LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedels- Kommittéerna Nr 3 2009 Ordförande ordar Ordförande ordar Ordförande ordar Hälso- och sjukvårdsrapport från Socialstyrelsen Socialstyrelsen har sedan 1994 regeringens uppdrag att återkommande ge en bild av läget inom hälsooch sjukvården. Den senaste rapporten kom för fyra år sedan. I årets hälso- och sjukvårdsrapport framhåller Socialstyrelsen att det är viktigt att vården arbetar både hälsofrämjande och förebyggande med patienten i fokus. På många områden är bilden av den svenska hälso- och sjukvården positiv. Den 14 maj 2009 överlämnades en ny rapport till regeringen. I rapporten lyfts några viktiga tendenser fram, till exempel att folkhälsan till viss del har blivit bättre och att allt fler sjukdomar kan behandlas. Samtidigt finns det mycket som kan förbättras, till exempel måste patienterna bli mer delaktiga i den vård som ges. Rapporten är utmärkt sammanfattad i PowerPoint-filer. Intressanta internationella jämförelser finns också, till exempel överlevnad i olika cancerdiagnoser för olika länder. Såväl de sammanfattande Power- Point-filerna som rapporten finns tillgängliga via Socialstyrelsens hemsida http://www.socialstyrelsen.se/ Eftersom det här nyhetsbladet handlar om läkemedel, vill jag diskutera vidare förskrivning av läkemedel. Här kan man också komma in på att patienterna ska bli mer delaktiga i läkemedelsbehandlingen, även om detta inte direkt tas upp av rapporten. Allmänheten är idag mycket mer kunnig om läkemedel, bland annat genom press, men framför allt genom tillgång till information via nätet. Detta leder naturligtvis i många fall till situationen, att patienten kommer till mottagningen och kräver/önskar ett visst preparat. Inom EU utreds förslag till ny läkemedelslagstiftning från kommissionen. Där diskuteras bland annat om man, som i USA, ska tillåta direktreklam om receptbelagda läkemedel till allmänheten. Jag tycker detta vore mycket olyckligt. Man kan hävda att direktreklam till patienter alltid är bra, eftersom patienten får veta mer och blir bättre upplyst. Om man jämför situationen med att köpa en bil så skaffar sig ju konsumenten information om olika märken och gör sedan sitt val utifrån behov och information. Det finns dock ett par grundläggande skillnader. Innehåll Har du koll på nya KOL-riktlinjerna?... 2 Finns något antidepressivum där håravfall inte finns rapporterat som biverkning?... 4 Ny läkemedelsstatistik... 5 Det nya regionala vårdprogrammet: schizofreni och andra psykossjukdomar... 5 Överlevarna Salures... 7 Kalendarium NÖLK och NVLK... 8 1
Få patienter har tillräcklig kunskap och erfarenhet för att kunna värdera läkemedelsinformation. Det krävs kompetens för att bedöma kvalitet! Ytterligare en grundläggande skillnad är att den som köper ett subventionerat läkemedel handlar för våra gemensamma skattemedel. Det är viktigt att valet av medel överlämnas till professionen, som har kompetensen och uppdraget att värdera vad som är bäst utifrån sjukvårds- och patientperspektiv. Här har vi också styrkan i Kloka Listan patienten vet att det är professionen som ligger bakom dessa rekommendationer. Sedan är det naturligtvis mycket viktigt att patienten görs delaktig i beslutet om behandling. Vi behöver till exempel bli bättre på att informera om storleken av den effekt vi kan förvänta av den planerade/ föreslagna behandlingen. Jämför med den nyligen publicerade JUPITER-studien (Justification for the Use of statins in Primary prevention: an Intervention Trial Evaluating Rosuvastatin), som av en del beskrivs som ett paradigmskifte. I den primärpreventiva situationen ledde behandling med en statin, rosuvastatin 20 mg, eller placebo under i genomsnitt 1,9 år till att viktigaste effektmåttet hjärtinfarkt, stroke och kardiovaskulär död minskade från 1,8 procent i placebogruppen till 0,9 procent i behandlingsgruppen. Detta skulle kunna uttryckas som en halvering av risken, om vi diskuterar relativ risk, eller som en absolut riskreduktion på 0,9 procent. Men man kan vända på resonemanget: om du använder rosuvastatin 20 mg i 1,9 år ökar din chans att undvika hjärtinfarkt, stroke eller kardiovaskulär död från 98,2 till 99,1 procent! Vi måste bli bättre på att kommunicera risker och absolut riskreduktion och patienten måste göras delaktig i behandlingsupplägg och uppföljning. Terapin måste ständigt utvärderas och omprövas. Det är ett sätt att förbättra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen och undvika onödig polyfarmaci. Sigurd Vitols Ordf NÖLK Har du koll på nya KOL-riktlinjerna? Läkemedelsverket har nu publicerat de nya behandlingsrekommendationerna för kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, efter att ha anordnat en workshop i ämnet i april förra året. Du kan läsa riktlinjerna i sin helhet i Information från Läkemedelsverket nr 2, 2009, eller på www.lakemedelsverket.se (klicka på hälso- och sjukvård, behandlingsrekommendationer och till sist KOL). Dynamisk spirometri för diagnos och stadieindelning Som underlag för diagnos samt för att göra en stadieindelning behöver man utföra en bestämning av forcerad expiratorisk volym på en sekund, FEV1, samt en bestämning av vitalkapaciteten VC (långsam utandning) och den forcerade vitalkapaciteten FVC (snabb utandning). Diagnosen KOL bekräftas genom att man, efter luftrörsvidgande behandling, påvisar en kvot FEV1/(F)VC <0,7 för patienter till och med 65 års ålder och <0,65 för patienter över 65 års ålder. Vid beräkningen används den av volymerna FVC respektive VC som är störst. Ändrad terminologi vid stadieindelning Stadieindelningen, som används när ovanstående diagnoskriterium är uppfyllt, utgår från patientens FEV1 i procent av förväntat (% predicted), vilket brukar erhållas automatiskt vid undersökningen. Stadieindelningen kan vara en hjälp vid val av terapi. Den nu föreslagna terminologin skiljer sig något från den som användes i Läkemedelsverkets tidigare rekommendation. Stadium 1: FEV1 80 % av förväntat Stadium 2: FEV1 50-<80 % av förväntat Stadium 3: FEV1 30-<50 % av förväntat utan negativa prognosfaktorer Stadium 4: - FEV1 <30 % av förväntat eller - FEV1 <50 % av förväntat samt minst en av följande negativa prognosfaktorer: - svår kronisk hypoxi (PCO2 <7,3 kpa) - svår kronisk hyperkapni (PCO2 <6,5 kpa) - cirkulationspåverkan - låg kroppsvikt: BMI <22 kg/m 2 - hypersekretion av slem med ökad infektionsbenägenhet 2
Rökavvänjning måste ingå i den långsiktiga behandlingen av rökande patienter Samtal om tobak skall ingå i varje KOL-utredning. Vid rökstopp hejdas progressen av lungfunktionsnedsättningen, exacerbationsrisken minskar, och såväl allmäntillståndet som livskvalitén förbättras. För rökavvänjning rekommenderas en kombination av professionellt samtalsstöd och läkemedelsbehandling. Om man inte har möjlighet att förmedla återbesök hos rökavvänjare kan tips till patienten om Sluta-Röka- Linjen (tel 020-84 00 00) vara ett alternativ. KOL-patienter med samtidig kronisk bronkit. I en senare studie har exacerbationsförebyggande effekt visats endast hos patienter som inte behandlades med inhalationssteroider. Multidisciplinärt omhändertagande värdefullt KOL-patienterna kan ha nytta av stöd inom många områden. Fysisk aktivitet och anpassad träning, eventuellt på recept, är en viktig del av behandlingen. Att se över kosten kan vara en annan viktig åtgärd. I behandlingsrekommendationen föreslås att sjuksköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator/psykolog, dietist och läkare ingår i KOL-teamet. Vaccination och läkemedelsbehandling Infektionsprofylax med pneumokockvaccination samt årlig influensavaccination rekommenderas. Målen med läkemedelsbehandlingen är bland annat att minska symtomen, förbättra livskvaliteten, förebygga exacerbationer och förbättra den fysiska prestationsförmågan. Som symtomlindrande behandling vid behov rekommenderas kortverkande beta-2- agonist eller ipratropium (Atrovent rekommenderas på Kloka listan). När patienten behöver underhållsbehandling rekommenderas av läkemedelsverket i första hand långverkande antikolinergikum (tiotropium, Spiriva). Som alternativ kan långverkande beta-2-agonist provas (Oxis respektive Serevent finns på Kloka Listan). Patienter som får tiotropium (Spiriva) skall enligt rekommendationen inte längre ha behandling med ipratropium (ingår till exempel i Atrovent och Combivent). Underhållsbehandling med inhalationssteroider rekommenderas i första hand för att förebygga exacerbationer hos patienter med FEV1 <50 % av förväntat värde, och enligt behandlingsrekommendationen bör de ges som tillägg till långverkande beta-2-agonist. Teofyllin bör inte användas vid underhållsbehandling av KOL, då preparatet har smal terapeutisk bredd, biverkningar är vanliga och modern dokumentation saknas. Beträffande per oral acetylcystein påvisade tidiga studier en skyddseffekt mot exacerbationer hos Stadium 1-2 utan symtom Stadium 1-2 med symtom Stadium 3 Stadium 4 Inhalationssteroider i kombination med LABA vid anamnes på upprepade exacerbationer Pröva 1. vid behovsmedicinering med kortverkande bronkdil 2. regelbunden behandlling med långverkande bronkdil - i första hand ett långverkande antikolinergikum - som alternativ eller tillägg kan LABA provas Rökstopp, vaccination, fysisk aktivitet/träning Bedöm och behandla kardiovaskulära riskfaktorer. Fritt efter läkemedelsverkets behandlingstrappa. LABA = långverkande beta-2-agonist Lägg till oxygen vid kronisk andningssvikt KOL drabbar inte bara lungorna I de nya behandlingsrekommendationerna lyfts KOL-sjukdomens extrapulmonella manifestationer fram. Redan tidigt i sjukdomsförloppet bör osteoporosutredning och eventuell behandling övervägas. Det är också viktigt att redan vid upptäckt av KOL utreda patientens kardiovaskulära riskfaktorer och ta ställning till eventuell behandling av dessa, eftersom det finns en stark samvariation mellan hjärtsjukdom och KOL. Omvänt är det också lätt att förbise KOL-diagnosen hos rökare med känd hjärtsjukdom, varför det rekommenderas att även dessa får genomgå spirometri efter 45 års ålder. Eva Wikström Jonsson 3
Har du frågor om läkemedel? Ring Karolic! Läkemedelsinformationscentralen vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna besvarar kliniska frågeställningar kring läkemedelsbehandling: Klinisk farmakologi, 08-517 71 608, fax: 08-33 13 43, e-post: karolic.solna@karolinska.se För farmaceutiska frågor, ring Karolinska apoteket: 08-517 753 42, fax: 08-30 73 46 e-post: karoline.ka@apoteket.se Finns något antidepressivum där håravfall inte finns rapporterat som biverkning? En deprimerad patient är tveksam till medicinering, sedan han läst på nätet att antidepressiva läkemedel kan ge håravfall Det kunskapsunderlag som finns om håravfall av antidepressiva preparat är framförallt spontanrapporter efter att produkterna kommit ut på marknaden och det är svårt att dra slutsatser från dessa. Äldre preparat har hunnit samla på sig fler rapporter än yngre och informationen om de enskilda fallen är ofta knapphändig. I en studie har man dock försökt jämföra risken för håravfall mellan olika SSRI-preparat. Man konstaterar att biverkningsrapporter om håravfall finns för samtliga SSRI-preparat. Utifrån data från Läkemedelsverkets svenska biverkningsdatabas och WHO:s internationella databas drar man slutsatsen att risken förefaller ökad med citalopram och sertralin jämfört med vad man kunde förvänta sig om bara slumpen var verksam. För escitalopram, fluoxetin och paroxetin sågs ingen sådan ökad risk. I samma artikel redovisas fallen från Läkemedelsverkets biverkningsdatabas där det framgår att håravfallet klingat av efter utsättning i alla fall där uppföljning redovisas. Biverkningen håravfall var också betydligt vanligare hos kvinnor än hos män. Vid sökning i PubMmed, Läkemedelsverkets biverkningsdatabas och amerikansk produktinformation 2008 saknade följande antidepressiva preparat helt rapporter om håravfall: bupropion, nortriptylin, mianserin, moklobemid, duloxetin och reboxetin. Vid sökning på Google fanns rapporter om biverkningen håravfall (i form av fallrapporter eller produktbeskrivningar) för bupropion, nortriptylin och moklobemid. De preparat där vi alltså inte funnit rapporter om håravfall i vår sökning är mianserin, duloxetin och reboxetin. Vid sökning i WHOs internationella biverkningsdatabas återfinns däremot rapporter för alla dessa medel. Det bör dock påpekas att rapporterna i denna databas inte alltid är sambandsbedömda. Sammanfattning Risken att drabbas av håravfall av ett antidepressivt preparat är sannolikt låg i det enskilda fallet oavsett preparat. I de fallbeskrivningar med redovisad uppföljning vi tagit del av (med SSRI-preparat) har håravfallet avklingat efter utsättning. I en studie föreföll inte SSRI-preparaten escitalopram, fluoxetin och paroxetin ge någon ökad risk för håravfall. Rapporter om håravfall finns dock för alla SSRI-preparat. Övriga antidepressiva preparat som vi inte hittat några rapporter om håravfall för alls är mianserin, duloxetin och reboxetin. Björn Belfrage, Ylva Böttiger Klinisk Farmakologi, Karolinska Universitetssjukhuset Referenslista kan erhållas från författarna. Nordöstra läkemedelskommittén behöver fler informationsläkare! Är Du specialist i allmänmedicin och nyfiken på att arbeta deltid som informationsläkare, hör av Dig till Nordöstra läkemedelskommitténs ordförande Sigurd Vitols, sigurd.vitols@karolinska.se 4
Ny läkemedelsstatistik ett klokt verktyg när kostnadsansvar införs Stockholms läns landsting kommer de närmsta åren att införa decentraliserat kostnadsansvar för läkemedel. Nu har ett nytt verktyg tagits fram för att du bättre ska kunna följa läkemedelsförskrivningen på din arbetsplats. Varje verksamhet får en egen startsida med överskådlig information om läkemedelskostnaden och följsamheten till Kloka Listan. Med det webbaserade verktyget kan du förutom att följa den egna verksamhetens läkemedelsförskrivning även se förskrivningen vid andra verksamheter inom öppen- och slutenvård. Denna möjlighet till jämförelse kan ge erfarenhetsutbyte och ökad kvalitet i förskrivningen. Med det nya verktyget kan man även följa de läkemedel som beställs till din enhet via rekvisition. Från och med augusti kommer vi att ge vårdcentraler och sjukhuskliniker möjlighet till utbildning i det nya statistikverktyget. Kontakta apotekare Jonatan Dahlkvist per e-post jonatan.dahlkvist@sll.se eller per telefon 070-509 02 23 för att boka tid. Det nya regionala vårdprogrammet: schizofreni och andra psykossjukdomar innehåll och implementeringsstrategier Det nya reviderade vårdprogrammet för schizofreni och andra psykossjukdomar, publicerades i maj 2008. Vårdprogrammet gäller såväl barn- och ungdomspsykiatrin som vuxenpsykiatrin. Vårdprogrammet är avgränsat till hälso- och sjukdomsansvaret men beskriver också evidensbaserade psykosociala insatser som kan falla inom ramen för ett kommunalt ansvar. Behandlarallians basen för all behandling Grunden för all behandling och rehabilitering är att en tillitsfull kontakt etableras mellan behandlare och patient. Närstående, som ofta får ta en stor del av behandlings- och stödansvaret, bör också vara allierade i planeringen. En god allians förbättrar både lång- och korttidsutfall för patienter med psykossjukdomar. Stor skillnad mellan kommuner i andelen patienter med psykossjukdom Förekomsten av psykossjukdomar, även schizofreni, ökar inom länet. Den varierar dessutom kraftigt mellan olika kommuner med mycket hög andel i socioekonomiskt belastade områden (1,34 % i Rinkeby) jämfört med områden med hög socioekonomisk status (0,25 % i Vaxholm). Vårdkonsumtion och kostnader Cirka 45 procent av alla slutenvårdsdygn och 35 procent av alla öppenvårdsbesök inom psykiatrin i Stockholm nyttjas av personer med psykosdiagnos. Antal slutenvårdsdygn, både vård enligt HSL (frivillig) och LPT (tvångsvård) har minskat under de senaste åren men andelen tvångsvårdade ökar. Risk- och skyddsfaktorer Den viktigaste enskilda riskfaktorn för att insjukna i psykossjukdom, speciellt schizofreni är ärftlighet. Miljöfaktorer som anses bidra till att öka risken för psykossjukdom är cannabismissbruk, föräldrars med psykisk sjukdom uppväxt i storstad, låg socioekonomisk tillhörighet, förlossningskomplikationer vid patientens födelse, hög ålder hos fadern, migration och tidiga trauma speciellt sexuella övergrepp. Behandlingsrekommendationer För prodromalfasen är rekommendationen, att uppmärksamma och stödja ungdomar med hereditet för psykossjukdom som visar tecken till sviktande funktion och/eller subtila symtom. En viktig målsättning är att reducera perioden av obehandlad psykos vilket, enligt tillgänglig evidens, förbättrar prognosen. Målsättningen under den akuta fasen är att förhindra riskbeteende som suicidförsök och våldshandlingar, att utreda orsaker till insjuknandet, att eftersträva en rofylld och lugn miljö och att inleda aktiv behandling, om tillståndet inte förbätt- 5
ras spontant på sömn och vila. I den aktuta fasen görs en noggrann utredning med symtom- och funktionsskattningar, samt kartläggning av bakgrundsfaktorer. Under stabiliseringsfasen är målsättningen att förhindra återfall i sjukdom, uppmärksamma eventuell suicidrisk, titrera ut antipsykotisk farmakologisk behandling, att engagera patient och anhöriga i vårdplanering och att reducera stressfaktorer. Under stabila remissionsfasen påbörjas rehabilitering till ett normalt fungerande. En av de mest effektiva metoderna är att patienten bereds möjlighet till ett avlönat arbete på en anpassad nivå. Förutsättningar för evidensbaserad vård För att uppnå behandlingsmålen krävs anpassning av den psykiatriska vården och dess arbetssätt. Multiprofessionellt team i öppen vård med psykiater, psykolog, kurator och arbetsterapeut i vilket ingår specialutbildade Case-Managers, med ansvar för patienternas hela livssituation. Arbetsinriktad rehabilitering. En av de viktigaste rehabiliteringsmetoderna är en meningsfull sysselsättning, vilket förutsätter ett nära samarbete med bland annat Försäkringskassan och eventuell arbetsgivare. Familjeinterventioner. Familj och närstående bör aktivt göras delaktiga i behandlingen. Psykopedagogiska insatser som utbildning och information, social färdighetsträning och kognitiv träning. Läkemedelsbehandling Antipsykotiska läkemedel har en väl dokumenterad effekt i behandlingen av psykossjukdom, både i akut fas och som underhållsbehandling. Biverkningar förekommer för alla tillgängliga läkemedel men skiljer sig sinsemellan. Kloka Listan innehåller rekommendationer från LÄKSAK om de preparat som förordas som första-, andra- och tredjehandsval. I Kloka Listan (2008) rekommenderas i första hand perfenazin (Trilafon) och risperidon (Risperdal), i andra hand olanzapin (Zyprexa) och som tredjehandsval vid terapirefraktära tillstånd rekommenderas klozapin (Clozapine). LÄKSAKS:s expertgrupp för psykiatrisk läkemedelsbehandling varnar för ökad risk för metabolt syndrom vid behandling med antipsykosläkemedel speciellt olanzapin och klozapin och förordar regelbundna kontroller av vikt, midjemått, blodsocker och blodfetter hos patienter som står på dessa preparat. Patienter med psykossjukdom har en avsevärt större morbiditet och mortalitet i hjärtinfarkt och komplikationer orsakade av diabetes än befolkningen i övrigt. Vårdprogrammet innehåller detaljerade riktlinjer för uppföljning av somatiska komplikationer till läkemedelsbehandling och/eller förändrad livsstil. Riktlinjer för behandling med antipsykosläkemedel Kontinuerlig behandling med antipsykosläkemedel förordas för patienter med psykossjukdom. Utan behandling återinsjuknar 60-70 procent av patienterna inom ett år och 90 procent inom 5 år. Monoterapi bör eftersträvas. Nedtrappning och eventuellt utsättande av antipsykosläkemedel bör föregås av minst ett års fullständig symtomremission efter ett enstaka psykosinsjuknande. Kontinuerlig behandling under överskådlig framtid rekommenderas för patienter med två eller fler psykosinsjuknanden. Vid upprepade insjuknanden till följd av bristande följsamhet bör depåinjektionsbehandling övervägas. ECT har visat sig vara av värde både i den akuta fasen och som underhållsbehandling för patienter som inte svarat adekvat på farmakologisk behandling. Stigmatisering Schizofrenisjukdomens funktionsnedsättning är inte enbart en effekt av dess svårighetsgrad utan även samhällets beredskap att acceptera och integrera personer med sjukdomen i samhället. Återgång i arbete är en av de mest potenta rehabiliteringsåtgärderna varför arbetsplatser bör motiveras eller kanske åläggas att ta emot personer med psykiska funktionshinder. Implementering av vårdprogrammet En vårdutvecklingsenhet har inrättats inom Centrum för Psykiatriforskning, Programområde Psykossjukdomar, med placering vid Danderyds sjukhus. Enheten skall, i samarbete med ett koordinatorsnätverk bestående av särskilt utsedd vårdpersonal från alla psykiatriska kliniker i Stockholms län, implementera vårdprogrammet i klinisk praxis. Litteraturlista kan erhållas från författaren Lena Flyckt, doc, Specialist i Allmänpsykiatri Huvudförfattare till vårdprogrammet Schizofreni och andra psykossjukdomar Institutionen för Klinisk Neurovetenskap, KI 6
Överlevarna i LäkemedelsNytt När ett nytt läkemedel godkänns är fortfarande biverkningar och långtidseffekter tämligen okända. De senaste åren har detta bland annat illustrerats av några uppmärksammade indragningar av registrerade läkemedel. Det tar tid att bygga upp kunskap och erfarenhet kring ett läkemedels långsiktiga effekter. Vad är det då som kännetecknar överlevarna de preparat som behåller sin plats i terapin? I de närmaste numren av LäkemedelsNytt kommer vi att lyfta fram och belysa några preparat som fortfarande håller måttet och som funnits med ända sedan första FASS utkom år 1966. Salures (bendroflumetiazid) Salures godkändes 1961 och har således funnits med i vår terapiarsenal ända sedan den första utgåvan av FASS kom. De studier som publicerades i början av 1960-talet och återfinns via PubMed gällde behandling av hypertoni, hjärtsvikt och ödem. I den nutida produktresumén har preparatet indikationerna hypertoni, ödem i samband med hjärtinsufficiens, ödem av annan genes samt profylaktisk behandling av patienter med recidiverande idiopatisk njurstenssjukdom. Idag, 48 år efter registreringen, är preparatet ett av de i Kloka Listan rekommenderade förstahandsalternativen för behandling av hypertoni. Bendroflumetiazid är ett tiaziddiuretikum som hämmar resorptionen av natrium- och kloridjoner i njurtubuli. Den diuretiska effekten uppträder inom ungefär en timme och har i stort sett avklingat efter tolv timmar. Minskad natriumhalt i kärlväggens celler kan sannolikt förklara det minskade perifera kärlmotstånd som enligt produktresumén står för den antihypertensiva effekten vid långtidsbehandling. Den blodtryckssänkande effekten av tiazidliknande diuretika företer en flack dos-responskurva, vilket leder till att huvuddelen av den blodtryckssänkande effekten uppnås redan med låg dos. Såväl effekt som säkerhet är, vid det här laget, väldokumenterad. Utsöndringen av kalcium i urinen minskar till hälften, vilket ligger till grund för den profylaktiska effekten vid recidiverande njurstenar. Bendroflumetiazid absorberas fullständigt, och dess biotillgänglighet påverkas inte av födan. Metabolismen hos människa är fortfarande ofullständigt känd. Utsöndring sker via njurarna. Bland de biverkningar som noteras som vanliga i produktresumén återfinns bland annat sänkta serumkaliumnivåer, urinsyraansamling och hyperglukemi. Dessa biverkningar är dosberoende och har att göra med den farmakologiska verkningsmekanismen, så kallade typ A biverkningar. Vid modern hypertonibehandling används lägre doser av tiaziddiuretika än tidigare, vilket minskar risken för dosberoende biverkningar. Målblodtryck nås istället genom att blodtryckssänkande läkemedel med olika verkningsmekanismer kombineras med varandra. Eva Wikström Jonsson 7
Kalendarium Nordöstra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se www.janusinfo.se/fortbildning eller kontakta nolksolna@karolinska.se Updates om läkemedel Onsdagar kl 12-13. Lokal Bofinken, DS Den 19/8 börjar vi igen efter sommaruppehållet. Inställt första onsdagen varje månad (strömavbrott). Lunch ingår. Målgrupp: Läkare Olika teman vid varje tillfälle, se www.janusinfo.se DS intranät eller anslagstavlan utamfär Fontänen. Distriktsläkarfortbildningen NÖ läkemedelskommittén upphör med temamöten på Svenska Läkaresällskapet på grund av för lågt deltagarantal. Istället kommer vi att stödja fortbildningseftermiddagar för distriktsläkare i NÖ. Dessa kommer att äga rum på Sfären se www.fortbildningnoso.se Fortsatt vidareutbildning för distriktssköterskor En onsdag i månaden kl 14.30-17 i Lokal Svalan, DS Målgrupp: Distriktssköterskor, se www.janusinfo.se Boka redan nu eftermiddagarna 16/9, 14/10, 11/11, 9/12 Lokala nätverk Nordöstra läkemedelskommittén kommer fr.o.m. hösten att satsa mer på fortbildning nära Dig! Hör av Dig till kommittén med aktuell e-postadress för att vara säker på att nås av inbjudan till våra lokala fortbildningsaktiviteter. Kom också gärna med önskemål om terapiområden/frågeställningar. Nordvästra Läkemedelskommittén För ytterligare information och anmälningar, se www.janusinfo.se eller kontakta nvlksolna@karolinska.se Läkemedelsnytt med lunch Tisdagar kl 12-13. Matsalen, Karolinska Solna Lunch ingår. Målgrupp: Läkare 25/8 Tema meddelas senare 8/9 D-vitaminbrist och behandlingsmetoder 6/10 Tema meddelas senare 20/10 Tema meddelas senare Torsdagsseminarium Torsdagar kl 18-20 Rolf Lufts Auditorium, Karolinska Solna Från 17.15 serveras buffé 17/9 Obesitas 22/10 Barnallergi Distriktsläkarnas fortbildning Kl 8.30-16.30. Rehabsalen, Norrbacka, Karolinska Solna Målgrupp: Distriktsläkare, Nordväst 15/9 Reumatologi, röntgen 24/9 Reumatologi, röntgen LäkemedelsNytt Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna kunskap och kvalitet Ansvarig utgivare Sigurd Vitols, ordf NÖLK Klinisk Farmakologi Karolinska Universitetssjukhuset Chefredaktör Ingvar Krakau, allmänläkare Centrum för Allmänmedicin Korrespondens Maria Samuelsson-Almén informationsläkare NVLK Klinisk Farmakologi, 171 76 Stockholm tel: 08 517 75 986 maria.samuelsson-almen@sll.se Övriga i redaktionskommittén Jonatan Dahlkvist, apotekare Sven V Eriksson, kardiolog Tove Gunnarsson, psykiater Rolf Tryselius, allmänläkare, ordf NVLK Eva Wikström Jonsson, klin farmakolog, sekr NÖLK Layout, redigering Margareta Lindborg tel/fax: 08 36 38 32 margareta.lindborg@comhem.se Foto Maria Samuelsson-Almén Distribution Medicarrier AB Finspångsgatan 44 Lunda industriområde, 163 53 Spånga LäkemedelsNytt ges ut av Nordöstra och Nordvästra Läkemedelskommittéerna i Stockholm. Redaktionen tar tacksamt emot insänt material, men förbehåller sig rätten att förkorta och redigera. Mer information www.janusinfo.se Adresskälla och returadress för inaktuella mottagare: Internpost SLL, Läkemedelscentrum Magnus Ladulåsgatan 63A, Att.: adressregistret Externpost: Läkemedelscentrum, Att.: adressregistret Box17533, 118 91 Stockholm Med reservation för ändringar i programmet! För uppdaterat program och anmälningar se www.janusinfo.se Stockholms läns landsting 8