Kävlinge kommun Delårsrapport
Innehåll Förvaltningsberättelse Viktiga händelser 1 Uppföljning av strategiska mål 1 Omvärldsanalys 3 Finansiell analys 5 Personalredovisning 8 Nämnder och bolag Helårsprognos 10 Nämndernas åtgärder 12 Nämndernas strategiska mål 13 Fördjupade uppföljningsområden 14 Räkenskapsmaterial Resultaträkning 16 Driftbudgetavräkning 16 Balansräkning 17 Utveckling i korthet 17 Finansieringsanalys 18 Noter och redovisningsprinciper 19 Investeringsredovisning 23 Exploateringsredovisning 24 Övrigt material Resultatenheter 25 Direktiv och uppdrag 26
Förvaltningsberättelse Viktiga händelser I januari månad antog kommunfullmäktige visionsdokumentet Med segel mot framtiden för Kävlinge kommun. Dokumentet ska vara en ledstjärna inte minst vad avser medborgardialog och inflytande. Dokumentet är nu ute i nämnds- och förvaltningsorganisationen för att vävas in i det dagliga arbetet med att utveckla kommunen och dess verksamheter. Arbetet med den nya översiktsplan 2010 är i full gång. Arbetsmöten har hållits och ett dokument har arbetats fram. Detta ska nu ut på samråd under hösten. Planarbetet med före detta Skanekområdet har inletts med framtagande av planprogram där bland annat frågan om betydande miljöpåverkan skall utredas. I mars beslöt kommunfullmäktige att låta konkurrensutsätta verksamheten vid kommunens båda bad. Förfrågningsunderlag håller på att tas fram tillsammans med Lomma och Staffanstorps kommuner där liknande processer pågår. Själva upphandlingen avses genomföras parallellt för de tre kommunerna. En ny lag ger landets kommuner rätt att införa, finansiera och administrera vårdnadsbidrag. Kommunfullmäktige tog i juni beslut om att införa vårdnadsbidrag från och med den 1 januari 2009 och att godkänna lokala riktlinjer för bidraget. För förskola och skola har en viktig händelse varit framtagandet av Handlingsplan för högre måluppfyllelse - med både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder - föranledd av den vikande måluppfyllelsen vårterminen. Under året har kostnaderna för ekonomiskt bistånd stigit och utvecklingen följs noga. Analyser är gjorda av orsakerna och olika åtgärdsförslag finns. Trenden är dock att fler personer är i behov av ekonomisk hjälp. Både arbetsförmedlingens och försäkringskassans förändrade regelverk gör att fler personer är hänvisade till kommunens försörjningsstöd. Kävlinge och Lomma har fattat beslut om att ingå i ett Finsamförbund (finansiellt samordningsförbund) tillsammans med Region Skåne, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Uppföljning av strategiska mål God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältrar detta ansvar på kommande generationer. Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna skall uppgå till 98 % under en rullande fyra års period. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna skall till 100 % självfinansieras med egna medel under en rullande fyra års period. Detta sätter tillsammans med målet att ingen extern upplåning ska ske ett tak för investeringsvolymerna. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. Befolkningstillväxt En jämn befolkningstillväxt är positiv för både kommunens organisation, företag och boende. Vi blir fler som delar på investeringar, ger förutsättningar för en mer effektiv och produktiv kommunalverksamhet, större köpkraftunderlag för butiker med flera, en ökad rekryteringsbas och fler arbetstillfällen. Mål och mått: Befolkningstillväxt på i genomsnitt 1,5 % per år fram till år 2010 räknat från år 2000. Den genomsnittliga befolkningstillväxten är från år 2000 fram till och med år 1,7 %. Måluppfyllelse: Under årets första sex månader har antalet invånare ökat till 27 934 personer eller med 0,7 %. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro har inte bara en direkt kostnad i form av sjuklön och eventuella vikariekostnader utan kan även ha en negativ inverkan på kontinuitet och kvalité på det arbete som ska utföras. En låg sjukfrånvaro kan också vara ett tecken på en väl fungerande arbetsplats. Mål och mått: Att den totala sjukfrånvaron i förhållande till den tillgängliga arbetstiden årligen minskar för att 2010 vara som högst 7,0 %. År var nyckeltalet 6,9 %, år 2006 7,7 %, år 2005 7,8 % och år 2004 8,0 %. 1
Förvaltningsberättelse Måluppfyllelse: Vid halvårsskiftet är sjukfrånvaron 6,7 % vilket ska jämföras med 7,5 % för halvårsskiftet. Det är främst långtidssjukfrånvaron som minskat. Bedömningen är att sjukfrånvaron på helårsbasis kommer att vara lägre än. Fastighetsunderhåll Kommunen äger och förvaltar cirka 100 000 m² lokalyta och dessa fastigheter utgör ett stort tillgångsvärde. Är fastigheterna välskötta och fungerande motverkar detta att det uppstår stora oplanerade underhålls- och investeringstoppar och även att kostnader för skadegörelse kan hållas på en låg nivå. Mål och mått: För att bibehålla fastigheternas värde bör det sammantagna fastighetsunderhållet under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt ligga mellan 150 175 kr per m². Under åren 2004 till har underhållsnivån i genomsnitt varit 163 kr per m². För första halvåret är underhållskostnaden 131 kr per m² att jämföra med 82 kr per m² för samma period år. Måluppfyllelse: Prognosen för helåret är 200 kr per m² och därmed skulle målet uppnås även. Gatuunderhålll I kommunen finns 155 km (cirka 970 000 m²) kommunala gator och vägar som är asfalterade. Förutom dessa finns kommunala grusvägar, kommunala stensatta vägar, cykelvägar och enskilda vägar som kommunen sköter. Mål och mått: Beläggningsunderhåll på gatorna bör inte understiga 2 700 tkr/år, vilket motsvarar 2,78 kr per m² som är det beräknade årliga reinvesteringskostnaderna för att bibehålla gatornas skick och värde. Under åren 2004 till har underhållsnivån i genomsnitt varit 2,32 kr per m². Måluppfyllelse: Prognosen för är 4,45 kr per m² vilket skulle innebära att målet kommer att uppnås under. Utbildning Läskunnighet utgör och kommer även framgent att utgöra basen för allt arbete, som sker i våra skolor. Genom tidig, tillfredsställande funktionell läskunnighet möjliggörs elevernas totala kunskapsinhämtning i skolan. Elevernas självförtroende stärks inför kommande skolarbete. Dessutom kan befintlig tillgång på specialpedagogiska resurser tydligare riktas till elever med specifika behov - för högre måluppfyllelse på andra områden än just läs- och skrivutveckling. Mål och mått: Alla elever ska vid utgången av skolår tre ha funktionell läsfärdighet och läsförståelse. För elever, som visar tecken på svårigheter att uppnå målet, upprättas åtgärdsprogram, som följs upp kontinuerligt. Måluppfyllelse: För läsåret / är målet till stor del uppnått. Graden av måluppfyllelse baseras ännu på undervisande pedagogers erfarenhetsgrundade observationer och bedömningar samt på lokala och kommungemensamma tester. Från och med den 15 juli gäller av regeringen antagna kursmål i svenska och matematik, vilka kommer att följas upp med nya nationella prov i skolår 3. Genom tillfredsställande måluppfyllelse kan eleverna fullfölja sina studier på treårigt nationellt program - utan kostnader för ett fjärde år på gymnasieskolans IVprogram. Dessutom får de en beredskap inför kommande yrkesliv eller fortsatta studier. Mål och mått: Det nationella målet för grundskolan är att alla elever i årskurs 9 ska uppnå godkänt resultat för att ha behörighet till gymnasiets nationella program. Detta är också kommunens långsiktiga mål men på vägen dit är delmålet att öka andelen med minst 2 % per år och senast 2009 ska andelen elever som är behöriga till gymnasieskola innan sommarskolan vara minst 95 %. Måttet var 87 %, 2006 88 %, 2005 88 % 2004 91 % och 2003 95 %. Måluppfyllelse: För är inte målet uppnått, men andelen elever från skolår 9 med behörighet till gymnasieskolans nationella program har ökat till 91,7 % - före genomgången sommarskola för de elever, som frivilligt valt denna undervisning. Sommarskolan resulterade i ytterligare 10 godkända resultat i de tre behörighetsgivande ämnena svenska, engelska och matematik. Likaså har andelen elever på IV-programmet minskat från 65 elever vid höstterminsstarten 2006 till 35 elever vid starten höstterminen. Under läsåret / har skolornas arbete påbörjats enligt den framtagna Handlingsplanen för högre måluppfyllelse, vilket sannolikt kommer att återspeglas i måluppfyllelsen framöver. Hemvård En effektiv hemvård karakteriseras bland annat av en låg kringtid, det vill säga tid som inte är direkt omsorgsarbete, utan att huvuddelen av den arbetade tiden går till mötet med vårdtagaren. Mål och mått: Utifrån olika analyser och jämförelser med andra kommuner bör målsättningen för en effektiv hemvård vara att kvoten arbetade timmar i förhållande till biståndstimmar ligger mellan 1,3 1,4 för att uppfylla kraven på en effektiv hemvård. Måttet var 1,36 2006 1,27 och 2005 1,3. Måluppfyllelse: Prognosen för är 1,3. En del i förbättringen beror på införandet av resursfördelningsmodell då fokuseringen på kringtiden blir tydligare. 2
Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Tillväxten mattas av Den globala konjunkturen har försvagats ytterligare och blir betydligt lägre än de senaste fyra årens höga nivåer, men det blir inte någon djupare global lågkonjunktur. Nedgången lindras på grund av den starka utvecklingen i Kina, Indien och andra tillväxtekonomier och den globala tillväxten förblir hög under de närmaste åren och beräknas ligga på 4 %. I USA fortsätter konjunkturnedgången och det är främst den inhemska efterfrågan som fallit till följd av att bostadsinvesteringarna minskat kraftig men även en minskning av näringslivets investeringar. Detta beror främst på att den pågående finanskrisen stramat åt bankernas kreditgivning och att det finns en osäkerhet kring ekonomins utveckling. Den privata konsumtionen har fallit markant under beroende på den högre inflationen och en svagare arbetsmarknad samtidigt som sjunkande huspriser och börsnedgång minskat hushållens förmögenhet. Den amerikanska ekonomin bedöms återhämta sig först i slutet av 2009. I Kinas avtar expansionstakten något men ekonomin fortsätter utvecklas starkt. Kinas privata konsumtion har ökat starkt och i takt med att välfärden i landet ökar bedöms den privata konsumtionsnivån hålla i sig. Oväntat stark tillväxt i Euroområdet Tillväxten i euroområdet var det första kvartalet oväntat stark, trots svagare efterfrågan från USA, en starkare valuta och en hög inflation som urholkar hushållens köpkraft. En svagare exporttillväxt och fallande bostadsinvesteringar i några länder håller tillbaka tillväxten i euroområdet under de närmaste kvartalen. Samtidigt blir konsumtionstillväxten dämpad till följd av stramare kreditvillkor och prishöjningar på energi och livsmedel. Mild avmattning i Sverige Även Sverige kommer att ha en svag tillväxt de närmaste åren främst beroende på den svagare internationella konjunkturen och hushållens mer pessimistiska syn på både den svenska ekonomin som den egna. Högre boräntor, minskad förmögenhet och hög inflation har bidragit till hushållens dämpade konsumtion. Först under senare delen av 2009 förväntas tillväxtnedgången brytas och sedan öka under 2010. Detta i samband med att OECD ländernas ekonomier förbättras och att regeringen spås ha en expansiv finanspolitik under 2009 och 2010. BNP-tillväxt % 2006 2009 2010 Världen 5,2 5,1 4,0 3,9 4,4 USA 2,9 2,2 1,2 1,4 2,7 Kina 10,7 11,6 10,2 9,5 9,2 Euroområdet 2,9 2,6 1,9 1,4 2,0 Sverige 4,1 2,7 2,4 2,0 3,2 Källa Konjunkturinstitutet juni. Aktiemarknaden Aktiemarknaden runt om i världen har präglats av stor osäkerhet en längre tid. Aktieindex på den svenska börsen har från årsskiftet och fram till och med juni fallit med 21 %. Inflationen hög under Inflationen har varit mycket låg under de senaste åren tack vare måttliga löneökningar, god produktivitetsutveckling och global konkurrens. Under har inflationstakten varit hög och i juni hade inflationen ökat med 4,3 % baserat på de 12 senaste månaderna. Det innebär att inflationen ligger över Riksbankens 2 % mål. Anledningen till den ökande inflationen kan främst förklaras med kraftigt ökande priser inom några branscher som energi och livsmedel samt ökande räntekostnader. Dessa tre områden bidrar med cirka 1 % vardera av den ökande inflationen i juni. Inflationsförväntningarna bedöms för de kommande åren bli lägre och under 2010 ligga i nivå med Riksbankens mål. Bedömningen bygger bland annat på att energi- och livsmedelspriserna kommer att stabiliseras. Inflation % 2006 2009 2010 USA 3,2 2,9 3,8 2,6 2,2 Kina 1,5 4,8 6,3 4,2 3,8 Euroområdet 2,2 2,1 3,3 2,3 2,0 Sverige 1,5 1,7 3,7 2,9 2,2 Källa Konjunkturinstitutet juni. Fortsatt god ekonomi i Sveriges kommuner För och 2009 bedömer Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, att resultaten kommer att vara i nivå med års siffror och därmed kommer målet om god ekonomisk hushållning även att uppnås under dessa år. SKL spår att antalet arbetade timmar under kommer att fortsätta att öka fast med en lägre ökningstakt, för att mellan 2009-2011 i stort sett vara oförändrade eller till och med minska i slutet av perioden. Det finns totalt sett inte heller något större demografiskt tryck som påverkar kostnadsutvecklingen mer än marginellt, dock med stora variationer mellan de olika verksamheterna och kommunerna. Källa Sveriges kommuner och landsting. 3
Förvaltningsberättelse Kävlinge snart 28 000 invånare Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målsättningen är en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,5 % per år från år 2000 fram till 2010. De senaste 10 åren har befolkningsökningen i genomsnitt varit 1,5 % eller 377 personer per år. Efter årets sex första månader har invånarantalet ökat med 188 personer eller med 0,7 % att jämföra med samma period då ökningen var 152 personer eller 0,6 %. I den framtagna befolkningsprognosen beräknas Kävlinge kommun vara 28 285 invånare vid årsskiftet en siffra som kan bli svår att uppnå. 28 500 28 000 27 500 27 000 26 500 26 000 25 500 25 000 24 500 24 000 23 500 1999 2001 2003 2005 Diagrammet visar befolkningsutvecklingen 1999-halvårskiftet. Källa SCB. Viker efterfrågan på bostäder i Kävlinge? För att uppnå en befolkningsökning på 1,5 % per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor. Byggverksamheten har under året varit fortsatt intensiv i flera av kommunens tätorter, främst Kävlinge, Löddeköpinge och Furulund. Förberedelser för stora framtida bostadsprojekt görs på flera håll till exempel i centrala Kävlinge (Trehörningen och Slakteriområdet) och i Löddeköpinge (Tolvåkersområdet och Lödde kors). I början av året beräknades cirka 300 bostäder bli färdigställda under året, men efter ny kontakt med exploatörerna beräknas det nu färdigställas cirka 240 bostäder. Orsaken till att projekten inte blir klara är framförallt förseningar i projekten beroende på resursbrist i branschen. Marknaden för nya bostäder börjar bli mer osäker än tidigare bland annat med anledning av den försämrade konjunkturen och höjda bostadslåneräntor. Till exempel har Riksbyggen planerade projekt i Löddeköpinge centrum ej påbörjats ännu. Hos Kävlinge Kommunala Bostads AB, KKB, är det fortsatt fler bostadssökande i kö än antalet lediga lägenheter. KKB har avslutar under året sitt byggprojekt i Lödde Centrum där 74 lägenheter färdigställs. Fortsatt låg arbetslöshet men färre lediga platser Försvagningen som skett på arbetsmarknaden under våren fortsätter och antalet varsel ökar samtidigt som efterfrågan på arbetskraft minskat under flera månader. Även antalet personer i arbetsmarknadsprogram med aktivitetsstöd ökar. Trots den vikande arbetsmarknaden sjunker arbetslösheten fortfarande och var för en juni månad den lägsta sedan 1990. 2,8 % av arbetskraften, eller 134 000 personer, var inskrivna som arbetslösa i slutet av juni månad. Det innebär en minskning med 0,7 procentenheter, eller 33 000 personer, jämfört med juni. Kävlinge ligger kvar på en lägre nivå öppet och totalt arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Ungdomsarbetslösheten, åldern 18-24 år, har fortsatt att sjunka och vid halvårsskiftet var den 3,1 % (4,5 %) i riket och 2,9 % eller 53 personer (4,0 %). Siffrorna inom parantes anger nivån halvårsskiftet. Arbetslöshet % Kävlinge Riket Kävlinge Riket Juni Juni Arbetslösa 2,1 2,9 1,7 2,3 I program med aktivitetsstöd 0,8 0,8 1,0 1,1 Totalt 2,9 3,7 2,7 3,4 Källa AMV Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen nedan. Händelseförändring +/- mkr 1 kr förändring i utdebitering 50 Löneförändring med 1 % 6 Generell prisförändring med 1 % 5 10 heltidstjänster 3,5 Upplåning 10 mkr 0,5 Nettokostnadsförändring med 1 % 9,7 4
Förvaltningsberättelse Finansiell analys För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för Kävlinge kommun används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna som benämns, resultat, kapacitet och risk, kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. Periodens resultat Kävlinge kommun redovisar för perioden ett positivt resultat med 9,4 mkr. I samband med delårsbokslutet förra året uppgick periodens resultat till 2,9 mkr. Prognosen för årets resultat är 32,0 mkr vilket är 5,3 mkr bättre än det budgeterade resultatet på 26,7 mkr. Resultatet uppgick till 53,4 mkr. Resultatet för budgeterades till 26,7 mkr. Periodens resultat mkr Jan-juni Jan-juni Bokslut Prognos Periodens resultat 2,9 9,4 53,4 32,0 Jämförelsestörande poster Under belastades årets resultat med extraordinära intäkter i samband med Center Syd-målet. De extraordinära intäkterna uppgick till 1 339 tkr. Under perioden januari till juni belastas resultatet med en jämförelsestörande post avseende försäljning av anläggningstillgångar på 4 015 tkr. Finansnetto För perioden är finansnettot 2 938 tkr. För helåret prognostiseras finansnettot till 8 700 tkr vilket innebär ett överskott på 1 200 tkr jämfört med budget. Den positiva avvikelsen beror på ökade ränteintäkter till följd av den höga likviditetsnivån. Kostnads- och skatteintäktsutveckling En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Nettokostnaderna för perioden januari-juni uppgår till 491 617 tkr. Ökningen jämfört med samma period föregående år är 24 120 tkr eller 5 %. För helåret prognostiseras nettokostnaderna öka med 8 % och uppgå till 974 668 tkr. Ökningen är 1 procentenhet högre än budgeterat. Den budgeterade helårsvolymen på nettokostnaderna uppgår till 980 856 tkr. Helårsprognosen för skatteintäkter inklusive kommunalekonomisk utjämning innebär att de ökar med 6 % och uppgår till 998 000 tkr. Den budgeterade ökningen av skatteintäkterna uppgår i budget till 6 %. Årlig utveckling % Jan-juni Jan-juni Bokslut Prognos Skatteintäkter 8 7 8 6 Nettokostnad 11 5 9 8 Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick år till 96 %. I samband med delårsbokslutet visar helårsprognosen ett relationstal på 98 %. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 99 % för första halvåret. Det finansiella mål som antagits i budget innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 %, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgick i budget till 98 %. Målsättning 98 % % Jan-juni Nettokostnadsandel av skatteintäkter Jan-juni Bokslut Prognos 100 99 96 98 Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat skall överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis skall realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Enligt balanskravet skall minskningen av det egna kapitalet, till följd av underskott, återställas inom tre år. Balanskrav mkr Jan-juni Jan-juni Resultat enligt resultaträkning 2,9 9,4 Avgår realisationsvinster - -3,7 Avgår extraordinära poster - - Justerat periodens resultat 2,9 5,7 Investeringar Periodens nettoinvesteringar uppgick till 30 422 tkr och för samma period förra året var nettoinvesteringarna 18 686 tkr. Helårsprognosen för investeringarna uppgår till 68 165 tkr. Den budgeterade investeringsvolymen uppgår till 91 937 tkr. Differensen mellan budgeterad 5
Förvaltningsberättelse och prognostiserad investeringsvolym beror bland på att projektet Om- och tillbyggnad förskola, skola och samlingslokal inte genomförs under. Projektet har en budget på 17 000 tkr. Investeringsvolymen har de senaste åren legat på en högre nivå jämfört med tidigare år. Investeringar Nettoinvestering, mkr Investeringsvolym/nettokostn % Jan-juni Jan-juni Bokslut Prognos 18,7 30,4 52,5 68,2 4,0 6,2 5,8 7,0 Skattefinansieringsgraden av investeringarna Skattefinansieringsgraden av investeringarna uppgår i helårsprognosen för till 91 %. I samband med bokslutet uppgick skattefinansieringsgraden till 157 %. Den fortsatt höga investeringstakten innebär att nyckeltalet kommer att understiga 100 %. Skattefinansieringsgraden uppgick i budget till 67 %. Skattefinansieringsgrad % Jan-juni Skattefinansieringsgrad Soliditet Jan-juni Bokslut Prognos 91 79 157 91 Soliditeten uppgår i samband med delårsbokslutet till 78 %. Relationstalet för samma period förra året uppgick till 75 %. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelse uppgick vid halvårsskiftet till 25 %. Vid samma tillfälle förra året uppgick soliditeten till 28 %. Soliditeten har under året budgeterats till 79 %. Soliditeten har ökat med 3 procentenheter till följd av den höga resultatnivån i bokslut. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen har försämrats till följd av ändrade beräkningsförutsättningar för ansvarsförbindelsen. Soliditet % Jan-juni Jan-juni Bokslut Soliditet 75 78 78 -Tillgångsförändring 4 6 8 -Förändring av eget 5 10 9 kapital Soliditet inklusive ansvarsförbindelse 28 25 25 Skuldsättningsgrad Av de totala tillgångarna har 22 % finansierats med främmande kapital. Detta mått är motsatsen till soliditetsmåttet. Sedan 1994 har kommunen inte haft någon långfristig skuld. Skuldsättningsgrad % Jan-juni Jan-juni Bokslut Skuldsättningsgrad 25 22 22 - varav avsättningar 1 1 1 - varav kortfristig 24 21 21 skuldsättning - varav långfristig skuldsättning 0 0 0 Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till 498 110 tkr för årets första sex månader och är en ökning med 30 829 tkr jämfört med motsvarande period förra året. Enligt skatteintäktsprognosen för Kävlinge kommun ökar skatteintäkterna inklusive utjämning mellan bokslut och helårsprognos med 54 022 tkr, vilket kan jämföras med att verksamhetens nettokostnader ökar med 72 454 tkr. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kr. Detta har under åren 2002-2005 varit den lägsta kommunalskatten i Sverige. Sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgick till 18,51 kr, vilket är 1,78 kr lägre än genomsnittet i Skåne och 2,20 kr lägre än genomsnittet i riket. Risk och kontroll Risk skall spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk - finansnetto Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Finansnetto mkr Jan-juni Jan-juni Bokslut Prognos Finansnetto 3,1 2,9 10,3 8,7 Likviditet De likvida medlen uppgick vid halvårsskiftet till 143 632 tkr, vid föregående halvårsskifte var samma siffra 128 639 tkr. Kassalikviditeten var år 108 %. I samband med delårsbokslutet uppgick nyckeltalet till 104 %. En ökning av investeringstakten under andra halvåret kommer att minska likviditeten. Under oktober kommer retroaktiv utbetalning av årets löneökningar att ske vilket kom- 6
Förvaltningsberättelse mer att minska likviditeten ytterligare. En kassalikviditet kring 60 70 % innebär att den kortsiktiga betalningsberedskapen kan upprätthållas. En ökad investeringsvolym påverkar både likviditeten och nyckeltalet kassalikviditet. Likviditet Jan-juni Jan-juni Bokslut Likviditet mkr 128,6 143,6 135 Kassalikviditet % 90 104 108 Pensionsskuld Kommunerna för gemensamma överläggningar med Region Skåne angående ekonomisk reglering i form av en ny pensionsöverenskommelse på grund av uteblivna kostnadsbidrag för bland annat Ädel sedan tillkomsten av pensionsavtalet PFA 1998. Storleken på för kommunen aktuellt retroaktivt engångsbelopp samt framtida löpande kostnadsbidrag kan inte preciseras i delårsrapport. Redogörelse enligt Rådet för kommunal redovisning Avsättning för pensioner och liknande -8 693 Ansvarsförbindelse -453 412 Periodens ökning av ansvarsförbindelse 6 203 Finansiella placeringar (bokfört värde) 227 689 Totala förpliktelser./. finansiella placeringar (bokfört 232 181 värde) Anskaffningsvärde 246 279 Finansiella placeringar (marknadsvärde) 239 140 Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till delårsbokslutet har det satts in totalt 137 580 tkr. Det bokförda värdet har under första halvåret ökat från 226 315 tkr till 227 689 tkr. Den orealiserade differensen mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet uppgår till 11 451 tkr. Tillgångsfördelningen var vid halvårsskiftet enligt följande: tkr helårsprognosen. Helårsprognosen för innebär att tre av målen uppfylls. Den höga investeringsnivån under de senaste åren innebär att målet om investeringarnas självfinansieringsgrad inte uppnås under. Målet uppfylls dock under en rullande fyra års period. Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Självfinansieringsgrad av investeringar Mål Rullande fyra års period Prognos 98 % 97 % 98 % 100 % 108 % 91 % Extern låneskuld 0-0 Skattesats 18,51-18,51 Framtiden Det ekonomiska läget för Kävlinge kommun ser fortsatt ljust ut. Årets delårsrapport pekar på att resultatet vid årets slut blir något bättre än budgeterat och prognostiseras till 32 mkr. Prognoserna visar också att nämnderna har kontroll över sin ekonomi och de kommer i stort sett att hålla sig inom sina budgetramar. Trots en något sämre konjunktur med lägre tillväxtnivåer har arbetslösheten varit fortsatt låg vilket är gynnsamt för skatteunderlagsutvecklingen och därmed kommunernas skatteintäkter. De kommande åren ser det också ut som om vi kommer att kunna bibehålla resultatnivåer som ligger i linje med våra finansiella mål. I en försvagad konjunktur och med de räntehöjningar som skett under året finns det en osäkerhet kring hur bostadsmarknaden kommer att utvecklas de kommande åren och därmed även hur befolkningsutvecklingen kommer att se ut framöver. Vi har flera större byggprojekt som kan komma att ta längre tid att förverkliga och då även påverka våra prognoser för befolkningsutvecklingen. Kommunkansliet Tillgångsfördelning % Räntepapper 50 Svenska aktier 37 Utländska aktier 13 Rättslig tvist Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. Avstämning finansiella mål Kävlinge kommun har fyra finansiella mål där de två översta i tabellen mäts under en rullande fyra års period. En uppföljning av de finansiella målen görs även mot Bo Ekensteen Kommundirektör Mikael Persson Ekonomichef 7
Förvaltningsberättelse Personalredovisning Årets avtalsförhandlingar med mera Avtalsförhandlingar för arbetstagare tillhörande kommunals avtalsområde slutfördes i december för att gälla from januari. Avtalet medförde en kostnadsökning med 9,7 % och omfattar över 800 tillsvidareanställda. Avtalsförhandlingar för tjänstemannagrupperna för år från och med 1 april, har påbörjats under våren och kommer att ge ett utfall på omkring 4 %. Förhandlingarna omfattar cirka 900 tillsvidareanställda. Sjukfrånvaron fortsätter att minska. Denna utveckling har pågått sedan 2003. Framförallt är det långa sjukfall som avslutats och som påverkat utvecklingen. Från och med juli i år har nya regler tillkommit i sjukförsäkringen. Kraven kommer ytterligare att skärpas gällande sjukpenning samt sjukersättning. En viktig förändring är den så kallade rehabiliteringskedjan, vilken innebär att den enskildes arbetsförmåga kommer att prövas efter tre månader i förhållande till arbetsgivarens totala utbud av arbete och arbetsgivaren har att pröva möjlighet till omplacering. Det är svårt att förutse konsekvenserna av förändringen, men helt klart kommer de nya reglerna att påverka hur arbetsgivaren ska och bör arbeta med rehabilitering. Antalet årsarbetare beräknat på utförda timmar, så kallad tillgänglig arbetstid, är totalt för organisationen i stort sett detsamma jämfört med föregående halvår. Dock kan märkas en förskjutning från antal visstidsanställda till tillsvidareanställda. Räknar vi antal personer anställda i organisationen, har en ökning skett med en och en halv procent. Personalkostnader Utbetald lön och lönebikostnad Utbetald lön 2006 Jan jun Jan-jun Bruttolönekostnader 422 845 442 987 216 454 229 886 Förmånskostnader 288 926 459 707 Kostnadsersättning 2 170 1 659 849 915 S:a utbetald lön 425 303 445 572 217 762 231 508 Lönebikostnader Arbetsgivaravgifter 155 519 162 023 79 782 81 644 Pensionsutbetalning 10 975 11 469 5 564 8 147 Pensionsutbetalning, avgiftsbestämd ålderspension 15 545 18 479 9 278 11 215 Löneskatt 7 044 8 294 4 380 3 338 S:a lönebikostnader 189 083 200 265 99 004 104 344 Summa 614 386 645 837 316 766 335 852 tkr Frisknärvaro och sjukfrånvaro Trots att sjukfrånvaron minskat, så har andelen personal som inte har haft en enda sjukdag under första halvåret minskat med en procentenhet. Frisknärvaron är för tidsperioden 45 % för tillsvidare- och visstidsanställda. Frisknärvaron för tillsvidareanställda är 46 %. Detta är en minskning med två procentenheter från föregående år. Visstidsanställdas frisknärvaro uppgår till 49 % och har ökat med 8 procentenheter. Den totala sjukfrånvaron har minskat med 11 % från förgående halvår. Detta är en betydligt större minskning än vid förra delårsbokslutet. Långtidssjukfrånvaron överstigande två månader har minskat med 2,5 %. Kvinnors sjukfrånvaro har minskat med 5 % medan männens sjukfrånvaro dock har ökat med 2 %. Med denna i huvudsak positiva utveckling första halvåret borde sjukfrånvaron totalt för komma att bli betydligt lägre än föregående år. Total sjukfrånvaro av tillgänglig arbetstid % 2006 Jan jun Jan-jun Total sjukfrånvaro 7,7 6,9 7,5 6,7 60 dagar eller fler 68,3 62,6 62,2 60,7 Kvinnor 8,6 7,7 8,4 7,4 Män 3,9 3,6 3,8 3,6 29 år eller yngre 4,3 4,5 4,9 5,0 30-49 år 7,4 7,0 7,6 6,1 50 år eller äldre 9,2 7,7 8,2 7,8 Sjuklönekostnader inklusive sjukförsäkringsavgifter Sjuklönekostnaden har ökat med 2,5 %, vilket motsvarar knappt 90 tkr. Att själva sjuklönen är högre än föregående år, kan förklaras av den allmänna kostnadsutvecklingen. Sjuklönekostnader exklusive socialavgifter 2006 Jan jun Jan-jun Sjuklön 5 657 5 799 3 267 3 353 Mellanskillnadsersättning* 126 157 92 70 Jour och OB 184 200 94 113 Total sjuklönekostnad 5 967 6 156 3 453 3 536 Särskild sjukförsäkringsavgift 1 038 0 0 0 Total kostnad 7 005 6 156 3 453 3 536 *För arbetstagare vars kontanta lön överstiger 62,5 % av prisbasbeloppet. tkr 8
Förvaltningsberättelse Personalstruktur Antal årsarbetare Antal årsrbetare, beräknat på utförda timmar, har totalt sett inte ökat med mer än fyra årsarbetare från föregående period. Det har däremot skett en förskjutning från antalet visstidsanställda till tillsvidareanställda på så sätt, att antalet utförda timmar inom gruppen tillsvidare, har ökat med 55 årsarbetare. Detta kan förklaras av att man i avvaktan på genomförandet av organisationsförändringar, ersatte vakanta tjänster med vikariat. Årsarbetare* månadsanställda Anställningsform 2006 Jan jun Jan-jun Tillsvidare 1 477 1 523 1 312 1 367 Visstid 225 177 245 194 Totalt 1 702 1 700 1 557 1 561 Utfall av arbetade timmar under året. Delårsstatistiken gällande årsarbetare och personer, har tagits fram i annat program är vid helårsbokslutet. Antal personer Antalet personer anställda i organisationen har till skillnad från årsarbetare beräknat på utförda timmar, ökat med 32 arbetstagare. Antal personer Anställningsform 2006 Jan jun Jan-jun Tillsvidare 1 606 1 660 1 684 1 710 Visstid 249 203 186 192 Totalt 1 855 1 863 1 870 1 902 Helårs och delårssiffrorna har tagits fram med olika system. De är därför inte jämförbara. 9
Nämnder och bolag Helårsprognos Helårsprognos för Kävlinge kommun Kävlinge kommun har under de senaste åren uppvisat positiva resultat. Periodens resultat uppgick till 9,4 mkr och helårsprognosen visar ett resultat på 32,0 mkr. Det prognostiserade helårsresultatet är 5,3 mkr bättre än budget. Kävlinge Kommunala Bostads AB KKB Fastigheter AB beräknas vid årets slut lämna ett helårsresultat på 14,6 mkr. Det prognostiserade resultatet ligger i nivå med det budgeterade helårsresultatet för på 14,7 mkr. Intäkterna beräknas lämna en positiv avvikelse på 5,6 mkr till följd av reavinster på sålda fastigheter. Kostnaderna beräknas överskrida de budgeterade med 6,0 mkr bland annat till följd av ökade avskrivningskostnader. Nämndernas helårsprognos Nämnderna har vid halvårsskiftet en samlad positiv budgetavvikelse på 10,1 mkr. Helårsprognosen pekar däremot på en positiv resultat för nämnderna på 2,4 mkr. Budgetavvikelse mkr Bokslut Prognos uppföljning 080331 tkr Prognos Kommunstyrelsen 9,8 2,3 2,7 Övriga nämnder 0,7 0,5 0,4 Tekniska nämnden 3,0 2,5 0 Miljönämnden 0,4 0,2-0,2 Kulturnämnden -2,9 0 0 Socialnämnden 0-4,0-0,5 Övriga centrala anslag KS - -2,3-1,4 Finansförvaltning 15,3 4,4 4,3 Budgetavvikelse 26,3 3,6 5,3 Årets resultat 53,4 30,3 32,0 Budgetföljsamhet mkr 2004 2005 2006 Prognos Årets resultat 12,4 19,0 43,6 53,4 32,0 Budgetavvikelse 30,7 28,3 23,3 26,3 5,3 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 2 760 tkr. Ekonomi/IT-avdelningen prognostiserar ett överskott på +2 100 tkr för helåret. Lägre licens- och konsultkostnader, högre intäkter i form av licensintäkter samt lägre personalkostnader utgör överskottet. Personal prognostiserar totalt sett en helårsprognos på +360 tkr. Det största överskottet återfinns på overhead och beror på interna ersättningar. Kommunledning prognostiserar ett överskott på +300 tkr på grund av ej fullt utnyttjade projekt samt delfinansiering av underskott på Café Porten motsvarande 140 tkr. Övriga centrala anslag kommunstyrelsen Helårsprognosen för gymnasium är 100 600 tkr vilket ger ett underskott på 5,4 mkr. Budgeten för gymnasium räknades upp med 3 % inför men elevpriserna i Lund ökade i genomsnitt med 5,6 % och för elever i fristående gymnasieskolor med 10 %. Anslaget för löne- och befolkningsökning beräknas vid årets slut lämna ett underskott på 1 876 tkr vilket beräknas finansieras med ett överskott från po-pålägget. Underskottet uppkom i samband med nämndernas kompensation för befolkningsförändring. Ett nytt boende inom handikappomsorgen i Furulund planeras att starta först 2009 och därmed prognostiseras ett överskott 4 000 tkr. Tekniska nämnden I den sammantagna prognosen för tekniska nämnden beräknas ingen avvikelse gentemot nettobudgeten. Nämnd/administrationen förväntas lämna ett överskott på 100 tkr till följd av vakant tjänst under första halvåret. Markförvaltningen beräknas ge ett överskott på 100 tkr då arrendeintäkterna varit högre än budgeterat. Väghållning samt park och grönområden förväntas följa budget då asfalteringsarbeten för 3 000 tkr samt utbyte av gatubelysning för 1 000 tkr planeras att genomföras under andra halvåret. Kollektivtrafiken beräknas följa budget då ytterligare trafiklinjer/rutter kommer att köpas under andra halvåret. Fastighetsavdelningen beräknas ge ett underskott på 1 700 tkr till följd av ökade kostnader för gas samt höga kostnader för det löpande underhållet. Vatten och avlopp beräknas i helårsprognos ge ett överskott på 1 500 tkr till följd av ökade intäkter. Ett flertal nya bostadsområden har tillkommit under de senaste årens snabba befolkningstillväxt vilket har lett fram till ett behov av översyn och optimering av rutterna inom avfallshanteringen. Effekterna av översynen kommer först 2009. Detta innebär att verksamheten, som vid halvårsskiftet redovisar ett överskott i helårsprognos beräknas följa nettobudgeten. Exploateringsverksamheten förväntas följa budget. 10
Nämnder och bolag Miljönämnden I helårsprognos beräknas miljönämnden redovisa ett underskott på 150 tkr. Miljö & hälsoskydd beräknas ge ett överskott på 200 tkr till följd av högre intäkter än budgeterat. Bygglov beräknas redovisa ett underskott på 350 tkr till följd av lägre bygglovsintäkter än budgeterat. Planfunktionen beräknas ge ett överskott på 300 tkr för ökade intäkter. Verksamhetskostnaderna beräknas till ett underskott på 100 tkr huvudsakligen på grund av kostnader i samband med framtagande av fördjupad översiktsplan. Mätenheten beräknas ge ett underskott på 200 tkr bland annat på grund av utgifter i samband med flygfotografering och scanning av havsbotten vilket kommer att vara underlag för kommunens översiktsplan. Kulturnämnden Uppföljningen i samband med delårsbokslutet visar ett resultat på cirka 1 000 tkr, i jämförelse med 2 300 tkr vid uppföljningen i mars. Reserven som finns avsatt centralt, 3 000 tkr, kommer inte att utnyttjas under året då detta belopp är avsett att täcka års underfinansiering av budgeten med 4 000 tkr. Helårsprognosen är +/- 0 även om det i dagsläget ser ut att bli ett negativt resultat. Det är fortfarande en del poster som är osäkra och resultatet brukar av erfarenhet bli något bättre än lagd prognos. Förskola Resultatet för förskolan förväntas bli cirka +2 000 tkr. Barnantalet till hösten har sjunkit något i förhållande till vad man trodde i uppföljningen per siste mars, då prognosen visade ett underskott. Detta medför att prognosen för utbetalning av bidrag, tilläggsanslaget för befolkningsförändringar samt föräldraavgifterna sammantaget förväntas bli +/- 0. Det positiva resultatet beror framför allt på att inflyttningen till Nya Dala försenats till 2009. Samtliga enheter är i balans. Skola Resultatet för skolan förväntas bli cirka 1 200 tkr. Resultatet är framför allt hänförbart till att nyttjandegraden inom fritidshemmen ökat från 84 % till 88 % samt att det är fler elever än budgeterat i årskurs 7-9 i fristående skolor. I stort sett är samtliga enheter i balans förutom Tolvåkerskolan som prognostiserar ett underskott på 200 tkr. Externt gymnasium Inför höjde Skånetrafiken priserna med 10 % på reskort för gymnasieungdomar. Detta ger en kostnadsökning på 620 tkr för externt gymnasium. Gymnasiesärskolan redovisar ett positivt resultat med +300 tkr. Kävlinge Lärcentrum Resultatet för Kävlinge Lärcentrum förväntas bli 100 tkr. Arbetsmarknadsenheten visar ett större underskott eftersom Arbetsförmedlingen inte gett några uppdrag under året. På grund av de ekonomiska svårigheterna på arbetsmarknadssidan har Lärcentrum varit tvingade att vara restriktiva med att bevilja extern vuxenutbildning. Café Porten visar på årsbasis ett resultat med 280 tkr. Den totala helårsprognosen bygger på att Lärcentrum inte har några kostnader för Café Porten från halvårsskiftet. Fritid och Kultur Resultatet för fritid och kultur förväntas bli +100 tkr. Detta beror på att det är en positiv avvikelse på kapitalkostnaderna. Samtliga enheter är i balans. Socialnämnden Socialnämnden prognostiserar ett underskott med 540 tkr. I samband med delårsbokslutet har 7 150 tkr överförts från kommunstyrelsen för att täcka kostnaderna utöver budget inom placeringar. I uppföljningen efter mars var prognosen 4 000 tkr men vid det tillfället hade ingen överföring av medel gjorts från kommunstyrelsen. Ökningen av semesterlöneskulden kommer att bli högre än tidigare år till följd av kommunals avtal på 9,7 %. Gemensamt Gemensamt prognostiserar överskott med 510 tkr vilket är 490 tkr sämre än föregående uppföljning. Medel som avsatts till buffert lämnar överskott med 1 600 tkr. Första halvårets höga kostnader inom hjälpmedel förväntas kunna vara något lägre under hösten eftersom åtgärder har satts in. Hjälpmedelskostnaderna prognostiserar underskott med 690 tkr. Bostadsanpassningsbidraget prognostiserar underskott med 500 tkr. Ett mycket kostsamt ärende kom in under och beräknas delvis bli utfört under hösten. Hemvården Hemvården prognostiserar underskott med 500 tkr vilket är 500 tkr sämre än föregående uppföljning beroende på ett ökat antal vårdtagare. Behovet av särskilt boende och växelvårdsplatser förväntas fortsätta vara stort. I underskottet ingår också en extern placering avseende särskilt boende. Handikappomsorgen Handikappomsorgen visar överskott med 1 050 tkr. Föregående prognos var ett nollresultat. Framför allt är det en förändrad prognos inom personlig assistans som påverkar, 1 000 tkr. Daglig verksamhet prognostiserar överskott med 750 tkr vilket till största del beror på alternativa lösningar inom verksamheten så att vakanta tjänster samt frånvaro inte behövt ersättas. 11
Nämnder och bolag Gruppboendena inklusive socialpsykiatrins gruppboende prognostiserar underskott med 940 tkr då personalkostnaderna är högre än budget. Individ- och familjeomsorg Individ och familjeomsorgen prognostiserar underskott med 2 000 tkr. Institutionsplaceringarna prognostiserar nollresultat sedan kommunstyrelsen överfört medel. Antalet placeringar förväntas minska vid halvårsskiftet för att sedan fortsätta vara lägre under hösten. Andra halvåret prognostiseras 20 placeringar per månad till en kostnad av 1 100 tkr per månad. En del av institutionsplaceringarna har kunnat avslutas genom att barnet/ungdomen fått familjehemsplacering istället. Kostnadsmässigt sett är det betydligt billigare även om ersättningen har ökat kraftigt de sista åren. Familjehemsplaceringarna prognostiserar underskott. Ekonomsikt bistånd prognostiserar underskott med 700 tkr. Samhällets förändrade hantering av sjuka och arbetslösa förväntas ge högre kostnader för bidrag under andra halvåret. Kostenheten Kostenheten prognostiserar överskott med 400 tkr vilket beror på flera mindre överskott inom köken mot socialnämnden samt en tjänst som måltidsutvecklare som tillsätts först till hösten. Köken mot kulturnämnden prognostiserar ett nollresultat. Nämndernas åtgärder Tekniska nämnden Återhållsamhet med planerat underhåll på kommunens fastigheter under hösten. För att upprätthålla en rimlig underhållsnivå, som ej leder till ett sämre fastighetsbestånd, krävs en hyreshöjning inför budget 2009 på 3,75 %. Den budgeterade hyreshöjningen är 1,6 % vilket innebär ett underskott på 2,1 % som motsvarar drygt 2 000 tkr. Miljönämnden Allmän återhållsamhet på kostnadssidan. Socialnämnden Delegationen för utfärdande av tekniska hjälpmedel har tillfälligt dragits in och ett antal åtgärder har vidtagits för att minska underskottet. Hemvårdens enhetschefer har fått i uppdrag att se över sina verksamheter så att alla delar är så kostnadseffektiva som möjligt. De områden som prognostiserar underskott kommer att träffa verksamhetschef och nämndsekonom för diskussion om möjliga åtgärder. Inom handikappomsorgen kommer gruppboendet på Odalvägen samt psykiatriboendet på Kansligatan att inventeras avseende brukarnas behov för att tydligare visa på den bemanningsnivå som ska finnas på boendena. Finansverksamhet och övrig verksamhet Försäljningen av AMU, Kusken 1 ger en reavinst som vid årets slut lämnar ett överskott på 3 700 tkr. De lägre arbetsgivaravgifterna för unga och äldre innebär en beräknad positiv avvikelse på 2 800 tkr vid årets slut. Kostnaden för pensioner beräknas överskrida budget med 1 400 tkr. Avskrivningarna beräknas för helåret vara cirka 1 000 tkr lägre än budgeterat på grund av den minskade investeringstakten. Skatteintäkter samt utjämning och bidrag visar ett prognostiserat underskott på 2 100 tkr. Den huvudsakliga orsaken är en minskning av utjämningsbidraget och då främst beroende på att invånarantalet som ligger till grund för skatteintäkter blev lägre än vad som antogs i budgeten. Den beräknade negativa slutavräkningen för inkomståren och är lägre än budgeterad beroende på att det totala skatteunderlaget för dessa år beräknas bli högre. För helåret prognostiseras finansnettot till 8 700 tkr vilket är en positiv avvikelse från budget på 1 200 tkr. De finansiella intäkterna beräknas ge överskott på grund av en god avkastning på kommunens pensionsfonder samt ökade ränteintäkter som hänger samman med den högre nivån på likviditen. 12
Nämnder och bolag Nämndernas strategiska mål Kommunstyrelsen Mål Kommunens befolkningstillväxt ska i genomsnitt vara 1,5 % per år fram till år 2010 räknat från år 2000 Kommunens näringslivspolitik ska gynna ett bra företagsklimat i kommunen Kommunens ekonomi ska präglas av god ekonomisk hushållning Kommunen ska bedriva en sund personalpolitik och därigenom eftersträva minskad sjukfrånvaro Kävlinge kommun ska ha en hög servicenivå gentemot kommuninvånarna Tekniska nämnden Mål Förvalta mark så att gott ekonomiskt utbyte erhålls Upprätthålla en god standard på vägnätet Skapa en säker trafikmiljö Erbjuda ett varierat utbud av parker, grönområden och lekplatser Stödja den enskilde i att ta eget ansvar för att eliminera, förhindra och begränsa olyckor Tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kommunal verksamhet till lägsta möjliga kostnad Trygg och säker vattenleverans Rena avloppsvatten enligt gällande utsläppskrav till lägsta möjliga kostnad Insamla hushållsavfall på ett kostnadseffektivt, miljövänligt och rationellt sätt Genomföra exploatering i enlighet med kommunstyrelsens beställning Miljönämnden Mål God planberedskap Tillsyn enligt gällande lagstiftning inom miljöavdelningens verksamhetsområde Handläggande av ärenden gällande bygglov, bygganmälan, kontrollplan samt kvalitetsansvarig enligt plan- och bygglagens bestämmelser Verka för vård och skydd av natur Måluppfyllelse Målet beräknas uppfyllas Målet beräknas uppfyllas Målet beräknas uppfyllas Målet beräknas uppfyllas Målet beräknas uppfyllas Måluppfyllelse Uppfyllt Delvis uppnådd Delvis uppnådd Delvis uppnådd Utförs av Räddningstjänsten Syd Uppnått med hjälp av inhyrda moduler Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Uppfyllt Måluppfyllelse Uppfyllt Delvis uppfyllda Uppfyllt Delvis uppfyllda Kulturnämnden Mål Alla förskolor ska prioritera arbetet med barns språkliga och kommunikativa utveckling Alla barn i förskolan och elever i grundskolan ska ha och följa en individuell utvecklingsplan Alla elever ska vid utgången av skolår tre ha funktionell läsfärdighet och läsförståelse Alla elever ska vid utgången av skolår tre vara simkunniga i enlighet med läroplanens mål Minst 90 procent av eleverna ska uppnå godkända resultat på de nationella proven i skolår fem och nio Minst 95 procent av eleverna från skolår nio ska vara behöriga till gymnasieskolans nationella program Samtliga personer som söker en utbildning/kurs inom vuxenutbildningen ska ges möjlighet att påbörja denna samt ska de kurser anordnas som det finns behov av Minst 90 % av uppdragsgivarna ska vara nöjda med innehåll och genomförande av arbetsmarknadsenhetens program 100 % av deltagarna inom arbetsmarknadsprogrammen ska känna sig väl bemötta och sedda Antalet aktiva låntagare på biblioteken ska öka samt ska antalet besök öka med 5 % Socialnämnden Mål Hemvården Arbetstidskvoten mellan beviljade biståndstimmar och personaltimmar ska inte överstiga 1,4 Kostnader för utskrivningsklara ska inte överstiga 300 tkr Handikappomsorgen Andel förbrukning av personalbudget ska inte vara större än genomsnittlig förbrukning de tre senaste åren Individ och familjeomsorgen Kostnaden för placeringar ska minska med 50% (9 000 tkr) jämfört med års prognostiserade kostnad Ekonomiskt bistånd får inte överstiga 300 tkr per månad Kostenheten Köptroheten ska vara minst 85% enligt upphandlingsavtalet Måluppfyllelse Målet är till stor del uppnått Målet är uppnått Målet är till stor del uppnått Målet är till stor del uppnått Målet är delvis uppnått Målet är inte uppnått Målet är delvis uppfyllt Målet är uppnått Målet är uppnått Målet är delvis uppnått Måluppfyllelse Målet förväntas uppfyllas Målet förväntas uppfyllas Tveksamt om målet kan uppfyllas Målet kommer inte att uppfyllas Målet kommer inte att uppfyllas Målet kommer att uppfyllas 13
Nämnder och bolag Fördjupade uppföljningsområden Flyktingmottagning Kävlinge har sedan ett avtal med migrationsverket om att ta emot 25 flyktingar per år i tre år. Lärcentrum fick uppdraget att också bli en integrationsenhet i juli. Sedan dess har tre flyktingfamiljer, sammanlagt 14 personer, kommit till Kävlinge. Från migrationsverket får Lärcentrum en administrativ schablonersättning för att kunna genomföra uppdraget. För närvarande arbetar cirka 1,6 tjänster med uppdraget. Ersättningen betalas ut årsvis och är inte kopplat till antalet flyktingar som kommer hit, det vill säga Lärcentrum blir inte återbetalningsskyldig om avtalet inte skulle uppfyllas. Lärcentrum får också månatliga schablonersättningar för varje individ som ska täcka de utgifter kommunen har för mottagandet, inkluderat introduktionsersättningen. Utöver detta kan medel sökas för extraordinära kostnader som till exempel sjukhusvård, kristerapi med mera, men Lärcentrum har hittills inte behövt söka dessa medel. För närvarande täcker schablonersättningen de utgifter som finns, men ofta kommer behovet av extra stöd en tid efter det att familjerna fått en kommunplacering. Erfarenheten från andra kommuner visar att de lite större utgifterna kommer år två och tre. Vid halvårsskiftet fanns cirka 400 tkr på kontot för flyktingmottagning. Det årliga administrativa bidraget från migrationsverket på cirka 540 tkr ingår i dessa medel. Samtliga vuxna erbjuds SFI-undervisning. När det är lämpligt kombineras undervisningen med praktik. Barnen går i förskola eller skola. Lärcentrum har stora problem att få lägenheter till nya flyktingfamiljer. Så länge inga nya lägenheter erhålls kan inga fler familjer tas emot. Integrationsenheten står i kö för nio lägenheter i KKB:s ordinarie bostadskö men har hittills under ett år endast fått tillgång till tre lägenheter. Detta försvårar arbetet att uppfylla avtalet med migrationsverket avsevärt. Integrationsenheten står naturligtvis även i kö hos de flesta privata hyresvärdarna men det har hittills inte gett något resultat. Ungdomsplaceringar En successiv ökning av antalet placeringar har skett under de senaste åren och var vid ingången av året bland de högsta noteringarna någonsin. I slutet av hade placeringarna minskat och man arbetade efter att antalet skulle fortsätta minska under, vilket inte skett. Orsaker till placeringar är: Misstanke om barnmisshandel (fysisk) samt sexuella övergrepp Omsorgssvikt (föräldrar som har svårt med mathållning, hygien, läggtider, få iväg barnen till skolan) Missbruk, kriminalitet Tonåringar som inte kan bo hemma på grund av ständiga familjebråk och att föräldrarna är rädda för sitt barn. Flera av barnen har diagnosen ADHD samt dålig begåvning ligger på gränsen till utvecklingsstörning. Institutionsplaceringar Vid halvårsskiftet kan konstateras att 29 barn/unga är placerade. Av dessa är 20 placerade samma personer som fanns i januari (placerade i januari eller tidigare). Därutöver har flertalet nyplaceringar gjorts under våren samtidigt som samma antal har kunnat avslutas/erbjudas andra insatser. Under det första halvåret har alltså antalet placerade inte minskat. Av de 20 placerade i januari planeras 8-9 att tas hem under sommaren och hösten. Under augusti till och med december planeras ytterligare hemtagningar (augusti 4 stycken, september ytterligare 2 och i november 1 styck). Detta skulle innebära att antalet placeringar på institution skulle ligga på 16 personer i november/december. Hur många nyplaceringar som kommer till är omöjligt att säga något om i dagsläget. Familjehemsplaceringar Familjehemsplaceringarna är mer stabila. Fluktuationen mellan januari till och med juni har varit mellan 21-24 placeringar. Flera av placeringarna i familjehem är så kallade uppväxtplaceringar det vill säga att barnet skall stanna kvar i familjehemmet till vuxen ålder (10 15 stycken). Däremot har genomsnittskostnaden för familjehem ökat de senaste åren, från cirka 15 000 kr till cirka 20 000 kr per månad och placering. Placeringarna har blivit tyngre. Många barn har särskilda behov och kräver en vuxen hemma på heltid. Det är också svårt att rekrytera familjehem. Kostnader Kostnaden för ungdomsplaceringarna prognostiseras till 16 564 tkr och kan jämföras med års kostnadsnivå på 19 315 tkr. Prognosen på 16 564 tkr förutsätter att hemtagningen genomförs samt att man under hösten inte behöver göra nyplaceringar. I de fall andra halvårets kostnader/antalet placeringar fortsätter i samma nivå som första halvåret prognostiseras ett underskott med 19 214 tkr. Det görs inom individ och familjeomsorgen ett aktivt arbete med att försöka minska kostnaderna. Men med anledning av det fortsatt höga antalet placeringar kommer kommunkansliet och socialtjänsten utreda om andra alternativ till beslutade placeringar finns i syfte att minska kostnaderna. Ekonomiskt bistånd Sveriges kommuner och landsting beräknar att 60 000 personer blir utan sin försörjning till år 2011 och att 10 000 av dem kommer att blir hänvisade till försörjningsstöd. För årets sex första månader får i genomsnitt 78 hushåll per månad ekonomiskt bistånd vilket är en ökning med 13 hushåll jämfört med första halvåret. Kostnader- 14
Nämnder och bolag na för ekonomiskt bistånd beräknas överskrida budget med 700 tkr och kostnaderna för utbetalningarna ökar med 2 % jämfört med. Kävlinge kommun tillsammans med Lomma kommun, region Skåne, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen har bildat finansiellt samordningsförbund - FINSAM för att på ett bättre och effektivare sätt kunna samordna samhällets resurser för att bland annat minska människors behov av ekonomiskt bistånd. Det ekonomiska biståndet har under senare år ökat från en relativt låg nivå. Förklaringar till detta är flera. Försäkringskassans omorganisation har medfört långa handläggningstider avseende sjukersättning och sjukpenning, upp mot året, där socialtjänsten måste förskottera ersättningar för personer som väntar på besked. Under förskotterades cirka 600 tkr. I många fall återbetalas förskotten till nämnden. Ärenden handläggs numera centralt på olika orter i landet. Den personliga kontakten med Försäkringskassans handläggare har försvunnit. Det är dessutom mycket svårt att få kontakt med Försäkringskassan vilket ökar risken för felutbetalningar. Socialtjänsten har flera gånger varit i kontakt med Försäkringskassan för att försöka lösa problemen. Försäkringskassans allt striktare regler för ersättning vid sjukdom kommer under den närmaste tiden ytterligare att stramas upp då de tidsbegränsade sjukersättningarna försvinner och sjukpenningen tidsbegränsas. Många med psykosociala sjukdomstillstånd riskerar att vara för friska för sjukersättning och för sjuka för att kunna arbeta. De personer eko-gruppen kommer i kontakt med står i regel långt ifrån arbetsmarknaden och berörs sällan av konjunkturen på arbetsmarknaden, ersättningsnivåer eller dylikt. Ett undantag är ungdomar som efter gymnasietiden fick rätt till ersättning när de fyllde 20 år. Möjligen kommer de lägre ersättningsnivåerna på sikt att öka behovet av bistånd. Arbetsförmedlingens antal individuella åtgärder har minskat. Bostadsmarknaden har hårdnat och KKB har för närvarande väntetider upp mot ett år för en 3-rumslägenhet. Hushåll med höga boendekostnader blir beroende av ekonomiskt bistånd då det inte finns billigare alternativ. Många missbrukare får ingen bostad och flera av dem bedöms inte heller klara ett eget boende. Under året har situationen i tolv fall fått lösas genom dyra boenden såsom vandrarhem eller billiga hotell under ibland långa perioder. Under har eko-gruppen satsat på hyresrådgivning. Detta innebär kontakt med personer med betalningsproblem snabbt för att undvika skuldsättning och uppsägning. Gymnasieskolan Helårsprognosen för utbildningskostnaden på externt gymnasium är 100 600 tkr. Resultatet förväntas bli cirka 5 400 tkr sämre än vad som beräknats i budgeten. Det negativa resultatet beror på att budget är uppräknad med 3 %, medan faktisk kostnadsökning i till exempel Lund varit i snitt 5,6 % och på fristående gymnasieskolor 10 %. Många elever väljer dessutom yrkesförberedande program vilket är dyrare än praktiska program. Anledningen till ökningen på fristående gymnasieskolor är framförallt beroende på en annorlunda tolkning av hur skolpliktsavdraget ska hanteras. Elevantalet på nationellt program har ökat med 23 i förhållande till budget. Överföring med 621 tkr (12 elever) har skett från kulturnämnden till kommunstyrelsen, efter avstämning av antalet elever på det egenproducerade individuella programmet. Kostnaden för en IV-elev är dock lägre än för en elev på nationellt program. Höstens kostnadsutfall är ännu osäkert, vilket gör att en säkrare prognos kan lämnas i september när slutfakturorna för hösten kommit. Enligt de preliminära val som gjorts av eleverna kan resultatet bli något sämre än lagd prognos. Pensioner Pensionskostnaderna beräknas och prognostiseras utifrån KPA:s pensionsprognoser. Pensionsprognoserna från KPA beräknas utifrån att alla anställda arbetar tills de är 65 så länge något annat inte finns rapporterat på individen. När arbetstagare väljer en pensionsavgång innan eller efter 65 års ålder påverkar detta kommunens pensionskostnader olika beroende på om pensionsförmånen är avgifts- eller förmånsbestämd. En förmånsbestämd pensionsrätt innebär, vid en tidig pensionsavgång, att premierna ökar eftersom intjänandetiden för individen förkortas. En annan faktor som kan få pensionskostnaderna att avvika från prognosen är möjligheten att för arbetstagaren under en kort tidsperiod ta ut hela sin intjänade pensionsrätt. Detta innebär att pensionskostnaderna blir höga under en kort period istället för att belasta flera år. Sammantaget innebär dessa faktorer att pensionskostnaderna kan avvika kraftigt från de prognostiserade. Arbetstagare med stora intjänade pensionsförmåner kan genom att tidigare- eller senarelägga sin pensionsavgång påverka pensionskostnadsnivån kraftigt. Det är dock viktigt att påpeka att dessa faktorer endast gör att pensionskostnaderna ökar eller minskar enskilda år eftersom det endast handlar om en kostnadsförskjutning mellan åren. Det prognostiserade underskottet beror på att arbetstagare tidigarelägger sin pensionsavgång och tar ut sin intjänade pensionsrätt. Till följd av detta ökar våra pensionskostnader under men minskar samtidigt under kommande år. 15
Räkenskapsmaterial Resultaträkning Not Jan-jun Jan-jun Budget Bokslut Prognos Verksamhetens intäkter 1 112 376 123 988 267 152 236 281 267 152 Verksamhetens kostnader 2-565 824-600 904-1 217 008-1 109 512-1 211 820 Avskrivningar 3-14 050-14 700-31 000-28 983-30 000 Verksamhetens nettokostnader -467 497-491 617-980 856-902 214-974 668 Skatteintäkter 4 419 339 458 839 916 100 848 094 919 500 Generella statsbidrag 5 47 942 39 271 84 000 95 884 78 500 Finansiella intäkter 6 3 482 3 021 7 800 10 944 9 000 Finansiella kostnader 7-365 -83-300 -651-300 Resultat före extraordinära poster 2 901 9 432 26 744 52 058 32 032 Extraordinära intäkter 0 0 0 1 339 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 Årets Resultat 2 901 9 432 26 744 53 397 32 032 Nettokostnader/Skatteintäkter 100% 99% 98% 96% 98% tkr Driftbudgetavräkning Utfall Jan-jun Budget jan-jun Nämnd Kostnad Intäkt Netto Netto Avvikelse Helår Helår Helår tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen -43 466 22 916-20 550-22 731 2 181-45 462-42 702 2 760 Revisionen -503 0-503 -487-16 -974-974 0 Valnämnd -5 0-5 -286 281-573 -10 563 Överförmyndarnämnd -295 0-295 -215-80 -430-600 -170 Tekniska nämnden, skattefinansierat -123 303 98 529-24 774-24 371-403 -48 741-50 241-1 500 Tekniska nämnden, va -20 296 21 093 797 0 797 0 1 500 1 500 Miljönämnden -9 885 7 327-2 558-3 038 480-6 075-6 225-150 Kulturnämnden -517 793 281 350-236 443-238 838 2 395-477 676-477 676 0 Socialnämnden -338 746 201 774-136 972-141 450 4 478-290 049-290 589-540 Kompensation löneökning och befolkning 0 0 0-4 562 4 562-9 124-11 000-1 876 Gymnasium -50 367 625-49 742-47 596-2 146-95 193-100 600-5 407 Ungdomsplaceringar 0 0 0-4 000 4 000-850 -850 0 Ks till förfogande 0 0 0-954 954-1 908 0 1 908 Nytt boende 0 0 0-2 000 2 000-4 000 0 4 000 Ökad måluppfyllelse i skola och förskola 0 0 0-1 050 1 050-2 100-2 100 0 Övrig verksamhet 984 4 040 5 024 0 5 024 0 3 700 3 700 Upparbetad semester- och ferielöneskuld Pensionskostnader och arbetsgivaravgifter -26 702 0-26 702 0-26 702 0 0 0-7 605 0-7 605-7 250-355 -14 500-13 100 1 400 Summa Verksamhet -1 137 982 637 654-500 328-498 828-1 500-997 655-991 467 6 188 Finans -41 400 551 160 509 760 512 200-2 440 1 024 399 1 023 499-900 Summa totalt -1 179 382 1 188 814 9 432 13 372-3 940 26 744 32 032 5 288 16
Räkenskapsmaterial Balansräkning Tillgångar Not Jan-jun tkr Jan-jun Anläggningstillgångar 632 435 666 479 Materiella anläggningstillgångar 381 174 412 893 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 8 352 290 383 600 Maskiner och inventarier 9 28 884 29 293 Finansiella anläggningstillgångar 251 261 253 586 Värdepapper, andelar, etc 10 249 249 253 559 Långfristiga fordringar 11 2 012 27 Omsättningstillgångar 173 892 188 052 Kortfristiga fordringar 12 45 252 44 420 Kassa, bank 13 128 639 143 632 Summa tillgångar 806 327 854 531 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 14 605 397 665 325 Eget kapital 602 496 655 893 Årets resultat 2 901 9 432 Avsättningar 6 987 8 693 Avsättning för pensioner 15 6 987 8 693 Skulder 193 943 180 513 Kortfristiga skulder 16 193 943 180 513 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 806 327 854 531 Soliditet 75% 78% Soliditet inklusive pensionsförpliktelser Ansvarsförbindelser 28% 25% Pensionsförpliktelser 304 003 364 890 Löneskatt 73 751 88 522 Borgensförbindelser 17-19 659 007 649 808 Utveckling i korthet Bokslut 2005 Bokslut 2006 Bokslut Jan-jun Prognos Antal invånare 31/12 26 704 27 369 27 746 27 934 28 285 Skattesats kommunen, kr 18,51 18,51 18,51 18,51 18,51 Antal årsarbetare 1 718 1 702 1 700 1 561 Verksamhetens nettokostnad, mkr 781,6 830,2 902,2 491,6 974,7 Nettokostnader av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning, % 98 95 96 99 98 Nettoinvesteringar, mkr 55,7 53,7 52,2 30,4 68,2 Soliditet, % 76 78 78 78 79 Soliditet inklusive ansvarsförbindelse, % 30 30 25 25 27 17
Räkenskapsmaterial Finansieringsanalys tkr Not Jan-jun Jan-jun Löpande verksamhet Årets resultat 2 901 9 432 Justering för avskrivningar 14 050 14 700 Justering för ianspråktagna avsättningar 0-410 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Medel av verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 20 6 392 1 835 23 342 25 557 Förändring kortfristiga fordringar -8 499 7 390 Förändring av kortfristiga skulder 27 250 7 589 Kassaflöde från löpande verksamhet Investeringsverksamhet Investering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamhet Finansieringsverksamhet Förändring av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från finansieringsverksamhet 42 093 40 536-18 686-30 422-18 686-30 422-2 185-1 374-2 185-1 374 Årets kassaflöde 21 221 8 739 Likvida medel vid årets början 107 418 134 893 Likvida medel vid periodens slut 128 639 143 632 Förändring av likvida medel 21 221 8 739 Räntebärande tillgångar vid årets början Räntebärande tillgångar vid periodens slut 328 427 359 622 350 303 371 196 18