Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!



Relevanta dokument
Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv.

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Initialfas. IPT ÄR MULTITASKING Timing balans mellan manual & Patient

MALL KARTLÄGGNING & KONCEPTUALISERING

Beteendeanalys. Verksam Psykologi

Beteendeanalys en praktisk vägledning

Kognitiv beteendeterapi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

13 nov -12 Shane MacDonald

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Selektiv mutism och dess behandling

De flesta gör det - varför blir det ett problem bara för vissa? En kognitiv modell för Generaliserat Ångestsyndrom

Underlag för psykiatrisk bedömning

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

PSYKOLOGISK OCH PSYKOSOCIAL BEHANDLING FÖR VUXNA

Irritable Bowel Syndrome

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Diagnostik av förstämningssyndrom

Christine Andersson /Sokraten 2/99/

1

BUP VISBY. Maria Notlind, överläkare, specialist i barn- och ungdomspsykiatri Emilie Lindkvist, leg psykolog

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

KOGNUS IDÉ. Diagnoser bereder väg för behandling. Kategorier eller individer?

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Burnout in parents of chronically ill children

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Södertälje enhet Vuxenenheten: Sammanställning över åtgärder registrerade i UBÅT

Rehabiliteringsgarantin

EMDR och flyktingar. Fredrik Garpe Leg psykolog, leg psykoterapeut Cert EMDR-terapeut, fascilitator/handledare Kris- och Traumacentrum

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Konfidentiellt frågeformulär 2014

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

S B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!

Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck)

Grundkurs IPT. Quizz!!! Manualen i korthet. Bedömning/ IPT-specifikt Bedömning/ Urval av patient för Korttidsterapi

Validand och valideringshandledare

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

ÖVERSIKT SCHEMATERAPI

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

INFORMATION OCH KURSPLAN

Ann-Sofi Barth Olofsson, BUP Brommaplan 1

Akut och långvarig smärta (JA)

DÖVENHETEN. Nadia Saleh, kurator Sofia Hansdotter, leg. psykolog. Wibel- och SPAF-dagarna i Stockholm

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Utvärdering av Lindgården.

Psykosociala behov och åtgärder

Behandling av långvarig smärta

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv

Bilaga A Traumaintervju

Konfidentiellt Frågeformulär

Rapport från EABCT:S ( European Association för Behavioural and Cognitive Therapies) årliga konferens i Jerusalem, Israel 31 augusti-3 september 2015

Kognitiv beteendeterapi som stöd i skolfrånvaro. Psykoterapeut Petra L. Berg Vasa

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?

Psykologisk behandling vid depression och ångestsyndrom en presentation av KBT i klinisk praxis

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Samtal med den döende människan

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kodningslathund för kuratorer/psykologer

Depression hos äldre i Primärvården

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

Behandling av långvarig smärta. Eva-Britt Hysing Specialist i rehabiliteringsmedicin,allmänmedicin, smärtläkare

Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå

Välkommen till. Konferens om cannabis risker och åtgärder

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/ GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Att bli av med smärtan-när lösningen blir problemet.

ABFT Implementering av anknytningsbaserad familjeterapi i Sverige

Gammal och frisk? Hälsa efter 60 års ålder. Eva von Strauss Docent i vårdvetenskap

Återhämtning - en introduktion

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Vilken psykiatrisk diagnos får patienter med utmattningsproblematik?

KBT kursen, 30 hp. Kursmålen. Klinisk fallformulering inom KBT. Irena Makower

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Terapi med tonåringar. Den centrala masturbationsfantasin

Levnadshistoria och nuvarande problem

ADDIS Alkohol Drog Diagnos InStrument

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Psykosexuellt omhändertagande

för lite utrymme för känslor, för mycket styrande förhållningssätt? (Sokraten ) Heléne Semb

Läkemedelsbehandling av depression hos barn och ungdomar en uppdatering av kunskapsläget

Riktlinje för neuropsykiatrisk utredning och behandling av vuxna med ADHD Vuxenpsykiatri mitt, Oskarshamn

Transkript:

Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund (Förslagsvis: 750 ord) Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! A. B. Identifikation Hitta på ett fiktivt namn för att skydda patientens identitet. Använd det påhittade namnet genom hela beskrivningen. Ange patientens ålder, kön, civilstånd, levnadsförhållanden och yrke. Ange om, och sedan när, patienten varit sjukskriven. Huvudsakliga besvär Beskriv patientens huvudsakliga besvär. C. D. E. F. Sjukdomshistoria/nuvarande besvär Beskriv nuvarande besvär, inklusive emotionella, kognitiva, beteende- och fysiologiska symptom. Notera stressfaktorer i patientens liv. Gå i korthet igenom tidigare behandlingar (i förekommande fall) som provats i samband med nuvarande besvär. Psykiatrisk anamnes Sammanfatta i korthet tidigare psykiatrisk historia inklusive drogmissbruk och själmordsbenägenhet. Personlig och social bakgrund Sammanfatta i korthet de viktigaste kännetecken i den personliga och sociala bakgrunden. Ta med observationer om erfarenheter under utvecklingen, trauman (om några), tillgång till stöd i omgivningen, intressen och ev. användning av droger. Medicinsk anamnes Beskriv medicinska problem (t.ex. endokrina störningar, hjärtsjukdomar, cancer, kroniska sjukdomar eller kronisk smärta) som skulle kunna påverka den psykologiska funktionen eller behandlingsprocessen.

G. H. Aktuell psykisk status Räkna upp 3-5 av de mest iögonenfallande observationer av mental status vid behandlingens början. Ta med iakttagelser angående utseende, orientering och stämningsläge. Beskriv inte i detalj hela undersökningen. DSM IV diagnoser Gör en psykiatrisk bedömning enligt DSM IV fem axlar. II. Fallkonceptualisering (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt: Beskriv de viktigaste punkterna i din fallkonceptualisering enligt följande: A. Utlösande faktorer: Med utlösande faktorer menar man större händelser som kan ha spelat en viktig roll för de aktuella besvären. Ett typiskt exempel är en depression som utlösts av att ha blivit förbigången för en befordran på jobbet, ett dödsfall eller äktenskapsproblem. I vissa fall saknas en klar utlösande psykosocial faktor t.ex. vid återkommande depressioner. Om utlösande psykosociala faktorer inte kan identifieras, notera alla andra faktorer i patientens livshistoria som kan hjälpa till att förklara de aktuella besvären. Termen utlösande händelser som används i följande del av fallkonceptualiseringen refererar till mindre incidenter och situationer som utlöser negativa känslor eller dysfunktionella kognitioner och beteenden. Till exempel patienten som är deprimerad till följd av de utlösande händelserna beskrivna ovan, kan komma att känna sig mer deprimerad när hon är på sitt arbete eller när hon är ensam eller på dödsdagen av en viktig person. B. Typiska aktuella problematiska situationer, kognitioner och beteenden: Konceptualiseringen i termer av typiska problematiska situationer visar hur den kognitiva modellen användes i ett tidigt skede av behandlingen. Beskriv patientens typiska automatiska tankar, emotioner och beteenden och relevanta fysiologiska reaktioner i tre aktuella problematiska situationer.

C. Historisk syn på kognitioner och beteenden: Denna del av konceptualiseringen fokuserar på patientens kognitioner och beteenden utifrån ett historiskt perspektiv. Den historiska/longitudinella synen innefattar underliggande scheman (grundantaganden, livsregler/villkorliga antaganden) och bestående beteendemönster (beteendestrategier/överlevnadsstrategier). Vilka är patientens scheman (grundantaganden, livsregler/villkorliga antaganden) och överlevnadsbeteendestrategier? Beskriv utvecklingsfaktorer relevanta för uppkomsten och upprätthållandet av patientens scheman och beteendestrategier eller ge stöd för din hypotes att patientens utvecklingshistoria inte är relevant för den aktuella störningen. D. Starka sidor Beskriv hur patienten klarade tidigare motgångar och kriser. Vilka egenskaper eller resurser har varit till hjälp (t.ex. fysisk hälsa, intelligens, sociala färdigheter, stödnätverk, arbetshistoria etc.). E. Arbetshypotes (sammanfattning av konceptualisering) Koppla samman utlösande psykosociala faktorer och händelser med patientens nuvarande besvär och underliggande scheman samt med relevanta barndomsdata. Länka samman arbetshypotesen med den relevanta KBT modellen för patientens besvär (t.ex. social fobi, depression eller panik ångest).

III. Behandlingsplan (Förslagsvis: 250 ord) Allmänt: Beskriv huvuddragen i behandlingsplanen enligt följande riktlinjer. A. Problemlista: Räkna upp alla de viktigaste problem som du och patienten identifierat. Vanligtvis identifieras problemen på flera områden (t.ex. psykologiska/psykiatriska symptom, interpersonella, arbetsrelaterade, medicinska). En lista med problem tar vanligtvis upp 2 10 punkter. Beskriv problemen i korthet eller om dessa redan beskrivits under rubriken sjukdomshistoria, nämn de bara här. B. Behandlingens mål Beskriv behandlingens mål:

C. Behandlingsplan Beskriv kort hur du tänker behandla din patient utifrån konceptualisering och relevant KBT modell. IV. Behandlingsförlopp (Förslagsvis: 500 ord) Allmänt: Beskriv huvuddragen i behandlingsförloppet enligt följande riktlinjer. A B Antal sessioner Skriv antal genomförda terapisessioner. Den terapeutiska relationen: Beskriv i detalj karaktären och kvaliteten i den terapeutiska relationen, eventuella problem med den, hur du konceptualiserade dessa problem och hur du löste dem. C Interventioner/strategier Ge exempel på tre viktigaste terapeutiska interventioner som du använt (när i behandlingen). D Hinder Ge ett exempel på hur du löste ett hinder för terapin. Beskriv din konceptualisering av varför hindret uppstod och vad ni gjorde åt det. Om du inte stötte på några större hinder i den här terapin beskriv ett exempel på hur du kunde dra fördel av patientens starka sidor under behandlingsprocessen.

E Resultat Beskriv i korthet resultatet av terapin. Om behandlingen inte är slutförd, beskriv förloppet så här långt. Beskriv resultatet från alla skattningsskalor i början, i mitten och i slutet av terapi. Skala BDI BAI HS YSQ SE Alliansen I början I mitten I slutet YSQ Scheman I början På slutet 1. Känslomässig deprivation 2. Övergivenhet 3. Misstro 4. Social isolering 5. Bristfällighet/skam 6. Oförmåga att prestera 7. Funktionell beroende/oförmåga 8. Sårbarhet för skada och sjukdom 9. Insnärjning 10. Underkuvande 11. Självuppoffring 12. Känslomässig hämning 13. Obevekliga normer 14. Berättigande 15. Otillräcklig självkontroll/disciplin Utveckling av den terapeutiska alliansen (ES) Ses sio n nr. ES 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 11 12 13 1 4 15 Kommentera separat skattningar: symtomskalor (BDI, BAI, HS), scheman (YSQ, SE, Stjärnbilden), och den terapeutiska alliansen. Beskriv kort, gärna genom att citera, vad sade patienten på slutet. Vad tycker du själv om terapi resultatet? Varför blev utfallet som den blev?