Verksamhetsbeskrivning för HVB-hemmet Hassela Skomakaren i Eslöv



Relevanta dokument
Verksamhetens inriktning, mål och innehåll

Verksamhetsbeskrivning för Hassela Skånes öppenvård i Lund

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Jakobsdal HVB, Credere.

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

Välkommen. Varvsgatan Karlshamn. Telefonnummer:

Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm HVB Barn & Ungdoms institutioner, Linggården, Giovannis och skyddade boendet Kruton

Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp

Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

LIKABEHANLDINGSPLAN NORRGÅRDENS FÖRSKOLA

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Personliga vårdlösningar. Stödboende Gammelstad. Hantverksvägen 27

Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling

Enkelheten ger styrka

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Arbetsplan för Galaxens fritidshem

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Standard, handläggare

Verksamhetsplan Solhaga förskola Förutsättningar. Verksamhetsidé vision. Oktober 2016 Förvaltning för livslångt lärande

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Kvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Senast ändrat

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN

Ungdomarna kommer vara uppdelade i två-tre mindre boenden (beroende på beläggning) för att skapa en familjeliknande miljö.

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Avdelning Svanen

TJÄNSTER & BEHANDLINGSUPPLÄGG

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Hem för vård eller boende för barn med föräldrar

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Pedagogisk Planering verksamhetsåret 2013/2014. Familjedaghemmen i Filipstad

Standard, handläggare

Med utgångspunkt i målen för verksamheten utgår dagbarnvårdaren i sitt arbete från såväl det enskilda barnet som barngruppens behov.

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Verksamhetsbeskrivning

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

Verksamhetsplan. Internt styrdokument

Verksamhetsbeskrivning

BESLUT. Utifrån Indomi AB:s beskrivning av verksamheten bedömer IVO att:

ARBETSPLAN FRITIDSHEMMET HUMLAN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov reviderad

Montessorifriskolans fritidshem

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: förskoleverksamhet

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

VERKSAMHETSPLAN FÖR FRITIDSGÅRDEN. ht vt 2017 FRITIDSGÅRDENS VISION

Verksamhetsplan. Solhaga fo rskola Internt styrdokument

Standard, handläggare

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN KLÖVERSTUGANS FÖRSKOLA

Lidingö Specialförskola Arbetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

2.1 Normer och värden

Sagostundens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015

Yttrande till IVO, diarienr /2017-9

Hem för vård eller boende - barn och ungdom

Sticklinge förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Zarok Homes Nordica AB. Förstärkt HVB. Mål och vision

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Diplomerad Behandlingsassistentutbildning

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Teamplan Ugglums skola F /2012

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Utredning. Hur går en utredning för barn och ungdomar till? SOCIALFÖRVALTNINGEN BARN, UNGA OCH FAMILJ

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

Plan mot diskriminering och kränkande handling. Saltsjö-Duvnäs förskola

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Karlshögs Fritidshem

BESLUT Dnr. Stora Långared Vårgårda

BESLUT. Verksamheten har förutsättningar för att bedrivas med god kvalitet och säkerhet

Transkript:

Verksamhetsbeskrivning för HVB-hemmet Hassela Skomakaren i Eslöv

Verksamhetsplan reviderad 2010-08-15 Hassela Skomakaren 2(8) Innehållsförteckning sid Målgrupp 3 Målsättning 3 Fasbeskrivning 4 Fas 1 4 Fas 2 4 Fas 3 4 Arbetssätt 5 Medlevarskap 5 Ett holistiskt synsätt 6 Dialektik 6 Stöd i skolarbetet/arbetspraktik 6 Stöd till föräldrar/vårdnadshavare 6 Ett positivt förebildskap 7 En meningsfull fritid 7 Hasselas ledarutbildning 7 Konflikthantering 7 Lösningsfokuserade samtal 7 Samverkan 7 Kvalitetssäkring 8 Handledning och utbildning 8 Journalföring 8 Genomförandeplan 8 Utvärdering 8

Verksamhetsplan reviderad 2010-08-15 Hassela Skomakaren 3(8) Hassela Skomakaren är ett familjärt mindre HVB-hem för flickor och pojkar mellan 14 till 20 år. Vi finns centralt beläget i Eslöv i en äldre nyrenoverad fastighet. Vuxna bor och lever periodvis tillsammans med ungdomarna, vi kallar det medlevarskap. Vuxengruppen har en bred yrkeskompetens och jämn könsfördelning. Vi har möjlighet att ta emot sex ungdomar plus en akut plats. Hassela Skomakaren ska kunna fungera som ett alternativ på hemmaplan. Som ett led i utslussningsfasen har vi har möjlighet till ett individuellt boende i lägenhet och/eller mentorskap. Målgrupp Vår målgrupp är: Ungdomar med relation och beteendestörningar. Ungdomar som är i ett initialt skede för missbruk och/eller kriminalitet. Ungdomar med brist i omsorgen. Ungdomar som är placerade i familjehem men där bedömning görs att ett mer kvalificerat vuxenstöd krävs. Ungdomar som är i utslussningsfas från en institutionsplacering. Målsättning Två övergripande mål är att: att ungdomarna ska ha en trygg, utvecklande och kärleksfull tillvaro under tiden på Hassela Skomakaren. att ge varje ungdom kunskaper för att förstå sig själv, sin historia och sin aktuella situation. Genom detta rustas den unge för att vilja och kunna påverka sin framtid i positiv riktning. Mer specifika målsättningar är att: Sköta sin skolgång eller praktik/arbete Lära sig att själva sköta ett hushåll och de rutiner ett vardagsliv kräver Hitta tillbaka till en fungerande relation med sina föräldrar (i de fall detta är en relevant målsättning) Avhålla sig från droger och kriminalitet Respektera andra människors lika värde, olikheter och skilda förutsättningar Fungera som demokratiska samhällsmedborgare Få hjälp att hitta strategier att möta livets olika situationer Skapa förutsättningar för ökad självtillit och självförtroende Vara integrerad i vårt ekonomiska, sociala, politiska och kulturella system Kunna visa och känna empati Ha kunskaper om grundläggande fysisk hälsa

Verksamhetsplan reviderad 2010-08-15 Hassela Skomakaren 4(8) Fasbeskrivning Fas 1 Efter tillgång på plats sker inskrivning enligt inskrivningsrutiner. Inskrivningsintervjuer görs, om den unge är under 18 år, även med vårdnadshavaren. Utifrån vårdplanen från placerande socialtjänst upprättas en genomförandeplan enligt BBIC i samverkan med den enskilde och socialtjänsten och, om den placerade är under 18 år, även med vårdnadshavaren. Under den första tiden läggs mycket arbete på att skapa relation med den unge och att tydliggöra de normer och rutiner som gäller på Hassela Skomakaren. I denna fas ska skolgång eller praktik komma igång. Skolor som kan komma ifråga för våra ungdomar är grundskolor och gymnasieskolor i närområdet. Den unge kan också gå kvar i sin hemskola om detta är praktiskt möjligt. Vi kommer också att arbeta aktivt med att uppmuntra meningsfyllda fritidsaktiviteter åt varje ungdom. Under denna fas har vi en regelbunden kontakt med den enskildes familj och nätverk. Vi kommer även att ha en regelbunden kontakt med handläggande socialsekreterare. Fas 2 I denna fas kommer vi in i rutiner, vilket för ungdomarna innebär att vi kommer att ägna oss åt mycket stöd och integration när det gäller förlorade erfarenheter. En individuell planering omfattande skola/praktik och fritid görs med varje enskild ungdom. Genom att vuxna alltid finns i hemmet kommer vi att kunna följa ungdomens utveckling och successivt lägga över ansvar som syftar till självförvaltning. Hasselas ledarutbildning är ett stående inslag cirka två kvällar per månad. Ledarutbildningen handlar om att öka förståelsen för sig själv och de psykosociala processer som styr människor. Vid dessa tillfällen ger vi också ungdomarna möjlighet att hålla boenderåd. Varje ungdom bör i denna fas ha hittat en fritidsaktivitet. Familj och andra positiva personer i den enskildes nätverk är välkomna till Skomakaren och har möjligheter att sova över om så önskas. Föräldraarbetet övergår från ett akut stöd till att stödja dem i utvecklingen av sin föräldraroll. Detta sker i form av enskilda samtal när det är påkallat. Ungdomarna uppmuntras till att upprätthålla och utöka sitt kontaktnät med föräldrar, släkt och vänner. De får även sova borta under helger och lov. Kontakten med handläggande socialsekreterare fortsätter, ev. görs revidering av genomförandeplanen. Fas 3 Skolan eller praktiken fortsätter för varje enskild individ. Normer och rutiner på Skomakaren och på fritiden ska fungera mer självständigt och ungdomen tar ett större egenansvar. Ungdomen ska i denna fas vara en förebild för kamrater i boendet som är inne i fas 1 och 2. I denna fas handlar det om att i praktiken visa den personliga stabilitet som krävs för att kunna slussas ut enligt en individuell planering. Utskrivning kommer att göras utifrån samma rutiner som vid inskrivningen, via intervjuer med både ungdomen och vårdnadshavaren. En ev. utflyttning sker i samråd med socialtjänsten och den enskilde och om denne är under 18 år, även med vårdnadshavare. Hassela Skåne kan här erbjuda ett stödboende i egen lägenhet med boendementor.

Verksamhetsplan reviderad 2010-08-15 Hassela Skomakaren 5(8) Arbetssätt Hasselapedagogiken som har utvecklats sedan 1969 är i grunden miljöterapeutisk och har kognitivt beteendeterapeutisk förankring. Under åren har vi dock konstaterat att olika behandlingsbegrepp ofta skymmer det faktum att det endast är i ett kontinuerligt förhållande till en annan människa som verkligt allsidigt växande kan ske. Vårt arbete kännetecknas av nedanstående begrepp: Medlevarskap Ett holistiskt synsätt på varje individ Dialektik Att stödja ungdomarna i sitt skolarbete och/eller sin praktik Att stödja föräldrarna i sin föräldraroll Ett positivt förebildskap Meningsfull fritid Hasselas ledarutbildning Konflikthantering Lösningsfokuserade individuella samtal Samverkan Medlevarskap Hasselapedagogiken har som fokus att hjälpa den unge att leva ett vanligt ansvarsfullt liv. Medlevarskapet gör att denna sociala träning blir naturligt, eftersom vi lever ihop. Vad som är viktigt i vanliga hem är också viktigt för oss, t.ex.: att passa tider att ha rent och snyggt omkring sig att respektera varandra att visa hänsyn att kunna gråta och skratta tillsammans att känna trygghet och kamratskap. Dessa hållpunkter ger ungdomarna samtidigt fasta, kärleksfulla och trygga ramar, och en slags livsutbildning som pågår dygnets alla vakna timmar i alla de vardagliga situationer som uppstår i en stor familj. Medlevaren har till uppgift att göra sociala situationer till lärande situationer. Detta handlar både om att stärka positivt beteende och att hjälpa den unge att se sina möjligheter. Det viktigaste verktyget härvidlag är den vuxne själv. Det är det egna synsättet, trovärdigheten och det egna engagemanget som utgör den verkande kraften i kontakten med ungdomen. Ett medvetet personligt och gemensamt förhållningssätt utgör själva grunden för god omvårdnad. Ett sådant förhållningssätt innebär följande att jag som vuxen i verksamheten förstår mitt ansvar och min betydelse som förebild för ungdomarna och som föredöme för kolleger och föräldrar.

Verksamhetsplan reviderad 2010-08-15 Hassela Skomakaren 6(8) att ta verksamheten på allvar och vara medveten om att jag som vuxen är med och formar verksamhetens som helhet, dess kultur, normer och regler. Verksamheten blir inte starkare än dess svagaste länk att ta ungdomen och deras föräldrar på allvar och hjälpa dem att se möjligheterna som ungdomen och de själva har. Pedagogens förhållningssätt ska förmedla förtroende. Förtroende bygger i sin tur på tilltro och respekt för ungdomen samt dennes anhöriga. Respekt innebär att lyssna på och känna delaktighet med ungdomen och nätverket. Mognad och ansvarstagande hos ungdomen gynnas bäst genom att låta dem vara med och ta ansvar. Ett holistiskt synsätt på varje individ Det är viktigt att se de möjligheter som den unge har med sig vid placeringen och inte stirra sig blind på den problematik som den unge har med sig. Ofta är problematiken sprungen ur ett miljöperspektiv varför det är viktigt att ta med helheten när vi gör genomförandeplaner. Detta innebär att vi tar hänsyn till uppväxtmiljö, familjeförhållanden, kamrater, skolgång, fritidssysselsättningar etc. Dialektik Vi vet från vår långa erfarenhet av arbete med ungdomar på glid att ett vanligt problem är att de vuxna i deras omgivning har väjt för konflikter. Ungdomar behöver tydliga ramar som är såväl fasta som kärleksfulla och respektfulla. Genom de konflikter som uppstår när någon håller på uppställda/överenskomna ramar och regler läggs grunden till en utvecklande del i den unges process. Att som vuxen ha rädsla för konflikter och inte stå stadig, är att överge den unge och beröva honom/henne en möjlighet till utveckling. Att ta konflikten och rida ut stormen tillsammans är dialektik för oss. Att stödja ungdomarna i sitt skolarbete och sin praktik Skolor som kan komma ifråga för våra ungdomar är grundskolor och gymnasieskolor i närområdet. Den unge kan också gå kvar i sin hemskola om detta är praktiskt möjligt. Även praktikplatser ordnas vid behov i vår närmiljö. Vuxna kan även vara behjälpliga med läxläsning. Att stödja föräldrarna i sin föräldraroll Hassela har erfarenhet från anhörigarbete sedan 1983. Vi har genom året noterat att de bästa förutsättningarna för att en ungdoms placering skall lyckas fodras insatser från 3 olika håll. Vuxna på Hassela Skomakaren, handläggande socialsekreterare samt föräldrar/vårdnadshavare och anhöriga, där naturligtvis den unge står i centrum. I mötet med föräldrar och anhöriga så handlar det om att bygga relation. Ett respektfullt bemötande och att få föräldrarna att känna sig välkomna. Att ärligt och uppriktigt låta föräldrar och andra som ingår i ungdomens nätverk känna att dom verkligen betyder mycket i sammanhanget. Föräldrar känner sitt barn bäst och deras delaktighet under ett barns placering och även efteråt är oerhört betydelsefullt. Vi kommer att erbjuda föräldrarna allt ifrån akut stöd till ett mer långsiktigt föräldraarbete som har sitt ursprung i det uppdrag vi får från socialtjänsten.

Verksamhetsplan reviderad 2010-08-15 Hassela Skomakaren 7(8) Ett positivt förebildskap Det är en gammal sanning att unga inte gör vad andra säger åt dem, utan hur de ser andra göra. Hassela Skomakarens vardag är präglad av förutsägbarhet och kontinuitet. Detta är en förutsättning för att våra ungdomar skall kunna påverkar och planera sin vardag gällande skola/praktik och fritid. Vi sköter alla praktiska sysslor tillsammans, ungdomar och vuxna, detta för att ungdomarna skall ges möjlighet till att självständigt kunna ta ansvar för matlagning, städning och att kunna sköta sin egen tvätt. Det är som vuxen viktigt att vara en förebild i alla de inlärningssituationer som dyker upp. Meningsfull fritid Vi uppmuntrar våra ungdomar till att ha en meningsfull fritid. Detta kan innebära fysisk träning, föreningsliv eller andra aktiviteter utanför boendet. Att ha ett eget intresse gör att de vuxna lättare kan motivera ungdomarna att delta. Dessa intressen skiftar självklart beroende på om det finns andra kunskaper och talanger bland personalen. Det är viktigt att använda och utöka de positiva befintliga nätverk som ungdomen har. Hasselas ledarutbildning Ledarutbildningen, som är uppdelad i de fyra avsnitten Individen, Gruppen, Ledarskap och Samhället, syftar till att öka ungdomarnas kunskaper och förståelse för bl.a. sig själv, sin historia och sina framtida möjligheter. Ledarutbildningens uppgift är också att ge ungdomarna god beredskap att klara konflikter och konfrontationer, att kunna växa med ansvar samt att förstå samspelet mellan individen och grupper i samhället. Ledarutbildningens olika avsnitt måste hela tiden kopplas ihop med ungdomarnas praktiska verklighet, hela tiden sammanföras med situationer som uppstår eller pågår. Vi måste ständigt påverka ungdomarnas värderingar och livsstil. Ständigt repetera och diskutera, ställa och få frågor, ge svar och få svar. Vi lär dem att redovisa i små och stora grupper eller enskilt. Konflikthantering Förutom Hasselas ledarutbildning har vi egna re-puls-utbildare som vid behov håller i ilskekontrollträning. Lösningsfokuserade individuella samtal Vi har regelbundet enskilda samtal med varje ungdom. Samtalen syftar till att den unge ska kunna sitta i lugn och ro med sin mentor för att prata om sin situation. Samverkan Samverkan och uppföljning av placerande Socialnämnd sker regelbundet och efter behov förutom vid inskrivning och utskrivning. Vi har också tät kontakt ungdomarnas skola och praktikplats. Samverkan sker också med olika andra samarbetspartners som våra ungdomar är i behov av som t.ex. Barn- och ungdomspsykiatrin, Psykiatriska öppenvårds team och andra specialister av olika slag. Via Hasselarörelsens övriga verksamheter utbyter vi erfarenheter såväl ideologiskt som pedagogiskt.

Verksamhetsplan reviderad 2010-08-15 Hassela Skomakaren 8(8) Kvalitetssäkring Handledning och utbildning Vuxna på Hassela Skomakaren har en relevant utbildning för den målgrupp som vi tar emot. Vidareutbildning sker utifrån de behov som verksamheten kräver. All personal fortbildas löpande i Hasselapedagogiken via vår ledarutbildning. All personal har regelbunden extern handledning. Journalföring Hassela Skåne använder ett webb baserat journalföringsprogram (Secura Nova) med syfte att: tillgodose den unges rätt till en insats som är av god kvalitet och uppfyller kraven på säkerhet tillgodose den unges rätt till insyn i vården och behandlingen möjliggöra uppföljning, utvärdering och tillsyn Genomförandeplan En genomförandeplan upprättas enligt BBIC i samverkan med ungdomen och socialsekreterare. Om den unge är under 18 år även tillsammans med vårdnadshavare. Vuxna på Hassela Skomakaren följer regelbundet upp genomförandeplanen. Minst två gånger per halvår ska genomförandeplanen utvärderas tillsammans med den unge, socialsekreterare och vårdnadshavaren. Utvärdering Vi har tagit fram en metod för utvärdering av våra verksamheter och uppföljning av de ungdomar som finns i våra verksamheter. Utvärderingsmetoden innefattar: en KASAM enkät vid in- och utskrivning inskrivningssamtal med ungdom och vårdnadshavare upprättande av nätverkskarta och livslinje löpande uppföljning av genomförandeplan utskrivningssamtal med ungdom och vårdnadshavare enkätutvärdering från ungdomen, vårdnadshavaren och socialsekreteraren Metoden utvärderar både processmål och effektmål. Den kommer att möjliggöra statistiska sammanställningar av bakgrundsfaktorer och av ungdomens utveckling under tiden i vår verksamhet. Inskrivningssamtalet ger dessutom kvalitativ information som underlag till genomförandeplanen. En utvärdering görs ca. 1 år efter avslutad placering. Utvärderingen gör en jämförelse mellan de ungdomar som lämnat Hassela Skomakaren och de ungdomar i motsvarande ålder i landet som helhet.