STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: SÅ REKRYTERAR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN

Transkript

1 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: SÅ REKRYTERAR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN

2 Sammanfattning En avgörande faktor för ett företags framgång är att rekrytera rätt kompetens och ansträngningarna är stora för att undvika dyra felrekryteringar. Hur går Sveriges rekryteringsansvariga tillväga vid sina rekryteringar nu när sysselsättningen förväntas nå den högsta tillväxten på nästan två år? Stockholms Handelskammare och affärsinformationsföretaget Bisnode har för sjätte året i rad genomfört en kvantitativ rikstäckande undersökning bland landets rekryteringsansvariga för att få svar på det. Undersökningen visar att allt färre företag har en policy för sin rekrytering samtidigt som rekryterarna upplever att bakgrundkontrollerna ökar. Även om 70 procent av företagen har någon form av policy eller rutiner för bakgrundskontroller så är det ändå en nedgång i jämförelse med tidigare år. Och totalt sett ökar bakgrundskontrollerna, vilket är en tydlig trend sedan Referenstagning är fortfarande den vanligaste bakgrundskontrollen men internetsökningar på kandidater via sökmotorer såsom Google ökar i betydelse för sjätte året i rad. Även sociala medier såsom bloggar, Twitter, Linkedin och Facebook spelar en allt större roll i företagens bakgrundskontroller. Att kontrollerna via sociala medier ökar har varit en trend i flera år. Den trenden fortsätter. Företag i den privata sektorn tenderar att undersöka alkohol- och drogtester, göra kreditupplysningar och kontrollera betalningsanmärkningar, engagemang i andra företag, sociala medier samt hälsokontroller i betydligt större utsträckning än arbetsgivare i den offentliga sektorn. Arbetsgivare i offentliga sektorn lägger större vikt vid att undersöka utbildningshistorik, brottsdomar och stämningar, samt använder sig av till exempel Google i sina bakgrundskontroller i större utsträckning än vad som är fallet för privata företag. Undersökningen visar att bemannings- och rekryteringsföretagen kommer att förmedla allt fler jobb i framtiden. Två tredjedelar av företagen anger att de sällan eller aldrig anlitar Arbetsförmedlingen vid rekrytering. Både arbetsgivare och arbetssökande har minskat sin användning av Arbetsförmedlingens tjänster och allt fler rekryterar och söker jobb helt utan Arbetsförmedlingens medverkan. 2

3 Konjunkturläget stärks Fyra kvartal i följd har konjunkturen stigit i till exempel Stockholms län och därmed kan den tidigare negativa trenden konstateras bruten och konjunktursignalerna ser ljusare ut än på länge för hela Sverige. Även arbetsmarknaden stabiliseras nu, men långsamt. Konjunkturundersökningen för Stockholms län, Stockholmsbarometern, fastställer i senaste rapporten för kvartal fyra år 2013 att sysselsättningen totalt sett minskar. Och det för sjätte kvartalet i följd. För Stockholms näringsliv uppnår sysselsättningen ett nettotal 1 på -18, vilket är den lägsta noteringen år Under fjärde kvartalet minskade antalet anställda i de flesta branscherna, men den var särskilt kraftig inom bygg- och tillverkningsindustrin. Livsmedelshandeln och sällanköpsvaruhandeln är de branscher som visar på en positiv trend där sysselsättningen fortsätter att öka. Prognosen för arbetsmarknaden under 2014 års första kvartal, är enligt Stockholmsbarometern, totalt sett positiv. Nettotalet för förväntan om sysselsättningen i hela näringslivet för nästa års första kvartal mäter 7, vilket är en positiv spegelbild av motsvarande noteringen från förra kvartalet på -7. Sambandet mellan tillväxt och sysselsättning n Antal anställda, förväntan n Antal anställda, utfall n Konjunkturindikator KÄLLA: STOCKHOLMSBAROMETERN FJÄRDE KVARTALET BRIST PÅ KOMPETENS INOM DATABRANSCHEN Totalt sett mäter samtliga branscher låga andelar företag som lider av brist på kompetens och arbetskraft under kvartal fyra. Databranschen står dock ut från mängden då 30 procent av företagen uppger brist på kompetens. Det är en ökning från 14 procent från föregående kvartal. 1 Nettotal är saldot mellan andelen företag som angett en ökning respektive en minskning för en viss faktor. 3

4 Brist på arbetskraft n Näringslivet n Byggindustrin n Databranschen n Uppdragsverksamhet Näringslivet Databranschen Byggindustrin Uppdragsverksamhet KÄLLA: STOCKHOLMSBAROMETERN FJÄRDE KVARTALET Konjunkturen som helhet i Stockholms län fortsatte att stärkas under fjärde kvartalet 2013 och det skedde i snabbare takt än tidigare. Osäkerheten bland företagen är visserligen fortsatt påtaglig, men den tidigare långsiktigt vikande trenden tycks bruten. Oron har sin bakgrund främst i den ekonomiska utvecklingen i utlandet, särskilt i södra Europa. Prognoserna för första kvartalet år 2014 är positiva för flertalet av branscherna. Sysselsättningen förväntas att öka, särskilt i uppdragsverksamheten och databranschen. Byggindustrin minskade kraftigt under fjärde kvartalet 2013, men även för den branschen ser det ljusare ut under första kvartalet 2014 då sysselsättningen väntas öka för första gången på sex kvartal. I tillverkningsindustrin väntas antalet anställda minska kraftigt. Men totalt sett förväntas sysselsättningen nå den högsta tillväxten på två år. Förväntan Q1 30 Data branschen Tillverkning Bygg Motor Partihandel Sällanköpshandel Livsmedelshandel Uppdragsverksamhet n Förväntan Q4 n Utfall Q4 n Förväntan Q1 KÄLLA: STOCKHOLMSBAROMETERN FJÄRDE KVARTALET

5 Bakgrundskontroller vid anställningar Att rekrytera rätt kompetens är en avgörande faktor för företagens framgångar och ansträngningarna är stora för att undvika dyra felrekryteringar. Vi har för sjätte året i rad genomfört en kvantitativ och rikstäckande undersökning bland Sveriges rekryteringsansvariga för att ta reda på hur de går tillväga vid rekryteringar. Vet de vad de ska leta efter i de ansökningar de får in? Vilka bakgrundskontroller av kandidater är vanliga? Har företagen rutiner för bakgrundskontroller eller går de på känsla? TILLVÄXTEN I NÄRINGSLIVET FÖRBÄTTRAS Hela 78 procent av de tillfrågade i undersökningen uppger att de planerar att anställa någon de närmaste tre månaderna. Den siffran är högre än förra året och året dessförinnan, 74 respektive 77 procent, och ligger i linje med att tillväxttakten i näringslivet förbättras. När undersökningen genomfördes första gången, våren 2008, var konjunkturläget starkt och 88 procent av företagen svarade att de planerade att anställa någon de närmaste tre månaderna. Andra gången den genomfördes, våren 2010, började konjunkturen återhämta sig igen efter fallet i samband med finanskrisen. Då svarade 74 procent att de planerade anställa någon de närmaste tre månaderna. Undersökningen visar att rekryteringsviljan är större än de senaste två åren, dock verkar fortfarande osäkerheten på den globala marknaden hämma företagen. 18 % 4 % 78 % I undersökningen uppger tio procent att tillgången på kompetent personal är bättre jämfört med ett år tillbaka. 71 procent anser att det inte är någon skillnad medan tio procent menar att tillgången är sämre. När undersökningen genomfördes för ett år sedan upplevde 16 procent av företagen att tillgången på kompetent personal var bättre jämfört med året innan, medan åtta procent tyckte den blivit sämre. Konjunkturen var då sviktande, arbetsmarknaden bromsade in och företagen minskade kraftigt antalet anställda. n Ja n Nej n Vet ej Planerar ditt företag att anställa någon de närmaste tre månaderna? 5

6 Hur upplever du tillgången på kompetent personal jämfört med ett år sedan? % ,5 % 10,5 % 8 % 0 Bättre Ingen skillnad Sämre Kan inte bedöma Brist på arbetskraft och kompetent personal brukar öka i takt med att arbetsmarknaden tar fart, verksamheter utökas och ny personal behöver anställas. Eftersom konjunkturen nu ser något ljusare ut är det naturligt att fler företag än föregående år upplever att tillgången på kompetent personal minskat. Avsaknaden av rätt kompetens kan i vissa fall begränsa potentiell tillväxt och utveckling för företagen. Under 2000-talet har det i Stockholm särskilt varit företag i byggindustrin, databranschen och uppdragsverksamheten som drabbats av problemen. 2 När undersökningen bland rekryteringsansvariga genomfördes förra året, våren 2013, minskade antalet anställda kraftigt, särskilt i vissa branscher. Detta efter en längre period av mindre kvartalsmässiga justeringar upp och ner. Arbetstagarna började då att konkurrera om jobben i högre utsträckning än tidigare och situationen övergick till arbetsgivarens marknad. Arbetsgivarnas handlingsfrihet utökades och förhandlingsutrymmet stärktes något. För två år sedan, våren 2012 var situationen liknande, om än något lindrigare. Under 2014 förväntas sysselsättningen öka i vissa branscher under det första kvartalet, om än långsamt. Det är för tidigt att prata om arbetstagarens marknad där förhandlingssituationen är omvänd, men förhoppningsvis går uppdragsverksamheten och databranschen i den riktningen enligt de senaste siffrorna i Stockholmsbarometern. 2 Uppdragsverksamheten med branscher såsom advokat, reklam, arkitekt, redovisning med mera är en viktig del av företagstjänstesektorn. 6

7 Bakgrundskontroller ökar policyn otydligare Undersökningen visar att 70 procent av rekryterarna har någon form av policy eller rutiner för bakgrundskontroller vid rekrytering. Det är en nedgång med fem procentenheter sedan föregående år och med tio enheter sedan år Men samtidigt som färre och färre företag har en policy för hur rekryteringen ska ske upplever rekryterarna att bakgrundskontrollerna ökar. I årets undersökning svarar 40 procent att de upplever att bakgrundskontrollerna har ökat det senaste året medan 59 procent svarar att de är oförändrade. Detta svar är en tydlig trend, svaret på frågan år 2010 var identiskt med i år och undersökningarna 2011, 2012 och 2013 har nästan identiska svar. Det betyder att cirka 40 procent årligen upplever en ökning av bakgrundkontroller, vilket rimligen leder till slutsatsen att de totalt sett har ökat. Detta kombinerat med att andelen företag med policy för bakgrundkontroller har minskat gör att man kan ställa sig frågan om företagen egentligen har kontroll på sin rekrytering. Jämförelse fem år bakåt i tiden över policy eller rutiner vid bakgrundskontroll 38 % 42 % 35 % 40 % 37 % 38 % 39 % 39 % 36 % 31 % 30% 25 % 25 % 25 % 20 % n Ja, vi har en tydlig policy/rutin n Ja, men mer av informell karaktär n Nej Vid frågan om för hur stor del av företagens rekrytering det genomförs bakgrundskontroller (utöver referenstagning) svarar 29 procent att det sker för samtliga rekryteringar, 30 procent att det sker för de flesta rekryteringarna och 33 procent att det sker bakgrundskontroller för ett fåtal rekryteringar. Majoriteten av rekryterarna, 60 procent, gör bakgrundskontroller på en eller två kandidater. 21 procent genomför bakgrundskontroller på tre till fyra kandidater medan enbart åtta procent granskar fler än fem kandidater. I 2013 års undersökning uppgav 56 procent av rekryterarna att de gör bakgrundskontroller på en eller två kandidater. 7

8 61 % Bland de företag som genomför bakgrundskontroller uppger 97 procent i undersökningen referenstagning, vilket alltså i princip är samtliga företag. 85 procent kontrollerar tidigare anställningar medan två tredjedelar, 66 procent, undersöker 21 % utbildningshistorik hos de sökande. Drygt en femtedel, 26 procent, undersöker brottsdomar och stämningar 10 % 8 % och nästan en femtedel, 16 procent, tar också del av hälsokontroller. Internetsökningar på kandidater eller fler via sökmotorer såsom Google ökar i betydelse för sjätte året i rad och Hur många kandidater gör ni bakgrundskontroller på? utförs av 41 procent av företagen. När undersökningen genomfördes förra året var motsvarande andel 39 procent och året före det, 37 procent. Även sociala medier spelar en allt större roll i företagens bakgrundskontroller. 32 procent av företagen i årets undersökning använder sociala medier såsom bloggar, Twitter, Linkedin eller Facebook som ett led i sina bakgrundskontroller. När undersökningen genomfördes förra året var motsvarande andel 30 procent och året före det, 24 procent. Vilken av följande bakgrundskontroller gör ni vid rekrytering? Referenser 97 % Tidigare anställningar 85 % Utbildningshistorik 66 % Gör sökningar på Internet via till exempel Google 41 % Sociala medier som bloggar, Twitter, Linkedin eller Facebook 32 % Brottsdomar och stämningar 26 % Engagemang i andra företag 22 % Kreditupplysning och betalningsanmärkningar 18 % Vi förlitar oss på bemannings- eller rekryteringsföretag 17 % Hälsokontroll 16 % Alkohol- och drogtest 14 % Inkomstuppgifter 8 % Konkurser 8 % Övrig privatekonomi 3 % Frånvaro via Försäkringskassan 3 % Vi gör inga bakgrundskontroller 1 % 8

9 Skillnad mellan privat och offentlig sektor Företag i privata sektorn tenderar att undersöka alkohol- och drogtester, kreditupplysning, betalningsanmärkningar, engagemang i andra företag, sociala medier som bloggar, Twitter, Linkedin eller Facebook samt hälsokontroller i betydligt större utsträckning än arbetsgivare i offentliga sektorn. Arbetsgivare i offentliga sektorn lägger större vikt vid att undersöka utbildningshistorik, brottsdomar och stämningar, samt använder sig av till exempel Google i sina bakgrundskontroller i större utsträckning än vad som är fallet för privata företag. Resultaten från förra årets undersökning visade på liknande skillnader mellan privata och offentliga sektorn förutom att offentliga företag, liknande undersökningen från år 2012, återigen lägger ner större vikt vid att undersöka brottsdomar och stämningar jämfört med privata. Till exempel är utdrag från belastningsregistret obligatoriskt vid vissa anställningar inom offentlig verksamhet. När rekryterarna tillfrågas om vilka av bakgrundskontrollerna de inte utför i dag, men skulle vilja göra för att ge ökad trygghet vid en rekrytering väljer de flesta i undersökningen alkohol- och drogtest, 31 procent. 30 procent skulle vilja kontrollera frånvaro via Försäkringskassan, medan 29 procent uppger brottsdomar och stämningar. Lika stor andel, 29 procent vill genomföra en hälsokontroll, vilket är en ökning från föregående år med hela nio procent. Knappt en femtedel (17 procent) uppger kreditupplysning och betalningsanmärkningar som en bakgrundskontroll de inte utför i dag, men som de skulle vilja göra. En stor andel av respondenterna, 43 procent, är nöjda med de bakgrundskontroller som deras företag redan genomför. Företag inom privat sektor önskar i större utsträckning än arbetsgivare i offentlig sektor att göra kreditupplysning och undersöka betalningsanmärkningar, brottsdomar och stämningar samt frånvaro via Försäkringskassan. Arbetsgivare i offentlig sektor skulle vilja lägga större vikt vid hälsokontroller, men är över lag nöjdare med de bakgrundskontroller som redan görs än vad som är fallet för företag i privata sektorn. Det överensstämmer väl med tidigare års resultat. 9

10 Vilka av följande bakgrundskontroller gör ni INTE idag, som du skulle vilja göra för att ge en ökad trygghet vid anställning? Är nöjd med det vi redan gör 43% Alkohol- och drogtest 31% Frånvaro via Försäkringskassan 30% Hälsokontroll 23% Brottsdomar och stämningar 23% Kreditupplysning och betalningsanmärkningar 17% Engagemang i andra företag 11% Konkurser 10% Sociala medier som bloggar, Twitter, Linkedin eller Facebook 10% Övrig privatekonomi 9% Inkomstuppgifter 9% Gör sökningar på Internet via till exempel Google 6% Utbildningshistorik 5% Tidigare anställningar 4% Använda bemannings- eller rekryteringsföretag 3% Referenser 1% Förmedlar bemannings- och rekryteringsföretagen framtidens jobb? Två tredjedelar, 65 procent, av företagen anger att de aldrig eller sällan anlitar Arbetsförmedlingen vid rekrytering. Detta trots det faktum att Arbetsförmedlingens tjänster är kostnadsfria för arbetsgivare. I undersökningen uppger 29 procent att de ibland vänder sig till Arbetsförmedlingen. Hela 69 procent uppger att de alltid eller ibland anlitar bemannings- eller rekryteringsföretag för rekrytering och 24 procent att de inte gör det alls. Dessa siffror motsvarar relativt väl föregående års undersökningar som visar att användandet av Arbetsförmedlingen är på väg neråt. Både arbetsgivare och arbetssökande har minskat sin användning av Arbetsförmedlingens tjänster och allt fler rekryterar och söker jobb helt utan Arbetsförmedlingens medverkan. Informella kontakter är ofta en viktig kanal vid rekrytering och användningen av spontanansökningar har ökat kraftigt de senaste åren. 10

11 Talar de sökande sanning? En majoritet av företagen, nästan 60 procent, har upplevt att kandidater förvanskat uppgifter om sig själva. De uppgifter som oftast förvanskas är erfarenheter, tidigare lön samt examen. Fyra av tio företag har dessutom vid ett eller flera tillfällen, efter bakgrundskontroll, råkat ut för att kandidaten uppgett så grovt felaktiga uppgifter eller undanhållit relevant information vid rekrytering att de valt att inte gå vidare med kandidaten. För 37 procent av företagen har det skett vid enstaka tillfälle medan tre procent anger att det skett vid flertalet tillfällen. Vid jämförelse med resultaten från undersökningarna tidigare år kan det konstateras att det är i stort sett lika stor andel företag som har råkat ut för en sådan situation i år. I undersökningen uppges även att svarsalternativet Frånvaro hos tidigare arbetsgivare, saknas. Ett önskemål är att kunna ta reda på allt från sjukdomsfrånvaro till ogiltig frånvaro. Vilken typ av uppgifter har du upplevt att kandidater har förvanskat? Aldrig upplevt att en kandidat förvanskat något 42,1% Erfarenheter 38,0% Tidigare lön 26,6% Examen 14,9% Uppdrag i företag 11,2% Brott/Domar 9,4% Betalningsanmärkningar 7,2% Eget bolag 3,3% Civilstånd 1,0% Bostadsadress 0,6% Ålder 0,4% Sociala medier ett komplement till bakgrundskontroll Att kontrollerna via sociala medier ökar har varit en trend i flera år och trenden bryts inte heller i år. Totalt 58 procent av företagen använder sig av sökningar sociala medier som en del av bakgrundskontrollen (14 procent alltid och 44 procent ibland). Flera svarande uppger att detta inte är något som täcks av rekryteringspolicyn, men att det sker vid vissa tillfällen. En svarande beskriver det som Ej helt strukturerat ännu vilket antyder att det är något som diskuteras i policysammanhang. I andra fritextsvar uppges också att typen och mängden av bakgrundkontroller som görs varierar för olika befattningar och olika saker kan vara varierande känsligt beroende på till vilket jobb man rekryterar. Det finns också en problematik i att verifiera sanningshalten vid sökningar i sociala medier. Dels gäller det att säkerställa att det inte rör en annan person med identiskt namn och dels handlar det om att faktiskt värdera om informationen verkli- 11

12 gen är relevant som underlag för ett beslut. I tidigare undersökningar har till exempel frågor ställts om det ses som en merit eller belastning att vara aktiv i sociala medier och den frågan ges inget entydigt svar. 14 % 44 % 43 % Att sökningar i sociala medier faktiskt påverkar rekryteringsprocesser visas av att 25 procent uppger att de någon gång sorterat bort en kandidat med anledning av information de fått om kandidater via sökningar på Internet. År 2013 svarade 22 procent att de gjort det, så en liten ökning kan också skönjas. Det kan dock jämföras med att det är vanligare att rekryterare sorterar bort kandidater på grund av andra skäl (34 procent). Ja, regelbundet Ja, ibland Nej Kontrollerar ni kandidater via sociala medier? Skäl som anges för bortsorteringen är till exempel Personen hade skrivit rasistiska inlägg på Facebook och var medlem i ett främlingsfientligt nätverk. Rekryterare uppger också att de inte nödvändigtvis sorterar bort en kandidat från processen, men att informationen från internetsökningar tas upp i anställningsintervjuer. Den personliga integriteten värnas En klar majoritet, 64 procent, av rekryterarna anser att det är viktigt att värna den personliga integriteten för kandidater vid anställningar, enbart elva procent anser det inte. Hela 79 procent informerar också kandidaterna (samtliga eller vissa) om vilka bakgrundkontroller som görs. Flera lyfter fram att det är ett dilemma att rekryterarna självklart vill ha så mycket information om kandidaten som möjligt och att det måste balanseras mot att värna integriteten. Ett svar lyder: Svår fråga. Felrekryteringar är kostsamma och svåra att hantera. En svarande betonar också att hanteringen av informationen är viktig och svarar Som rekryterare behåller man uppgifter för sig själv som rör personens privatliv. Uppdragsgivaren (chefen) får inte reda på allt jag gräver fram om kandidaterna. 12

13 56 % Informerar ni kandidaterna om vilken typ av bakgrundskontroller ni gör vid rekrytering? 23 % 21 % Ja, samtliga kandidater Ja, till vissa kandidater Nej Skepsis till att dölja namn och ålder Rekryterarna är skeptiska till metoden att ta bort namn och ålder från ansökningar för att göra diskriminering i rekryteringsprocessen svårare. Totalt 16 procent tycker att det är rätt, medan 60 procent svarar nej och 24 procent har ingen åsikt. En del invänder att det inte är praktiskt genomförbart och andra hänvisar till att Erfarenheter visar att det är mycket arbete till ingen nytta. 24 % Tycker du att det är rätt att ta bort namn och ålder från ansökningar för att göra diskriminering i rekryteringsprocessen svårare? 16 % 60 % n Nej n Ja n Ingen åsikt 13

14 FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Undersökningen är genomförd mellan den 22 januari och 22 februari Enkäten riktades till rekryteringsansvariga, HR- och personalchefer samt rekryterare hos rekryteringsföretag. Totalt deltog 524 respondenter av tillfrågade, vilket ger en svarsfrekvens på 14 procent. Företagen som respondenterna representerar delas in i fyra olika storlekar baserat på antalet anställda. Av respondenterna representerar 29 procent företag med fler än 500 anställda, 34 procent representerar företag med mellan 101 och 500 anställda, 24 procent representerar företag med mellan 50 och 100 anställda och 13 procent representerar företag med färre än 50 anställda. Av respondenterna tillhör 75 procent av företagen den privata sektorn medan övriga, 25 procent, tillhör den offentliga sektorn. 14

15 Stockholms Handelskammare driver frågor som är viktiga för Stockholms utveckling och tillväxt. Frågor som är avgörande för att Stockholm ska vara en attraktiv stad för företagare och människor. Var med och bidra du också, bli medlem! STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE Box Stockholm Tel: ISSN: ANSVARIG ANALYS: Lotta Andersson ANSVARIG KOMMUNIKATION: Andreas Åström