Kungälvs kommun visar ett överskott för 2012 på 88,3 Mkr, mot budgeterade 17,0 Mkr. Bakom resultatet döljer sig god budgetföljsamhet, goda skatteintäkter och en större engångsintäkt. Årets resultat 2012 års resultat kan beskrivas ur tre perspektiv: Kommunens verksamhet, samhällsekonomins utveckling och engångsintäkter. Kommunens verksamhet Budgetföljsamheten har varit mycket god. Hela den planerade, skattefinansierade verksamheten håller budget. Underskott finns i avgiftsfinansierad verksamhet och för ej planerade saneringsåtgärder. Strategin för 2012 har varit att klara verksamhetens volym- och behovsförändringar med befintliga resurser. De senaste åren har vi haft en utveckling där verksamhetens kostnader ökat i takt med skatteintäkterna, men haft svårt att följa när skatteintäkterna försvagats. Målet är en kontrollerad ökningstakt på verksamhetens kostnader och ett första steg är taget i och med 2012. Samhällsekonomins utveckling Under början av 2012 lämnade Sveriges Kommuner och Landsting positiva prognoser för skatteintäkternas utveckling. Varje prognos överträffade den närmast föregående, vilket är det naturliga tillståndet i högkonjunktur. Efter sommaren kom effekter av den allt svagare konjunkturen, vilket även kom till uttryck i skatteprognoserna som mattades av jämfört med vårens prognoser. En jämförelse mellan prognoser under året och det slutgiltiga bokslutet visar: Tertial 1, 2012-04-30, +15,4 Mkr mot budget Tertial 2, 2012-08-31, +19,9 Mkr mot budget Bokslut, 2012-12-31, +8,5 Mkr mot budget Engångsintäkter De senaste årens låga utbetalningar för sjukförsäkring och liknande har inneburit att den kommunala sektorns försäkringsbolag AFA konstaterat att man tagit ut för höga premier. Under 2012 beslutades om återbetalning retroaktivt för åren 2007 och 2008, för Kungälvs kommun 36,0 Mkr. Det är en engångsintäkt som förstärker kommunens finansiella ställning, vilket förutom i resultatet, tydligast syns på balansräkningen där de långfristiga skulderna för kommunens verksamhet endast ökat marginellt, trots stora investeringar. Ekonomin de närmaste åren Skuldkrisen i Europa har påverkat den svenska ekonomin under 2012 och vi har sett en försvagad konjunktur. Riksbanken har sänkt sin styrränta vid flera tillfällen och den är en procent vid bokslutstillfället. Konjunkturens rörelser 2012 2013 syns inte följa mönstret från 2008 och det finns därför hopp om att botten snart är nådd och att återhämtningen kan börja. För Kungälvs kommuns del innebär 2013 fortsatt ekonomisk utmaning. Under 2012 var kostnadsutvecklingen utmaningen, nu är det även skatteintäkterna. Utvecklingen av dessa är helt avhängig den samhällsekonomiska utvecklingen. Balanskravet uppfyllt God ekonomisk hushållning Kommunallagen innehåller krav på att kommunernas budget ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. Om kostnaderna för ett visst räkenskapsår överstiger intäkterna, ska det negativa resultatet regleras och resultatet återställas under de närmaste följande tre åren. Vid avstämning mot kommunallagens balanskrav är resultatet positivt med 93,1 Mkr. Inga underskott från tidigare år finns att återställa. Balanskravsutredning, Mkr 2012 Redovisat resultat enligt fullfonderingsmodellen 88,3 Pensionsförpliktelser före 1998 7,7 Redovisat resultat enligt blandmodellen 96,0 Realisationsvinster -6,0 Resultatutjämningsfond VA 5,4 Resultatutjämningsfond renhållning -2,3 Balanskravsresultat 93,1 Tidigare års resultat enligt 2011 4,1 balanskravsutredningen 2010 28,7 200,0 Nettoinvesteringar (Mkr) 187,1 Investeringar Den beslutade investeringsramen 2012 har uppgått till 160,0 Mkr. Utöver detta tillkommer tillläggsanslag för investeringar om 35,3 Mkr från tidigare år. Investeringsutfallet blev 180,4 Mkr, vilket innebär att 92 procent av de totala investeringsmedlen om 195,3 Mkr har upparbetats. Samhällsbyggnad har arbetat upp hela sitt tilldelade kapital samt verkställt fastighetsinköp om drygt 33,0 Mkr. Fastigheterna ska användas till effektivare drift i omsorgsverksamheten, säkerställa dricksvattenproduktionen i enlighet med uppdraget om VA i kustzon och bidra till ytterligare bostäder i Ytterby. För att vidareutveckla Fästningsholmen i enlighet med avtal med bl a Statens fastighetsverk har Högebro 6 på Fästningsholmen inköpts. Nytt projektdirektiv inklusive tidplan för VA i kustzon har påbörjats. VA har detta år genomfört mer än hälften av de beslutade investeringarna. Gång- och cykelvägsbyggnationen på landsbygd genomförs i samverkan med Trafikverket. Under 2012 har arbetet startat med breddning av väg 168 inklusive ny gång- och cykelväg på Koön. Det har varit svårt att nå en överenskommelse för etappen Kode Tunge, vilket har inneburit förseningar på sträckan. Budgeten för gång- och cykelvägsbyggnation 2012 arbetas inte upp, men tilläggsanslag kommer att sökas för 2013 eftersom vägen över Koön inte kunnat färdigställas under året. Investeringarna i stadsmiljön har ökat med fokus på attraktivitet och tillgänglighet. Älvparken och Nytorget är exempel på detta. Kommunledningssektorn förfogade 2012 över en investeringsbudget på totalt 102,5 Mkr, varav 14,3 Mkr var tilläggsanslag från 2011. Under 2012 gjordes investeringar på drygt 83,1 Mkr vilket ger en avvikelse på drygt 19,5 Mkr. På Diseröds skola har gjorts en stor om- och tillbyggnad för att tillgänglighetsanpassa skolan och skapa ett klassrum till. I samband med detta gjordes en tillbyggnad med en helt ny slöjdsal som invigdes i oktober. Salen är byggd på ett 180,4 Budgeterat resultat Budgeterat resultat enligt årsplanen 2012 var 15,0 Mkr. I Kommunfullmäktige i april togs beslut om tilläggsanslag och andra budgetrevideringar varför det budgeterade resultatet räknades upp till 17,0 Mkr. 150,0 100,0 50,0 0 127,2 134,8 105,4 2008 2009 2010 2011 2012 41
2,0 66,8 6,0 2,0 6,0,2 133,2 Externa intäkter 2012, Mkr 66,8 227,2 227,2 Avgifter Avgifter Bidrag Bidrag Förs. varor och och tjänster tjänster Reavinst fast. försäljn. Avräkning Avräkning exploateringsprojekt exploateringsprojekt Övriga intäkter Övriga intäkter 109,2 0,5 445,2 230,8 Externa kostnader 2012, Mkr 1446,8 Personalkostnader Personalkostnader Bidrag och avgifter Bidrag och avgifter Köpta tjänster Köpta tjänster Material Material Övriga kostnader Övriga kostnader 86,1 86,1 flexibelt sätt så att den även kan användas till annan undervisning och aktiviteter. Skolgården fick en uppfräschning och bättre belysning. Projektet var stort och pågick på många ställen på hela skolan. Genom ett bra samarbete både med skolpersonal, elever och byggare kunde projektet genomföras enligt tidplan och inom budget. I Munkegärdeområdet har startats en förstudie för att kunna lämna förslag om att bygga en ny förskola bredvid Munkegärdeskolan. Målet är att bygga Kungälvs första förskola i två våningar för att använda markytan effektivt och få plats över för utemiljö. Förskolans sex avdelningar planeras vara i drift sommaren 2014 när Olseröds skola får ett ökat antal elever och de klassrum som varit förskola måste bli skollokaler igen. En modernisering och tillbyggnad av Kastellegårdens förskola startades sommaren 2012. Resultatet kommer att bli en modern och energieffektiv förskola med sex avdelningar i centrala Ytterby. Förtätningen av Ekhaga äldreboende slutfördes mars 2012. Fyra lägenheter plus en akutlägenhet har tillkommit genom att lokaler byggts om till lägenheter. I samband med detta gjordes även en del lokalanpassningar i de gemensamma utrymmena för en bättre och effektivare verksamhet. Konstgräs har anlagts på idrottsplatsen Lunnevi i Kode. I Stadshuset har översta våningen i främre delen av byggnaden renoverats och ett s k aktivitetsbaserat kontor har skapats. Kontoret ska fungera som visningskontor för alla verksamheter som ska flytta in när Stadshuset är renoverat och ombyggt. Intresset är stort och många studiebesök internt samt från både kommuner och företag är inbokade. Exploatering Från och med 2009 har exploateringsverksamheten varit en integrerad del av den ekonomiska styrprocessen, dvs budgetarbetet, den löpande uppföljningen, tertialrapporterna och bokslutet. I samband med tertialrapporter respektive bokslut sker en genomgång av samtliga exploateringsprojekt och därefter tas ställning till vilka som eventuellt ska del- eller slutavräknas. Under 2012 har exploateringsprojekten Guntorp och Teknikern slutredovisats med ett överskott på 2,0 Mkr, vilket påverkar kommunens resultat positivt. Ett av kommunens mål är att exploateringsverksamheten, sett över tid, ska bära sina egna kostnader och därigenom inte belasta skattekollektivet. Den ekonomiska styrningen har t o m tre perspektiv, förutom kommunekonomin även det enskilda projektets ekonomi och hushållningen i arbetsprocesserna. Varje exploateringsprojekt prövas alltså med utgångspunkt från att det ska bära sina egna kostnader, men resultatkravet avser den samlade verksamheten. Verksamhetens intäkter och kostnader I kommunstyrelsens årsplan för 2012 angavs strategin för att klara den ekonomiska utmaningen. Förvaltningen tilldelades ramökning med avsikt att täcka avtalsenliga löneökningar. För övrigt var uppdraget att möta volymförändringar och prisökningar med befintlig personal och i befintliga lokaler. Avsikten med strategin var alltså att söka komma tillrätta med de senaste årens nettokostnadsökning. När nu 2012 summeras kan vi bland annat konstatera att förvaltningen tagit höjd för något högre efterfrågan än vad som blivit i verkligheten. Kungälvs kommun har ökat sin befolkning endast marginellt. Den största delen av den positiva budgetavvikelsen härrör ur detta samband eftersom förvaltningen i sin planering tog höjd för volymer och efterfrågan som inte helt förverkligades. Vi kan också konstatera att huvuddelen av förvaltningens enheter har balans i sin ekonomi. Vi bedömer detta som effekter av dialog, utbildning och god styrning. Verksamhetens intäkter uppgår till 521,4 Mkr och består huvudsakligen av avgifter för vatten, avlopp, renhållning, barn- och äldreomsorg, specialdestinerade statsbidrag samt hyror. I verksamhetens intäkter ingår även en återbetalning på 36,0 Mkr från AFA Försäkring avseende försäkringspremier från år 2007 och 2008. Denna intäkt är att se som en s k jämförelsestörande post. Av de totala kostnaderna finansieras 23 procent av ovan redovisade intäkter. Motsvarande siffra för 2011 var 22 procent. Om man rensar verksamhetens intäkter för den jämförelsestörande posten på 36,0 Mkr finansieras de totala kostnaderna istället till 22 procent. Verksamhetens kostnader uppgår till totalt 2 232,5 Mkr och årets av- och nedskrivningar till 88,6 Mkr. Den största kostnadsposten är personalkostnaderna, som inklusive pensionerna uppgår till 1 446,8 Mkr eller 62 procent av de totala kostnaderna om man inkluderar kostnaderna för avoch nedskrivningar. Nettokostnadnaderna har minskat under 2012 och jämfört med budget visar verksamhetens nettokostnad en positiv avvikelse med 62,3 Mkr, varav 36,0 Mkr utgörs av återbetalningen från AFA Försäkring. Foto: Bettina Leckborn 42
Kommunfullmäktige beslutade i december 2011 att sälja Båtellet till kommunens dotterbolag Marstrandsbostäder AB och samtidigt sälja 90 procent av bolaget till en privat aktör. Återstoden av aktierna ska sedan säljas till bolaget när särskilda villkor i avtalet är uppfyllda. Beslutet har efter överklagande till förvaltningsdomstolen befunnits lagligt vilket innebar att kommunen slutligen kunde genomföra försäljningen av fastigheten till Marstandsbostäder AB i december 2012. Försäljningskostnaderna Snittlikviditet har bokförts löpande under året 2002 enligt försiktighetsprincipen. 27 2003 29 Kommunen har under året haft kostnader 2004 25 avseende två saneringar, 2005 totalt 6,1 18 Mkr. Dels gäller det sanering 2006av markföroreningar 32 vid Ytterby station, 2007 5,4 Mkr, dels sanering 23 av ett 2008 49 asfaltupplag på fastigheten 2009 Ängegärde, 56 belägen vid Kungälvs brandstation, 2010 0,7 Mkr. 113 På Sektorerna 2011 redovisas intäkter 114 och kostnader som tillhör verksamheten. De poster som är 2012 238 kommunövergripande såsom kommunens pensionsskuld, förändring av semesterlöneskuld och gemensamma friskvårdssatsningar redovisas under posten Finansiering. Här redovisas också överskott från vårt interna personalomkostnadspåslag (PO-påslag). Likt tidigare år tar vi ut ett högre internt PO-påslag än vad SKL rekommenderar. Vi tar i vår internredovisning inte hänsyn till att vi betalar en lägre arbetsgivaravgift för arbetstagare under 25 år och över 65 år. Genom att kostnaderna understiger det interna påslaget visas ett relativt stort överskott för de kommunövergripande posterna. Vi tar också ut 1 procent högre PO-påslag för att täcka kostnader för friskvårdsarbete och andra personalrelaterade insatser. Överskottet är budgeterat, återfört till verksamheten och inkluderat i verksamhetens nettokostnad. Skatteintäkter och statsbidrag De totala skatte- och statsbidragsintäkterna uppgår till 1 942,5 Mkr, vilket är en ökning med 53,5 Mkr jämfört med föregående år, eller 2,8 procent. Budgeten för 2012 uppgick till 1934,0 Mkr och utfallet innebär därmed är en positiv avvikelse mot budget med 8,5 Mkr. Finansnettot Finansnettot är summan av finansiella intäkter och kostnader. Den stora skillnaden i finansiella kostnader mellan 2012 och 2011 förklaras av att den s k diskonteringsräntan, vilken pensionsskulden är beräknad på, sänktes 2011. Sänkningen innebar en större engångskostnad, någon motsvarande kostnad finns inte innevarande år. Utöver räntan på pensionsskulden består de finansiella kostnaderna främst av räntor på kommunens lån. Lånen i sin tur består till största delen av lån som är vidareförmedlade till Kungälv Energi AB. Räntekostnaderna för dessa lån motsvaras av en lika stor ränteintäkt. Ränteintäkterna i övrigt utgörs av ränta på tillgångar i bank samt placeringar. 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 260 210 160 110 60 10 10,3% 10,3% Realisationsvinster Bland intäkterna redovisas realisationsvinster om totalt 6,0 Mkr. Till största delen består dessa av försäljning av bostadstomträtter i Marstrand. Tillgångar Totalt har kommunens immateriella och materiella anläggningstillgångar ett bokfört värde på 1 602,6 Mkr, de finansiella anläggningstillgångarna uppgår till 40,9 Mkr. Anledningen till att de finansiella anläggningstillgångarna är så mycket lägre än 2011 är att det under året skett en omklassificering av kommunens fordran på koncernföretagen från anläggningstillgångar till omsättningstillgångar. Under året har investeringar skett med netto 180,4 Mkr och av- och nedskrivningar med 88,6 Mkr. Kommunens och de kommunala bolagens likviditet hanteras gemensamt i ett koncernkontosystem. Följande enheter ingår: Kungälvs kommun, Kungälv Energi AB, Kungälv Närenergi AB samt Bokab. Eget kapital Det ingående värdet för det egna kapitalet är 245,7 Mkr. Årets överskott om 88,3 Mkr ger ett utgående saldo på 334,0 Mkr. I utgående eget kapital ingår VA med -709,1 Mkr samt Renhållning med 14 052,7 Mkr. 12,3% 8,9% 11,5% 2008 2009 2010 2011 2012 49 56 Soliditet (procent) Snittlikviditet (Mkr) 113 114 2008 2009 2010 2011 2012 238 Pensionsförpliktelser och särskilda pensionslösningar Pensionsåtaganden före år 1998 redovisades tidigare som ansvarsförbindelse vid sidan av balansräkningen. Under 2006 bytte Kungälv redovisningsprincip vilket innebär att beloppet numera ingår i posten avsättningar i balansräkningen, se not 14. Den individuella del som den anställde får placera själv och som är intjänad under 2012 redovisas som kortfristig skuld. Den del som i övrigt ligger under avsättningar är visstids- och garantipensioner samt intjänad pension på löner över 7,5 basbelopp med tillhörande löneskatt. Kommunens pensionsåtaganden är beräknade i enlighet med RIPS07. Det finansiella sparande som skett sedan 2006 uppgår i bokslutet till 250,0 Mkr och kommer att användas till att lösa in delar av ansvarsförbindelsen i form av försäkring. Kommunen har ett avtal med en före detta chef, vilket innebär att lön utgår med 90 procent medan tjänstgöringen är 40 procent. Under avtalets period uppgår detta till 1,3 Mkr inklusive arbetsgivaravgifter. Avsättningen till tjänstepension uppgår till 100 procent. 43
340 605 421 671 418 838 460 840 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Låneskuld, inklusive kortfristig del (Mkr) 418 460 398 340 421 420 380 240 265 250 2008 2009 2010 2011 2012 Lån Kungälvs kommun Lån Kungälv Energi AB Minskningen hänför sig till att Kungälvsbostäder istället utnyttjar egna pantbrev. Kommunen har borgensförbindelser på 43,9 Mkr för lån till bostadsrättsföreningen Ulvegärde. Borgensåtagandena för egnahem uppgårtill 1,7 Mkr, dessa minskar i takt med att de statliga lånen för småhusen löper ut eller löses in. Kommunens förlustansvar motsvarar 40 procent av den statliga belåningen för småhus byggda före 1992 07 01. Under senare år har inget förlustansvar behövt infrias och risknivån bedöms som tämligen låg. Kommunen har sedan flera år ett borgensåtagande gentemot Nordiska Folkhögskolan, vid årsskiftet uppgick detta till 10,1 Mkr. Kommunens borgensåtaganden för föreningar uppgår till 2,6 Mkr och är oförändrade mot föregående år. Dessa borgensåtaganden kan vara förenade med viss risk om föreningarnas ekonomi försämras. 8% 6% 4% 2% 0% 2% 4% 3,0% 2,1% Skulder Kommunens långfristiga skulder uppgår till 751,0 Mkr. Av detta belopp utgörs 460,0 Mkr av förmedlade lån och återfinns med motsvarande belopp på fordringssidan i balansräkningen. Den långfristiga upplåningen för kommunen uppgår till 380,0 Mkr. Under året har amorteringen på skulden varit 173,0 Mkr och nyupplåningen 175,0 Mkr. Den genomsnittliga räntan på kommunens låneskuld var 3,00 procent per 31 december. Snittet vid ingången av året var 3,30 procent. Den genomsnittliga räntebindningstiden är 2,6 år och kredittiden 2,8 år. Under 2012 har ränteläget varit sjunkande, i takt med den försämrade konjunkturen. Riksbanken har vid flera tillfällen sänkt sin styrränta, den så kallade reporäntan. Den uppgår nu till 1,00 procent. Den långa räntan, mätt som den ränta Svenska staten får betala på sina femåriga obligationer, har under 2012 sjunkit från 1,75 till 1,00 procent. Kortfristiga skulder uppgår till 723,4 Mkr, vilket är en mindre ökning jämfört med 2011 då de kortfristiga skulderna var 720,2 Mkr. Nettokostnadsförändring (procent) 6,2% 5,9% 2008 2009 2010 2011 2012-2,5% Soliditet och förpliktelser Soliditet är ett mått på hur stor andel av kommunens totala resurser som finansieras med eget kapital. År 2012 uppgår soliditeten till 11,5 procent, vilket är en förbättring jämfört med föregående år då soliditeten var 8,9 procent. Kommunens totala borgensåtagande uppgår vid årsskiftet till 577,6 Mkr, vilket är en minskning med 48,5 Mkr jämfört med 2011. Det största åtagandet är gentemot Stiftelsen Kungälvsbostäder och detta uppgick vid årsskiftet till 519,4 Mkr, en minskning med 43,0 Mkr. Fullfondsmodell och blandmodell Enligt lagen om kommunal redovisning ska pensioner som är intjänade före 1998 inte tas upp som en skuld eller avsättning i balansräkningen utan redovisas först vid utbetalningen. Upplysningen om pensionsskuldens storlek gör man i en s k ansvarsförbindelse, vid sidan om balansräkningen. Pensionsskulden uppgår i dagsläget till drygt en miljard kronor. Åtagandet är huvudsakligen tryggat genom beskattningsrätten, dvs att tidigare generationer hittills inte har gjort några finansiella avsättningar. Från och med 2006 redovisas hela pensionsåtagandet i balansräkningen och de första stegen mot finansiering har tagits genom att vi årligen budgeterar en likvidmässig avsättning som i princip svarar mot skuldökningen. I 2012 års bokslut redovisas denna avsättning med 250,0 Mkr. Kungälvs kommun redovisar sina pensionsförpliktelser enligt den så kallade fullfondsmodellen, flertalet kommuner tillämpar fortfarande blandmodellen och har därmed en ansvarsförbindelse istället för en skuld. För att underlätta jämförelser kommuner emellan och för att göra en fördjupad analys av pensionskostnaderna och förpliktelser, har vi tagit fram nedanstående tabell där modellerna ställs sida vid sida. Resultaträkning Fullfondsmodell Blandmodell Mkr Bokslut 2012 Bokslut 2012 Verksamhetens intäkter 521,4 521,4 Verksamhetens kostnader -2 232,5-2 272,6 Av- och nedskrivningar -88,6-88,6 Verksamhetens nettokostnad -1 799,7-1 839,8 Skatteintäkter 1 760,3 1 760,3 Generella statsbidrag och utjämning 182,2 182,2 Finansiella intäkter 27,5 27,5 Finansiella kostnader -82,1-34,3 Förändring av eget kapital 88,3 96,0 44
Resultaträkning Mkr Budget Bokslut Bokslut Bokslut 2012 2012 2011 2010 Verksamhetens intäkter (not 1) 561,1 521,4 497,9 462,9 Verksamhetens kostnader (not 2) -2 335,1-2 232,5-2 256,6-2 123,4 Av- och nedskrivningar (not 7, 8 och 9) -88,0-88,6-87,7-82,4 Verksamhetens nettokostnad -1 862,0-1 799,7-1 846,3-1 742,9 Skatteintäkter (not 3) 1 747,4 1 760,3 1 723,0 1 644,8 Generella statsbidrag och utjämning (not 4) 186,6 182,2 166,0 172,3 Finansiella intäkter (not 5) 24,0 27,5 22,7 15,9 Finansiella kostnader (not 6) -79,0-82,1-133,6-34,3 Förändring av eget kapital 17,0 88,3-68,3 55,9 Kassaflödesanalys Mkr 2012 2011 2010 Den löpande verksamheten Årets resultat (not 13) 88,3-68,3 55,9 Avskrivningar och nedskrivningar (not 7, 8 och 9) 88,6 87,7 82,4 Förändring avsättningar (not 14 och 15) 22,4 110,5-19,9 Justering för övriga ej likvidpåverkande poster 0,0 0,0 0,0 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 199,3 129,9 118,4 Förändring kortfristiga fordringar inkl. förråd (not 11) -322,6-212,7 39,2 Förändring kortfristiga placeringar (not 12) -30,0-30,0-75,0 Förändring kortfristiga skulder (not 17) 3,2 91,3-148,9 Kassaflöde från den löpande verksamheten -150,1-21,5-66,3 Investeringsverksamheten Ökning/minskning värdepapper (not 10) 293,8 126,0-44,9 Investering i immateriella och materiella anläggningstillgångar (not 7, 8 och 9) -180,4-134,8-127,3 Försäljning av immateriella och materiella anläggningstillgångar (not 7, 8 och 9) 2,6 0,0 0,5 Investering i finansiella anläggningstillgångar (not 10) 0,0 0,0 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar (not 10) 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 116,0-8,8-171,7 Finansieringsverksamheten Upplåning (not 16) 175,0 215,0 315,0 Amortering (not 16) -173,0-48,0-249,0 Förändring kortfristig del (not 16) 20,0-85,0 87,0 Förändring övriga långfristiga skulder (not 16) 14,4 4,6 2,7 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 36,4 86,6 155,7 Årets kassaflöde 2,1 56,5-82,5 Likvida medel vid årets början 87,6 31,1 113,6 Likvida medel vid årets slut 89,7 87,6 31,1 45
Balansräkning Mkr 2012-12-31 2011-12-31 2010-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar (not 7) 8,8 0,0 0,0 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar (not 8) 1 507,9 1 426,9 1 377,7 Maskiner och inventarier (not 9) 85,9 86,5 88,6 Summa materiella anläggningstillgångar 1 593,8 1 513,4 1 466,3 Finansiella anläggningstillgångar (not 10) 40,9 334,7 460,7 Summa anläggningstillgångar 1 643,5 1 848,1 1 927,0 Omsättningstillgångar Förråd 1,4 1,3 1,3 Kortfristiga fordringar (not 11) 931,0 608,5 395,8 Kortfristiga placeringar (not 12) 250,0 220,0 190,0 Kassa och bank 89,7 87,6 31,1 Summa omsättningstillgångar 1 272,1 917,3 618,2 Summa tillgångar 2 915,6 2 765,4 2 545,2 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital (not 13) 245,7 314,0 258,1 Årets resultat 88,3-68,3 55,9 Avsättningar Avsättning till pensioner och löneskatt (not 14) 1 098,4 1 075,6 965,9 Avsättning deponi (not 15) 8,8 9,2 8,4 Skulder Långfristiga skulder (not 16) 751,0 714,6 628,0 Kortfristiga skulder (not 17) 723,4 720,2 628,9 Summa skulder 1 474,4 1 434,9 1 256,9 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 915,6 2 765,4 2 545,2 Borgensförbindelser (not 18) 577,6 626,1 566,8 Ansvarsförbindelser (not 19) 29,2 26,4 23,9 46
Noter 1. Verksamhetens intäkter Avgifter 227,2 226,2 Bidrag 86,1 95,5 Försäljning varor och tjänster 133,2 134,2 Bokföringsmässig realisationsvinst, sålda fastigheter och maskiner 6,0 18,6 Avräkning exploateringsprojekt 2,0 0,0 Övriga intäkter 66,8 23,5 Summa 521,4 497,9 - varav jämförelsestörande post, 36,0 återbetalning från AFA Försäkring avseende 2007 och 2008 års premier för AGS 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader 1 1 446,8 1 439,2 Bidrag och avgifter 230,8 261,5 Köpta tjänster 445,2 447,7 Material 109,2 105,8 Avräkning exploateringsprojekt 0,0 0,0 Övriga kostnader 0,5 2,4 Summa 2 232,5 2 256,6 1 Varav pensioner, se not 14 3. Skatteintäkter Kommunalskatt, preliminär 1 741,2 1 687,3 Justering föregående års redovisade skatteintäkter 0,3 5,8 Prognos slutavräkning innevarande år 18,8 29,9 Summa 1 760,3 1 723,0 7. Immateriella tillgångar Omklassificering anläggningstillgångar 15,9 Omklassificering avskrivningar/nedskrivningar -9,3 Avskrivningar enligt plan -0,6 Årets nedskrivningar 0,0 Årets investeringar 2,8 Årets försäljningar 0,0 Summa 8,8 Samtliga tillgångar är externt förvärvade och utgörs av programlicenser. 8. Mark, byggnader och anläggningar Ingående balans investeringar 2 178,8 2 063,8 Omklassificering investeringar -1,0 0,0 Ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -751,9-686,1 Omklassificering avskrivningar/nedskrivningar 0,4 0,0 Avskrivningar enligt plan -66,4-63,7 Årets nedskrivningar -0,1-2,1 Årets investeringar 150,6 115,0 Årets försäljningar -2,5 0,0 Överföring av mark till exploatering 0,0 0,0 Summa 1 507,9 1 426,9 Lånekostnader ingår i årets investeringar med 0,5 Mkr. 2012 har räntesatsen varit 3,5% 9. Maskiner och inventarier Ingående balans investeringar 253,6 233,8 Omklassificering investeringar -14,9 0,0 Ingående balans avskrivningar/nedskrivningar -167,1-145,2 Omklassificering avskrivningar/nedskrivningar 8,9 0,0 Avskrivningar enligt plan -21,5-21,8 Årets nedskrivningar 0,0-0,1 Årets investeringar 27,0 19,8 Årets försäljningar -0,2 0,0 Finansiell leasing 0,0 0,0 Summa 85,9 86,5 4. Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 138,7 136,4 Kostnadsutjämning -55,9-76,6 Utjämningsavgift LSS 11,1 0,3 Regleringsavgift 20,4 42,1 Kommunal fastighetsavgift 67,9 63,8 Summa 182,2 166,0 5. Finansiella intäkter Räntor, placeringar 8,2 5,0 Räntor, reverser 15,8 14,3 Aktieutdelning kommunala bolag (enligt KF:s beslut) 2,7 2,8 Räntor, övriga 0,8 0,6 Summa 27,5 22,7 6. Finansiella kostnader Räntor, långfristig upplåning 28,2 24,0 Räntor, kortfristig upplåning 0,1 0,3 Ränta, pensionsskuld 53,6 109,2 varav sänkning av diskonteringsränta 2011 78,3 Statliga räntebidrag 0,0 0,0 Ränta under byggtid -0,5-0,2 Räntor, övriga 0,7 0,3 Summa 82,1 133,6 10. Finansiella anläggningstillgångar Fordran koncernföretag 0,0 285,0 Aktier koncernföretag 27,4 27,7 Övriga aktier 2,8 5,3 Kommuninvest 1 2,7 1,7 Andelar, insatser, bostadsrätter 0,4 0,4 Andra långfristiga fordringar 7,6 14,6 Summa 40,9 334,7 1 Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter tagit beslut om insatsemissioner om sammanlagt 30 416 kr för Kungälvs kommun. Kungälvs kommuns totala andelskapital i Kommuninvests ekonomiska förening uppgick 2010-12-31 till 2 058 130 kr. För 2011 finns ingen insatsemission. Vinstutdelningen 2012 på 1 026 423 kr har i sin helhet inbetalats som ny årlig medlemsinsats. 11. Kortfristiga fordringar Kundfordringar 35,2 32,9 Avsättning osäkra fordringar -6,5-5,4 Fordran koncernföretag, likvidkonto 1 504,5 94,5 Fordran koncernföretag, enligt revers 43,0 133,0 Statsbidragsfordringar 0,7 3,3 Fordran EU-bidrag 0,0 0,0 Fordran mervärdesskatt 17,4 17,8 Övriga fordringar 3,0 2,9 Förutbetalda kostnader exploateringsområden 224,0 222,3 Övriga förutbetalda kostnader 20,1 20,6 Fastighetsavgift 25,9 20,2 Avräkning skatteintäkter 48,9 54,3 Övriga upplupna intäkter 14,6 12,1 Summa 931,0 608,5 1 Varav 417,0 Mkr avser vidareutlåning till Kungälv Energi AB 47
12. Kortfristiga placeringar Bankcertifikat 250,0 140,0 Deposit 0,0 80,0 Summa 250,0 220,0 13. Eget kapital Ingående eget kapital 245,7 314,0 Årets resultat 88,3-68,3 Summa 334,0 245,7 14. Avsättning pensioner, Pensionsförpliktelser Ingående avsättning 1 075,6 965,8 Pensionsutbetalningar -35,4-33,7 Aktualiseringar -0,4-2,1 Nyintjänad pension 11,1 9,3 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 43,1 24,8 Förändring av löneskatt 4,5 21,4 Ändring av försäkringstekniska grunder 0,0 30,6 Övrigt -0,1-3,6 Sänkning av diskonteringsränta 0,0 63,1 Total pensionsavsättning 1 098,4 1 075,6 För 2012 har en separat beräkning avseende två förtroendevalda beställts från KPA. Dessa ingår i beräkningen ovan med 874,5 Tkr, inklusive löneskatt. Varav ansvarsförbindelse intjänad före 1998 Ingående ansvarsförbindelse 963,2 874,5 Ränteuppräkning 13,4 15,7 Basbeloppsuppräkning 34,4 11,5 Gamla utbetalningar -39,2-37,5 Aktualisering -0,5-2,6 Bromsen 0,0 38,0 Övrig post -0,4-4,2 Sänkning av diskonteringsränta 0,0 67,9 Summa 970,9 963,2 Varav ansvarsförbindelse intjänad fro m 1998 Ingående avsättning 110,6 89,6 Ränteuppräkning 2,7 2,8 Basbeloppsuppräkning 3,1 0,8 Nya utbetalningar -3,9-3,5 Intjänad PA-KL 0,0 1,2 Slutbetalning FÅP 0,6 0,1 Intjänad Förmånsbestämd ålderspension 9,4 8,5 Intjänad Särskild avtalspension 2,2 0,4 Nya efterlevandepensioner 1,5 0,5 Övrig post -0,2-0,2 Sänkning av diskonteringsränta 0,0 10,4 Summa 126,0 110,6 Varav särskilda avtalspensioner enligt överenskommelse Ingående avsättning 1,0 1,7 Ränteuppräkning 0,0 0,0 Basbeloppsuppräkning 0,0 0,0 Utbetalning ÖK-SAP -0,8-0,9 Arbetstagare som pensionerats 0,5 0,0 Övrig post 0,0 0,0 Sänkning av diskonteringsränta 0,0 0,0 Summa 0,6 1,0 Aktualiseringsgrad 89,0% 88,0% Avsatt till pensioner 126,6 Ansvarsförbindelsen 970,9 Förtroendevalda 0,9 Summa pensionsskuld 1 098,4 Placerade medel för pensioner -250,0 Återlånade medel 848,4 Medel är placerade i bankcertifikat samt fastränteplaceringar i enlighet med kommunens finanspolicy. Aktuellt marknadsvärde är 249,5 Mkr samt bokfört värde är 250,0 Mkr. 2011 var det bokförda värdet för placerade medel 220,0 Mkr. Avkastningen på placerade medel uppgick 2012 till 4,2 Mkr. Under 2012 har ytterligare 30,0 Mkr placerats för pensionsändamål. Bokfört värde Marknadsvärde SCA Finans certifikat, Nordea 10 000 000 9 980 400 Volkswagen Finans Sverige AB certifikat, Nordea 45 000 000 44 878 950 Volkswagen Finans Sverige AB certifikat, Nordea 23 000 000 22 974 470 Ikano Bank certifikat, Nordea 27 000 000 26 977 320 Volkswagen Finans Sverige AB certifikat, Nordea 40 000 000 39 939 600 Volkswagen Finans Sverige AB certifikat, Nordea 10 000 000 9 990 880 Landshypotek AB certifikat, SEB 35 000 000 34 929 300 Rikshem AB certifikat, SEB 30 000 000 29 995 020 Volkswagen Finans Sverige AB certifikat, Swedbank 30 000 000 29 827 300 Summa 250 000 000 249 493 240 15. Avsättning deponi Ingående avsättning 9,2 8,4 Årets avsättning 0,0 0,8 Belopp som tagits i anspråk -0,4 0,0 Summa 8,8 9,2 Enligt planerna ska sluttäckningen vara avslutad senast 2013 till en kostnad av totalt 10,0 Mkr. 16. Långfristiga skulder Låneskuld 727,0 705,0 Investeringsfond VA 2,2 2,2 Investeringsbidrag från staten 0,4 0,0 Anslutningsavgifter 8,7 4,8 Gatukostnadsersättning 12,7 2,7 Övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 Delsumma 751,0 714,6 Låneskuld Ingående låneskuld 1 705,0 623,0 Nyupplåning under året 175,0 215,0 Årets amorteringar -173,0-48,0 Förändring kortfristig del (amortering nästa år) 20,0-85,0 Summa långfristiga skulder 727,0 705,0 Kreditgivare Nordea 60,0 60,0 Swedbank 0,0 0,0 Nordiska investeringsbanken 10,0 12,0 Svensk Exportkredit 4,0 5,0 Dexia 40,0 40,0 SEB 0,0 25,0 Kommuninvest 726,0 591,0 Handelsbanken 0,0 105,0 Kortfristig del av långfristig skuld -113,0-133,0 Summa 727,0 705,0 Delsumma 1 Av den totala låneskulden vidareutlånas en del till Kungälvs Energi AB. Detta redovisas under not 11, Fordran koncernföretag, likvidkonto. Investeringsbidrag från staten Ingående investeringsbidrag 0,0 0,0 Ingående intäktsföring 0,0 0,0 Årets investeringsbidrag 0,4 0,0 Årets intäktsföring 0,0 0,0 Summa investeringsbidrag från staten 0,4 0,0 48
Forts. not 16 Anslutningsavgifter Ingående anslutningsavgifter 4,8 0,0 Ingående intäktsföring -0,1 0,0 Årets anslutningsavgifter 4,1 4,8 Årets intäktsföring -0,1-0,1 Summa anslutningsavgifter 8,7 4,8 Gatukostnadsersättning Ingående gatukostnadsersättning 2,8 2,8 Ingående intäktsföring -0,1 0,0 Årets gatukostnadsersättning 10,1 0,0 Årets intäktsföring -0,1-0,1 Summa gatukostnadsersättning 12,7 2,7 17. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 98,1 76,1 Skuld koncernföretag, likvidkonto 82,7 95,0 Övriga kortfristiga skulder 111,3 132,0 Skuld mervärdesskatt 0,0 0,0 Källskatt, personal 20,8 20,6 Sociala avgifter 25,3 25,1 Upplupna lönekostnader 0,8 1,4 Upplupna timlöner, OB ersättningar 15,9 14,2 Upplupen ferie- och uppehållslön 22,3 22,2 Upplupen semester och övertid 65,3 62,7 Kortfristig individuell del, pensionsskuld (utbet nästa år) 47,6 46,5 Löneskatt kortfristig pensionsskuld (utbet nästa år) 11,5 11,3 Skatteavräkning 0,9 1,2 Upplupna räntekostnader 3,5 3,1 Övriga upplupna kostnader 27,9 10,8 Förbetalt statsbidrag flyktingverksamhet 1,5 3,4 Förbetalt statsbidrag ekologisk hållbarhet 0,0 0,1 Förbetalda intäkter exploateringsverksamhet 173,3 174,4 Övriga förutbetalda intäkter 14,9 20,1 18. Borgensförbindelser Stiftelsen Kungälvsbostäder 519,4 562,4 Övriga borgensåtaganden, bostäder 45,6 46,1 Kungälv Energi AB 0,0 4,8 Nordiska Folkhögskolan 10,1 10,2 Kommuninvest 1 - - Övriga 2,6 2,6 Summa 577,6 626,1 1 Fr o m år 2009 redovisas upplåning i Kommuninvest enbart under långfristiga skulder. Vid årsskiftet uppgick kommunens lånebelopp i Kommuninvest till 726,0 Mkr. Kungälvs kommun har i januari 2001 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Kungälvs kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2012-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 268 008,5 Mkr och och totala tillgångar till 272 786,3 Mkr. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 1 490,8 Mkr och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 1 518,8 Mkr. 19. Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande, Kungälv Energi AB 27,8 24,9 Pensionsåtagande, Renova AB 1,4 1,4 Pensionsåtagande, Gryaab 0,1 0,1 Summa 29,2 26,4 Summa 723,4 720,2 49
Driftredovisning Mkr Budget Bokslut Budget- Bokslut 2012 2012 avvikelse 2011 Politisk organisation 15,0 13,6 1,4 14,7 Kultur och samhällsservice 91,6 90,6 1,0 34,5 Kommunledningssektor 1) 77,1 80,0-2,9 82,5 Skola 922,4 911,0 11,4 892,3 Arbetsliv och stöd 345,6 337,6 8,0 340,1 Vård och äldreomsorg 366,3 362,0 4,3 354,3 Samhällsbyggnad 109,1 113,9-4,8 128,2 Servicesektor 2) 0,0-0,5 0,5 51,9 Summa 1 927,1 1908,2 18,9 1 898,4 Finansiering -65,3-100,3 35,0-33,6 Reavinst 0,0-6,0 6,0-18,6 Exploatering 0,0-2,0 2,0 0,0 Totalt 1 862,0 1 799,7 62,3 1 846,3 1) Kommunchef, Ekonomisektion och Personalsektion ingår fr o m 2012 i Kommunledningssektor. 2) Servicesektor, tidigare FM Service. Investeringsredovisning Mkr Budget 2012 TA 2012 Total budet 2012 Utfall 2012 Avvikelse 2012 Samhällsbyggnad 71,8 20,9 92,7 97,4-4,6 -varav VA 46,0 0,0 46,0 30,2 15,8 Kommunledningssektor 88,2 14,3 102,5 83,1 19,5 Summa 160,0 35,3 195,3 180,4 14,9 Varav några större Total Budget Utfall Avvikelse Totalt budget Total utfall Total avvikelse 2012 2012 2012 Släck/räddningsfordon 1,6 1,8-0,2 2,9 3,2-0,3 Tankbil Lastväxlare 2,9 2,8 0,1 2,9 2,8 0,1 Kärna -Tjuvkil VA-ledningar 0,0 7,8-7,8 24,0 26,6-2,6 Högebro 6 - förvärv 0,0 7,3-7,3 0,0 7,3-7,3 Nordiska folkhögskolan, två parhus 0,0 5,6-5,6 0,0 5,6-5,6 Skogsfastigheter Rostock 0,0 11,5-11,5 0,0 11,5-11,5 Stan 1:5 förvärv 0,0 6,0-6,0 0,0 6,0-6,0 Stan 1:6 förvärv 0,0 2,7-2,7 0,0 2,7-2,7 Diseröds skola, klassrum, fritidshem mm 16,0 15,2 0,8 16,0 16,6-0,6 Diseröds skola, installation värmepump 0,3 0,3 0,0 2,1 2,1 0,0 Ekhaga, förtätning 2,4 2,7-0,4 2,4 4,3-1,9 Tunge skola, paviljonger 2,3 2,1 0,3 2,3 2,1 0,3 Kastellegårdshallen, byte ventilationsaggregat 2,1 2,1 0,0 2,1 2,3-0,1 Konstgräs Lunnevi 5,0 5,0 0,0 5,0 5,0 0,0 50