KOMMUNICERA I KRIS. 3318 st professionella kommunikatörer har deltagit i årets undersökning. 61% funderar på att byta jobb det närmaste året.

3318 st professionella kommunikatörer har deltagit i årets undersökning 61% funderar på att byta jobb det närmaste året. 50% känner inte till om deras företag har en krisplan. KOMMUNICERA I KRIS

Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 3 Bakgrund & syfte 4 4 Målgrupp 4 5 Upplägg & genomförande 4 6 Svarsfrekvens 4 7 Resultatredovisning 5 8 Undersökningens resultat 6 8.1 Nuvarande arbetssituation 6 8.1.1 Vilken/vilka anställningsform/-er har du idag? 6 8.1.2 Vilken befattning har du idag? 7 8.1.3 Sitter du i ledningsgruppen på det företag du arbetar? 7 8.1.4 Inom vilken arbetar du idag? 8 8.1.5 Inom vilket område arbetar du idag? 8 8.1.6 Vilken bransch arbetar du huvudsakligen inom? 9 8.1.7 Hur fick du det jobb du har idag? 10 8.2 Yrkesutveckling 11 8.2.1 Skulle du vilja byta jobb inom det närmaste året? 11 8.2.2 Vilken/vilka kanaler/vägar anser du vara bäst för att hitta ett nytt jobb? 12 8.2.3 Kan du tänka dig en annan anställning än fast anställning? 13 8.2.3.1 Vilka tycker du är fördelarna med annan anställning än fast anställning? 13 8.2.3.2 Varför kan du inte tänka dig en annan anställningsform än en fast anställning? 14 8.2.4 Vilka företag inom de branscher som är angivna nedan tycker du är bäst på att kommunicera? Varför? 15 8.2.5 Vilket av nedanstående kommunikationsteam tycker du varit bäst under 2011? 16 8.2.6 Vad tror du kommer att påverka kommunikatörens yrkesroll på 5-10 års sikt och på vilket sätt? 17 8.2.7 Vilka nya yrken inom kommunikationsområdet tror du kommer att finnas om 5-10 år? 17 8.3 Sociala medier 18 8.3.1 Vilka av nedanstående sociala medier använder ditt företag idag i sitt kommunikationsarbete? 18 8.3.1.1 I vilket syfte använder ditt företag sociala medier? 19 8.3.1.2 Varför använder ditt företag inte sociala medier i sitt kommunikationsarbete? 20 8.3.2 Ser ditt företag resultat av arbetet med sociala medier? 21 8.3.3 Vem eller vilka ansvarar för arbetet med sociala medier på ditt företag? 22 8.3.4 Anser du att kraven på dig som kommunikatör ökat genom användningen av sociala medier? 22 8.3.4.1 På vilket sätt anser du att kraven har ökat? 23 8.4 Kommunicera i kris 23 8.4.1 Nämn ett företag eller en organisation som enligt dig har hanterat en kris på ett bra sätt. 24 8.4.2 Har företaget/organisationen där du arbetar en krisplan? 25 8.4.3 Vem på ditt företag/din organisation är ansvarig för företagets krisplan? 25 8.4.4 Hur ofta uppdateras ditt företags/din organisations krisplan? 25 8.4.5 Tror du att ditt företag/din organisation kan hantera en kris utan hjälp av externa konsulter? 26 8.4.6 Finns det i ditt företag/i din organisation en handlingsplan för negativa reaktioner i sociala medier? 26 8.4.7 Instämmer du i följande påståenden? 27 8.6 Bakgrund 28 8.6.1 Är du man eller kvinna? 28 8.6.2 Hur gammal är du? 28 8.6.3 Vilket postnummerområde bor du i? 29 8.6.4 Vilken är din högsta slutförda utbildning? 29 2

2 Sammanfattning Denna undersökning, som skickades till samtliga medlemmar i s kontaktnät, har besvarats av totalt 3 318 personer. Syftet med undersökningen har historiskt varit att kartlägga hur kommunikatörerna ser på sin nuvarande arbetssituation, vad som är viktigt när de söker nya arbeten samt hur de ser på den framtida arbetssituationen. I 2012 års undersökning gör vi en uppföljning på tidigare års frågor om sociala medier och ställer frågor kring hur företagen arbetar med sin kommunikation i krislägen. Om respondenterna Precis som förra året är 71 % av respondenterna kvinnor, ungefär lika stor andel är mellan 31-50 år och knappt två tredjedelar bor i Storstockholm. 69 % arbetar inom privat, 25 % inom offentlig och resten i ideell. 61 % vill byta jobb inom det närmaste året och mer än 8 av 10 har en slutförd högskoleutbildning. Två tredjedelar är fast anställda, 17 % egna företagare och 12 % har en tidsbegränsad anställning. Allt är resultat som ligger helt i linje med tidigare undersökningar genomförda mellan 2008-2011. Platsannons på Internet är fortfarande det vanligaste sättet till det senaste jobbet men respondenterna räknar med att få sitt nästa jobb tack vare kontakter. Drygt 20 % av respondenterna fick sitt senaste jobb tack vare en platsannons på Internet. Privata och professionella kontakter kom på en delad andraplats med 16 % vardera av respondenterna, rekryteringsföretag närmast därefter på 15 %. För sjätte året i rad ställde vi också frågan om vilka vägar som respondenterna anser vara bäst för att hitta ett nytt jobb och efter fem års stadig ökning ligger nu andelen som svarar professionella kontakter still på 66 % från förra året. I en fråga som tidigare har varit mer rörlig var det nu överhuvudtaget små förändringar från 2011 års undersökning. Bra kommunikation är tydlig och enkel. 2012 har våra respondenter fått ange vilket företag/myndighet i fyra olika branscher de tycker är bäst på att kommunicera. I byggverksamhetsbranschen vann Skanska för en tydlig kommunikation som bottnar i en stark värdegrund, en bra webbnärvaro och ett hållbarhetsfokus. Bland försäkringsbolagen tog If hem en storseger för en enkel, rolig och trovärdig kommunikation som syftar till att du ska känna dig trygg. Lugn, vi hjälper dig och Don t you worry about a thing uttalar tydligt hur en kund till If ska känna sig. SJ tog hem flest röster bland transportföretagen med SAS på andra plats. SJ har de senaste vintrarna haft mycket problem med besvärligt vinterväder som orsakat inställda tåg och därför varit väldigt kritiserade. I deras kommunikation har de varit duktiga på att använda sociala medier och framförallt får deras twitterflöde gott betyg. Som resenär har man känt sig så uppdaterad som det går att vara i det läget, när de är så pass duktiga på personlig kommunikation. Årets fjärde bransch var Myndigheter där Skatteverket fick nästan fyra gånger så många röster som tvåan Försäkringskassan. Skatteverket har de senaste åren gjort en helomvändning från att kännas byråkratiska till att bli väldigt kundorienterade. De får beröm för en väldigt bra webb och en kunnig och trevlig kundtjänst. Det har blivit lite roligare att betala skatt. Apoteket har det bästa kommunikationsteamet Bland de fyra nominerade teamen blev Apoteket den tydliga vinnaren med 43 % av rösterna. Tvåa kom Volvo med 24 % och därefter Swedbank och Linnéuniversitetet med 19 % respektive 14 %. Sociala medier fortsätter att växa. Andelen som svarar att deras företag inte använder sociala medier minskar för varje år och är nu nere på endast 13 % av respondenterna. Enligt kommunikatörerna används sociala medier i första hand för relations- och varumärkesbyggande kommunikation och inte för att öka försäljningen. Bland andra fördelar kommer mediets snabbhet högt upp. Respondenterna anser att kraven på dem har ökat i takt med utbredningen av sociala medier, då det är en ny typ av mediekanal jämfört med hur traditionella medier fungerar. Det är flera nya kanaler som ska användas på bästa sätt, med sekundsnabb kommunikation. En del respondenter uppger också att de inom sociala medier förväntas ha både teknisk och juridisk kompetens när det gäller vad man kan göra och vad man faktiskt får göra. Bra hanterade kriser är svåra att komma ihåg. Många respondenter har svårt att dra sig till minnes kriser som blev bra hanterade. Det kanske ligger i sakens natur eftersom de flesta däremot har lätt att rabbla upp diverse kriser som har exploderat. Till slut är Fritidsresors agerande i samband med tsunamikatastrofen 2004 fortfarande det som många lyfter upp som ett bra exempel. De var tydliga, visade medmänsklighet och försökte göra allt de kunde i det kaos som rådde. Fritidsresor och Lottie Knutson tog den roll som man hade kunnat förvänta sig att regeringen och utrikesministern skulle göra. I den egna organisationen vet cirka 50 % av respondenterna om att det finns en krisplan. Den uppdateras årligen och det är företagets VD eller kommunikationschef som är ansvarig för den. Det är dock bara i 30 % av fallen som krisplanen även omfattar hur negativa rektioner i sociala medier ska hanteras. 3

3 Bakgrund & Syfte är ett rekryteringsföretag specialiserat inom kommunikation, information och marknadsföring som både hyr ut personal och genomför rekryteringsuppdrag. Företaget har funnits sedan 1994 och detta är åttonde gången som en stor kandidatundersökning genomförs. De tidigare har genomförts 2004 samt 2006 2011. Huvudsyftet med undersökningen är att kartlägga hur kandidaterna ser på sin nuvarande arbetssituation och vad som är viktigt för dem när de söker jobb. Utöver det ställs även frågor om hur kraven förändrats på arbetsmarknaden under de närmaste åren och hur det kommer att påverka dem. Slutligen har en del av undersökningen aktuell anknytning till året som har gått. I år är det en uppföljning av tidigare undersökningar med riktat fokus på användandet av sociala medier och ett avsnitt om kommunikation i kris. 4 Målgrupp Målgrupp för studien är samtliga kandidater som finns i s kontaktnät. Detta innehåller 20 535 personer, som själva har registrerat sina uppgifter sedan företaget startade 1994. 5 Upplägg & Genomförande Den 17 januari skickades undersökningen via e-post till medlemmarna i kontaktnätet. Tre påminnelser gick ut till dem som inte svarat på första utskicket. De skickades den 23, 27 samt 31 januari. Svar inkomna fram till och med den 3 februari har analyserats. Utöver e-post-undersökningen fanns det även möjlighet att svara via en länk på s hemsida. Totalt bestod enkäten av 41 frågor. Det var dock få som fick alla frågor, en stor del var följdfrågor som respondenterna fick beroende på vilka svar de tidigare lämnat. 6 Svarsfrekvens Enkäten skickades ut till 20 535 personer med e-postadress. 1 338 av dessa var ej kontaktbara vilket reducerar nettourvalet till 19 197 personer. Enkäten besvarades av 3 242 personer från s kontaktnät (Svarsfrekvens: 15,8 %) och utöver det kom 76 svar in från länken som var utlagd på s hemsida. Totalt besvarades enkäten därmed av 3 318 respondenter. 4

7 Resultatredovisning Resultaten redovisas med totalsiffror samt med uppdelning på nedanstående undergrupper i de fall där stora skillnader återfinns mellan grupperna. Det är sedan 2009 endast små förändringar inom undergrupperna. Bland dessa kan nämnas en långsiktig trend mot lägre andel mellan 31-40 år och högre andel mellan 41-50 år. Frågan om man kan tänka sig annan anställning än fast anställning gjorde uppehåll under 2011 men är nu tillbaka, på samma nivåer som 2008. Under 2009-2010 var det en lite högre andel som kunde tänka sig andra anställningsformer. Respondenter Antal Procent Samtliga 3318 100% Kön Män 955 29% Kvinnor 2318 71% Ålder 20-30 år 523 16% 31-40 år 1239 38% 41-50 år 1079 33% 51-60 år 378 11% 61 år eller äldre 69 2% Arbetar inom Privat 2070 69% Offentlig 751 25% Ideell 191 6% Arbetsområde Information 956 32% Kommunikation 1982 66% Marknadsföring 1363 45% Postnummerområde 10-19 2102 64% 20-29 421 13% 30-39 53 2% 40-57 419 13% 58-62 50 2% 63-81 200 6% 82-98 43 1% Kan tänka sig annan anställning än fast Ja 1955 60% Nej 1326 40% Anställningsform idag Tillsvidareanställning 2190 66% Tidsbegränsad 411 12% Egen företagare 559 17% Arbetssökande 319 10% Studerande 76 2% Skulle vilja byta jobb inom det närmaste året Ja 1822 61% Nej 1174 39% 5

8 Undersökningens resultat Nedan följer en sammanfattning av resultaten för varje fråga i undersökningen. 8.1 Nuvarande arbetssituation 8.1.1 Vilken/vilka anställningsform/-er har du idag? Tillsvidareanställning (Fast) 66% 62% 68% Tidsbegränsad anställning (Vikariat, Projekt etc) 12% 11% 13% Egen företagare 17% 25% 13% Arbetssökande 10% 10% 10% Studerande 2% 2% 2% 2010 var det en lägre andel som hade en tillsvidareanställning (62 %) men det förändras tydligt till 2011. I 2012 års undersökning har ingen ytterligare förändring skett utan resultaten är i det närmaste identiska med 2011. Den enda lilla skillnaden är att det bland männen nu är något lägre andel som är arbetssökande och istället en något högre andel som har en tidsbegränsad anställning. Detta är också de nivåer vi uppmätte under 2008 och 2009. Föga förvånande är det högst antal studenter (9 %) bland de yngre som har svarat. Och högst andel tidsbegränsade anställningar (23 %) bland 20 30-åringarna. En glädjande utveckling är att arbetslösheten bland de 20-30-åringar som svarat har gått ner. Från 22 % år 2010 till 14 % i fjol och 12 % i år. Man kan även se att andelen tillsvidareanställda är högst bland 31 40-åringar och att andelen egenföretagare blir större ju högre upp i åldrarna vi kommer. I den offentliga n är tidsbegränsad anställning vanligt (21 %) och eget företagande får i den privata n de högsta andelarna (24 %). För anställda i den ideella n verkar det vara ungefär samma mönster som för de i offentlig. I den ideella n är det dock något lägre andel tidsbegränsat anställda och något högre andel egna företagare. 4 % av de tillsvidareanställda har också angett att de är egna företagare, motsvarande siffra för tidsbegränsat anställda är 12 % Det är främst de med tidsbegränsad anställning som är intresserade av att byta arbete det närmaste året, hela 68 %. Motsvarande siffra bland egenföretagare är 52 %. 6

8.1.2 Vilken befattning har du idag? Specialist 71% 66% 73% Chef 24% 30% 21% Jobbar ej inom kommunikation/ information/marknadsföring idag 5% 5% 5% De senaste två åren har en trend kunnat skönjas på den här frågan då det nu är en lägre andel som inte jobbar inom området idag (från 9 % till 5 % på två år) och andelen specialister har ökat något. Andelen chefer är högst i den privata n (26 %) följt av den ideella (24 %) och lägst i den offentliga n (17 %). Bland respondenterna som jobbar med marknadsföring är hela 30 % chefer. Bland dem som jobbar med information är det lägst andel chefer, 22 %. Bland de tillsvidareanställda är 27 % chefer medan det inte verkar vara lika vanligt att anställa chefer på tidsbegränsade anställningar (endast 6 % chefer). Chefer återfinns i hög utsträckning även bland dem som inte vill byta jobb under det närmaste året. 8.1.3 Sitter du i ledningsgruppen på det företag du arbetar på? Ja 62% 69% 58% Nej 38% 31% 42% De som angav att de var chefer fick även svara på frågan om de sitter i ledningsgruppen på det företag de arbetar på. Drygt 6 av 10 av de 710 personer som svarade på frågan sitter i ledningsgruppen. Siffran är cirka tio procentenheter högre bland män än bland kvinnor. Det finns en tydlig koppling till ålder. Bland de som är över 50 år är det 76 % som sitter i ledningsgruppen. Privat Offentlig Sektor Ideell Ja 58% 70% 82% Nej 42% 30% 18% Det verkar vara svårare att komma med i ledningsgruppen i den privata n (58 %) än den ideella (82 %). Tillsvidareanställning Tidsbegränsad Anställning Egen företagare Ja 58% 50% 89% Nej 42% 50% 11% Andelen som sitter i ledningsgruppen är något högre bland de som har tillsvidareanställningar (58 %) och det är de egna företagarna som med sina 89 % drar upp genomsnittet. Intressant att notera är att hälften av de som har någon form av tidsbegränsad anställning sitter i ledningsgruppen. 7

8.1.4 Inom vilken arbetar du idag? Privat 69% 75% 66% Offentlig 25% 19% 28% Ideell 6% 6% 6% Förändringarna från 2011 är små och har egentligen bara resulterat i att 2012 års resultat ligger ganska nära resultatet för 2010 års undersökning. Det är en något lägre andel som arbetar inom privat, vilket vägs upp av motsvarande ökning i den offentliga n. Det är inga stora skillnader baserat på ålder, däremot är det en klart högre andel av marknadsförarna som jobbar inom den privata n (81 %). Den offentliga n är istället vanligare bland de som arbetar med information eller kommunikation (34 % respektive 31 %). De med tidsbegränsade anställningar finns i högre utsträckning inom den offentliga n (38 %). Det ideella arbetet är ungefär lika vanligt oavsett på vilka ledder resultaten skärs. 8.1.5 Inom vilket område arbetar du idag? Information 32% 33% 31% Kommunikation 66% 65% 66% Marknadsföring 45% 50% 44% Annat 22% 24% 22% Respondenterna kan ange flera svar på frågan eftersom man kan ingå i flera arbetsområden. Det är dock tydligt att de allra flesta arbetar inom kommunikation, med något lägre andelar inom information och marknadsföring. Jämfört med 2011 tappar alla områden något, även om tappet är mest märkbart för informationsområdet som går från 38 % till 32 %. Att alla områden tappar beror på att respondenterna i lägre utsträckning än i 2011 års undersökning svarat flera alternativ. Totalt har i år 1, 65 svar per respondent avgivits, en minskning från föregående års 1,76. Männen har precis som tidigare i något högre utsträckning gett flera svar än kvinnorna (1,71 mot 1,63). Andelen som arbetar med marknadsföring sjunker i takt med stigande ålder medan övriga områden inte har några tydliga trender baserat på ålder. Marknadsföring har sin högsta andel bland de som arbetar inom den privata n (54 %) medan kommunikation och information är vanligare bland de som arbetar inom offentlig eller ideell. Det går inte att utläsa några större skillnader baserat på anställningsform förutom att egenföretagare i högre utsträckning arbetar med marknadsföring (55 %). Att kombinera de olika områdena är vanligast för de som arbetar med information. Bland dessa är det hela 84 % som även jobbar med kommunikation och 48 % med marknadsföring. Precis som i tidigare undersökningar är det ungefär var fjärde respondent som anger ett annat område de arbetar inom idag. Det är även detta år en vid spridning av olika områden där de vanligast återkommande rör Affärs- och Verksamhetsutveckling, Journalistik, olika former av Webbrelaterade områden samt Försäljning, Inköp och Ekonomi. Andra svar rör Varumärkesfrågor, Digitala/Sociala medier/kanaler, PR/Press, Reklam, Public affairs och Media. Ytterligare en grupp är Coachning, Utbildning, Rekrytering och andra HR-områden. Marknadsanalys, CRM, Marknadsundersökningar, Översättning, Grafisk design/formgivning, Event, IT, Opinionsbildning, Produktutveckling, Projektledning, Ledarskap samt Administration är ytterligare exempel på relativt vanliga svar. 8

8.1.6 Vilken bransch arbetar du huvudsakligen inom? Reklam/PR/Information 16% 22% 13% Myndighet/Stat/Kommun 13% 11% 14% Konsult/Tjänsteföretag 10% 11% 10% Media/Förlag 7% 7% 7% IT/Telekom 6% 7% 6% Bank/Finans/Försäkring 5% 5% 5% Fackförbund/Intresseorganisation/Branschorganisation 5% 5% 5% Utbildning/Forskning 4% 3% 5% Detaljhandel 3% 3% 4% Bygg/Anläggning/Fastigheter 3% 2% 4% Hälso/Sjukvård/Landsting 3% 2% 4% Konsumentvaror/Drycker/Tobak 3% 3% 3% Tillverkningsindustri 3% 4% 2% Kraft/Energi 2% 2% 2% Kultur 2% 2% 2% Läkemedel/Medicin/Kemi 2% 2% 2% Transport/Spedition 2% 1% 2% Restaurang/Hotell/Turism 1% 1% 2% Elektronik/Teknik 1% 1% 1% Resor/Flyg 1% 1% 1% Gruv/Stål/Metall 1% 1% 0% Miljö 1% 0% 1% Skog/Massa/Papper 0% 0% 1% Annan bransch 7% 6% 8% 16 % av respondenterna arbetar i branschen Reklam/PR/ Information, med en högre andel bland männen. Därefter kommer den offentliga sidan med branschen Myndighet/ Stat/Kommun som har 13 % av respondenterna, med en något högre andel kvinnor än män. Den tredje största branschen är Konsult/Tjänsteföretag följt av Media/Förlag och IT/Telekom. Det betyder att de fem mest representerade branscherna är samma som 2011. Övriga branscher har relativt små andelar och det är inga stora skillnader mellan könen. Förändringarna från 2011 är förhållandevis små och även om någon bransch har förflyttat sig några platser upp eller ned på listan är det inte någon bransch som tydligt har ökat i andel bland respondenterna. Till årets undersökning slogs Bank/Finans ihop med den tidigare egna branschen Försäkring, vilket har gjort att den gemensamma branschen klättrat något på listan. Sett till ålder är det bland de yngre respondenterna som Reklam/PR/Information är mest vanligt, samtidigt som andelen som jobbar inom myndighet/stat/kommun samt konsult/ tjänsteföretag stiger med ålder. Myndighet/stat/kommun är självfallet också stor inom den offentliga n (51 %), där andra stora branscher är Utbildning/forskning (11 %) och Hälsa/sjukvård (8 %). Många av dem som framförallt jobbar med information eller kommunikation återfinns i branschen Myndighet/stat/kommun. En stor andel, 36%, av de som är egenföretagare har angett att de jobbar inom branschen Reklam/PR/Information vilket är en bidragande orsak till att branschen blir störst i undersökningen. 7 % av respondenterna har angett Annan bransch och då också fått möjligheten att skriva vilken. Återkommande svar där handlar om Ideella organisationer/bistånd/ngo, Spel, Bil-/Fordonsbranschen, Online gaming, Politik, Rekrytering, Apotek, Livsmedel och Svenska kyrkan. 9

8.1.7 Hur fick du det jobb du har idag? Platsannons/Internet 22% 19% 24% Professionella kontakter 16% 18% 15% Privata kontakter 16% 17% 15% Rekryteringsföretag/Headhunter 15% 14% 15% Internrekrytering 10% 9% 10% Platsannons/Print 6% 5% 7% Spontanansökan 3% 3% 3% Arbetsförmedlingen 2% 3% 2% Facebook 0% 1% 0% LinkedIn 0% 1% 0% Twitter 0% 1% 0% Annat sätt 9% 12% 8% Platsannons på Internet ligger i topp precis som tidigare år. De professionella kanalerna fortsätter långsamt plocka mark, där professionella kontakter på tre år har gått från 14 % till 16 % och Rekryteringsföretag har gått från 13 % till 15 %. Under samma tid har de privata kontakterna gått från 18 % ner till 16 %. Det är trögrörligt men det går att urskilja något bland de små rörelserna. De sociala medierna är inga stora rekryteringskanaler. Det är vanligare att män får jobb genom dem än kvinnor. Platsannonser på Internet är viktigare för yngre åldersgrupper medan professionella kontakter och platsannonser i print blir viktigare med stigande ålder. Privata kontakter och rekryteringsföretag är ungefär lika vanliga förekommande oavsett ålder. Privata/professionella kontakter är klart mindre betydelsefullt för den offentliga n, där är det istället platsannonser som är huvudvägen. Tidsbegränsade anställningar har respondenterna i högre utsträckning fått genom privata kontakter, medan tillsvidareanställningar har en övervikt på professionella kontakter. Det finns vissa regionala skillnader, andelen som fått jobb via rekryteringsföretag/headhunter är t ex betydligt högre i de tre storstadsregionerna än i övriga delar av landet. Bland de som har angett något annat sätt är det en klar majoritet som startade sitt företag, och några som uppger att de fått sitt jobb genom att först göra praktik eller vara uthyrd via bemanningsföretag på arbetsplatsen. 10

8.2 Yrkesutveckling 8.2.1 Skulle du vilja byta jobb inom det närmaste året? Ja 61% 61% 61% Nej 39% 39% 39% Undersökningen visar på att det är en något lägre andel som vill byta jobb inom det närmaste året jämfört med tidigare år. 2008 låg det på 64 % och därefter har det minskat med cirka en procentenhet per år till 2012 års 61 %. Det verkar som att respondenterna är något mer nöjda med det jobb de har idag än vad de var tidigare. Det finns ingen tydlig skillnad baserat på kön eller ålder. Bland de som arbetar inom ideell är det dock något större andel (64 %) som vill byta jobb det närmaste året. De som har en tidsbegränsad anställning är också något mer benägna att byta (68 %) medan de som är egenföretagare verkar vara mest nöjda med tillvaron då det bara är 48 % som vill byta. 11

8.2.2 Vilken/vilka kanaler/vägar anser du vara bäst för att hitta ett nytt jobb? Professionella kontakter 66% 66% 66% Rekryteringsföretag/Headhunter 53% 52% 54% Privata kontakter 52% 52% 52% Platsannons/Internet 42% 39% 44% Internrekrytering 15% 14% 16% Spontanansökan 12% 12% 12% LinkedIn 12% 12% 11% Arbetsförmedlingen 8% 8% 7% Platsannons/Print 5% 6% 5% Twitter 3% 4% 3% Facebook 2% 2% 2% Annat sätt, vilket: 1% 2% 1% 2011 nådde betydelsen av professionella kontakter ett nytt högsta resultat med 66 % men efter 5 års konstant ökning har det nu avstannat och ligger kvar på samma nivå 2012 som 2011. I och med att betydelsen av privata kontakter minskar några procentenheter går rekryteringsföretag upp till en andra plats på listan. Platsannons på internet och internrekrytering ligger på samma nivå som tidigare medan spontanansökan minskar tre procentenheter. LinkedIn är för första gången utbrutet ur tidigare års formulering Sociala nätverk, t.ex. Facebook och får direkt 12 % av egen kraft. Andra sociala nätverk kommer längre ner på listan, där Twitter placerar sig bättre än Facebook. Slutligen ökar Arbetsförmedlingen något, upp till 8 % från 6% och Platsannons/Print går ned till 5 % från 6%. Skillnaderna mellan könen är precis som tidigare små, kvinnor anger i något högre utsträckning Rekryteringsföretag, Platsannons/Internet och Internrekrytering som de bästa kanalerna för att hitta nytt jobb medan männen tror något mer på arbetsförmedlingen, platsannonser i print och Twitter. I den yngsta åldersgruppen anser man att de privata kontakterna med 63 % är lika viktiga som professionella kontakter. Spontanansökningar och internrekrytering är fortsatt viktigare bland de yngsta respondenterna, tillsammans med Twitter som får 9 % i den yngsta åldersgruppen. Rekryteringsföretag tillsammans med professionella kontakter är klart viktigare i de äldre åldersgrupperna. I den offentliga n anses platsannonser viktigare än i den privata n. I den ideella n är det däremot tydligt att professionella eller privata kontakter anses vara viktiga vägar för att hitta ett nytt jobb. Platsannonser är mer intressant i den offentliga n, oavsett om det är på internet eller i print, men de visar även ett större intresse för internrekrytering och ett mindre för privata kontakter. Tillsvidareanställda (och egenföretagare) förlitar sig i högre utsträckning på professionella kontakter medan tidsbegränsat anställa föredrar de privata kontakterna. Vid en jämförelse med hur respondenterna hittade sitt senaste jobb uppenbarar sig fortfarande samma mönster som tidigare år. De allra flesta, 22 %, fick sitt jobb genom Platsannons/Internet medan Professionella och Privata kontakter kom på delad andra plats på 16 %. Därefter kom Rekryteringsföretag på fjärde plats med 15 %. Även om de fyra första alternativen är samma i de två frågorna visar resultatet att respondenterna i allt högre utsträckning tenderar att överskatta betydelsen av professionella kontakter och underskatta betydelsen av platsannonser när de själva anger vilka kanaler de tror är bäst för att hitta ett nytt jobb. 12

8.2.3 Kan du tänka dig en annan anställning än fast anställning? Ja 60% 64% 58% Nej 40% 37% 42% Efter ett års uppehåll är frågan om anställningsform tillbaka. 6 av 10 respondenter kan tänka sig en annan anställningsform än tillsvidareanställning, vilket är en minskning från 2009 och 2010 års 64 %. Män är något mer benägna att acceptera andra anställningsformer än kvinnor. Respondenter mellan 31-50 år kan i högre utsträckning endast tänka sig tillsvidareanställningar medan både yngre och äldre respondenter är mer öppna för andra alternativ. Bland de som idag är tidsbegränsat anställda är det 13 % som egentligen bara kan tänka sig en fast anställning vilket borde innebära att de inte är speciellt nöjda med sin jobbsituation idag. 8.2.3.1 Vilka tycker du är fördelarna med annan anställning än fast anställning? Frihet/Flexibilitet 60% 66% 58% Får prova på olika branscher 37% 35% 39% Breddar min kompetens 37% 31% 39% Kan bättre styra arbetstid och fritid 32% 35% 30% Möjlighet att arbeta i projekt 24% 20% 25% Större möjligheter att delta i förändringsoch utvecklingsprocesser 20% 17% 21% Kan tjäna mer pengar 19% 27% 15% Större utmaning 15% 14% 15% Meriterande 12% 11% 12% Konsultstatus 7% 7% 6% Annat 5% 4% 5% Det är framförallt en större frihet som lockar med andra anställningsformer än fast anställning. Att prova på olika branscher och bredda kompetensen är andra orsaker som gör andra anställningsformer intressanta. På fjärde plats kommer frihetsaspekten återigen upp, nu genom att det blir lättare att styra arbetstid och fritid. Att tjäna mer pengar och få en konsultstatus är förvisso intressant för en del respondenter, men inte alls på samma nivå som möjligheten till ett fritt och omväxlande jobb. Bland yngre respondenter och tidsbegränsat anställda är det viktigare med att prova olika branscher medan äldre och tillsvidareanställda är mer inriktade på att det ger en ökad frihet. De som svarat Annat kunde också skriva en kommentar till sitt svar och de kommentarerna handlar i stor utsträckning om att det är bättre än inget jobb alls, även om det inte finns några tydliga fördelar. De kan alltså tänka sig en tidsbegränsad anställning när de är så illa tvungna men det är inget de skulle välja själva. Några uppger även att det ökar chansen att hitta ett fast jobb senare. 13

8.2.3.2 Varför kan du inte tänka dig en annan anställningsform än en fast anställning? Ekonomisk trygghet (har familj, hus, lån, försörjningsplikt, fasta utgifter behov av fast inkomst) 79% 77% 80% Otryggt/osäkert (vill ha säkerhet/trygghet istället för osäkerhet och stress) 36% 32% 38% Vill vara en del av företaget 33% 31% 34% Ej långsiktigt (kontinuitet viktigt det är långsiktighet som gäller) 29% 39% 25% Vill inte hamna i vikariefacket/vill inte söka nya jobb hela tiden 25% 20% 27% Har fast anställning idag, varför byta? (Har vant mig vid det) 23% 26% 22% Åldern (hög ålder, risk att bli först ut, riskfyllt vid hög ålder, svårt att få nya jobb då) 8% 7% 9% Har provat/vill inte ha (trivdes inte, inte värt det, mycket arbete) 6% 8% 6% Annat 2% 3% 1% Bland de som inte kan tänka sig en annan anställningsform än fast anställning är den stora orsaken att de har ett behov av ekonomisk trygghet. Andelen har ökat från 76% till 79% sedan 2010. De har familj, hus och ett behov av att veta att det kommer in pengar varje månad för att inte hela tillvaron ska kullkastas. Den trygghetskänslan återkommer även i det näst mest populära alternativet och först på tredje och fjärde plats kommer att det är viktigt att känna att man långsiktigt är en del av företaget och dess kultur. Lite längre ner på listan kommer de alternativ som speglar att det mycket handlar om bekvämlighet. Antingen har respondenten vant sig vid att ha en fast anställning och har ingen lust att byta från det eller så vill man inte byta för att man redan har provat en tidsbegränsad anställning och inte trivdes med det. Den ekonomiska tryggheten är ännu starkare för dem mellan 30-50 år medan yngre respondenter i högre utsträckning helt enkelt svarar att de vill ha säkerhet/trygghet. Bland de som idag är tidsbegränsat anställda är det 20 % som svarar att de nu har provat det och inte trivs. 14

8.2.4 Vilka företag inom de branscher som är angivna nedan tycker du är bäst på att kommunicera? Varför? Byggverksamhet Försäkring Transport Myndigheter Skanska 27% If 39% SJ 20% Skatteverket 32% JM 23% Länsförsäkringar 17% SAS 14% Försäkringskassan 9% NCC 15% TryggHansa 13% SL 9% Polisen 7% PEAB 9% AMF 8% DHL 8% Försvaret 6% ByggMax 4% Folksam 6% Norwegian 7% Pensionsmyndigheten 3% Bauhaus 2% Skandia 5% Bring 4% Trafikverket 3% Veidekke 1% Agria 3% Posten 3% Regeringen 2% Annat 19% Annat 10% Annat 35% Annat 38% Antal svar 1 135 1 350 1 072 1 136 Respondenterna var inte helt överens med varandra om vad som menades med byggverksamhet. För en del var det byggvaruhus som Bauhaus eller ByggMax, medan det för andra var byggföretag som JM och NCC. Till slut var det dock byggföretagen som drog det längsta strået och då var det Skanska som stod som segrare i kategorin, några procentenheter före JM. Motiveringarna för Skanska spänner över många olika frågor men många återkommer till att det är ett globalt företag som tar sig an stora projekt och synliggör detta. Deras kommunikation är tydlig med avseende på avsändare, varumärke, budskap och profil, vilket bottnar i en stark värdegrund. De har en bra webbnärvaro och en i övrigt välregisserad kommunikation där de på ett bra sätt för fram ett hållbarhetsfokus. Försäkringsbolagen var en lättare kategori att definiera och den ganska klara vinnaren i kategorin är If, med mer än dubbelt så många röster som tvåan Länsförsäkringar. Lugn vi hjälper dig har tydligt satt sig i respondenternas medvetande. En sammanhållen kommunikationsstrategi med fokus på trygghet är precis vad det ska handla om för ett försäkringsbolag. If gör bra och rolig reklam i flera kanaler som konsekvent och trovärdigt visar att du som kund kan lita på att du kommer att få hjälp när du behöver det. Transportbranschen visade sig precis som byggbranschen vara svårdefinierad för respondenterna. Framförallt fanns det en osäkerhet om det var person- eller varutransport som efterfrågades. De tre topplaceringarna gick dock till persontransporten där SJ vann före SAS och SL. Att SJ tar hem segern beror i huvudsak på att de är aktiva och snabba i sociala medier. Framförallt nämner respondenterna deras Twitteroch Facebookinlägg där de ständigt är synliga. I sin kommunikation erkänner de att det finns brister i deras erbjudande och visar samtidigt att de vill bättra sig. De har ibland haft ett gott mått av självdistans i sin reklam vilket respondenterna ser som positivt. Först bland varutransportbolagen kom DHL som slog sig in på fjärde plats, precis före Norwegian. Bring och Posten utgör de sista av de topplacerade företagen men det finns en lång svans av företag i och med att gruppen Annat utgör mer än en tredjedel av svaren. Även bland myndigheter fanns det en stor andel som svarat Annat, men även en väldigt tydlig vinnare i Skatteverket. Skatteverket är ett bra exempel på en myndighet som på ett modernt och enkelt sätt kommunicerar begripligt och tydligt kring en jobbig fråga (deklarationen). De får många bifall för sin hemsida med många lättillgängliga e-tjänster och fullständig information. Även kontakten med kundtjänst får beröm för proffsigt och kunnigt bemötande. Efter skatteverket var det jämnt om topplatserna och de som kom längst fram blev slutligen Försäkringskassan, Polisen och Försvaret. 15

8.2.5 Vilket av nedanstående kommunikationsteam tycker du varit bäst under 2011? Apoteket Ann Carlsson, VD Eva Fernvall, Varumärkesdirektör 43% 32% 48% Volvo Personvagnar Stefan Jacoby, VD Olle Axelsson, Chef Public Affairs Richard Monturo, Global Marketing Director 24% 38% 19% Swedbank Michael Wolf, VD Thomas Backteman, Koncerkommunikationsdirektör 19% 18% 19% Linnéuniversitetet Stephen Hwang, Rektor Malin Blom, Kommunikationschef 14% 13% 14% Årets Kommunikationsteam är en utmärkelse som tilldelas VD och kommunikationschef i verksamheter som utmärkt sig för sitt kommunikationsarbete under året. Nomineringarna tas fram av Sveriges Annonsörer, Sveriges Informationsförening, Sveriges Marknadsförbund och. I år var Apoteket, Linnéuniversitetet, Swedbank och Volvo Personvagnar nominerade med motiveringarna: Apoteket AB Ann Carlsson (VD) och Eva Fernvall (Varumärkesdirektör) Apoteket fortsätter visa att gammal är äldst. När avregleringen av apoteksmarknaden börjat försvinna ut ur nyhetsflödet och marknadsbilden klarnat så är det tydligt att Apoteket inte bara lyckats försvara sin position, utan också lyckats utveckla bilden av varumärket. Vem hade kunnat tro att det skulle gå så snabbt från stränga apotekare och receptbelagda mediciner till ett modernt hälso- och livsstilsföretag? Linnéuniversitet Stephen Hwang (rektor) och Malin Blom (Kommunikationschef) En väl genomtänkt strategi och ett strålande på exempel på konsekvent agerande från idé till genomförande där man använt marknadsförarens hela palett. Linnéuniversitetet har på kort tid lyckats skapa ett nytt starkt varumärke och visat att man med marknadsföring på hög nivå kan få 1+1 att blir något mycket större än två. Resultatet är ett väl sammanhållet koncept som lett till ett fantastiskt resultat för såväl produkten som regionen. Swedbank Michael Wolf (VD) och Thomas Backteman (Koncernkommunikationsdirektör) En VD som jobbar nära sin kommunikationsdirektör, vilket skapar förutsättningar för en effektiv kommunikation. Swedbank har etablerat ett kommunikationsteam som är nytänkande, modiga, snabba, som ligger steget före och samtidigt är öppna och transparenta. Styrkan syns inte minst genom en ledande position vad gäller integrerade kommunikationslösningar. Slutresultatet? En bank som vågar synas och höras även i kristider. Volvo Personvagnar Stefan Jacoby (VD), Olle Axelson (Chef Public Affairs) och Richard Monturo (Global Marketing Director) Den senaste tiden har det blåst snålt kring biltillverkarna i Sverige, men Volvo har inte låtit de hårda vindarna bromsa kommunikationen. Tvärtom, kommunikationsteamet har tagit ett globalt grepp och vågat utveckla och bredda sitt varumärke under krisen. Resultatet är att Volvo lyckats genomföra en positiv varumärkesförflyttning till bilar med miljö i fokus, utan att tappa etablerade poänger inom säkerhet. Apoteket fick flest röster men respondenterna är inte helt eniga i sitt val, även om Apoteket som helhet tar hem en storseger. Bland männen vann Volvo Personvagnar med 38% av rösterna, jämfört med 31% för Apoteket, men eftersom nära nog hälften av de kvinnliga respondenterna ville se Apoteket som vinnare så blev det också så. Uppdelat på övriga grupper har Volvo en starkare ställning bland äldre respondenter, på bekostnad av Apoteket. Regionalt är det bara i Göteborgsregionen som Volvo får mer stöd än Apoteket (41 % mot 35 %). Störst andel röster, 33%, får Linnéuniversitetet i den region de själva verkar, men även i den regionen tar Apoteket hem segern med 35% av rösterna. 16

8.2.6 Vad tror du kommer att påverka kommunikatörens yrkesroll på 5 10 års sikt och på vilket sätt? 2583 respondenter (exklusive Vet ej ) ville ge sin syn på framtiden, en sammanfattning presenteras här. Precis som förra året är kommunikatörerna rörande överens om att den faktor som allra mest kommer att påverka yrkesrollen är den fortsatta framväxten av sociala medier. Framväxt både genom teknikutveckling och genom mediekanalsutveckling. Nya kanaler/medier kommer att etablera sig i den takt som tekniken tillåter vilket leder till ett kraftigt ökat brus och svårighet att nå stora målgrupper genom en enda kanal. Som kommunikatör kommer det att kännas som att tekniken alltid ligger steget före och det är bara att försöka hänga med så gott det går. Inte bara blir medielandskapet mer komplext, det kommer också att snurra allt snabbare och det gäller att ha koll på hur man agerar. Mottagarna av kommunikation kommer i högre utsträckning att förvänta sig en nästintill personlig kontakt och total transparens från företaget. Det går inte att gömma oönskad information längre, den måste hanteras. Respondenterna är lite oense om vilken riktning det här kommer att ta för kommunikatören. En del är inne på att yrket kommer att bli bredare och att en kommunikatör inte kan vara specialist inom ett visst område utan måste kunna lite av varje och snarare ha en sammanhållande roll så att informationen som går ut är någotsånär lik i olika kanaler. Andra tror att det tvärtom kommer att krävas många fler specialister, som verkligen har koll på sitt specifika område och utvecklingen inom det. Det behöver kanske inte vara en motsats, många skulle nog säga att båda rollerna kommer att krävas om 5-10 år. Oavsett om kommunikatören kommer att bli en specialist eller generalist kommer kommunikation och därmed kommunikatörer att bli allt viktigare för företagen, både internt och externt. Den strategiska betydelsen av bra kommunikation kommer att öka värdet på professionella kommunikatörer. 8.2.7 Vilka nya yrken inom kommunikationsområdet tror du kommer att finnas om 5-10 år? 1968 personer har svarat på frågan (exklusive de som svarat Vet ej ), med en rik flora av nya yrken. Nedan är en sammanfattning. Av svaren att döma är sociala medier fortsatt hett inom kommunikationsområdet om 5-10 år. En tydlig roll som en del respondenter uppger redan finns hos vissa företag idag är Social Media Manager, med ett övergripande ansvar för närvaron i sociala medier. Förutom den specifika rollen finns det utrymme för fler planerare och strateger inom området såsom Content managers, kanalsamordnare och kommunikationskoordinatorer. Dock handlar de flesta svaren om en ökad specialisering. Det kommer att bli mer och mer viktigt att vara väldigt kunnig inom ett smalt område för att kunna tränga igenom bruset. Fler specialister på olika områden inom sociala medier alltså både vad gäller specifika kanaler men även roller som lingvister, beteendevetare, olika former av Appspecialister/- jurister/-kommunikatörer med mera. Det kommer även att behövas personal som hanterar CSR-frågor, är bloggansvariga, analyserar utfallet av sociala medier och inte minst jobbar med företagets image. Både utåt i form av en reputation manager men även med personalfokus i form av en Employer brandingansvarig. 17

8.3 Sociala medier För tredje året i rad följer undersökningen hur sociala medier används i företagens kommunikationsarbete. 8.3.1 Vilka av nedanstående sociala medier använder ditt företag idag i sitt kommunikationsarbete? Alla Privat Offentlig Ideell Facebook 77% 76% 75% 90% Twitter 52% 50% 54% 70% YouTube 48% 45% 51% 66% LinkedIn 34% 42% 18% 15% Företagets blogg 34% 35% 28% 48% Skype 14% 17% 7% 17% Flickr 14% 13% 15% 26% Google + 12% 14% 8% 8% Annat: 9% 9% 10% 14% Mitt företag använder inte sociala medier i kommunikationsarbetet idag. 13% 13% 17% 7% Sociala medier har under 2011 fortsatt att stärka sin position bland företagen. Förra året var det en högre andel av företagen som använde någon form av sociala medier i kommunikationsarbetet jämfört med 2010 års undersökning och den trenden har fortsatt. Nu är det 13 % av företagen som inte använder sociala medier i kommunikationsarbetet idag, en nedgång från 2011 års 19 % och 2010 års 32 %. Det är en snabb utveckling! Facebook har tidigare varit dominerande och fortsätter vara det och går från att finnas som kommunikationskanal hos 69 % till 77 % av företagen. Årets bästa klättrare är dock Twitter som behåller sin andraplats men ökar med 20 % från 43 % till 52 %. Även YouTube och LinkedIn har tvåsiffriga tillväxttal och det är först Företagets blogg som visar en mer modest tillväxttakt på 3 %. Nya alternativ i årets undersökning var Skype, Flickr och Google+ som alla finns på ungefär lika stor andel av företagen. Det är den ideella n som även fortsatt är bäst på att använda de flesta olika sociala medierna. Undantaget är LinkedIn som är klart mer använt i den privata n. Att sociala medier är större än bara giganterna är enkelt att förstå vid en läsning av de öppna svaren. Där kommer många aktörer upp, såsom Bambuser, Instagram, Lync, MSN, Mynewsdesk, Scribd, Slideshare, Tumblr, Vimeo, Wikipedia och Yammer. En del skriver även mer generellt om att de använder appar, den egna hemsidan, intranätet mot anställda och olika bloggportaler. Positioneringstjänsterna från förra året har dock nästan helt försvunnit från de öppna svaren. 18

8.3.1.1 I vilket syfte använder ditt företag sociala medier? Alla Privat Offentlig Ideell Relationsskapande 87% 87% 84% 96% Varumärkesbyggande 77% 79% 72% 78% Snabbhet i kommunikationen 54% 50% 63% 63% Ökad försäljning 30% 38% 10% 20% För att det är kul 15% 16% 11% 19% För att hantera en kris 11% 8% 18% 14% Vet ej 2% 2% 2% 1% För två år sedan frågade kommunikatören om vilka risker/ möjligheter som fanns med sociala medier. Ett återkommande svar då var att företagen måste förstå att det inte är en försäljningskanal utan en relationsbyggande kanal för tvåvägskommunikation där företagen måste vara aktiva och trovärdiga för att kunderna ska uppfatta det som ett seriöst företag. Detta verkar företagen ha tagit till sig då resultatet av ovanstående fråga i årets undersökning visar att de i första hand använder sociala medier som ett relationsskapande och varumärkesbyggande verktyg. Att det går snabbt att arbeta med är också ett viktigt syfte och först på fjärde plats kommer den direkta försäljningspåverkan. De olika erna är tydligt överens om ordningen på de olika alternativen, om än inte styrkan på varje alternativ. En skillnad mellan erna finns dock när det gäller att använda sociala medier för att hantera en kris. Den orsaken är mer utbredd inom offentlig och ideell än i den privata n. 19

8.3.1.2 Varför använder ditt företag inte sociala medier i sitt kommunikationsarbete? Alla Privat Offentlig Saknas strategi 41% 41% 42% Omogen kultur på arbetsplatsen 26% 25% 25% Saknas tid 25% 27% 22% Saknas personal 23% 26% 18% Okunskap 16% 18% 12% Inte tillåtet enligt företagets policy (exempelvis p g a banksekretess) 14% 12% 20% Inkompetent företagsledning 9% 12% 5% Annat 15% 14% 17% Vet ej 31% 29% 40% Fortfarande är avsaknad av strategi och en omogen kultur på arbetsplatsen de vanligast förekommande orsakerna till att företag inte använder sociala medier. Att det saknas tid och/ eller personal är också vanligt medan okunskap och att det skulle vara en inkompetent företagsledning minskar sin betydelse jämfört med förra årets undersökning. Däremot finns det en svag ökning i att det inte är tillåtet enligt företagets policy vilket kanske speglar att en växande andel av företagen som är villrådiga i ämnet för närvarande hanterar det genom att göra det till en icke-fråga. Den enda tydliga skillnaden mellan privat och offentlig är att okunskap och oförstående företagsledningar verkar vara mindre vanligt förekommande i den offentliga n, som istället har en högre andel som uppger att det inte är tillåtet enligt policy. Respondenterna hade även möjlighet att ge egna kommentarer och där var det precis som tidigare framförallt olika varianter av att det inte fanns något behov i deras bransch/ för deras företag att synas i sociala medier. Det passar inte för alla helt enkelt. Andra uppgav att de var egenföretagare och inte hade den tiden att lägga på sociala medier, eller såg inte att det överhuvudtaget skulle behövas för deras möjligheter att få nya uppdrag. Den ideella n hade bara 12 respondenter på frågan, därför utelämnas resultatredovisningen för dessa här. 20

8.3.2 Ser ditt företag resultat av arbetet med sociala medier? Alla Privat Offentlig Ideell Ja 54% 55% 50% 66% Nej 15% 16% 15% 8% Vet ej 31% 30% 35% 26% Jämfört med föregående års undersökning är det bara små förändringar i resultatet. Förvånande nog minskar andelen som svarar Ja något, framförallt till förmån för Vet ej-andelen. Nyttan med sociala medier verkar därmed fortfarande vara ett diskussionsämne ute på arbetsplatserna. Även om respondenter från den ideella n är lite mer övertygade om att man ser resultat har även deras vet ej-andel ökat kraftigt från förra året. 632 av de respondenter som svarade Ja skrev även en kommentar till sitt svar. Många av kommentarerna tog upp mjuka värden som till exempel att de upplevde att de hade fått en personligare kontakt till sina kunder men att det var svårt att mäta resultatet på mjuka värden. Andra skrev mycket om fördelarna med mediet att det går snabbt, är billigt, lätt att använda och underlättar en dialog med kunderna. De som skrev om mätbara resultat var mer inne på antal gilla, followers, trafik till hemsidan mm än ekonomiska nyckeltal. Det är ganska svårt att sätta ett värde på en follower. De allra mest konkreta uppgav bland annat att de hade fått 50 % av sina kunder tack vare sociala medier, eller att de såg resultat genom att de hade haft mer framgång i rekrytering av yngre medarbetare den vägen än genom andra kanaler. Bland de som har svarat Nej har 141 respondenter kommenterat sitt svar. Inte än är en bra sammanfattning på deras kommentarer. De uttrycker att det har gått för kort tid, att de precis har börjat, att det är under utveckling, att de inte riktigt har kommit igång med att mäta, och så vidare. Mindre återkommande svar handlar om att det är en B2B-verksamhet där sociala medier inte är lika användbart eller att de inte har försäljning online vilket gör det svårare att mäta. 21

8.3.3 Vem eller vilka ansvarar för arbetet med sociala medier på ditt företag? Alla Privat Offentlig Ideell Webbansvarig/webbredaktör 31% 26% 42% 54% Kommunikationschef 22% 17% 31% 34% Marknadschef 18% 24% 6% 8% PR-person 14% 16% 8% 16% Social media manager 13% 14% 11% 13% Projektledare 12% 13% 10% 15% VD 10% 12% 3% 8% Informationschef 9% 8% 11% 10% Journalist/pressperson 9% 6% 12% 20% Kundkommunikatör 8% 7% 8% 6% Kundtjänst 5% 5% 6% 3% Säljare 2% 3% 0% 0% Annan 18% 19% 18% 16% Ingen är ansvarig 6% 6% 6% 6% Det är fortsatt högst andel som svarar Webbansvarig/ Webbredaktör som den som ansvarar för arbetet med sociala medier och precis som förra året kommer Kommunikationschef och Marknadschef på andra och tredje plats. Listan med alternativ utökades 2012 och det var även möjligt för respondenterna att ge fler än ett svar, vilket gör att mer exakta jämförelser mot föregående år är svåra att göra. Alternativet Ingen är ansvarig fortsätter dock att minska för tredje året i rad, vilket är rimligt i takt med att mediet mognar och fler företag kommer igång med att använda sociala medier. Vid en jämförelse mellan erna blir det tydligt att marknadschefer som ansvariga för sociala medier är i första hand en företeelse i den privata n. I den ideella n får istället exempelvis Journalist/Pressperson en större andel av svaren även om webbredaktörerna utgör en klar majoritet. 18 % av respondenterna uppger att de har en Annan ansvarig för arbetet med sociala medier. I kommentarerna framgår att de som har svarat Annan ofta själva har rollen som ansvarig, eller att de är egenföretagare. Att ha en digital manager/specialist som är ansvarig för sociala medier-arbetet är också relativt vanligt. Något mindre förekommande är att informatör/informationsansvarig, kommunikationsstrateg, marknadsstrateg/-kommunikatör, produktansvarig, HR eller Creative Director är ansvarig. 8.3.4 Anser du att kraven på dig som kommunikatör ökat genom användningen av sociala medier? Alla Privat Offentlig Ideell Ja 77% 79% 73% 78% Nej 23% 21% 27% 22% Nästan tre fjärdedelar av respondenterna, med liten spridning mellan erna, upplever att kraven på dem har ökat genom användningen av sociala medier. 22

8.3.4.1 På vilket sätt anser du att kraven har ökat? De respondenter som svarade ja på föregående fråga fick sedan svara på denna öppna fråga. 1861 respondenter tog chansen att svara på detta och en sammanfattning av deras svar återges nedan. Svaren i sin helhet återfinns i bilaga. De flesta kommentarer kretsar kring begreppen fler kanaler och snabbare. Med fler kanaler menas att det inte bara är ytterligare en mediekanal som har tillkommit utan en flora av nya sociala medier, som var och en egentligen kräver en strategi för att avgöra hur de ska användas på ett bra sätt. Dessutom innebär de nya kanalerna ett nytt sätt att kommunicera, där man går från reklam till dialog. Både det skiftet i sig men också att en organisation överhuvudtaget ska finnas i de sociala medierna är något som respondenterna upplever att de ofta får lägga arbetstid på att förklara internt. De som arbetar med sociala medier har dessutom fått ett bredare ansvar där de ibland förväntas kunna allt kring dem, både vad gäller hur de rent tekniskt fungerar men också hur specifika regelverk ska appliceras på kommunikationen i sociala medier. Tillvaron för kommunikatörerna har blivit mer komplex i och med de sociala medierna. Inte bara behöver de ofta agera snabbare rent kommunikationsmässigt, de upplever också att de behöver vara mer tillgängliga och lägga mer jobb på just de sociala medierna, vilket utgör ett naturligt ökat krav. Det tar tid att använda sociala medier om man vill göra det bra, det krävs ett annat tonläge där företaget är mer närvarande, personligt och öppet i sin kommunikation. Ett ökat brus kräver nya strategier och det är svårt att hinna få tid till att utveckla strategier när allt ska vara uppdaterat alltid, helst redan igår. Utöver den egna närvaron i sociala medier har omvärldsbevakningen blivit svårare att genomföra, både för att fler kanaler dyker upp på radarn men också för att det är svårt att värdera ett enskilt blogginlägg. 8.4 Kommunicera i kris I år skiftar undersökningen fokus från transparens till kommunikation i kris. Vi ser tillbaka på 2011 som ett händelserikt år. Ett år där den ena krisen avlöste den andra. Den ekonomiska krisen i euroområdet har präglat den andra delen av året, men det är inte enbart ett år präglat av ekonomisk oro. Det har också uppstått kriser i det politiska livet och hos företag och i organisationer. Vissa har avvärjts på tidigt stadium och har aldrig utvecklats vidare, andra har exploderat och fått allvarliga följder för företag, organisationer och enskilda individer. Vi tycker att det finns en stark koppling mellan kris och kommunikation och har därför valt Kommunicera i kris som årets tema. 23