Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi)



Relevanta dokument
Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 304 Rosenvägen

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 314 Pärlan

Kvalitetsdokument Kevinge förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2012/2013, Förskolor. Grindstugans Förskola

Kvalitetsdokument 2014, Pärlans förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 309 Sätra Äng

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Kornvägens förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument Skogsgläntans förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument Baduhilds förskola (läå 2014/2015) Lek- och lärandemiljön ska väcka varje barns nyfikenhet, lust och intresse att lära!

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 324 Kornvägen

Kvalitetsdokument Trappgränds Montessori förskola (läå 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebybergs Montessoriförskola

Kvalitetsdokument 2014, Trappgränds förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument Vitsippans förskola (läsåret 2014/2015)

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 311 Baduhild

Verksamhetsplan. Borgens fo rskola. Internt styrdokument

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läå 2015/2016) Re 311 Baduhild

Verksamhetsplan

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebybergs Montessoriförskola

Kvalitetsdokument 2014/2015, Charlottenbergs förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsdokument 2014/2015, Enebo förskola

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsdokument Hildingavägens förskola (läå 2014/2015)

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument Majstigens förskola (läå 2014/2015)

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Läsåret 2012/2013. Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. (LpFö98)

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Kvalitetsdokument 2012/2013, Enebo Förskola

Verksamhetsplan Borgens förskola Avdelning Draken

Kvalitetsanalys för (förskolans namn) läsåret 2013/14

Västra Harg förskola och Wasa förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Verksamhetsplanering Trappgränds Montessoriförskola. Skogstrollet

Presentation. Gagnef kommuns vision

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Jollens mål för vårterminen 2017, med fokus Natur och teknik

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 320 Trappgränd

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Charlottenbergs förskola Kvalitetsdokument Förskolor 2016 (läsåret 2015/2016)

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Västra Harg förskola. Prioriterade utvecklingsmål Handlingsplan

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Slottsvillans pedagogiska inriktning Det utforskande barnet

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VÄTTERN

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Bigarråvägen Junibacken, Norrgården & Saltkråkan

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tyck till om förskolans kvalitet!

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Kommentarer till kvalitetshjulet

Verksamhetsplan. Bjo rnens fo rskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN

Mål & Aktivitetsplan Förskolor Sturefors Junibacken & Norrgården

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Verksamhetsplan Duvans förskola

Kvalitetsarbete på Solveigs förskolor

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekorrens arbetsplan Ht Vt 2015

Kvalitetsdokument

Verksamhetsplan. Lillhedens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Fäbogårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2015 ARBETSPLAN & MÅL

Lokal arbetsplan. Läsåret:

GROVPLANERING VIOLEN. Vt Violens grundverksamhet och grovplanering uti från LPFÖ98/10 samt Helianthus verksamhetsmål.

Kvalitetsdokument

Backeboskolans förskola. Nacka kommun

Arbetsplan läsåret

Namn: Pedagogisk planering för enskilda barnet. I samverkan med vårdnadshavare. Höstterminen 2013

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Lokal arbetsplan för förskolan

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Verksamhetsplan för Borgens förskola. avdelning Örnen

Transkript:

Kvalitetsdokument 2014, Rosenvägens förskola (i kommunal regi) Vi vill att alla barn ska ha roligt, ta hand om varandra, känna sig stolta och utvecklas hos oss. Både barn och föräldrar ska känna sig trygga med vår verksamhet. Förskolan lägger grunden för ett livslångt lärande. Vi utgår från förskolans läroplan när vi planerar vår verksamhet: Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Förskolans läroplan, Lpfö 98/10.

Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga... 3 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande... 4 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling... 5 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 %... 5 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor).... 6 7 Nyckeltal... 6 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan... 7 Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 2(7)

1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande Beskrivning av vårt arbete med pedagogisk dokumentation av barnens utveckling och lärande I varje barns portfolie samlas deras tankar, alster från deras skapande verksamhet och temaarbeten, observationer, fotografier m.m. Portfolien står tillgängligt för barn och föräldrar. Det sker en löpande dokumentation av olika temaarbeten, den fria leken och olika aktiviteter och detta sker oftast med fotografier. Dokumentationen, tillsammans med beskrivande text/barnens egna ord, sätts upp på väggarna för att ge barnen möjlighet att samtala vidare om ämnet men också för att synliggöra verksamheten för föräldrarna. Ett exempel ur vårt sten projekt är experimentet med salt. Vad händer om man blandar salt med vatten och hur mycket salt behövs det innan det blir grumligt (mättad lösning)? Olika hypoteser diskuterades livligt. Vid återkommande utvecklingssamtal med föräldrarna bifogar vi aktuella frågor att diskutera och som följer med inbjudan. Under samtalet följer vi upp föregående samtal och har med oss portfolion för att visa på barnens utveckling. Bl.a. finns barnens självporträtt som visar på ritutvecklingen. Genom barnens egna dokumentationer uppfattar de sitt eget lärande. Exempelvis när en grupp 4-5åringar var i skogen för att leta kotteträd, fick de turas om att använda kameran och tillsammans bestämde de hur många kort varje barn skulle ta och på vad. På så sätt involverades de i dokumentationen. Schoolsoft är ytterligare ett sätt att dokumentera där vi regelbundet beskriver barngruppen och verksamheten. För barn med särskilda behov görs en kartläggning och det skrivs handlingsplaner som följs upp och utvärderas tillsammans med föräldrarna. Enligt föräldraenkäten anser 83 % av föräldrarna att förskolan dokumenterar vad barn lär sig. Enligt självvärderingen anser 100 % att vi dokumenterar barnens utveckling Hitta enklare sätt att dokumentera och få in det som rutin i vardagsarbetet. Göra en tydligare presentation av grundverksamheten och dokumentation på våra föräldramöten. Alla avdelningar ska ha några gemensamma punkter som tas upp på höstens möte. 2 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskrivning av vårt arbete med att stimulera och utmana barns språkliga förmåga Vi arbetar medvetet med att tilltala barnen på ett respektfullt sätt och att alla barn får komma till tals vilket sker i den vardagliga dialogen. Vi använder oss av bildschema och tecken som stöd för att ge alla samma möjlighet att Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 3(7)

tillgodose sig verksamheten. Genom projektarbete lär sig barnen nya ord/begrepp och dess innebörd. Med hjälp av munmotoriska övningar kan barn med uttalssvårigheter lättare lära sig att forma orden. Varje dag har vi högläsning och sagostund för alla barn i mindre grupper. Ungefär varannan vecka besöker vi biblioteket där barnen själva får välja böcker att låna till förskolan. Genom rim/ramsor på samlingarna och olika ordlekar där barnen måste beskriva ett ord/sak utan att säga själva ordet. På den avdelningen för äldre barn har ett flertal barn läst för de andra på sagovilan, vilket uppmuntrat resten att ljuda bokstäver som en början till att läsa. Ett experiment var att en avdelning skickade ut gosedjuret Ralf som var en apa. Tillsammans med barnen lämnade vi honom på Enebytorg med förhoppning om att han skulle få se sig om i världen. Vi fick mycket respons från olika människor via en mailadress vi skapade, och Ralf fick besöka allt från en tvstudio i Stockholm till en förskola på Öland. Vi samlades varje vecka och läste igenom vad Ralf varit med om. Detta har fått barnen att själva berätta om sina resor och därmed stimulerat språk, samt att våga tala inför grupp. Enligt föräldraenkäten ansåg 91 % att förskolan stimulerar till språklig förmåga Enligt självvärderingen ansåg 100 % att förskolan simulerar språklig utveckling Att observera oss själva för att synliggöra hur och om vi behandlar barnen lika när det gäller talutrymme och tilltal. Förbättra oss när det gäller information till föräldrarna hur vi arbetar med språket. 3 Mål: Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande Beskrivning av vårt arbete med att stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande I vårt vardagliga arbete använder vi oss av matematiska begrepp såsom större än-mindre än, lång-kort, fler-färre osv. Barnen räknar, mäter, benämner former i bygglekar och i spel. Vi utmanar de äldre barnen med matematiska problem såsom; hur ska vi dela så det räcker till alla Genom att använda spel såsom schack, Othello har barnen fått träna på logiskt tänkande Projektarbete med stenar och studiebesök på Naturens hus har bidragit till ett mer avancerat matematiskt tänkande. Våra äldre barn har lärt sig kvadraträkning genom att rita upp ett rutmönster som en kvadrat och fylla rutorna med stenar. En avdelning har målat upp ett mätställe utomhus där barnen fått mäta sina pinnar så de inte varit för långa. Snabbt lärde sig barnen att mäta och jämföra längder, tjocklek mm Ett annat exempel är att barnen själva kommit på ett sätt att dela in sig i lag när de spelar fotboll. Ett barn står först och de andra i en rad bakom. Det första barnet i raden knackar ledaren i ryggen som visar med handen i vilket lag barnet ska vara i och detta Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 4(7)

fortgår tills alla barn är uppdelade. Barnen ser detta som ett rättvist sätt eftersom ledaren inte vet vem som knackat på ryggen. Om antalet barn förändras i spelet görs indelningen om. Barnen har ritat av konturen av sin sko och sedan ritat mönster på sulan. De har även letat efter skostorlek och jämfört med kamrater. Då barnen haft fri tillgång till pärlor och skapat fritt, har mönster och detaljer blivit mer tydligt på deras arbeten med pärlplattor. Enligt föräldraenkäten anser 83 % att förskolan arbetar med att få barnen förstå matematik Enligt självvärderingen anser 100 % att vi stimulerar barnens matematiska förmåga Att fortsätta utmana barnen och ta vara på det intresse som finns. Att ge utmaningar där barnen får söka lösningar och svar själva och tillsammans med kamrater. Uppdatera oss med ny forskning. 4 Mål: Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskrivning och konkreta exempel från vår verksamhet På avdelningen för de äldre barnen har vi använt ett digitalt mikroskop i vårt sten projekt. Med hjälp av det kunde vi förstora bl.a. bergkristaller med upp till 200 x. Barnen har ritat med programmet print på datorn. Fotoram som sitter uppe på väggen väl synlig för alla, där vi ständigt uppdaterar bilder. Vi har använt oss av privata smartphones för att söka information, spela in osv Med hjälp av overheaden har barnen fått ett nytt perspektiv på större/mindre då man ändrat avståndet till väggen beroende på önskad storlek på det objekt man ritat av. Vårt stora ljusbord har använts flitigt med diverse material som legat på bordet, bl.a. transparanta, geometriska former Förskolan har precis fått 6 st. lärplattor (IPads) som ska användas i barngrupperna Enligt självvärderingen anser 100 % att vi stimulerar barnen att utforska hur enkel teknik fungerar. Inför nästkommande termin kommer vi att utse en pedagog som ansvarar för inköp av material bl.a. till ljusbordet. Även att organisera en materialbank som är tillgänglig för alla. Förhoppningar finns att all personal ska få utbildning i att använda lärplattor(ipads). 5 Mål: Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Beskrivning av nuläget på vår förskola I dagsläget har vi 8 st. förskollärare, 12 st. barnskötare varav en barnskötare som utbildar sig till förskollärare. 99 % av föräldrarna anser att deras barn har kompetent personal. Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 5(7)

/ långsiktig lösning Vi känner det finns ett behov på satsning av befintliga förskollärares löner för att inte tappa dem vi har. Dessutom att vidarutbilda våra barnskötare. 6 Mål: Information skall finnas om hur förskolor gör sin verksamhet tillgänglig för alla barn (även på hemsidor). Beskriv hur ni arbetar för att göra förskolan tillgänglig för barn med olika funktionsnedsättningar Verksamheten på förskolan är öppen för alla och vi anpassar vårt arbete efter barnen och deras behov. Om pedagogerna upplever att det är något behov av extra stöd, görs en kartläggning av barnet och utifrån den görs en bedömning av vilka resurser som behövs. Möjlighet finns att få stöd av specialpedagog, förskolepsykolog och talpedagog. Om pedagogerna känner att stödet till barnet inte fungerar inom befintliga ramar, ansöker vi om tilläggsbelopp för att kunna anställa en resurs. Under innevarande år har förskolan haft resursstöd för fem barn. För vissa barn är det en nödvändighet att ha stöd och hjälp under hela dagen, andra barn behöver dagliga punktsatser och klarar för övrigt av verksamheten på förskolan. Vi upplever att tilläggsbeloppen som vi fått under året, har gett oss möjlighet att ge individanpassat stöd till de barn som behövt extra hjälp Pedagogerna ser en tydlig utveckling hos barnen och extra viktigt har stödinsatserna varit för de barn som går över till förskoleklass. Att få tid och resurser att dagligen kunna arbeta med extra språkträning och social kompetens, gör att barnen ges bättre möjlighet att klara övergången till skolan. Det behövs mer diskussioner kring arbetet med barn med barn i behov av särskilt stöd, kan pedagogerna göra insatser inom befintlig verksamhet och när behövs det extra resurser. Vi ska ta mer stöd ifrån specialpedagog, förskolepsykolog, logoped och Datateket. Vi efterlyser utbildning inom kartläggning och att skriva handlingsplaner. Alla förskollärare ska kunna detta. 7 Nyckeltal Ur Våga Visa - kundenkät och självvärdering VÅGA VISA, i procent KUNDENK ÄT 2012 KUNDENK ÄT 2013 KUNDENK ÄT 2014 "Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga" 95 % 98 % 100 % "Det är arbetsro i barngruppen" 86 % 86 % 90 % Kommentarer och analys till nyckeltal Vi tror att det finns svårigheter för föräldrarna att avgöra vad begreppet arbetsro står för. Vi tror att det finns svårigheter för föräldrarna att avgöra vad begreppet arbetsro står för. Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 6(7)

Vi ska framöver vara mer informativa om enkäten på föräldramöte, diskussioner och återkopplingar. 8 Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Beskrivning av vårt systematiska kvalitetsarbete Fr.o.m. hösten gjordes en omfördelning av gruppstrukturen på förskolan. Vi fick då en ledningsgrupp och en pedagogisk grupp med regelbundna möten. På vår planeringsdag tog vi stöd av vår förskole samordnare i kommunen som pratade kunskapssyn och barnsyn. På våra PK arbetade vi med årsplanen-grundverksamheten. Planeringsdagen ägnades åt schema och kommunens visionsarbete. Målet är att göra dokumentet till ett levande verktyg i det dagliga arbetet och det får vi genom att göra fortlöpande dokumentationer. Vi kommer att nästa år fokusera på analys och utvecklingsdelen. Re 304 Rosenvägen, Kvalitetsdokument 2014, Förskolor (läå 2013/2014) 7(7)