OFRIDSTID Fäders våld, staten och den separerande familjen. Linnéa Bruno Doktorand i sociologi

Transkript

1 OFRIDSTID Fäders våld, staten och den separerande familjen Linnéa Bruno Doktorand i sociologi

2 Upplägg Ofridstid före och efter separation vad hindrar barnfrid och kvinnofrid? Problemområde, syfte, frågor och design Tidigare forskning: Familjerätt, barnpositioner och våld Fyra empiriska delstudier Teori: Strukturella villkor och diskursiv praktik Staten och ofriden: Familialisering och selektiv repression

3 Ofridens villkor i välfärdsstaten Avhandlingen söker bidra till sociologiskt svar på varför ofriden består. Mer konkret att undersöka professionella diskurser och praktik gällande fäders våld mot mödrar och barn, i relation till positioner och rättigheter. I fokus: - Separation och livet därefter, där frågor kring ansvarsfördelning och skydd från våld ofta ställs på sin spets - Tre praktikområden i välfärdsstaten: familjerättsliga tvister om vårdnad, boende och umgänge, försörjning samt utbildning i förskola och skola. - Ofridens institutionella och intersektionella villkor; kön, ålder, släktskap, rasifiering och (i viss mån) klass. - Systemkritik. Intentioner ej i fokus, utan effekter av praktik

4 Frågeställningar Hur framställs fäders våld mot barn och mödrar som problem för vem och på vilka sätt? Effekter på praktiken, särskilt för hur professionella ser på barns rättigheter och konstruerar risk i samband med separationer? Vilken betydelse har olika dimensioner av ojämlikhet för hanterandet av våldet? Effekter för våldsutsatta barn och mödrars liv?

5 Avhandlingen bygger på två projekt Familjerättsliga processer och beslut i ett skolperspektiv Enkät till 200 skolor och förskolor; Intervjuer med 22 personer anställda i skola och förskola Ekonomisk maktutövning i familjen Tingsrättsdomar, tvister om vårdnad, boende, umgänge och underhåll med uppgifter om kontroll, hot och våld: 224 barn, förvaltingsrättsdomar med tecken på ekonomiskt våld: 100 fall; Intervjuer med 8 mödrar En sammanläggning av fyra empiriska delstudier

6 Familjerätt och barnrätt Antalet tvister om vårdnad boende och umgänge ökar dramatiskt Sedan 1998 kan tingsrätt besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja Uppgifter om våld är vanliga Många olika professionella kan involveras Barn, men inte föräldrar, kan tvingas till umgänge Barn som tvingas till umgänge har svårare att tillgodogöra sig behandling

7 Socialtjänstens roll Att utreda och göra riskbedömning, ge rätten underlag för beslut Risken att barnet kan fara illa ska särskilt beaktas sedan 2006 ej samma höga beviskrav som i brottsutredning Skillnad barnavårdsutredning och familjerättslig utredning i barns delaktighet Erbjuda medlingssamtal Ordna kontaktperson/umgängesstöd Omhändertagande enligt LVU placering kan ske hos mamma på kvinnojour. Vårdnadsförflyttning Soc kan väcka talan om ändring av vårdnad och umgänge

8 Tidigare forskning Frånskilda mödrar, särskilt med erfarenhet av tvist, är överrepresenterade bland våldsutsatta (Ekbrand 2006). Skilda domäner av praktik och politik präglas av olika uppdrag, historia, diskurser, lagstiftning; Våld i nära relationer, Barnskydd, Råd, stöd & behanding, Vårdnad, boende & umgänge (Eriksson 2007, Dahlkild-Öhman 2011, Eriksson, Bruno & Näsman 2013). Barn som upplever våld - ett diskursivt slagfält. Domänkonflikter och professionella hierarkier. En familjerättsdiskurs dominerar Vårdnad, boende & umgänge: ser risken att barnet förlorar kontakt med en förälder som den mest allvarliga, betonar samverkan, osynliggör våld. Ett framtidsorienterat perspektiv på barn tenderar att marginalisera deras röster och underskatta deras utsatthet (Röbäck 2012, Sundhall 2011).

9 Barndomssociologi Childhood Studies ett tvärvetenskapligt fält Barndomen som social och kulturell konstruktion Belyser ålder som maktordning, dekonstruerar vuxenprivilegier Barn som sociala subjekt, individer och aktörer i fokus Kritik mot familism och föräldramakt Kritik mot traditionell utvecklingspsykologi och socialisationsteori Omsorgsperspektiv och delaktighetsperspektiv

10 Familjerättsliga processer och beslut ur ett skolperspektiv (inkl förskola) Hur tolkar personalen sitt uppdrag i mötet med barn som är utsatta i tvister? Hur hanterar de barnens och sin egen utsatthet? Två konkurrerande perspektiv: fostran vs barnrätt. Olika sätt att se risk: Risken att bli indragen i konflikter mellan föräldrar Risken för barnet att få rättigheter kränkta Risken för negativ påverkan på barnets utveckling Risken att den kollektiva tryggheten hotas Praktikdomänen Utbildning: våld som ordningsproblem dominierande

11 Personalens strategier i mötet med hotfulla eller utsatta föräldrar Distans (proaktiv) Disciplinering Omsorg Diplomati Tillgänglighet Normalisering av egen utsatthet (reaktiv distansering)

12 Tredje delstudien: Contact and Evaluations of Violence. An Intersectional Analysis of Swedish Court Orders Undersöka hinder för implementering av barns rätt till delaktighet och skydd i tvister med uppgifter om våld särskilt vid beslut om umgänge. Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ intersektionell analys med fokus på ålder, kön, etnicitet, rasifiering 196 domar rörande 224 barn, tre tingsrätter under två års tid Analys av skilda diskurser om barn, risk och våld Ingen prevalensstudie, men i 213 fall fadern dömd eller utpekad förövare, i 6 fall båda föräldrarna och i 5 fall modern.

13 Type of information Girls Boys Total Conviction, sexual violence against child family member Conviction, physical violence against child family member Conviction, physical and/or sexual violence against adult family member Explicit reports on physical and/or sexual violence Conviction, violence or threats against other person Explicit reports: psychological violence, threats, stalking or financial abuse Implicit reports: contact restrictions, controlling behavior or fear Total

14 Resultat och slutsatser, art 3 Riskbedömning refererades till endast i 45% av fallen med explicita uppgifter om fysiskt eller sexuellt våld. Barn till utpekade eller dömda förövare med icke-nordiskt namn (n=84) nekades att ha (fysisk el öht) kontakt, 4 gånger så ofta som motsvarande med nordiskt namn (n=100). Ingen (fysisk el öht) kontakt: pojkar 15%, flickor 22%. Familjerättsdiskursen dominerar och utmanas främst i fall med icke-nordiska fäder. Förövarens sociala position nyckelfrågan. Åldersmakt, könsmakt och vithet (som normativ position) i samspel hindrar implementering av barns rätt.

15 Delstudie 4: Financial oppression and post-separation child positions 8 djupintervjuer med separerade mödrar med erfarenhet av ekonomiskt (och annat) våld 100 domstolsbeslut från förvaltingsrätt, överklaganden i fall där ekonomiskt bistånd nekats, tecken på ek. förtryck Sekundärmaterial: Domar i familjerättstvister från tre tingsrätter , 224 barn, varav 183 fall gäller umgänge i fall av kontroll, hot eller våld. Hur positioneras barnen? Vilken betydelse har uppgifter om ekonomiskt förtryck för bedömning av möjligheterna till samarbete mellan föräldrar och vikten av umgänge för barnet?

16 Barnpositioner i art 4 Kompetent subjekt, inkompetent subjekt, objekt med röst, objekt utan röst (Sundhall 2008). Behov övervägda/behov ignorerade (Fernqvist 2011). The post-separation child as morally responsible victim (Kaganas & Diduck 2004). Rättigheterna till skydd, delaktighet och resurser kan hamna i konflikt

17 Tack för uppmärksamheten!