Verksamhetens inriktning, mål och innehåll
|
|
- Ann Blomqvist
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetens inriktning, mål och innehåll Bakgrund Hassela Skåne bedriver i samverkan med Eslövs och Lunds kommun heldagsverksamheter för barn i åldrarna år. Verksamheten omfattar både skola och öppenvård. Under åren har vi sett ett ökat behov av att barnen och föräldrarna behöver en time out för att så småningom hitta tillbaka till varandra igen. Vi har försökt att rekrytera familjehem men inte lyckats. Därför har vi nu beslutat oss för att öppna ett stödboende för barn och unga i åldrarna år. Vi vet också av våra kontakter med socialförvaltningar i olika skånska kommuner att man är i stort behov av platser på pålitliga ungdomsboenden. Boendet ska även kunna fungera som ett stödboende för de ungdomar som lämnar en institutionsplacering och behöver ett boende med personal dygnet runt. Målgrupp Vi tänker oss följande målgrupper för vårt boende. Ungdomar som befinner sig i en långvarig konflikt med sina föräldrar och där man inte förmår lösa konflikten på egen hand. Barn och ungdomar som blivit utkastade hemifrån. Barn och ungdomar som inte kan bo kvar i hemmet på grund av föräldrarnas asociala leverne. Barn och ungdomar med invandrarbakgrund där långvariga konflikter uppstår med föräldrar i mötet med det svenska samhället. Barn och ungdomar som är placerade på institution men där placeringen inte bedöms ha någon effekt. Tonårsboendet skulle kunna fungera som ett alternativ på hemmaplan. Barn och ungdomar som är i utslussningsfas från en institutionsplacering men behöver ett stödboende. Målsättning Två övergripande mål är: att barnen och ungdomarna ska ha en trygg, utvecklande och kärleksfull tillvaro under tiden på stödboendet att ge varje barn och ungdom kunskaper för att förstå sig själv, sin historia och sin aktuella situation. Genom detta rustas den unge för att vilja och kunna påverka sin framtid i positiv riktning. Mer specifika målsättningar är att barnen och ungdomarna ska: Sköta sin skolgång Lära sig att själva sköta ett hushåll och vardagsliv Hitta tillbaka till en fungerande relation med sina föräldrar (i de fall detta är en relevant målsättning) 1
2 Avhålla sig från droger och kriminalitet Respektera andra människors lika värde, olikheter och skilda förutsättningar Fungera som demokratiska samhällsmedborgare Ha strategier att möta livets olika situationer Ha självtillit och självförtroende Vara integrerad i vårt ekonomiska, sociala, politiska och kulturella system Kunna visa och känna empati Ha kunskaper om grundläggande fysisk hälsa Fasbeskrivning Fas 1 Efter tillgång på plats sker inskrivning enligt rutiner liknande ADAD-systemet. Inskrivningsintervjuer görs både med den enskilde och med vårdnadshavaren/-havarna. En behandlingsplan upprättas i samverkan med den enskilde och socialnämnden och, om den placerade är under 18 år, även med vårdnadshavaren. Under den första tiden läggs mycket arbete på att skapa relation med den unge och sätta de normer som gäller i boendet. I denna fas ska skolgång eller praktik komma igång. Skolor som kan komma ifråga för barn och ungdomarna i boendet är Hasselaskolan Rådhuset i Eslöv, Hasselaskolan Torngården i Lund, Norrevångskolan i Eslöv, Ekenässkolan i Eslöv, Bergagymnasiet i Eslöv och Eslövs Folkhögskola. Vi kommer också att arbeta aktivt med att hitta meningsfyllda fritidsaktiviteter åt varje barn och ungdom. I de fall där det inte finns något i det befintliga utbudet i Eslöv kommer vi själva att leda olika aktiviteter. Under denna fas kommer vi att hålla en regelbunden kontakt med den enskildes familj och nätverk och erbjuda formella föräldrafortbildningar med utgångspunkt från Hasselas ledarutbildning. Vi kommer att ha kontakt med handläggande socialsekreterare minst en gång varannan månad för att utvärdera behandlingsplanen. Fas 2 I denna fas kommer vi in i rutiner, vilket för ungdomarna innebär att vi kommer att ägna oss åt mycket stöd och integration när det gäller förlorade erfarenheter. Ett individuellt schema omfattande skola och fritid görs med varje enskild elev. Genom att personal alltid finns i boendet kommer vi att kunna följa ungdomens utveckling och successivt lägga över ansvar som syftar till självförvaltning. Skola eller praktik fortsätter, läxläsning kommer att vara schemalagda så att ungdomen kan få den hjälp som behövs. Varje kväll kommer vi att se på nyhetsprogram på TV för att ungdomen ska vara medveten om vad som händer i världen. Vid dessa sändningar tränas också ungdomen att prata för sina åsikter i grupp. Hasselas ledarutbildning kommer att vara ett stående inslag en dag i veckan. Ledarutbildningen handlar om att öka förståelsen för sig själv och de psykosociala processer som styr människor. 2
3 Varje ungdom ska i denna fas ha hittat en fritidsaktivitet minst 2 gånger i veckan. Familj och andra positiva personer i den enskildes nätverk kommer att bjudas in till boendet för att delta i bl.a. middagar och olika aktiviteter. Föräldraarbetet övergår från ett akut stöd till att stödja dem i utvecklingen av sin föräldraroll. Detta kommer fortfarande att ske i form av föräldrafortbildning med Hasselas ledarutbildning, och i form av enskilda samtal när det är påkallat. Kontakten med handläggande socialsekreterare fortsätter som i fas 1. Fas 3 Skolan eller praktiken fortsätter för varje enskild individ. Normer och rutiner i boendet och fritiden ska fungera utan att den vuxne behöver övervaka och ungdomen är mogen för att ta ett större egenansvar. Ungdomen ska i denna fas vara en förebild för kamrater i boendet som är inne i fas 1 och 2. I denna fas handlar det om att i praktiken visa den personliga stabilitet som krävs för att kunna avsluta stödboendet. Hänsyn kommer att tas till hur den enskilde har utvecklats från inskrivningen med den kända problematik som då fanns. Utskrivning kommer att göras utifrån samma rutiner som vid inskrivningen, via intervjuer med både ungdomen och vårdnadshavaren. En ev. utflyttning sker i samråd med socialnämnden och den enskilde och, om denne är under 18 år, vårdnadshavare. Hassela Skåne kan här erbjuda ett referensboende i en mindre lägenhet där Hassela står för kontraktet. Här kan den unge få bo i 6 månader i väntan på en egen lägenhet. Tillsyn i lägenheten kommer att göras varje dag av personal från Hassela Skåne. Föräldrar kommer att erbjudas att fortsätta vara med i föräldragrupper. Arbetssätt För att uppnå ovan uppställda mål kommer boendet att arbeta miljöterapeutiskt där den tillrättalagda miljön ger möjlighet till utveckling och växande. Hasselapedagogiken som utvecklats sedan 1969 är miljöterapeutisk. Men vi har märkt att uppfostran, pedagogik och behandling ofta är begrepp som skymmer det faktum att det endast är i ett kontinuerligt förhållande till en annan människa som verkligt allsidigt växande kan ske. Vårt arbete i boendet kommer, liksom arbetet i våra nuvarande heldagsverksamheter, att kännetecknas av nedanstående begrepp. De flesta förklaras nedan. Medlevarskap Ett holistiskt synsätt på varje individ Dialektik Att stötta barn och ungdomarna i sitt skolarbete Att stötta föräldrarna i sin föräldraroll Ett positivt förebildskap Social träning Meningsfull fritid Utåtriktade aktiviteter, studiebesök, resor, läger, kultur- och sportevenemang. Hasselas ledarutbildning Konflikthantering Omvärldsorientering Individuella samtal 3
4 Medlevarskap Ett socialt liv har sin grund i medmänskliga relationer. Därför har Hassela valt att arbeta med medlevarskap som en metod i arbetet med ungdomar på kollektiven. Medlevarskap kommer också att användas på tonårsboendet i Eslöv. Det kommer att finnas personal i boendet dygnet runt året runt. Hasselapedagogiken har som fokus att hjälpa de unga att leva ett vanligt schysst liv. Medlevarskapet gör att denna sociala träning blir något naturligt, eftersom man lever ihop. Vad som är viktigt i vanliga hem är också viktigt för oss, t.ex.: att passa tider att ha rent och snyggt omkring sig att respektera varandra att visa hänsyn att kunna gråta och skratta tillsammans att känna trygghet och kamratskap. Dessa hållpunkter ger ungdomarna samtidigt fasta, kärleksfulla och trygga ramar, och en slags livsutbildning som pågår dygnets alla vakna timmar i alla de vardagliga situationer som uppstår i en stor familj. Medlevaren har till uppgift att göra sociala situationer till lärande situationer. Detta handlar både om att stärka positivt beteende och att hjälpa den unge att reducera negativt beteende. Det viktigaste verktyget härvidlag är den vuxne själv. Det är den egna trovärdigheten och det egna engagemanget som utgör den verkande kraften i kontakten med barnet/ungdomen. Ett medvetet personligt och gemensamt förhållningssätt utgör själva grunden för god omvårdnad. Ett sådant förhållningssätt innebär följande att jag som vuxen i verksamheten förstår mitt ansvar och min betydelse som förebild för ungdomar och som föredöme för kolleger och föräldrar. att ta verksamheten på allvar och vara medveten om att jag som vuxen är med och formar verksamhetens som helhet, dess kultur, normer och regler. Verksamheten blir inte starkare än dess svagaste länk att ta ungdomen och deras föräldrar på allvar och inte göra negativa förutsägelser, moralisera eller döma ungdomen. Pedagogens förhållningssätt ska förmedla förtroende. Förtroende bygger i sin tur på tilltro och respekt för barnet/ungdomen. Respekt innebär att lyssna på och känna delaktighet med ungdomen. Mognad och ansvarstagande hos ungdomen gynnas bäst genom att låta dem vara med och ta ansvar. Ett holistiskt synsätt på varje individ Det är viktigt att inte stirra sig blind på den problematik som den unge har med sig vid placeringen. Ofta är problematiken sprungen ur ett miljöperspektiv varför det är viktigt att ta med helheten när vi gör behandlingsplaner. Detta innebär att vi tar hänsyn till uppväxtmiljö, familjeförhållanden, kamrater, skolgång, fritidssysselsättningar etc. 4
5 Dialektik Vi vet från vår långa erfarenhet av arbete med ungdomar på glid att ett vanligt problem är att de vuxna i deras omgivning har väjt för konflikter. Vi vet att ungdomar behöver tydliga ramar som är såväl fasta som kärleksfulla och respektfulla. Vi vet att de konflikter som uppstår när någon håller på uppställda/överenskomna ramar och regler är en utvecklande del i de ungas process. Att av rädsla för konflikten inte stå stadig som vuxen är att överge den unga och beröva honom/henne en möjlighet till utveckling. Att ta konflikten och rida ut stormen tillsammans med den unga är dialektik för oss. Att stötta barn och ungdomarna i sitt skolarbete De skolor som kan komma ifråga för tonårsboendets elever är följande: Hasselaskolan Rådhuset i Eslöv, Hasselaskolan Torngården i Lund (specialskolor för elever på högstadiet) Ekenässkolan i Eslöv, Norrevångskolan i Eslöv,(högstadieskolor) Bergagymnasiet i Eslöv och Eslövs Folkhögskola. Skolorna är kontaktade och ser inga problem med ett samarbete. Vi kommer att stötta eleverna med schemalagd läxläsningstid där alltid någon vuxen finns med. Vidare kommer vi att smyga på ungdomarna kunskaper genom att låta dem vara med vid beräkningar vid matlagning och inköp. En viktig del är också att ungdomarna får lära sig att handskas med sin privata ekonomi, bl.a. genom eget sparande. Samhällskunskap blir ett naturligt inslag via Tv-nyheterna som vi ser tillsammans och sen diskuterar innehållet. Här får också eleven träning att tala och lyssna i grupp. Via socialhögskolan i Lund kommer vi att ha socionompraktikanter från andra EU-länder, detta innebär att ungdomarna får en god möjlighet att träna sig på framförallt engelska språket. Att stötta föräldrarna i sin föräldraroll Hassela har erfarenhet från anhörigarbete sedan De bästa förutsättningarna för att en elevs placering fodras insatser från 3 olika håll. Medlevarna på boendet, handläggande socialsekreterare samt föräldrar/vårdnadshavare och anhöriga, där naturligtvis eleven står i centrum. I mötet med föräldrar och anhöriga så handlar det om att bygga relation. Ett respektfullt bemötande och att få föräldrarna att känna sig välkomna. Att ärligt och uppriktigt låta föräldrar och andra som ingår i ungdomens nätverk känna att dom verkligen betyder mycket i sammanhanget. Föräldrar känner sitt barn bäst och deras delaktighet under ett barns placering och även efteråt är oerhört betydelsefullt. Vi kommer att erbjuda föräldrarna allt ifrån akut stöd till ett mer långsiktigt föräldrarbete. Inför en placering träffar vi samtliga föräldrar för att ge information. Var 6:e vecka kommer vi att kalla till föräldrafortbildning för samtliga föräldrar. Här kommer vi att utgå från Hasselas ledarutbildning och diskutera saker som referensramar, korrumperad kamratskap, hur man tar och ger kritik, personlig utveckling, förebildskap, föräldraskap, etc. Vid dessa träffar kommer föräldrarna att få möjlighet att enskilt informera sig om sitt barn. Föräldrar kommer också att bjudas in till vissa fredagsmiddagar då vi serverar en trerättersmeny som någon ungdom och vuxen lagat till. Vi kommer också att ha täta telefonkontakter. 5
6 Ett positivt förebildskap Det är en gammal sanning att unga inte gör vad andra säger åt dem, utan hur de ser andra göra. På tonårsboendet kommer vuxna och ungdomar att sköta alla praktiska sysslor tillsammans, allt från städ och matlagning till trädgårdsskötsel. Det är som vuxen viktigt att vara en förebild i alla de inlärningssituationer som dyker upp. För att bli påmind om detta har vi spegling mellan personalen varje vecka. Vi tar dessutom hjälp av ungdomar som varit i verksamheten ett tag och kommit en bit i sin process. De kan i många fall bli ännu viktigare förebilder, både genom sitt agerande och genom samtal de själva för med nyare ungdomar. Social träning Social träning sker: i vardagen - så som beskrivs under rubriken Medlevarskap ovan. i kontakten med övriga verksamheter i Hassela Skåne. i kontakten med övriga Hasselarörelsen i individuella samtal kring skolarbete, familjekontakter och beteende gentemot anställda och medboende. genom utåtriktade aktiviteter genom att låta ungdomarna sköta egna post och bankkontakter och övriga kontakter med myndigheter Meningsfull fritid Från våra öppenvårdsverksamheter i Eslöv och Lund har vi vana att hjälpa ungdomar på glid att hitta meningsfulla verksamheter. Vi är noga med att de hittar aktiviteter som är rimliga för dem att fortsätta med själva efter tiden hos oss. Följande aktiviteter planerar vi att erbjuda eller assistera ungdomarna med: Tjej och killgrupper - prata om sånt som bara rör det respektive könet, besöka ungdomsmottagningen, bjuda in RFSL och andra organisationer till diskussion. Dansträning Ofta möter man sin blivande partner på dansgolvet därför är det viktigt att kunna dansa. Drama- och teaterträning. Sömnad och klädtillverkning Hassela Vävars Affärsarbete Hassela Vävars Fin middagar Genom att få vara med och laga finmiddagar får eleverna en inblick i kockyrket Golf Green Card - en bra fritidssysselsättning som på ett naturligt sätt fostrar till gott beteende. Klättring - vi kommer att ha en egen klättervägg. Moped, motorcykel- och bilmekanik och i förlängningen crossåkning på bana. Vi har även tillgång till mer äventyrsbaserade aktiviteter för kicksökare. Höghöjdsbana Dykning Genom Hassela Gotland kan vi erbjuda utbildning för dykarcertifikat. Bergslättring 6
7 Vi kommer inte enbart att ha ovannämnda aktiviteter. Dessa är de som några i den blivande personalgruppen har ett brinnande intresse för. Att ha ett eget intresse gör att de vuxna lättare kan motivera ungdomarna att delta. Dessa intressen skiftar självklart beroende på om det finns andra kunskaper och talanger bland personalen. Vidare kommer vi att stötta och hjälpa eleverna om de har egna intressen, nya eller gamla, ex. fotboll, basket, handboll, schack eller annat föreningsliv. Det är viktigt att använda det positiva befintliga nätverk som ungdomen har. Utåtriktade aktiviteter En viktig sak är att kunna visa ungdomarna andra saker än livet på gatan och det som bidragit till placeringen. Därför kommer vi att använda oss av naturen och dess upplevelser te.x vandringar, paddling, sommarläger, skidåkning etc. Vi kommer också att lägga in gemensamma besök på olika kulturella evenemang såsom rockkonserter, teater och museibesök. Handbollen är en stor sport i Eslöv och framförallt damhandbollen, om intresse finns kommer vi att besöka de flesta av deras hemmamatcher. Fotbollen är också en stor sport där vi har 2 allsvenska lag på nära håll, Landskrona BoIS och Malmö FF, deras hemmamatcher kan nog också vänta besök från oss. Hasselas ledarutbildning Ledarutbildningen, som är uppdelad i de fyra avsnitten Individen, Gruppen, Ledarskap och Samhället, syftar till att öka ungdomarnas kunskaper och förståelse för bl.a. sig själv, sin historia och sina framtida möjligheter. Ledarutbildningens uppgift är också att ge ungdomarna god beredskap att klara konflikter och konfrontationer, att kunna växa med ansvar samt att förstå samspelet mellan individen och grupper i samhället. Ledarutbildningens olika avsnitt måste hela tiden kopplas ihop med ungdomarnas praktiska verklighet, hela tiden sammanföras med situationer som uppstår eller pågår. Vi måste ständigt påverka ungdomarnas värderingar och livsstil. Ständigt repetera och diskutera, ställa och få frågor, ge svar och få svar. Vi lär dem att redovisa i små och stora grupper eller enskilt. Konflikthantering Se Hasselas ledarutbildning Omvärldsorientering Genom att prenumerera på dagstidningar och branschtidningar samt att varje dag se på TV-nyheterna ger vi ungdomarna möjligheter att ta del av vad som händer i omvärlden. Individuella samtal Varannan vecka kommer vi att ha enskilda samtal med varje elev. Samtalen syftar till att eleven under 1,5 timme ska kunna sitta i lugn och ro med sin kontaktperson på boendet för att prata om sin situation. Till hjälp använder vi en 10-gradig skala, där 1 är mycket dåligt och 10 mycket bra. Här får eleven markera var hon/han tycker sig bifinna utifrån olika frågeställningar som: Hur mår jag just nu? Hur är min relation till mina kamrater i boendet? Hur är min relation till vuxna i boendet? Hur är min relation till föräldrar och syskon? Hur tycker jag att jag sköter mina fritidsaktiviteter. Genom att använda skalan kan eleven tydligt se hur markeringarna ändrar plats från samtal till samtal. Då är det viktigt för den vuxne och påpeka detta för att eleven ska få en möjlighet att reflektera över vad det beror på. I dessa samtal har vi genomgående ett salutogent förhållningssätt. 7
8 Samverkan Samverkan med placerande socialnämnd kommer att ske varannan månad förutom vid inskrivning och utskrivning. Boendet kommer att skicka inbjudan för att handläggande socialsekreterare ska vara insatt i ungdomens utveckling. Vi kommer att erbjuda skolpersonal handledning på de skolor där tonårsboendets ungdomar går. På så sätt arbetar vi med ett holistiskt synsätt runt varje ungdom och där lärare på skolan får ytterligare verktyg att ta till i undervisningen. Övrig samverkan kommer att ske med det befintliga föreningsliv samt det kulturella utbud som finns i Eslöv. Via Hasselarörelsens övriga verksamheter kommer vi att utbyta erfarenheter såväl ideologiskt som pedagogiskt. Förutom våra egna personalutbildningar kommer vi att deltaga i Hasselarörelsens personalutbildningar samt tillsammans med ungdomarna i rörelsens sommar- och vinterläger. Utvärdering och uppföljning Vi har tittat på ADAD-systemet som en ev. metod att använda i vår utvärdering och kvalitetssäkring, men tyckte att det var för djupgående och invecklat. Därför har vi tillsammans med konsulter från Studentkraft i Malmö tagit fram en modell som är bättre anpassad till de verksamheter som Hassela Skåne bedriver. Formuläret kan både användas vid inskrivning och utskrivning samt vid löpande uppföljning. Vid in- och utskrivningen görs intervjuer både med den unge och med vårdnadshavaren, var för sig. Frågeguiden är uppbyggd efter teman familj, skola, vänner, fritid, droger, kriminalitet och framtid. Till varje tema finns frågor och utvärderingsunderlag. Utvärderingen innehåller också en del frågor om bakgrundsfaktorer som kan vara viktiga för framtida statistik. Alla teman utom framtidstemat är uppbyggt efter samma princip: Aktör - Vad gör jag? Hur påverkar jag min situation? Struktur Vad sker i min omgivning? Hur påverkar det mig? Mål sätts löpande Process arbetet mot målet, metod och sidovinster dokumenteras Effekt det faktiska resultatet 8
Verksamhetsbeskrivning för HVB-hemmet Hassela Skomakaren i Eslöv
Verksamhetsbeskrivning för HVB-hemmet Hassela Skomakaren i Eslöv Verksamhetsplan reviderad 2010-08-15 Hassela Skomakaren 2(8) Innehållsförteckning sid Målgrupp 3 Målsättning 3 Fasbeskrivning 4 Fas 1 4
Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11
Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Välkommen. Varvsgatan 8 374 35 Karlshamn. Telefonnummer: 0454-30 74 98
Välkommen Varvet är ett boende för ensamkommande flyktingungdomar. Här bor både killar som väntar på svar angående uppehållstillstånd och killar som fått permanent uppehållstillstånd. På boendet bor killar
Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.
Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund
Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Jakobsdal HVB, Credere.
Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet
KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Opalens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola avd. Opalen Ansvariga för planen Pedagogerna på Opalen Vår vision Vår vision är att föräldrar
Elevsamtal med eleverna kring deras lärande
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Pedagogerna i Tallkrogens skola har arbetat fram frågeställningar
Maha Said. Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING
Maha Said Samling: Normer och värdegrund LPP LOKAL PEDAGOGISK PLANERING LPP Samling på fritidshem tema normer och värdegrund - Årskurs 2 På fritids har vi 26 andraklasselever. Det finns en del konflikter
Elevens utvecklingsmål
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) s utvecklingsmål Hämtad från Eiraskolan Uppdaterad: 2017-06-29 Hur elevens progression ser ut i förmågorna Samarbete Ansvar Självtillit Kommunikation Samt
Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg
Mål för fritidshemmen i Skinnskatteberg 2012-10-01 2 Mål för fritidshemmen i Skinnskattebergs kommun Utarbetad maj 2006, reviderad hösten 2012 Inledning Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet
Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning. 1 Övergripande mål och förhållningssätt. 2 Målgrupp
Älvens grupphem - verksamhetsbeskrivning 1 Övergripande mål och förhållningssätt Älvens grupphems mål är att ge ungdomarna en trygg, meningsfull och lärorik tid oavsett asylutredningens resultat. Målet
Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare
Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal
Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM
Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Montessorifriskolans fritidshem
Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten
Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckan Nattis 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer xxxxxxxx Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Socialstyrelsens
Karlshögs Fritidshem
rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka
Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22
Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Upplägg av dagen. Presentationsövning
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Bo Hjalmarsson och Maria Lindborg hösten 2011 Upplägg av dagen Vi presenterar och resonerar kring Tematiska föräldramöten Ni kommer att få prova på delar av materialet
Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkängens förskola LÄSÅRET 2015/2016 Inledning Bestämmelser i Skollagen (2010:800) och Diskrimineringslagen (2008:576) ställer krav på att varje verksamhet
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Plan för fritidsverksamheten 2013-2014
Plan för fritidsen 2013-2014 Stockholm International Academy Sulvägen 52 A-B 126 40 Hägersten 08-646 46 98 www.stockholmskolan.se info@stockholmskolan.se Sammanfattning Inför HT 2013 har vi vidtagit en
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017
Förskolan Pratbubblans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016/2017 Likabehandlingsarbete handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Senast ändrat
Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets
Retorik & framförandeteknik
Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag
Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola
1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN
LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR I UR och SKUR FÖRSKOLAN GRANEN Planen gäller 2015-06-01 2016-06-01 1 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan..3 I Ur och Skur förskolan Granens likabehandlingsplan.4
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-22 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011
Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är
Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm HVB Barn & Ungdoms institutioner, Linggården, Giovannis och skyddade boendet Kruton
SOCIALTJÄNSTNÄMNDEN KUNDORIENTERADE VERKSAMHETER SID 1 (5) 2007-08-16 Handläggare: Anders Fall Telefon: 08-508 25 608 Till Socialtjänstnämnden Anmälan av Länsstyrelsens i Stockholms län tillsyn av Stockholm
Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015
ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21
Om fritidshemmet och vår verksamhet
Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM
ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...
Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15
Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola
Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling
Haga Utbildnings plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2017/2018 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Kvarnarps förskola
Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Kvarnarps förskola Läsåret 2018/2019 1 Uppdrag och planering för att främja likabehandling och förebygga kränkande behandling Huvudmannen ska se
Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2017/18 Nattis Förskolan Lyckan 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev
Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2015-2016 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 1-5 år Kullerbyttan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn 1-5 år Förutsättningar
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten. Skolan förebygger 2 101201
Nya tankar om meningsfulla föräldramöten Skolan förebygger 2 101201 Program för dagen Bakgrund till Tematiska föräldramöten Vikten av bra relationer skola hem Dialogspelet Självvärdering kvalitetssäkring
Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola
Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå
Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM
FRIPP FRITIDSPEDAGOGISK PLANERING FÖR YTTERBYSKOLANS FRITIDSHEM Meningsfull fritid Social träning Skapande Projekt Tema FRIPP FRITIDS PEDAGOGISK PLANERING Demokrati Värdegrunds arbete Natur & Miljö Rörelse,
Lokal arbetsplan för förskolan
Lokal arbetsplan för förskolan Förskola Graniten Ort Boliden Ansvarig förskolechef Isabella Ahlenius Kontaktinformation Kundtjänst 0910 73 50 00 Kundtjanst@skelleftea.se 1 1. Vår grundverksamhet Granitens
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014
UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola Läsåret 2013/2014 sida 1 UTVÄRDERING Läsåret 2013/2014 Österängs öppna förskola 1. Presentation av förskolan och förutsättningarna för arbetet Österängs
Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem
Prästavångsskolan Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Våra prioriterade mål för Prästavångsskolan
Hela verksamheten genomsyras av vår gemensamma värdegrund samt den Årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Under läsåret 2013-2014 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna. Tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetades en gemensam värdegrund för
LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan
LOKAL ARBETSPLAN Grundskolan Läsåret 2012/2013 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever/barn! För att nå vad
Zarok Homes Nordica AB. Förstärkt HVB. Mål och vision
Sjuhärad Gård Ett av Marks Kommuns byggnadsminnen förläggaregården Sanden med anor från 1840 har renoverats varsamt i omgångar genom åren för anpassning till nya verksamheter och ändamål. Gården som ligger
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola
Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer
Verksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan. 2017 Drakens vision Draken är en plats för gemenskap, lärande, möten och vänskap. En plats där olikheter samspelar och värden skapas. Förskolans uppdrag och verksamhet Förskolans ska lägga
Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling
Plan mot diskriminering och kränkande be h a n dling Västra Ängbys Förskola läsåret 2017/2018 Förskolan Västra Ängby Ansvarig: Till förordnad Förskolechef Thérese Mäkinen Vision Vår vision är att på vår
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.
Alunskolansforskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Alunskolansforskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1 5 år Läsår 2015 http://www.planforskolan.se/likabehandlingsplan/lp/visningssida
Standard, handläggare
Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-09-09 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80
1. Inledning Förutsättningar... 3
Verksamhetsrapport för Ornäs fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation...
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016
LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå
Verksamhetsbeskrivning för Hassela Skånes öppenvård i Lund
Verksamhetsbeskrivning för Hassela Skånes öppenvård i Lund Sida 1 Inledning. 3 2 Motiveringsfas... 3 2.1. Första mötet... 3 2.2 Överlämnandekonferens... 4 2.3 Möte för genomgång av vårdplan... 4 2.4 Genomförandeplan...
Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer
Resursskolor Rektor Agneta Malm Verksamhetsansvarig för Resursskolor Tel: 013-26 39 90, 070-558 57 58 E-post: agneta.malm@linkoping.se Verksamhetsbeskrivning Resursskolorna bedriver undervisning i SU-grupp,
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015
Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION
ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2017/2018 Förskolan Skutan Ansvarig: Förskolechef Emy Siljemalm Vision Vår vision är att på vår förskola skall alla känna sig trygga, värdefulla
Hela verksamheten genomsyras av vår gemensamma värdegrund samt den Årliga planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Under läsåret 2013-2014 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna. Tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetades en gemensam värdegrund för
Arbetsplan för Galaxens fritidshem
Färgelanda Kommun Arbetsplan för Galaxens fritidshem Valboskolan Valboskolans fritidshems vision: Vi vill skapa ett gott klimat där barnen kan utvecklas, känna trygghet och harmoni och bli empatiska människor.
Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad
Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett
Enkelheten ger styrka
t e k l i v inotedbolag r a v m helst so Lunch på gång i Vadensjö. Bild: Omvida Enkelheten ger styrka Omvida vill vara uppstickaren inom vård och omsorg i Sverige: någon som är beredd att arbeta lite hårdare
Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson
Stöd ett barn Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson 2 Om den här broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som vill hjälpa och stötta ett barn eller en ungdom. Här kan du läsa om mer om de
Futura International Pre-school. Danderyd
Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg
LOKAL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2010/11 1 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
LOKALL ARBETSPLAN. Pedagogisk omsorg. Dala-Järna Vansbro Äppelbo
LOKALL ARBETSPLAN Pedagogisk omsorg Dala-Järna Vansbro Äppelbo 2011-2012 Innehåll 1. Presentation 2. Organisation 3. Normer och värden 4. Utveckling och lärande 4.1 Leken 4.2 Språket 4.3 Natur och miljö
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Förskolan Bullerbyn 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och lärande sidan 4-5 Barns
Arbetsplan 2015/2016
Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.
Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet. Bräcke Hede Boken 2018-2019 Trygghet Respekt Ansvar Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkande
Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Verksamhetsplan för Malmens förskolor
Verksamhetsplan för Malmens förskolor 2016-2017 Enheter Smultron 1-3 år Hallon 1-3 år Jordgubben 3-5 år Lingon 3-5 år Nyponrosen 3-5 år Kullerbyttan 3-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
2.1 Normer och värden
2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,
Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan
Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM
LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM Som vuxna har vi en skyldighet att ingripa när vi ser ett kränkande beteende om inte, kan det tolkas som att vi accepterar beteendet. Innehåll
Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh
RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:
Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling
Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15
LOKAL ARBETSPLAN TILS FÖRSKOLOR 2014/15 Vår vision Verksamheten i vårt område utgår från en gemensam grundsyn kring det kompetenta barnet, kunskap och lärande Verksamheten skall präglas av glädje, lust
Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling
Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 16/17 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola