Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev )

Transkript

1 Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar (rev ) Syfte: Mål: att underlätta tillämpningen på verksamhetsnivå av det nya (2008) regionala vårdprogrammet för schizofreni och andra psykossjukdomar genom att identifiera förbättringsområden. att stödja verksamheter i att identifiera nödvändiga insatser för att nå de uppställda målen. Dessa insatser kan t.ex. vara utbildning, skattningsövningar och organisationsförändringar. att psykiatriska verksamheter på ett likvärdigt sätt tillämpar riktlinjerna i vårdprogrammet för schizofreni och andra psykossjukdomar (2008). Del1: Manual A. Kort bakgrund och resumé av förekomsten av psykossjukdom i upptagningsområdet. Incidensen (antal förstagångsinsjuknade i psykos /år ) och prevalensen (samtliga psykosfall vid en viss tidpunkt/period) varierar mellan olika sociodemografiska förhållanden. Incidensen är högre i storstad och i områden med högre social belastning. Internationella incidens och prevalens siffror avser oftast endast psykoser inom schizofrenispektrum. Medianen för nya fall av schizofrenispektrumsjukdom är 15,2 (7,7-43) / inv/år och punktprevalensen (samtliga fall vid en specifik tidpunkt) är 4,6/1000 individer. Det är svårt att på områdesnivå beräkna den exakta incidens och prevalensen men ovanstående siffror kan tjäna som en utgångspunkt när man försöker skaffa sig en bild över det egna upptagningsområdet. Variansen är stor och det är därför viktigt att utgå från den egna befolkningsprofilen i området. Enheten för Psykiatrisk Epidemiologi, Ki håller på att ta fram prevalenssiffror för psykossjukdom (ej bara schizofreni) områdesvis för Stockholmsområdet vilket kommer att göra det lättare att få en bild av det egna områdets vårdtyngd vad gäller psykossjukdom. Incidenssiffror är däremot svårare att få för det egna området och de måste därför aproximeras utifrån mer övergripande siffror.

2 B. Vårdstrukturen B1. Hur ser vårdstrukturen ut för psykospatienter; finns en psykossektion och, i så fall, omfattar den öppenvården eller både öppen och slutenvård?. Finns subspecialiserad psykosöppenvård i och hur många innevånare omfattas av mottagningen (mottagningarna)?. Finns det mottagningar som innefattar både psykos och allmänpsyk?. Hur ser teamsammansättningen ut (t.ex ett team/ inv med en psykiater, 3 mentalskötare, en kurator, en psykolog, en arbetsterapeut). Finns subspecialiserad mottagning för nyinsjuknade psykospatienter? Hur ser slutenvården ut konventionell med PIVA geografiskt riktade vårdavdelningar alternativt differentierade vårdavdelningar, hur många sängar/avd? Finns dagvård, mellanvård hemlik slutenvårdsenhet för nyinsjuknade etc? B2. Hur ser samverkan ut inom den egna organisationen? T.ex. mellan akutteam, öppenvårdsmottagningar och slutenvården? Beskriv processen från det att en psykospatient kommer akut första gången till arbetet med de som får ett långvarigt funktionshinder. Vilka är inblandade och hur sker samverkan?försök täcka in följande punkter: Väntetider till läkare och andra personalkategorier. Finns akuttider? Görs hembesök? Finns etablerade former för familje/närståendearbete? B3. Hur ser samverkan ut utanför den egna organisationen? Hur ser samverkan med vårdgrannar ut? Redogör för samverkansformer med socialtjänsten sker gemensam vårdplanering i individuella patientärenden och/eller sker möten med socialtjänsten mer som policymöten. Finns individuella vårdplaner? Omfattar vårdplanen en beskrivning av tidiga tecken till återfall i sjukdom? Finns en krisplan beskriven som godkänts av patienten? Omfattar vårdplanen insatser från andra vårdgivare/myndigheter? Finns tillgång till rehabiliteringsplatser i arbetscentra. Finns stöttade boendeformer. Hur många patienter vårdas utanför eller inom länet i behandlingshem. Utreds nyinsjuknade patienter, sker uppföljningar regelbundet årligen/halvårsvis. Finns tillgång till case management, psykopedagogiska behandlingsmetoder, kognitiv terapi, social träning, arbetsrehabilitering etc. B4. Hur ser stödstrukturer för informationsflöde ut? Finns ett intranät med aktuell information? Hur tillkännages vårdprogrammet? Hur ser rutiner ut för utbildning, förändringsarbete och information? C. På vilka områden behöver arbetet utvecklas/förbättras jmf med det regionala vårdprogrammet C1. Förändringar som kräver inblandning av verksamhetschef/ beställarorganisation Resursmässig anpassning till upptagningsområdets incidens/prevalens av psykossjukdom? Strukturella förändringar (ACT-team)? Utveckling av team för utredning/behandling av nyinsjuknade psykospatienter?

3 Bättre samverkan med socialtjänsten? Mer påverkan/inflytande över slutenvården? Förebyggande arbete information/utbildningsinsatser gentemot skola och primärvård C2. Utveckling av det inre arbetet Case management-utbildning Kognitiv utbildning PPI-utbildning Implementeringsarbete Skattningsövningar Utveckling av logistik vem eller vilken situation skall prioriteras hur täcks dygnet Nätverksutbildning Teamarbetets struktur/arbetssätt handledning Utredning /dokumentering D. Förbättringsområden och handlingsplan D1.Välj några förbättringsområden enligt ovan och placera dessa i handlingsplanen (handlingsplanen finns sist i detta dokument). Exempel på förbättringsområden är: kännedom om vårdprogrammet kartläggning av upptagningsområde och resursinventering frekvens och rutiner för samsjuklighet somatisk hälsa prevention och tidig intervention barn till föräldrar med psykisk störning omhändertagande av nyinsjuknade i psykos diagnostik och utredning läkemedelsbehandling vård av långtidssjuka psykotiska patienter heldygnsvård kvalitetsindikatorer samverkan patientinformation Förbättringsområdena bör brytas ned och konkretiseras. Ett större förbättringsområde kan brytas ned till flera mindre konkreta.

4 Bilaga 1 Programområde Psykos Del2: Blankett Verktyg för tillämpning av regionalt vårdprogram: schizofreni och andra psykossjukdomar bilaga för ifyllande Datum:... Blanketten ifylld av:... Verksamhetsområde:... A. Upptagningsområde A1. Beskriv kortfattat befolkningsprofien i upptagningsområdet: åldersfördelning, utbildningsnivå mm A2. Antal aktuella personer med schizofreni/annan psykossjukdom i upptagningsområdet: faktiskt/ förväntat antal. A3. Antalet nyinsjuknade /år i psykossjukdom de senaste 3 åren: faktiskt/ förväntat antal B. Den egna organisationen B1. Beskriv vårdstrukturen t.ex. psykossektion, integrerad öppen och slutenvård, akutteam/mottagning: B2. Samverkan inom den egna organisationen (t.ex. mellan öppen och slutenvård, beskriv ur patient perspektiv) B3. Samverkan med vårdgrannar (t.ex. Socialtjänst)

5 B4. Hur ser stödstrukturer för informationsflöde ut? C. Förbättringsområden C1. Behövs organisatoriska /strukturella förändringar? I så fall vad? C2. Behövs kompetenshöjning utbildning och fortbildning? I så fall vad? C3. Övriga förbättringsområden?

6 D. HANDLINGSPLAN FÖR DET LOKALA VÅRDPROGRAMMET: SCHIZOFRENI OCH ANDRA PSYKOSSJUKDOMAR Förbättringsområde Hur ser det ut idag? Mål Tidplan Uppföljning, Ansvarig Exempel: Samverkan med närstående vid förstagångsinsjuknad e i psykos Exempel: närstående kommer ofta in först efter någon vecka efter patienten kommit till psykiatrin första gången för psykotiska symtom. Exempel: Närstående ska engageras omgående. Rutiner för detta ska utformas. Exempel: Nya rutiner ska vara klubbade och i drift den 1/ Exempel: ansvarig är Per Persson. Per ansvarar för dokumentation, implementering och utvärdering av nytt arbetssätt.

7 Förbättringsområde Hur ser det ut idag? Mål Tidplan Uppföljning, Ansvarig