Maktordningars betydelse i val och upplägg av utvärderingar Maria Eriksson SVUF konferens 8-9 oktober 2015
Varför? Exempel 1: Lägesbeskrivning av utvärderingar av insatser till våldsutövande män (Eriksson m fl 2006) Exempel 2: Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt pappas våld mot mamma (Broberg m fl 2011) Exempel 3: Implementering av LSS-reformen (1994) de normativa värden som ingår i beslutet [ ] inte i tillräcklig omfattning drivas vidare på lokal nivå (Bengtsson och Åström 1998: 302) Exempel 4: Svensk jämställdhetspolitik - mål 4 (Eriksson 2015) å ena sidan ökade antal och mer ingripande insatser och åtgärder från politiskt håll, och å andra sidan tydliga svårigheter att få uttalade ambitioner att omsättas i praktik I vilken grad har kamp om perspektiv och tolkningsföreträde, och olika förhållningssätt till frågan om kön, makt och våld, bidragit till de stora svårigheterna att omsätta politik på det här området? 2
Mina utgångspunkter Den goda viljans diskurs (Fahgren) vs kritiska perspektiv: Samhällets institutioner dvs även utvärdering - är präglade av samma krafter som skapar de problem som de ska hantera En del av utvärderar-professionaliteten att problematisera makt & för-givet-taganden Administrera ojämlikhet vs undoing privilege (Pease 2010) För-givet-taganden hänger ofta tätt ihop med maktrelationer & dominans: Överordningens villkor är ett slags strukturell osynlighet ; dominans får som effekt att de dominerande framstår som en naturlig norm som kan vara svår att sätta fingret på och problematisera. Den dubbla reflexiviteten Vad som utvärderas Hur det utvärderas, dvs utvärderingens olika moment 3
Reflexiva redskap Strukturering (Connell 1987, 2002, Giddens 1984): praktik & ordning Social ojämlikhet något som vi hela tiden åstadkommer T. ex doing gender : a situated accomplishment of societal members, the local management of conduct in relation to normative conceptions of appropriate attitudes and activities for particular sex categories (West &Zimmerman 1987: 134f). 4
Genus & organisation (Acker 1990) Det människor gör för att hålla organisationen igång Det som ska utvärderas? Det som kan förklara utfall eller bieffekter? De bilder, föreställningar, symboler och former av medvetande som rättfärdigar - eller ifrågasätter - existerande genusordning Det som ska utvärderas? Det som kan förklara utfall eller bieffekter? De konkreta interaktionerna mellan människor i organisationen Det som ska utvärderas? Det som kan förklara utfall eller bieffekter? Enskilda kvinnors och mäns inre mentala arbete Det som ska utvärderas? Det som kan förklara utfall eller bieffekter? Jfr förrädar-identitet (Pease 2010/Dahlkild- Öhman 2011)
Intersektionalitet Att tänka olika maktordningar i relation till varandra Kan dessa tydligt skiljas från varandra? Vad betyder de att de samverkar och konstruerar varandra?
Doing difference (West & Fenstermaker 1995) Matematiska metaforer problematiska dubbelt, trippelt förtryck Geometriska metaforer problematiska korsande (intersecting) axlar När helheten är mer än summan av delarna? Att inte kunna förstå genus rent Även om genus, ras/etnicitet, klass kan betraktas som separata axlar eller strukturer, så upplevs de och produceras samtidigt Hur begreppsliggöra denna samtidighet?
Förtryckta människor (W&F) De som förtrycks av Genus 1 2 4 5 6 Ras/etnicitet 3 Klass 7 8
Erfarenhet (W&F) Genus 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 Ras/etnicitet Klass
Doing difference Dynamiken i genus, ras/etnicitet och klass finns samtidigt i mänsklig interaktion och institutioner Skapas samtidigt, genom samma praktiker Situationsbundenhet måste analyseras i den specifika kontexten Deltagarna behöver inte vara olika för att skapa genus, ras/etnicitet, klass Också vita medelklassmän gör skillnad i interaktion med varandra
Ojämlikhetsregimer Acker (2006): Inequality regimes are loosely interlocked practices and processes that result in systematic disparities between an organisation s members in terms of power and control over: goals, resources and outcomes; workplace decisions such as how to organise work, and so forth. Inequality regimes are shaped by inequalities in the surrounding society and the organisational structure as well as a number of different organisational practices. Relativ legitimitet / illegitimitet resp. synlighet / osynlighet i konkreta organisationer T. ex. vuxenmakt (kvinnomisshandel vs barnmisshandel) T. ex. vita privilegier (jfr Bruno 2015) 11
Genus & organisation (Acker 1990) Det människor gör för att hålla organisationen igång Det som ska utvärderas? Det som kan förklara utfall eller bieffekter? De bilder, föreställningar, symboler och former av medvetande som rättfärdigar - eller ifrågasätter - existerande genusordning Det som ska utvärderas? Det som kan förklara utfall eller bieffekter? De konkreta interaktionerna mellan människor i organisationen Det som ska utvärderas? Det som kan förklara utfall eller bieffekter? Enskilda kvinnors och mäns inre mentala arbete Det som ska utvärderas? Det som kan förklara utfall eller bieffekter? Jfr förrädar-identitet (Pease 2010/Dahlkild- Öhman 2011)
Det människor gör... T. ex. i utredningar inom socialtjänsten Att utvärdera olika aspekter av att öppna, handlägga/ fortsätta, eller avsluta ett ärende T. ex. Bryta ner en insats i tre kategorier: fattade beslut (t. ex. att omhänderta ett barn eller erbjuda frivilliga insatser; att ansöka om vårdnadsöverflytning eller inte); den relationella aspekten av insatsen den specifika metod och färdighet eller teknik som används Oftast är det den sista kategorin som utvärderas för den är enklast att mäta; men exempelvis beslutsfattande borde utvärderas i lika hög grad då det är en central aspekt av socialt arbete (se Zeira m fl 2007) 13
Rasifiering genom patologisering Mäns våld mot kvinnor som avvikelse ( i svensk kultur) som man kanske har i sitt hemland, så är det naturligt att man har auktoriteten, man är den som tar besluten, jag menar, formellt, och det bygger ju på att man kan bibehålla den konstruktionen. Att man kan backa upp den och man tar hem pengarna, man försörjer familjen och så vidare. Kommer man hit och är ingenting. Då förlorar man något. Ens fadersroll och familjeöverhuvudsroll urholkas. Och jag menar, det är inte lätt för folk att bli av med, så det är där våldet ligger på lur. Om man pratar om invandrarfamiljer från patriarkaliska system. Bakgrundssystem eller vad man ska kalla det.
Rasifiering Svenskhet förutsätts sammanfalla med den officiella normen om jämställdhet.. Jfr traditionell svensk man och modern invandrad kvinna Jämställdhet och barnvänlighet som etniska och rasifierande markörer: I kontexten av normen och jämställdhet och respekt för barns rättigheter och kroppsliga integritet gör talet om patriarkala invandrade män en hierarkisk ordning mellan svenskt och icke-svenskt
Vad ska utvärderas? Vilka är de privilegierade positioner som berörs av detta utvärderingsuppdrag/projekt? Vilka är de mest centrala formerna av ojämlikhet i denna kontext? Varför just dessa? Exempel 1: Programteori & genomförande maktimplikationer - CAP-grupp/Ersta vändpunkten för barn som upplevt våld (se Eriksson 2006, 2010) Bristande problematisering av genus & makt både vad gäller innehåll och form/pedagogik Kan det i alla fall delvis förklara utfallet vi såg i den nationella utvärderingen 2011? Barn är både flickor och pojkar 16
Vad Exempel 2: Programteori & genomförande med maktimplikationer Program för våldsutövande män (USA): Bristande problematisering av rasifiering och vita privilegier Kulturspecifika antaganden om män, våld, familj etc. inbyggda i modellen Behandlarkårens vithet & bemötandet av/ arbetet med män från minoritetsgrupper Kulturellt fokuserat program (Gondolf & Williams 2001) 17
Programmet för afroamerikanska våldsutövande män Gruppsammansättning Bara män som identifierar sig som afro-amerikanska i gruppen Gruppledare Afro-amerikans gruppledare med särskilt utbildning för att hantera kulturella frågor Innehåll: specifika teman ingår i manualen Relationen mellan män och kvinnor, afro-amerikansk manlighet, erfarenheter av våld, reaktioner på diskriminering, stöd från det afro-amerikanska samhället Form: mer strukturerad manual (fler konkreta exempel, styrande frågor etc) För att ge stöd till män mer mindre utbildning, större motstånd och mindre vana att söka samtalshjälp
Har det effekt på våldet? Nej? : inga tydliga skillnader i effekt i återfall i brott? Få studier; mer forskning behövs Ja: för en grupp afro-amerikanska män som var starkt identifierade med den afroamerikanska kulturen Vad vet vi om de våldsutövande männens perspektiv och identitet när de kommer till en verksamhet/ett program för våldsutövande män? Vilka frågor ställs om detta?
Hur ska det utvärderas? Oavsett utvärderingsmodell? (formativ / summativ, måluppfyllelse & effekt, bieffekt-, brukar-, intressent-, kostnadseffektivitet?... Osv) Oavsett design? Syfte och frågeställningar Design & metoder Genomförande Analys Presentation/spridning 20
Olika nivåer av delaktighet (efter Oranen 2009) Samhället & det politiska systemet Välfärdssystemet Medborgare Professionell praktik Expert genom erfarenhet Intressent
Evidensbaserad praktik & brukares delaktighet Medborgare Forskning och utvärdering Expert Forskning och utvärdering Intressent EBP (de tre benen metod, professionell, brukare)
Brukarexperter i utvärdering I vilka faser i planering och genomförande? Projektskapande och planering? Genomförande? Analys & resultatpresentation? Vilka dimensioner av delaktighet? (Hart 1992) Information om projektets syften och uppläggning? Konsulterats och fått uttala sig om hur projektet ska läggas upp eller genomföras? Varit med och fattat beslut om projektet? Har det funnits utrymme för brukares eget initiativ allt från att skapa projektet över huvud taget, till planering, genomförande och utvärdering?
Exempel: Bikva (Krogstrup 1997) Kritiken mot kundnöjdhetsmätningar Maktrelationer & professionellas tolkningsföreträde: brukare definierar utvärderingsfrågorna Triggers för lärande: igångsättare av en läroprocess Information ska föras till den nivå som har möjligheter att påverka och besluta Endast information som man kan påverka
Bikva. Fyra faser: Öppen intervju med brukare Deras åsikter Information förs vidare till praktiker Ger feedback; utifrån den egna erfarenheten Information förs vidare till ledningen Ger feedback Sammanställning till politiska beslutsfattare Att samla och föra information vidare till följande fas (och till föregående vid behov)
Bikva Gruppintervjun som metod En eller två utomstående utvärderare Styr så lite som möjligt; öppna frågor Att skapa trygga ramar för en ärlig diskussion Starta diskussionen och hålla den igång; följdfrågor och preciserande frågor
Framkomliga vägar och hinder T. ex.: Brukargruppens sammansättning? Själva verksamheten, dess organisation och personal? Organisationen eller verksamhetens relation till den? Den vidare omgivningen och verksamhetens relation till den? Maktrelationers betydelse? T. ex. om det är barn som är brukare - kompetens i att samtala med barn, individuellt och i grupp? Kompetens i att arbeta med empowerment med barn?
Brukarmedverkan Ja, så ibland kände jag att vissa som vi hade möte med, så fort jag öppnade munnen så: Jaha nu pratar hon ja, ja så började de flina liksom och då kände jag: Vad gör jag här? Tittade ner på en. Jag kan ha fel, men så kände jag ( brukarexpert, ur Eriksson & Berg 2010)
Exempel: Children & young people as partners in the design & commissioning of research (SWA) Målsättningar: Barn och unga sätter forskningsagendan (dvs identifierar nyckelfrågor att undersöka) Barn och unga stöds genom forsknings/ konsultationsprocessen (inklusive i referensgruppsmöten) Barn och unga bemyndigas (empowerment) att bidra till forskningsdesign och spridning av forskningsresultat Barn och unga har samma status när det gäller beslutsfattande vid referensgruppsmöten 29
Hur? Forskningsagendan: Fokusgrupper med barn med egna erfarenheter av att flytta på grund av våld, om frågor som enligt dem är viktiga när man flyttar Innan forskningsfrågor och målsättningar definierats Konsultationsprocessen Referensgrupp (5 vuxna, 2 barn/unga) Uppgift att: Utveckla forskningsuppdraget Utse och intervjua möjliga forskare Ge råd och stöd till forskare som fått uppdraget Bidra till spridning av forskningsresultat Spridning av resultat Medverka vid presentation av resultat, för den skotska regeringen ( National Domestic Abuse Delivery Group for Children and Young People ) och vid konferenser 30
Barn som brukare i Sverige? C Iversen (2013, 2014): Undersöker hur ideal om barns delaktighet och modellkonsistens konkurrerar i socialarbetares utsagor i 35 utvärderingsintervjuer Visar hur socialarbetare (och utvärderare) förlitar sig på kategoriseringar av barn; Visar hur intervjuns fokus på instatsmodellen skapar en begränsad delaktighet för barn, som endast erkänner barns önskemål när de ligger i linje med insatsen. 31
Iversen: Villiga barn I många förklaringar länkade intervjudeltagarna ett positivt insatsutfall till barnets vilja att delta. Alla dessa förklaringar innehöll hänvisningar till barnens kompetens. T. ex. Emma som framställs som glad och positiv när hon kom, som någon som sprang snabbt in här och började, någon för vem det var aldrig någon utmaning och någon som visste vad vi skulle göra så snart hon kom in i rummet. Dessa karaktäristika konstruerar Emma som både aktiv och kompetent. OBS! Kategorierna offer och aktivt barn, t.o.m. att vara glad, kan samexistera i denna context till skillnad från en del andra (se t. ex. Eriksson & Näsman 2011) 32
Iversen: Barn under utveckling Socialarbetarna beskriver de flesta barnen som åtminstone tillfälligt ovilliga att delta i insatserna. Insatsen bedöms dock inte nödvändigtvis som misslyckad i dessa fall. Tvärtom så används barns ovilja som ett sätt att legitimera insatsen. T. ex. genom att mobilisera åldersbundna aktiviteter såsom att träna basket och att vilja göra det som är så mycket roligare, framställer socialarbetaren barnet som någon som inte vet sitt eget bästa; intervjuare/utvärderare & intervjuperson/socialarbetare samarbetar i att legitimera att gå emot barnets vilja. Socialarbetarna mobiliserar också kategorin barn under utveckling i fall då barn beskrivs som initialt ovilliga att delta i insatsen.. 33
Iversen: Styrande barn Endast i två av de 35 intervjuer som analyserades bedömde socialarbetarna att stödinsatsen varit misslyckad. I båda dessa fall beskrev de hur barnen försökte bestämma över insatsen mot socialarbetarnas råd. T. ex. I ett fall där samtalen fokuserat på fysiskt våld mot barnet istället för på våldet mot hans mamma (som är insatsens fokus). Socialarbetaren accepterar att barnet varit utsatt för våld men beskriver inte samtalen om detta våld som barnets egen historia. Barnets val i Trappan-samtalen blir paradoxalt nog socialarbetarens misslyckande att ge barnet en chans att uttrycka sin egen berättelse. 34
Iversen: Slutsatser Socialarbetare står idag inför ansvaret att föra samman radikalt olika krav: de ska uppmuntra brukares delaktighet samtidigt som de ska se till att stödinsatser utförs enligt väldefinierade och detaljerade insatsmodeller; Barns vilja behandlas som viktig endast om barnen först har visat sig vara kompetenta genom att vilja göra det som socialarbetarna råder dem till. En praktik som strikt följer insatsmodeller är problematisk när barn är missnöjda med professionellas bemötande av dem 35
Iversen: Slutsatser forts Inom fältet socialt arbete med barn, där barns ovilja ofta förstås som ett uttryck för behovet av yttre motivation, kan en fokusering på modellkonsistens förstärka skillnaden i rättigheter mellan vuxna socialarbetare och barn som brukare. Barns delaktighet måste därför underbyggas av erkännandet av dem som kompetenta nog att ifrågasätta insatsens begränsningar. Verklig delaktighet kan inte vara förbestämd. Vissa kategorier av människor inklusive barn har en låg kunskapsmässig (epistemisk) status i samhället. Dessa människors primära tillgång till kunskap, även gällande sin egen vilja, kan ifrågasättas av de med en högre kunskapsmässig status (Antaki 2013). 36
Referenser Acker, J. (1990) Hierarchies, jobs, bodies: a theory of gendered organizations. Gender & Society, 4,2, 139 58. Acker, J. (2000) Revisiting class: thinking from gender, race, and organizations. Social Politics, 7,2, 192 214. Acker, J. (2006) Inequality regimes: gender, class and race in organizations. Gender & Society, 20,4, 441 64. Antaki C (2013) Recipient-side test questions, Discourse Studies 15(3): 3 18. Bengtsson, H & Åström, K. (1998). Från politik till praktik några sammanfattande slutsatser, i Bengtsson, H (red.): Politik, lag och praktik. Implementeringen av 1994 års handikappreform. Lund: Studentlitteratur, 37
Broberg, A m. fl., (2011). Stöd till barn som upplevt våld mot mamma. Resultat från en nationell utvärdering Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet. Bruno, L (2015) Contact and Evaluations of Violence: An Intersectional Analysis of Swedish Court Orders, International Journal of Law, Policy and The Family, early view, doi: 10.1093/lawfam/ebv002 Connell, R. W. (1987). Gender and Power. Society, the person and sexual politics. Cambridge: Polity Press. Connell, R. W. (2002). Gender. Cambridge: Polity Press. 38
Dahlkild-Öhman, G (2011) Att börja tala med barn om pappas våld mot mamma. Radikalt lärande i arbetet med vårdnad, boende och umgänge. Uppsala: Uppsala universitet, Sociologiska institutionen. Dahlkild-Öhman, G & Eriksson, M (2013) Inequality regimes and men s positions in social work, Gender, Work and Organization 20 (1), 85-99 (doi:10.1111/j.1468-0432.2011.00572.x) Eriksson, M (2015) Underlag till Jämställdhetsutredningen U 2014:6. Mäns våld mot kvinnor och kroppslig integritet (U 2014:06), SOU 2015:86, Stockholm: Fritzes. 39
Eriksson, M (2013) Tackling violence in intimacy: interacting power relations and policy change, Current Sociology, 61 (2), 171-189 (doi:10.1177/0011392112456504) Eriksson, M (2006). Avvikande eller osynlig. Rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering av fäders våld, i P. de los Reyes (red.): Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering, SOU 2006:37. Stockholm: Fritzes. Eriksson, Maria & Berg, Lena (2010). Kunskap och praktik i utveckling. Utvärdering av Allmänna Arvsfondens stöd till projekt om mäns våld mot kvinnor och barn. Stockholm: Arvsfonden. 40
Eriksson M & Näsman, E (2011) När barn som upplevt våld möter socialtjänsten. Stockholm: Gothia. Eriksson, M., med Biller, H. och Balkmar, D. (2006). Mäns våld mot kvinnor och barns upplevelser: interventioner, kunskaper och utvecklingsbehov. Stockholm: Näringsdepartementet/Fritzes. Eriksson, M, med Wychichowska, M (2010) Stöd till barn som upplevt våld. Utvecklingen på fältet 2006-2010, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Giddens, A. (1984) The Constitution of Society. Outline of the Theory of Structuration. Cambridge: Polity Press. 41
Gondolf, E. W. och Williams, O. J. (2001). Culturally Focused Battering Counseling for African American Men, Trauma, Violence and Abuse, 2(4), 283 295. Hart, R. (1992) Children s participation: from tokenism to citizenship. Firenze: UNICEF International child development centre 41. Iversen, C. (2013) Making Questions and Answers Work. Negotiating Participation in Interview Interaction. Uppsala: Uppsala universitet, Sociologiska institutionen. Iversen, C (2014) Predetermined participation. Social workers evaluating children s agency in domestic violence interventions, Childhood, 21(2), 274-289. 42
Krogstrup, H (1997) User Participation in Quality Assessment A Dialogue and Learning Oriented Evaluation Method, Evaluation The International Journal of Theory, Research and Practice, 3 (2), 205-224. Pease, B. (2010) Undoing privilege. London: Zed Books. Scottish Women s Aid (2008). Children & Young People as Partners in the Design and Commissioning of Research. Edinburgh: Scottish Women s Aid 43
West, C. and Fenstermaker, S. (1995) Doing difference. Gender & Society, 9,1, 8 37. West, C. and Zimmerman, D. (1987) Doing gender. Gender & Society, 1,2, 125 51. Zeira A, et al (2007) Evidence-based social work practice with children and families: a crossnational perspective, European Journal of Social Work, 11 (1), 57 72 44