Grundritning Platta på mark Inställning för grund i vån. 1 av projektet... 2 Ritningsnummer Grundritning... 4 Startfil för Grundritning... 4 Inställning för Grundritning... 5 Grundritning för golvvärme eller radiatorer... 8 Markisolering... 10 Förstärkning under bärande innervägg... 12 Diagonalpunkter... 12 Diagonalsammanställning... 13 Symboler för grundritning... 16 Plint... 16 Förstärkning i btg. plattan under inv. bärande stolpe eller öppen spis 17 Tilluftskanal till öppen spis/braskamin... 18 Sektionspilar med bokstav... 20 Sektionspil med bokstav... 20 Entrépil... 21 Horisontal text med pilmarkering... 21 Pilmarkering... 22 Horisontal text "±0.0 = Ö.K. BTG. PLATTA"... 22 Variabel dusch... 23 Symboler för avsättningar... 24 Måttsättning... 25 Kantbalk markering och måttsättning... 25 Måttsättning inv. yttervägg - utv. grund... 26 Måttsättning med automatik... 26 Lagra vektor av grundritningen... 29 Arket... 30 Placera grundritning på ett ark... 30 Dölj genom att rita över... 32 1(33)
Inställningar i vån.1 av projektet för grund Välj fliken Grund Checkrutan Använd grund ska vara ibockad om grundritning ska användas. Programmet läser i bakgrunden igenom js-filer för vägg till grund. Bua_Ground_ext.js för yttervägg och Bya_Ground_int.js för innervägg. Ytterväggar Om väggen ska användas som underlag till grund, bocka i checkrutan Använd grund Om markisolering ska ingå bocka i chekrutan YV=Br.markisol samt ange bredden för isoleringen(utanför ytterväg) i parametern. Ange avstånd fr. insida vägg till utsida grund i andra parametern. Innerväggar Om väggen ska användas som underlag till grund, bocka i checkrutan Använd grund Om innerväggen är bärande bocka i chekrutan BIV=votbredd samt ange votbredd. Till ej bärande innerväggar bocka ur chekrutan BIV=votbredd Till innerväggar används ej sista parametern Avs. insida vägg =>uts.fundament Ritningsnummer Grundritning Att rita en grundritning för platta på mark i ArkPartner är både enkelt och säkert med tanke på att man använder huvudritningens vån.1 som referensritning. Standardfigurer till grundritning ligger i figurbibliotek fi0160.lib och kundanpassade figurer läggs i figurbibliotek fi2160.lib. Starta Arkpartner Grundritning upprättas i ritning xxxx1200 där xxxx är de fyra första karaktärerna av projektnamnet. 2(33)
Öppna ritningslista, markera ritning 200 och tryck på knappen Öppna 3(33)
Startfil för Grundritning Genom att ritning 200 öppnas hämtas startfilen DDS_1200.bin in. Nedan beskrivs vilka globala variabler som används och till vad. Beskrivningen är endast som en information. Variablerna kommer att ändra värde beroende av vilka val man gör via menyerna och behöver inte ändras manuellt. I startfilen av ritning 200 ligger följande objekt CAK_BUA_5005_GrundInst.js som innehåller följande globala variabler. Variabel 700 = 3 => Kontroll i vissa figurer om det är den del av figuren som ska visas för grundritning. Variabel 701 = 0 => Visa platta för radiatorer 1=> Visa platta för golvvärme Variabel 702 = 0 => Visa inte avsättningar 1=> Visa avsättningar Variabel 703 = 0 => Visa inte kantisolering 1=> Visa kantisolering Variabel 704 = 0 => Ej aktiv Variabel 590 = Avst. Från vägg till avsättning för tvättställ med automatisk avsättning Variabel 591 = Avst. Från vägg till avsättning för WC-stol med automatisk avsättning 4(33)
Inställning för Grundritning Välj Verktygssettet för grundritning längst upp på verktygslisten. Genom att klicka på höger musknapp visar sig verktygslådan med verktyg för att rita grundritning. Dubbelklicka på js-filen i QE 5(33)
.. för att få fram följande dialog Här väljer man alternativet Betongplatta och ställer in övriga inställningar för betongplattan. OBS! Välj presentationsegenskaper Grundritning., detaljinställning Detaljerad och lagerinställning 6(33)
När alla inställningar är klara tryck på OK och programmet visar en grundritning för platta på mark. 7(33)
Grundritning för golvvärme eller radiatorer Visa platta för golvvärme eller radiatorer genom att trycka någon av knapparna och bekräfta med OK i efterföljande dialogruta. När golvvärme väljs ser ritningen ut som följer Fönstersnickerier i yttervägg tas bort. 8(33)
Väljs däremot radiatorer ser samma plan ut enligt följande. Alla snickerier i yttervägg visas med tanke på placering av radiatorer i yttervägg. 9(33)
Markisolering Genom att välja Visa markisolering utanför utv. grund..kommer programmet att rita en streckad linje utanför grunden. Bredden på isoleringen hämtas från våning 1 för varje enskild vägg 10(33)
Knappen kan ställas in via tre parametrar. låter dig sätta in markisolering i hörn. Isoleringen i hörn 11(33)
Förstärkning under bärande innervägg Under innerväggar markerade som bärande från vån. 1 ritas det automatiskt en streckad linje som utgör förstärkningen i betongplattan. Bredden för förstärkningen (votbredd) hämtas från vån. 1 Diagonalpunkter Genom att välja knappen informerar om får man möjlighet att sätta ut punkter vilket hjälpboxen Punkterna används som positioner för att räkna ut diagonaler mellan olika hörn. Det är av stor betydelse att man zoomar in tillräckligt nära när figuren placeras ut, för att den ska fästas exakt mot den punkt man önskar. Figuren byter siffra för varje rotation man gör. Efter att alla figurer är utplacerade får varje figur rätt siffra i den ordning man har placerat ut dem. 12(33)
Diagonalsammanställning När alla diagonalpunkter är utlagda och en omritning är gjord ska diagonalsammanställningen utföras genom att trycka på aktuell knapp. I dialogboxen som presenteras har man möjlighet att välja mellan vilka punkter man vill läsa ut avståndet. 13(33)
Väljs sedan mellan vilka punkter som diagonalen ska räknas ut och pressenteras. T. ex. från punkt 1 till 2 genom att fylla i kolumn 2 och 3 och trycka Lägg till Fortsätt med nästa diagonallinje på samma sätt mellan punkt 1 och 3 o.s.v. tills du har ställt in alla diagonaler du vill ha ut. Här finns möjligheter att ändra, ta bort eller flytta på rader i listan. Bekräftas med OK när du är nöjd med listan. 14(33)
Nu kommer en ruta med alla diagonaler som du valt att följa med markören dynamiskt, och det återstår endast att rotera den rätt och fästa på önskad plats. Genom att dubbelklicka på tabbellen kommer man tillbaka till dialogen och kan göra eventuella ändringar. T.ex. om du vill ha med Delmått 15(33)
Symboler för grundritning Detta avsnitt behandlar symboler som används på grundritningen och återfinns på nästa rad i menyn. Plint Figuren används för att sätta ut avsättning för en plint till en utv. stolpe. Figuren är dynamisk och innehåller information för måttsättning. Ange bredd och längd för sulan till plinten. Ange också plintens diameter. En plintmarkering följer med dynamiskt och fästes in som en figur. Efter att figuren är fäst på önskat ställe tryck Esc Välj knappen och sätt ut 3 punkter med start i bakkant av text, framkant av text och där pilen ska peka. Resultatet blir då enl. nedan. 2 1 3 16(33)
Vill man flytta text markera texten och ta tag i 4-kanten som visas framför texten och dra punkten till ny position Förstärkning i btg.plattan under inv. bärande stolpe eller öppen spis Figuren öppen spis. används för att sätta ut förstärkning i betongplattan under en bärande stolpe eller Figuren följer med dynamiskt och kan placeras ut på önskad plats. Insättningspunkt kan ändras med TAB-tangenten. 17(33)
Tilluftskanal till öppen spis/braskamin Figuren används för att sätta ut avloppsluftning till en öppen spis/ braskamin. Tilluftsfigurens markering vid spisen innehåller information om måttsättning. När knappen aktiveras presenteras efterföljande text i kommunikationsrutan När första punkt är utsatt kommer nästa text Det finns 3 sätt att få kanalen uppritad på enl. dialogen nedan Processen för att sätta ut kanalen går till enl. följande. Två punkter pekas ut, den första vid utv. grund vid närmaste hörn. Den andra inne vid spisen där tilluftskanalen ska komma upp. Punkt 2 Punkt 1 Exakt mellan pkt.1 och pkt.2 får följande utseende. Se figur nedan. 18(33)
Väljer man i X-led mellan pkt.1 och pkt.2 innebär det att kanalen ritas i x-led exakt till punkt 2. Se figur nedan. Väljer man i Y-led mellan pkt.1 och pkt.2 innebär det att kanalen ritas i y-led exakt till punkt 2. Se figur nedan. 19(33)
Sektionspilar med bokstav Figuren används för att sätta ut en två sektionspilar med bokstavsmarkering. När knappen aktiveras startar man med att sätta ut två punkter som ska utgöra avståndet mellan pilarna. Därefter presenterar en dialogbox i vilken man kan göra vissa inställningar. En dynamisk figur med sektionspilar kan nu roteras och fästas på önskad plats. Sektionspil med bokstav Figuren används för att sätta ut en sektionspil med bokstavsmarkering. När knappen aktiveras presenterar en dialogbox i vilken man kan göra vissa inställningar. 20(33)
Entrépil Figuren används för att sätta ut en symbol för entré. Horisontal text med pilmarkering Knapparna används för att sätta ut en text med pilmarkering. Aktivera knappen för text med pilmarkering och välj sedan inställning för text Skriv den önskade texten i dialogrutan. Bekräfta med OK Den skrivna texten följer med markören dynamiskt och kan placeras ut på önskat ställe. 21(33)
Tryck på knappen Pilmarkering Markera nu dina 2 punkter som ska utgöra understrykningsstrecket och 3:e punkten ska utgöra pilspetsen. Punkterna 1 och 2 behöver inte vara exakt i samma y-koordinat. 2 1 3 Pilmarkering Figuren används för att sätta ut en pilmarkering baserad på tre punkter. Se föregående punkt. Text ±0.0 = Ö.K. BTG. PLATTA Knappen används för att sätta ut en text med plushöjd. 22(33)
Variabel dusch Figuren används för att sätta ut en duschmarkering i plattan. När knappen aktiveras får man svara på följande parametrar En dynamisk figur av duschplatsen kan placeras på önskad plats. Tryck Esc när figuren är placerad Texten LUTNING???X??? kan ändras genom att dubbelklicka på den för att komma in i dilogboxen för text och förändra den. Pilmarkering läggs ut med knappen 23(33)
Symboler för avsättningar Nedanstående knappar i menyn används för avsättningar som inte med automatik har kommit över från huvudritningen. Avlopp Ø75 Avlopp Ø110 Avlopp för diskbänk Avlopp för golvbrunn Golvlutning med variabel storlek och variabel placering av golvbrunn Golvvattenlås Inkommande kallvatten Tilluft öppen spis/braskamin Tvättställ WC Stuprör 24(33)
Följande dialog visar sig och beroende vilken av knapparna man har valt från menyn föreslås rätt text i comboboxen. Det finns även möjligheter att välja: Pil Om en pilmarkering ska förtydliga utsättningen Avstånd Avstånd från utsättning till texten Om utsättningen ska ritas ut som en cirkel eller kvadrat och skravur Måttsättning Kantbalk markering och måttsättning Figuren används för att sätta ut en markering och måttsättning av kantbalk. Aktivera knappen och ange bredd för kantbalk. 25(33)
Fäst därefter figuren mot utv. grund med F6 Måttsättning inv. yttervägg utv. grund Figuren används för att sätta ut en figur med mått fr. inv. yttervägg till utv. grund. Aktivera knappen och ange måttet som ska stå i måttkedjan. Fäst därefter figuren mot utv. grund med F6 Måttsättning med automatik Använd följande knappar för att måttsätta grundritningen med automatik 26(33)
Första knappen måttsätter utv. grund. Välj Område och tryck på Utför Tryck Markera område Markera nu de område av utv. grund som ska vara med vid måttsättningen. Max 9 omr. åt gången kan markeras. Bekräfta med Enter efter markering. Markera nu på vilken sida du vill att måttsättning ska utföras, samt om det skall vara huvud-, delmått eller båda måttkedjor. Tryck därefter på Utför måttsättning 27(33)
Måttkedjan över är nu utlagd enl. de önskemål du valt. Om fler måttkedjor önskas fortsätter man att markera nya områden, väljer på vilken sida man vill ha måttkedjan samt trycker på knappen Utför måttkedja. Denna procedur upprepas tills man är nöjd med måttsättning av utv. grund. Då trycker man på knappen Stäng tills programmet släpper måttsättningsmenyn. 28(33)
Övriga måttkedjor fungerar på samma sätt med den skillnaden att den känner av andra föremål. Marker två områden, det ena markerar utv. grund och det andra markerar avsättningar. Resultatet blir Fördelen med att måttsätta med automatik jämfört med att måttsätta på traditionellt vis är: - Säker måttsättning. Man eliminerar fel som kan uppstå genom att fästa i fel punkt. - Snabbare måttsättning Lagra vektor av grundritningen Kontrollera att alla avsättningar, måttsättningar och texter är på plats. Ser presentationen av ritningen OK ut, lagras vektor av ritningen genom att trycka på knappen Det slutgiltiga resultatet kan se ut som följer:. 29(33)
Arket Placera grundritning på ett ark Välj Ritningslista längst upp på knappraden Välj ritningsnummer 510 eller det arknummer som ni har som grundritning och tryck på knappen Öppna 30(33)
När ritning 510 öppnas första gången presenteras grundritningen på arket. Grundritningen presenteras i skala 1:50. Skulle arket vara för litet till grundritningen dubbelklickar man på arket och hamnar i QE på kommandot SH. Första parametern anger arkstorlek i A-format. 31(33)
Dölj genom att rita över På grundritningen kan det vid t.ex. inv. hörn förekomma linjer som behöver tas bort. Dessa linjer kan enkelt tas bort genom att välja knappen. Resultatet blir då: 32(33)
Innan man gör en vektor av arket ska man välja lagerinställning enl. nedan., detalj- och Önskar man visa/släcka fler lager öppnar man lagerinställningen och gör inställningen. Lagra nu vektor av det färdiga arket och skriv sedan ut ritningen. Lycka till! 33(33)