat en gemensam nämnd med ansvar för att producera mat till patienterna vid Mora lasarett samt till vårdtagare och boende inom kommunens äldreomsorg. Maten produceras i Aromköket, Mora lasarett och levereras till äldreboenden och lasarettets avdelningar. Samverkan startades fullt ut när samtliga mottagningskök blev färdigställda i slutet av 2011. Kommunens produktionskök inom äldreomsorgen har byggts om till mottagningskök. Följande äldreboende är berörda: Saxnäs, Spanskgården, Noretgården och Våmhus. De viktigaste händelserna i och omkring verksamheten under årets två första månader anges nedan i punktform: Upphandlingen av matvagnar för lunch och middag har avbrutits. En upphandling av matvagnar för lunch, middag samt frukost återupptas dock inom kort. Beslut har fattats att frukost på Mora lasarett skall serveras på bricka. Golv vid blast chillers i produktionsköket har reklamerats p.g.a. av sprickor, konsekvensen är att maten måste kylas på annat sätt och på annan plats. Mora kommun efterfrågar portioner för ytterligare tolv vårdplatser. Landstinget Dalarna begär omförhandling av samverkansavtalet med Mora kommun. Anledningen är att Landstinget inte kommer upp i de förväntade garantivolymerna. Definitioner Antal anställda är antalet personer, vilka innehar en månadsavlönad anställning. Antal faktiska årsarbetare beräknas som antal anställda x anställningens sysselsättningsgrad minus tjänstledigheter utan lön, sjukledigheter > 14 dagar och grund/vidareutbildning med lön. Arbetad tid anger antalet arbetade timmar för samtliga anställda. Inhyrd personals arbetade tid ingår inte. Redovisas med en månads fördröjning. Helårsekvivalent är lika med 1 700 arbetade timmar. 2010 Antal faktiska årsarbetare -- 14,93 27,35 Antal anställda -- 17 31 Antal faktiska årsarbetare och anställda mäts periodens sista dag Ack 2010 Ack 2011 Ack 2012 Arbetad tid timmar, alla -- 4.048 8.667 - varav timanställda* -- 296 786 - varav mertid/övertid samtlig personal* * Preliminära värden för innevarande år. -- 87 80 2012 skall 75 % av personalen ha förflyttats i positiv riktning i den implementerade VPL-modellen (Vilja, prestation, ledarförmåga), vare sig det handlar om horisontell eller vertikal förflyttning. (mkr) Resultat Budget Prognos Anders Roos Landstingsservice -7,2-8,7-8,7 Uppföljning besparingsåtgärder Kostsamverkan är en ny verksamhet vars budget har anpassats för att minimera kostnaderna. Produktionssättet är relativt kostsamt men sker enligt de kravspecifikationer som beställarna fastställt. Orsaken till att brickdukning valts av landstinget är att vården ska avlastas så långt som möjligt. Intäkter 3,7 29,2 29,2 21,4 Kostnader -4,2-29,2-29,2-21,4 ens -2,1-12,5-12,5-10,1-0,5 0,0 0,0 0,0 Landstingsbidrag 0,0 0,0 0,0 0,0-0,5 0,0 0,0 0,0 Investeringar 0,0 0,0 0,0-0,6 15 Bilaga förvaltningar februari 2012
Revisorerna Revisorerna och tjänstemannabiträde Revisorernas uppdrag är att granska om landstingets verksamhet sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. I granskningsarbetet stöds revisorerna av sakkunniga, dels i form av en anställd revisionschef, dels av inhyrda konsulter vilka utför huvuddelen av granskningsarbetet. Granskningsarbetet följer en årligen fastställd revisionsplan och planeras med utgångspunkt från anvisad budget. Intäkter 0,0 0,0 0,0 0,1 Kostnader -0,4-5,7-5,7-5,7 ens -0,3-2.4-2,4-2,3-0,4-5,7-5,7-5,6 Landstingsbidrag 1,0 5,7 5,7 5,8 0,6 0,0 0,0 0,2 I personalkostnaderna ingår arvoden för de förtroendevalda revisorerna. Revisorerna beräknar hålla sig inom anvisad budgetram. Antal årsarbetare 1,0 Kjell Johansson Revision -1,6-1,7-1,7 Bilaga förvaltningar februari 2012 16