LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Skollagen 1 kap 2...Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkan inom skolan/ /aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. LPO 94 Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbing. Tendens till trakasserier skall aktivt bekämpas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. Vår verksamhetsidé Undervisningen skall bedrivas enligt montessoripedagogik, anpassad till dagens samhälle innebärande; - glädje vid inlärning - skapande av förutsättningar för ett livslångt lärande - uppmuntran av kreativitet, nyfikenhet och ifrågasättande - ansvarstagande för det egna arbetet - respekt för varandra - kunskap och insikt om vår ekologiska miljö ur ett globalt och historiskt perspektiv. Skollagen 14 a kap. Åtgärder mot kränkande behandling Diskrimineringslagen 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Det förebyggande och långsiktiga arbetet för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling grundas på en övergripande strategi, som + integreras som en naturlig del i verksamhetens övriga arbete. + involverar personal, elever och föräldrar samt ge återkommande möjligheter till samtal om förhållningssätt, värderingar, normer och relationer. + baseras på kunskap om elevernas trivsel, inflytande och förekomst av kränkande behandling. = En trygg, säker och stimulerande miljö för lärande 1

Innehåll LIKABEHANDLINGSPLAN/PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING... 1 1. Nu gällande plan... 2 Skollagen 14a kap. Åtgärder mot kränkande behandling... 3 Diskrimineringslag (SFS 2008:567)... 3 2. Samverkan med elever... 3 3. Kartläggning vt 2009... 4 4. Mål... 4 FRÄMJA LIKABEHANDLING... 4 Mål att uppnå under läsåret 2009/10... 5 5. Åtgärder ht 2009-... 5 Åtgärder arbetslag... 5 6. Rutiner vid diskriminering, trakasserier, mobbing på Eketånga Montessoriskola. 6 FÖREBYGGANDE ARBETE... 6 UPPTÄCKA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA... 7 Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett... 10 7. Resurser... 11 8. Kommunikation... 11 9. Uppföljning och utvärdering... 11 Uppföljning ht 2009-... 12 10. Bilagor... 12 Arbetslagsmål för likabehandlingsarbetet... 12 AVVIKELSERAPPORT... 16 KAMRATSTÖDJARE 7-9... 17 11 Resultat från arbetsmiljöenkät (delresultat) m nya mål, vt 2009... 18 1. Nu gällande plan Vår likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling är upprättad med sin nuvarande utformning i januari/februari 2009 av företrädare för föräldrastyrelsen och rektor. Elever och personal har under vårens likabehandlingsarbete tillämpat planen och lämnat reviderande synpunkter på denna. Kartläggningsarbetet kring åtgärdsdelen i planen har genomförts under senare delen av våren 2009 och första hälften av höstterminen 2009. Planen har följts upp och reviderats under vecka 44 av all personal och den har därmed fått sin nuvarande utformning. Nästa uppföljningstillfälle av åtgärderna, förutom den löpande uppföljningen, sker den 11/1 2010 med utvärdering den 17/5 2010. Innan dess ska nästa års mål och åtgärder vara diskuterade och kartlagda tillsammans med eleverna. Tidsplan för det fortsatta arbetet: 1. Nov/dec uppföljning enl. detaljplan(arbetslag, trygghetsgrupp, elevskyddsombud) 2. Jan 2010 uppföljning av vidtagna åtgärder och mål (arbetslag, rektor och styrelse). 3. Feb-april 2010 uppföljning och kartläggning (arbetslag, elever och rektor). 4. Maj 2010 utvärdering av planen, justeringar (arbetslag, rektor och elever). Beslut om användandet av SET 1, som verktyg för att främja likabehandling och förebyggande arbete mot kränkningar och trakasserier 1 Två personal går fn på handledarutbilding i Social Emotionell Träning, Region Halland 2

5. Augusti oktober 2010 uppföljning/enkäter m övr. kartläggning (arbetslag, elever o rektor). Genomgång och överenskommelser om gemensamma trivselregler samt diskussion/tillägg till planen med eleverna. Presentation och förankring av Likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling samt trivselregler hos vårdnadshavare. Preliminärt deltagande i skolverkets fortbildning. 6. Vecka 44 2010 utvärdering av planen och revidering av mål/åtgärder. Skollagen 14a kap. Åtgärder mot kränkande behandling 1 Bestämmelserna i detta kapitel har til ändamål att motverka kränkande behandling av barn och elever (SFS2008:571) 6 Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever.../ 7 / det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling / 8 / upprättas en plan med översikt över de åtgärder över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dess åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året / (SFS2008:571) 10 Om huvudmannen eller personalen får kännedom om att ett barn eller elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är huvudmannen skyldig att utreda omständigheterna / vidta åtgärder / (SFS2008:571) Diskrimineringslag (SFS 2008:567) 5 I denna lag avses med 1. kön: att någon är kvinna eller man, 2. könsöverskridande identitet eller uttryck: att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön, 3. etniska tillhörighet: nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande, 4. funktionshinder: varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följda av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå, 5. sexuell läggning. homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning, och 6. ålder: uppnådd levnadslängd. Även den som avser attt ändra eller har ändrat sin könstillhörighet omfattas av diskrimineringsgrunden kön. 2. Samverkan med elever Med utgångspunkt från genomförd uppföljning av ärenden som rör kränkande behandling, olika diskussioner i personalgrupper, genomförda enkäter, se 11 Resultat från arbetsmiljöenkät (delresultat) m nya mål, vt 2009, s18, diskussioner i varje elevgrupp och utredning/åtgärd av inkomna rapporter på avvikelser har följande kartläggning sammanställts. 3

3. Kartläggning vt 2009 Kartläggning av VAR? samt VAD OCH HUR? har skett genom gruppsamtal, avvikelserapporter och enkäter. VAR?Trakasserier och kränkningar sker, enligt eleverna, i princip överallt. Några exempel: Det kan vara obevakade tillfällen t ex raster och före/efter skoldagen, på fritiden via media/internet, på lektioner i form av sänkningar, misstolkningar under samtal, en lärare som inte ser en uppräckt hand eller då läraren ignorerar det som sagts (läraren borde reagera), matsalen - någon sitter ensam och ingen bryr sig. VAD O HUR? Enligt eleverna kan dessa ta sig olika uttyck. Kroppspråk och kommentarer (blickar, ansiktsuttryck, viskning och skratt elever det där borde du kunna, det här är jättelätt, det här vet jag att du kan, lärare/föräldrar) Kränkningar på Internet (SMS, MSN, Bilddagboken) är alldeles för vanligt för att det ska accepteras. Detsamma gäller fula ord på böcker o bänkar eller på toaletter. Utfrysning/ignorering tar sig olika uttryck, som kan vara svåra att komma åt. Kartläggning sammanställning av avvikelserapporter: Typ av ärende Avslutat Pågående Ej Summa påbörjat Kränkning/trakasserier som kräver längre behandling (typ2) 2 2 2 0 4 Kränkning/trakasserier av konflikttyp som behandlas samma el nästföljande dag (typ1) Övriga avvikelser Skada/olycka Övrigt 11 2 3 0 13 11 4 15 Totalt Åtgärder för förbättring (uppföljning): Kontinuerlig kartläggning behandling - åtgärder för att förebygga med målet att inte förekommer några kränkningar/trakasserier av typ 2 eller 1. (kontinuerligt, 26/10 2009, 23/11 2009, 11/1 2010, 17/5 2010) 4. Mål FRÄMJA LIKABEHANDLING Alla på Eketånga Montessoriskola främjar likabehandling, förebygger och förhindrar diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn och elever genom att bl. a 2 Observation/bevakning 3-4

regelbundet diskutera händelser som har med diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling att göra i resp. undervisningsgrupp. arbeta förebyggande med hjälp av rollspel och drama, högläsning, upplevelser och andra aktiviteter som ökar barns och elevers inlevelseförmåga och förmåga att sätta sig i någon annans situation. uppmärksamma varningssignaler t ex då barn/elev ofta är ensam eller alltid vill vara nära vuxen, ofta är inblandad i bråk och skoj, verkar håglös, är okoncentrerad under arbete eller ofta klagar på ont i magen eller huvudet. genom att det ofta finns vuxna i riskmiljöer, som t ex skolgård, tamburer och omklädningsrum. genom att alla har en trevlig och tillåtande attityd mot varandra, som innebär att det öppet går att diskutera hur utanförskap undviks i barnens vardag. klasslärare/mentorer har ett särskilt ansvar för att observera, samtala med och lyssna på barn och elever under dagen för att bilda sig en uppfattning om riskmiljöer eller situationer. personalen på skolan regelbundet deltar i fortbildning och att det anordnas temakvällar för målsmän. Mål att uppnå under läsåret 2009/10 95% av eleverna uppger att de trivs bra på skolan. 80% av eleverna uppger att de gärna äter i matsalen. Uppföljning av det förebyggande arbetet har skett regelbundet (dock minst en gång per termin). Utredning av incidenter har lett till åtgärder för att förhindra upprepning i 100% av fallen. 5. Åtgärder ht 2009- Konkreta åtgärder för 2009: 1/ Matsalen bordsplacering i alla årskurser samt personalmatvärdar ansvar resp mentor 2/ Samtliga undervisningslokaler: bordsplacering ansvar resp pedagog 3/ Tillsyn i omklädningsrummen: schemalägges-ansvar arbetslagen 4/ Information om schema och schemabryt ska delges alla skriftligt genom anslag i resp sal (samt central plats 7-9) ansvarig pedagog. 5/Handledarutbildning i SET (social, emotionell träning) för två personal. 6/ Schemalagda arbetspass med EQL/Livskunskap i samtliga undervisningsgrupper F-9 samt vid samlingar i förskolan. Åtgärder arbetslag Målen för likabehandlingsarbetet ligger fast under året. Detta gäller också de övergripande åtgärderna, se Åtgärder ht 2009-, s.5, om inte det skulle krävas ändring av något skäl. Det som skiljer de övergripande åtgärderna från åtgärder i arbetslaget är att de senare kan ändras under pågående läsår om så fordras. Av praktiska skäl d.v.s. att slippa trycka upp hela likabehandlingsplanen/plan mot kränkande behandling så har detta avsnitt lagts under bilagor och sist i detta dokument, se Arbetslagsmål för likabehandlingsarbetet, s.12. 5

6. Rutiner vid diskriminering, trakasserier, mobbing på Eketånga Montessoriskola. Eketånga Montessoriskola har en likabehandlingsplan som bygger på långsiktigt arbete för att motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbing och rasistiska beteenden. Tendens till trakasserier skall aktivt bekämpas och därför har Eketånga Montessoriskola även tagit fram dessa åtgärdsplaner vid förekomst av trakasserier. Skolans måtto är att främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. I detta arbete är alla berörda, elever, personal och föräldrar/vårdnadshavare, viktiga för att skapa noll-tolerans. Det finns en särskild grupp som ansvarar för att bland annat följa upp och utvärdera de åtgärder som vidtagits i det förebyggande och åtgärdande arbetet. Denna grupp, Trygghetsgruppen, ska också inträda då allvarligare händelser inträffat och då mer omfattande insatser fordras. Trygghetsgruppen består av speciallärarna för F-6 respektive 7-9, en personal från fritids, skolsköterska och rektor. I gruppen, som träffas en gång per månad, redovisas inkomna avvikelserapporter, vilka åtgärder som vidtagits med anledning av dessa, vilka resultat detta lett till och vilka strategiska övervägande detta ska leda till. FÖREBYGGANDE ARBETE Det förebyggande arbetet ska genom systematiska insatser skapa ökad arbetsglädje och trivsel i vardagen för alla i syfte att vi har en trygg, säker och stimulerande miljö för lärande. Personal och det förebyggande arbetet Det förebyggande arbetet utgår från att läroplanens värdegrund är väl förankrad i vardagen. Det innebär också att personalen genom framsynt planering och analys motverkar situationer i det dagliga arbetet som kan leda till incidenter som strider mot lagstiftningen. Detta innebär bland annat att all personal är väl förtrogen med lagstiftningen rörande förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling. är väl förtrogen med innehållet och tillämpningen av föreliggande Likabehandlingsplan. har den kompetens och kunskap som behövs för att fullgöra sitt uppdrag att förhindra diskriminering och annan kränkande behandling. avsätter tid i planering/genomförande av veckans arbete för att diskutera värdegrundsfrågor i berörda barn/elevgrupper. Barn/elever och det förebyggande arbetet Det är av yttersta vikt att barn och elever känner till lagstiftningen rörande diskriminering och kränkande behandling. De är oftast de personer som innan de vuxna upptäcker om något inte står rätt till relationerna mellan individerna i en grupp. Detta innebär bland annat att barn/elever i början på varje verksamhetsår diskuterar och reviderar de gemensamma reglerna för trivsel. barn/elever aktivt tar avstånd från alla former av diskriminering och kränkande behandling genom till exempel delaktighet i framtagandet av Likabehandlingsplanen. 6

barn/elever ingår i olika grupper till exempel som Kamratstödjare 4 för att arbeta förebyggande. Föräldrar/vårdnadshavare i det förebyggande arbetet Den viktigaste gruppen i det förebyggande arbetet är föräldrarna. Ett nära samarbete med hemmet och verksamhetens personal skapar förutsättningar för att förebygga trakasserier och kränkningar. Förutsättningen för att tidigt upptäcka, utreda och åtgärda missförhållanden ökar väsentligt om föräldrar/vårdnadshavare har god insyn i verksamheten både vad det gäller värdegrundsfrågor och det dagliga arbetet. Detta innebära bland annat att föräldrar/vårdnadshavare är väl förtrogna i innehållet i Likabehandlingsplanen. värdegrundsfrågor och trivselregler diskuteras vid det första föräldramötet under verksamhetsåret och att det fattas beslut om hur man tillsammans kan verka för att förhindra trakasserier och kränkningar både i förskola/skola och på fritiden. förskola/skola tillsammans med föräldrar/vårdnadshavare anpassar krav och förväntningar efter barnets/elevens stigande ålder och mognad. UPPTÄCKA, UTREDA OCH ÅTGÄRDA Om någon elev utsatts för trakasserier, kränkande behandling eller mobbing skall följande åtgärdsplaner tillämpas. Att upptäcka och utreda kränkande handlingar Så snart någon på skolan får kännedom om att kränkningar har eller kan ha inträffat skall uppgifterna utredas. Detta gäller alla former av kränkningar som äger rum mellan elever, såväl som mellan personal och elever. Alla insatser som görs för att utreda kränkningar/mobbning/trakasserier skall dokumenteras 5 genom att avvikelserapport upprättas. Om händelsen bedöms som mindre allvarlig och som engångsföreteelse gör personal en minnesanteckning om det inträffade. Om en elev upplevt sig utsatt för kränkande handling skall information ske till vårdnadshavare snarast. Vårdnadshavare till de inblandade skall informeras. Bedömning av allvarsgrad (skala 1 eller 2) sker enligt följande: 1. Utredning skall ske samma dag händelsen inträffat eller närmast följande arbetsdag med hänsyn till den utsatte och övriga inblandade enligt anmälarens bedömning. Det behöver inte vara eleven som känner sig kränkt som anmäler, utan anmälan kan komma från någon annan. 2. Om det framkommer vid utredningen att den aktuella incidenten eller liknande situationer har inträffat vid flera tillfällen med berörda barn/elever, utan att någon vuxen känt till det, ska ärendet utan dröjsmål redovisas för rektor, som vid behov sammankallar Trygghetsgruppen för åtgärd. Tidsplan upprättas och delges berörda. Samtal med den som blivit utsatt Syftet med samtalet bör vara att få den utsattes bild av kränkningen samt att visa att 4 Se exempel på instruktion för Kamratstödjare, se sid 12-,Bilagor 5 Avvikelserapport, se sid 12, Bilagor 7

skolan inte tolererar att någon behandlas på det här viset. Nu är det de vuxnas uppgift att få stopp på kränkningen. Det är viktigt att den som blivit kränkt får stöd av någon vuxen under hela processen. Samtal med aktören/aktörerna a. Belysa situationen ur den kränktes synvinkel Utredaren frågar först om den berörde vet varför vi kallat honom/henne och lägger klart och tydligt fram fakta om hur den utsatte upplever eller har upplevt situationen. b. Belysa situationen ur aktörens/aktörernas synvinkel Den berörde får ge sin bild av situationen. Vid eventuella meningsskiljaktigheter Utredaren berättar om eventuella vittnen till händelsen. Det finns oftast någon som sett eller hört något! Vidare poängterar vi att den utsatte har upplevt det som kränkande även om aktören inte har upplevt eller upplever det så. Skolans ståndpunkt Utredaren upplyser även om att varken den berörda personen eller vi andra accepterar kränkningar här på Eketånga Montessoriskolan. Detta görs utan moraliseringar eller aggressivitet. Noll-tolerans för mobbning och annan kränkande behandling tillämpas. Aktörens ansvar Utövaren får beskriva hur hon/han har utfört handlingen och hur hon/han skall göra för att upphöra med detta. Aktören skall även be den utsatte om ursäkt och lova denne att handlingarna skall upphöra. Vi hjälper aktören att få insikt i hur hans eller hennes agerande kan upplevas och att detta måste förändras. Utredaren har ansvaret för att detta sker. Stödpersoner Utredaren upplyser eventuella stödpersoner om deras viktiga roll i att stötta den mobbade och tydligt visa att man inte accepterar aktörens beteende. Åskådare Utredaren upplyser eventuella åskådare om att det är lika allvarligt att tiga om de sett någon form av kränkande behandling, som om de direkt utfört den. Arbetsgång vid kännedom om kränkande handling/handlingar mellan elev-elev. 1. Personal får kännedom om en kränkande handling, ansvarig pedagog kontaktas och någon från trygghetsgruppen. 2. Ansvarig pedagog och/eller någon/några från trygghetsgruppen (dessa är ansvariga för arbetet tills det slutförts) samlar snarast in information om kränkningen, från varje berörd enskild elev. Detta sker snarast. 3. Detta dokumenteras på skolans anvisade blanketter och förvaras därefter inlåsta på rektorsexpeditionen. 4. Vid allvarliga eller upprepade kränkningar (grad 2) kontaktar även ansvarspedagog eller någon/några från trygghetsgruppen inblandade elevers föräldrar direkt. 8

5. Uppföljningssamtal sker efter beslut, som kan ske tillsammans eller enskilt med alla inblandade om inte annat är överenskommet. Uppföljning sker därefter kontinuerligt tills den utsatte eleven anser att problemen är lösta. 6. Vid behov ska åtgärdsprogram upprättas för elev som har utfört kränkningen eller den utsatte eleven. 7. Om personal får kännedom om upprepad kränkning samlas ansvarspedagog och/eller någon/några från trygghetsgruppen samt berörda föräldrar för att gemensamt komma fram till en åtgärdsplan för att få stopp på kränkningarna. Exempel på åtgärder, se åtgärdslista. 8. Därefter åtgår ärendet till punkt 5 ovan Arbetsgång vid kännedom om kränkande handling/handlingar mellan barnbarn (förskolan). 1. Personal får kännedom om en kränkande handling. Ansvariga pedagoger tar hand om och pratar med berörda barn. 2. Ansvarig pedagog kontaktar hemmen snarast. Åtgärdsprogram upprättas. 3. Detta dokumenteras på anvisade blanketter och förvaras därefter inlåsta på rektorsexpeditionen. 4. Vid allvarliga eller upprepade kränkningar (grad 2) kan extern resursperson, till exempel psykolog, medverka vid samtal med personal och föräldrar/vårdnadshavare. 5. Uppföljning sker därefter kontinuerligt tills personal och föräldrar/vårdnadshavare anser att problemen är lösta. Arbetsgång vid kännedom om kränkande handling/handlingar mellan personalbarn/elev. 1. Skolpersonal som får kännedom om en kränkande handling, kontaktar rektor. 2. Rektor samlar snarast in information om kränkningen från den utsatte eleven och den agerande personalen. Rektor är ansvarig för arbetet till det har slutförts. 3. Detta dokumenteras på skolans anvisade blankett och förvaras inlåst. 4. Rektor kontaktar berörd elevs föräldrar. 5. När all information samlats in, fattas beslut om vilka åtgärder som ska vidtas. 6. Beslutet ska dokumenteras på anvisad blankett. 7. Uppföljning sker därefter kontinuerligt till dess att kränkta elev anser att problemen är lösta. Arbetsgång vid kännedom om kränkande handling/handlingar mellan rektor/barn/elev/personal. 9

1. Om någon får kännedom om att rektor utsatt någon för kränkande handling, kontaktas i första hand styrelsens ordförande. Därefter bör fackligrepresentanter och ev. företagshälsa kopplas in. Arbetsgång vid kännedom om kränkande handling/handlingar mellan barn/elev-personal. 1. Personal har utsatts för en kränkande handling av elev/elever varvid rektorn kontaktas. 2. Den utsatte personalen dokumenterar händelsen och lämnar till rektor. 3. Rektor ansvarar för utredningen gällande skolpersonal utifrån ett arbetsmiljöansvar tills det har slutförts. 4. Den utsatte skolpersonalen/rektor kontaktar vårdnadshavare snarast och informerar om händelsen. 5. Någon från trygghetsgruppen och rektor samlar snarast in information om kränkningen, från varje berörd elev. Dessa två är ansvariga för arbetet tills det slutförts. Utifrån mötet med eleverna fattas beslut om att gå vidare till punkt 6. 6. Vårdnadshavarna kallas till möte på skolan om inte annat är överenskommet. 7. Utifrån mötet med vårdnadshavare och skolpersonal fattas beslut om ytterligare åtgärder ska vidtas som exempelvis kan leda till en anmälan till socialtjänsten eller polisen. Förslag på åtgärder om en kränkande handling har skett Skolnivå Fortbildning av personal Allmänt föräldramöte All personal informeras då kräkning skett Förstärkt vuxennärvaro på raster Elevmedverkan kamratstödjare även i F-6 Den fysiska miljön ses över Gruppnivå Observationer, samspel Förnyad genomgång av de trivselregler som elever och lärare formulerar gemensamt Utökad insats för arbete med värdegrundsfrågor på schemalagd tid Läsa samtala skriva rita Stödja och uppmuntra elevernas positiva beteende Stöd från ledargestalter Medvetandegöra eleverna om sitt beteende och dess konsekvenser genom t ex dramatisering Förtydliga gränser för kränkande beteenden Förändra gruppsammansättning Utökat föräldrasamarbete Gruppdiskussioner på särskilt tema Ändring av rutiner Konsultation med extern resursperson (Kärnhuset) Individnivå Fortsatta samtal med aktören Återkommande samtal med den utsatta eleven Fortsatta samtal med aktörens förälder Återkommande samtal med den utsattes elevens föräldrar Ge den utsatta eleven stöd och kraft för att gå vidare med nya redskap för att tolka omvärlden. 10

Samtal med skolsköterska, kurator eller annan vuxen Skolan kontaktar de sociala myndigheterna för konsultation eller anmälan enligt socialtjänstlagen Byte av grupp, klass eller skola för aktören 7. Resurser Personal: Trygghetsgrupp, rektor, samordnare, mentorer/arbetslag samt stödpersoner från Kärnhuset eller extern konsult. Elever: Kamratstödjare, elevskyddsombud och elevråd Föräldrar: Styrelsen och ev guldföräldrar Ekonomi: Fortbildningsanslag, anslag till övrigt barnen samt budget för pedagogisk litteratur. 8. Kommunikation Vår Likabehandlingsplan/planen mot kränkande behandling är ett levande dokument", se Nu gällande plan,s.2 och Uppföljning och utvärdering s.11 9. Uppföljning och utvärdering Uppföljning Målen i denna handlingsplan, skall följas upp genom: utvecklingssamtal elev-förälder-pedagog 2 ggr/läsår. Ansvarig: mentor/klasslärare medarbetarsamtal rektor-anställd 1 gång/arbetsår. Ansvarig: rektor kontinuerliga samtal i resp. undervisningsgrupp på klassrådstid eller samlingstid. Ansvarig: mentor/klasslärare regelbundna möten med kamratstödjargrupp eller elevråd. Ansvarig: en pedagog per arbetslag kontinuerlig avrapportering till Trygghetsgruppen minst en gång per månad. Ansvarig: Rektor avrapportering (ärende av grad 2) till skolans styrelse vid varje sammanträde. Ansvarig: Rektor Utvärdering De uppsatta målen i denna handlingsplan skall utvärderas: skriftligt i slutet av varje läsår genom sammanställning av de rapporter och utredningar som förekommit med förslag till förebyggande åtgärder, som införs i den årliga kvalitetsredovisningen. Ansvarig: Rektor tillsammans med Trygghetsgruppen skriftligt genom den fysiska och psykosociala skyddsronden som genomförs med alla elever 1 gång/läsår med en bedömning av läget och förslag till riktade åtgärder. Ansvarig: Rektor i resp. arbetslag i anslutning till v 44 och i maj varje läsår med upprättande av handlingsplan som redovisas till rektor. Ansvarig: Resp samordnare 11

skriftligt genom den fysiska och psykosociala skyddsronden som genomförs med alla elever minst 1 gång/läsår med en bedömning av läget och förslag till riktade åtgärder. Ansvarig: Rektor Uppföljning ht 2009- Vecka 34 går samtliga mentorsgrupper igenom de gemensamma trivselreglerna med eleverna och kommer överens om formuleringar. Ansvar: Resp mentor Första föräldramötet genomgång av trivselregler med förklaringar och likabehandlingsplanens syfte (se bl a framsidan) Ansvar: Resp mentor Vecka 42, prel arbetsmiljöenkäten genomförs. Vecka 43 avrapporterar varje mentor/berörd pedagog, i samband med mitterminskonferenser, samt Trygghetsgruppen hur det förebyggande genomförts och vilka resultat detta fått. Ansvar: Resp mentor samt rektor Vecka 44 upprättas handlingsplaner när det gäller fortsatta insatser under resterande del av hösttermin. Motsvarande uppföljning sker vt 2010 efter utvärdering o framtagande av åtgärder. Grovplanering gällande datum för uppföljningar under våren 2010 klar 11/1 2010 ansvar rektor. 10. Bilagor Arbetslagsmål för likabehandlingsarbetet Mål för perioden 2008-2010 Arbetslagen ansvarar för att tid varje vecka avsätts till eleverna som rör värdegrundsfrågor. Aktiviteterna, som kan vara samtal, diskussion, dramatisering mm, dokumenteras. +Måluppfyllelse 2008/2009: Ja, till stor del. Gruppaktiviteter sker främst med de yngre barnen. Samtal i mindre grupp eller individuellt sker främst med äldre elever. Sammanställning av åtgärder för förbättring (uppföljning): F-2 skapar gemensam tid med fritids för kompissamtal. (23/11 2009) Övriga undervisningsgrupper fortsätter m schemalagd EQ varje vecka. (26/10 2009) Två personal utbildad till handledare i SET (Region Halland 5 dagar). (11/1 2010) 12

Arbetslag Förskolan ÅTGÄRDER O UPPFÖLJNING Alla barn ska följa följande trivselregler: - gå inomhus - var sak på sin plats - gå fram till den man pratar med Önskat läge 2009/10 Färre regler som är befästa hos barnen. - rollspel - skriva förklaringar under pusselbitarna - informera föräldrarna på föräldramöte samt kontinuerligt föra en dialog med föräldrarna i hallen - alla barn ser tillsammans med en vuxen till att det är snyggt i sitt samlingsrum innan samlingen börja (Varje tisdag 8.30-9.00 för vi statistik över hur barnen följer reglerna. Ansvarig: Gå inomhus Marie Gå fram till den man pratar med - Camilla Var sak på sin plats Haidi) Fritids ÅTGÄRDER O UPPFÖLJNING ( + barn ) Kartläggning i september samt efter mitterminskonferens IN är huvudansvarig ht- 09 Att vi diskuterar +barnen varje fredag Spara gamla dokumenteringar Utvärdering gör vi två gånger per termin ( vid behov flera gånger), den första under höstlovet. Önskat läge 2009/10 Att bli bättre på dokumentation F-2 ÅTGÄRDER O UPPFÖLJNING Var tredje vecka kompissamtal skola och fritids. Det behövs en annan vuxen som dukar denna dag eftersom alla barn ska vara med på samtalen. Önskat läge 2009/10 Mer tid till kompissamtal där både fritids och skola är med. 13

3-4 ÅTGÄRDER O UPPFÖLJNING Vi har schemalagd Eql, klassens timme eller elevråd varje vecka. Eql är planerad av pedagog där vi arbetar med samarbetsövningar, värdegrundsfrågor och Jag Duger. Önskat läge 2009/10 Hitta planerade tillfälle som återkommer för att arbeta med värdegrundsmateriel som kan dokumenteras. 5-6 ÅTGÄRDER O UPPFÖLJNING Hittills i år har vi inte hunnit göra någon långsiktig planering över vårt arbete med EQL, vi behöver tid att genomföra detta. Den långsiktiga planeringen blir tillsammans med kort reflektion en bra dokumentation 7-9 ÅTGÄRDER O UPPFÖLJNING Livsfrågor ligger schemalagt med en timme för resp 7,8 o 9 varje vecka. Utifrån den konflikt som varit angående grupprummens användande så har vi gemensamt med eleverna kommit överens om följande: grupprummen i SO-salen används enbart av de elever som enligt lärare är i behov av dem. Biblioteket (4 elever) spansksalen (4 elever) och tysksalen ( 4 elever) kan användas som grupprum för övriga utifrån en mall som ska Önskat läge 2009/10 Vi är nöjda med det nuvarande läget och vill bibehålla den nivån nästa år, då vi sett att arbetet har gett resultat. Konkret innebär detta: Kontinuerligt arbete med EQL under hela skolåret. Intensifierat arbete med åk 5 under höstterminen ca 3 gånger/vecka. Tematisk litteraturläsning med tillhörande diskussioner och eventuellt skriftliga arbeten med för området passande litteratur. (t ex Percy och Dårfinkar och dönickar. Tema Starka känslor för åk 6. SANT-projekt med åk 5-6 Gärna utomstående dramapedagog som i år. Önskat läge 2009/10 Värdegrundsarbetet är schemalagt mentorsgruppsvis varje vecka. FG och LC har genomgått en kurs (SET). 14

utformas. Vi önskar en fortsatt dialog i hela personalgruppen kring matsalssituationen för att hitta ett fungerande system. Checklista avstämning 23/11 2009: o F-2 berörd personal o Schema ht som tema på samordnarmöte o Grupprummen 7-9 arbetslaget/mentorstid Kompissamtal planeras R och EQL/motsv. på schemat varje vecka Uppföljande samtal i o Matsalen o fördelning av tid/plats o Arbetsmiljöenkäter o Diskussion om F-9 aktiviteter o SET redovisning o Tema på samordnarmöte Redovisning av åtgärder med anledning av genomförd enkätundersökning Planera in ev. julpyssel samt vårens övergripande aktiviteter Diskussion om SET i hela verksamheten fr o m vt 2010 Redovisning på styrelsmöte 15

AVVIKELSERAPPORT BRISTANDE ARBETSMILJÖ, KLAGOMÅL/FEL ELLER FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG Namn (på dig som fyller i blanketten) Namn (på den som avger rapporten) Datum (rapporttillfället) Klockslag (rapporttillfället) Telefon/adress/grupp (för återkoppling) Övrigt (ev. bilagor eller andra viktiga upplysningar) FÖRBÄTTRINGS- FÖRSLAG KLAGOMÅL (markera med kryss) BRISTANDE ARBETSMILJÖ* (markera med kryss) FEL/ REPARATION** (markera med kryss) (markera med kryss ) BESKRIVNING Vad? Var? Hur? När? Vem? Vilka? *Inom denna rubrik innefattas rapporter rörande brister i fysisk och psykosocial arbetsmiljö, t ex kränkande behandling, mobbing mm **Vid brådskande reparation kan blanketten lämnas direkt till vaktmästaren. Ifylls av rektor Kopia på ärendet lämnad för åtgärd till: Ifylls av personal Åtgärdat (sign o datum): Åtgärd: Tidsåtgång: Klockslag/datum (för händelsen): Kostnad: Förslag till åtgärd: Återkoppling/uppföljning: 16

KAMRATSTÖDJARE 7-9 Syftet: Syftet är att skapa så goda förutsättningar som möjligt för alla elever att trivas på skolan. Att få alla att känna att de ingår i en gemenskap. Detta för att studier och personlig utveckling ska bli så optimalt som möjligt. Att vara kamratstödjare är ett förtroendeuppdrag, vilket innebär att du skall inge förtroende. Du skall t.ex. kunna bevara en hemlighet och därmed vara någon man vill berätta saker för. Du skall föregå med gott exempel, d.v.s. vara kamratlig och schysst. Du skall vara ansvarsfull. Du skall vara mogen. Du skall kunna lyssna. Uppgiften: Du skall hålla öron och ögon öppna på så sätt att du uppmärksammar om någon är utanför. Du ska då ta kontakt, prata med den eleven och kollar att allt är ok. Ser du att någon ofta går ensam exempelvis till matsalen eller överhuvudtaget ofta går för sig själv, ta kontakt med den personen. Förutsättningar: Kamratstödjarna som helhet är helt beroende av att dess företrädare förstår hur viktigt det är att de uppträder korrekt. Om de tappar sina kamraters förtroende kommer modellen med kamratstödjare inte att fungera. Därför är det av största vikt att kamratstödjarna tar sitt uppdrag på allvar och att övriga respekterar det viktiga arbete de utför. 17

11. 11 Resultat från arbetsmiljöenkät (delresultat) m nya mål, vt 2009 Fig 1 Jag trivs bra på skolan Mål: 95% av eleverna uppger att de trivs bra på skolan Fig 2 Fritids Fig 3 Jag äter gärna i matsalen Mål: 80% av eleverna uppger att de gärna äter i matsalen Det samlade resultatet från enkäten i vecka 43, 2009 redovisas under vecka 45 och 46. Resultaten i varje arbetslag bildar underlag till åtgärder i föreliggande plan. 18