Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige



Relevanta dokument
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Jordbrukets utsläpp och trender

MATENS KLIMATPÅVERKAN

UTSLÄPP AV VÄXTHUSGASER FRÅN SVENSK PRODUKTION OCH

Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience

Jordbrukets klimatpåverkan och det ekologiska jordbrukets utmaningar

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Hur påverkar vår köttkonsumtion klimatet? idag och i framtiden

Miljöpåverkan av kaninkött. Ulf Sonesson,

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Klimatpåverkan av livsmedel

Potatisodling och dess påverkan på klimatet

Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Råvaror - resultat och diskussion

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Frågor för framtiden och samverkan

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Matens klimatpåverkan

Christl Kampa-Ohlsson

Framtidens kött & mjölk

Policy Brief Nummer 2018:5

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Ett hållbart jordbruk en fråga om värderingar

Jordbrukets klimatpåverkan

Introduktion till klimatberäkningarna i VERA. Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland

Styrkor och svagheter i jordbrukets klimatpåverkan

Vad ska vi äta? Elin Röös

Ägg är klimatsmart mat Fakta om äggets klimat- & miljöpåverkan. Fakta om ägg från Svenska Ägg

KSLA den 13 oktober 2016 Åsa Lannhard Öberg, enheten för handel och marknad

Livsmedlens miljöpåverkan ur ett livscykelperspektiv. Christel Cederberg Svensk Mjölk Vattendagarna 21 nov 2006

Gården i ett livscykelperspektiv

En introduktion i Matens miljöpåverkan. Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik 18 december 2012

Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Hur äter vi hållbart?

Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang:

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.

Underskottet i handelsbalansen för jordbruksvaror och livsmedel har ökat

Miljöanpassade måltider i offentlig sektor ett verktyg med miljönytta för många

Klimatsmart mat måste alla bli vegetarianer?


utsläpp av klimatgaser Jan Eksvärd, LRF

Mänsklighetens säkra handlingsutrymme. Upplägg i stora drag

Hållbar köttkonsumtion och hållbar köttproduktion är det samma sak?

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

Ekologisk produktion med minskad klimatpåverkan

Jordbrukets klimatpåverkan

Datainsamling för djurgård

Världen har blivit varmare

Ekologiskt vs konventionellt jordbruk en onödig konflikt

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Livsmedelsforum Malmö den 19 oktober 2017

Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem

Sommarens torka. Klimatförändring

Avtryck i miljön från den svenska livsmedelskonsumtionen

Produktiviteten, effektiviteten och klimatet

Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar

Resultatrapport. Distribution Koldioxid,

Klimatpåverkan från djurproduktion

GÅRDEN I ETT LIVSCYKELPRESPEKTIV

Fortsatt ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel ökar, men inte lika snabbt som den totala utrikeshandeln

Jordbrukets klimatpåverkan

Mat, miljö och myterna

Sveriges livsmedelsexport 2006

Upplägg. Beräkningarna. Vanliga fallgropar Körslor

Vem får vad? Matkronan Bondens andel av matkassen

Växtodling. Nyckeltalen växtodling (många)

Fortsatt mycket stark ökningstrend för svensk utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel

Svensk export och import av jordbruksvaror och livsmedel, i likhet med den totala utrikeshandeln, fortsätter att öka

Varmt och gott eller.

IPCC Guidelines for national greenhouse gas inventoriesi

Sveriges livsmedelsexport 2004

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick SR 880. Birgit Landquist, Christel Cederberg.

Svensk klimatpolitik SOU 2008:24

Vad är lyvscykelanalys,

Bra mat på tallriken utan konflikt med miljömålen. Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion

Utvärdering ekogårdar inom Greppa Näringen i Skåne

FRÅN HAGE TILL MAGE. RISE Jordbruk och livsmedel + = SANT! Tre blir ett RISE. Katarina Nilsson & Britta Floren, RISE 1. Research Institutes of Sweden

KLIMAT KOMMUNERNAS SLUTSEMINARIUM FÖR VEGA- PROJEKTET

Växthusgasutsläppen från svensk grisproduktion beräknas i genomsnitt till cirka 3,4 kg koldioxidekvivalenter

Hva er bærekraftig kjøttproduksjon i Norden? Ulf Sonesson, SP Food and Bioscience

Svensk djurhållning utan soja?

1

Jordbrukets klimatpåverkan

Mat - en utslippsynder?

Hållbar konsumtion av jordbruksvaror

VÄXTODLING Regler för minskad klimatpåverkan inom växtodlingen

Framtidens hållbara mat hur ska vi välja?

Hur kan jordbruket bidra till att minska klimatpåverkan? Anna Richert, Svenskt Sigill Norrköping, 25 jan 2011

Transkript:

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning

Bakgrund om förändringar i den svenska produktionen och konsumtionen av animaliska livsmedel 199-25

Miljoner kg Produktion av animalier (milj kg) i Sverige, 199 och 25 4 35 3 25 X 1 199 25 2 15 1 5 Mjölk Nötkött Gris Kyckling Ägg

1 ton kött med ben Köttkonsumtionen i Sverige, totalt 199 och 25 8 7 6 Total konsumtion +45% +198% 5 4 +56% 3 2 +24% 1 199 25 Källa: Jordbruksverket, SJV För kyckling är den siffra vald där import till Sverige från Danmark är baserad på danska statistikuppgifter.

X 1 ton mjölk Mjölkkonsumtion i Sverige, totalt 199 och 25 35 Färskvaror Ost Mjölkpulver 3 25 2 15 1 5 199 25

Bakgrund om jordbrukets och livsmedelssektorns utsläpp av växthusgaser

25 var utsläppet ca 8,5 milj ton CO2-ekvivalenter från svenskt jordbruk motsvarande ca 13 % av de svenska utsläppen, markanvändning ej inkluderat Metan, CH4: - idisslarnas foderoms: ~2,8 MT CO2e - från stallgödselhant: ~,48 MT CO2e Lustgas, N2O: - från åkermark: ~4,8 MT CO2e - från stallgödselhant: ~,48 MT CO2e

miljoner ton CO2e Det svenska jordbrukets utsläpp 6 sektorn Jordbruk 5 4 3 del ur sektorn Energi importerade varor, ingår inte i den svenska klimatrapproteringen del ur sektorn LULUCF 2 1 Lustgas från mark Djurens fodersmältning Stallgödselhantering Energianvändning Produktion av mineralgödsel Produktion av importerat foder Förändrat kolförråd i jordbruksmark Lustgas Metan Koldioxid Ospecificerad fördelning

Den svenska livsmedelskonsumtionens utsläpp av växthusgaser Källa Milj ton CO2e Kommentar Jordbruk 11-11,5 Inkl energi samt prod av imp handelsgödsel och foder Import av livsmedel +?? Export av livsmedel -?? Livsmedelsindustri,93 Fossil CO2, (2) Transporter 1,3-1,7 Fossil CO2, (2) Handel,13-,14 Fossil CO2 (2), ej komplett Hushåll,3 Fossil CO2, (2) Summa Ca 14,5 Källa: NV 27. Sweden s National Inventory Report 28 samt NV 23 (Rapport 5348)

Fem viktigaste produktgrupperna i Sveriges import och export av livsmedel Import, miljarder kr - frukt & grönt 15 - fisk 14,9 - kött 7,6 - drycker 6,3 - kaffe, te, kakao 5,1 Export, miljarder kr - fisk 11,5 - dryck 5,5 - spannmålsprod 4,4 - diverse 4,5 - kaffe, te, kakao 2,7 Utsläppen från importerad mat syns inte i statistiken Mycket av importen utgörs av mat med höga Carbon Footprint

Frågeställningar och metoder i projektet

Utsläpp av växthusgaser från svensk produktion och konsumtion av animalier 199 och 25 Hur ser utsläppstrenden ut för den svenska produktionen av kött, mjölk och ägg mellan 199 och 25 Hur ser utsläppstrenden ut för svenska konsumtionen av kött, mjölk och ägg mellan 199 och 25 Vilka förbättringsåtgärder bör prioriteras?

Produktionssystem och utsläpp som studien omfattar Ingår inte: Utsläpp från markanv Förpackningar Avfallshant Hushåll Animaliska livsmedel för konsumtion Förädlingsindustri inkl transporter t grossist CO2 Produktion av kraftfoder Animalieproduktion: mjölkkor med rekrytering, nötkreatur för köttuppfödning, suggor och slaktsvin, slaktkyckling, värphöns CH4, CO2 Odling, produktion, transport av importerade råvaror N2O, CO2 Stallgödsel N2O, CH4 Diesel, Mineralgödsel Växtodling: produktion av foder; spannmål, vall, raps mm N2O, CO2 N2O, CO2

Modellera animalieproduktionen med ett top-down perspektiv Modellera systemen med ett bottom-up perspektiv, d v s samla in data och göra LCA för ett antal gårdar/företag Input resurser Energi Gödselmedel Foder Output produkter Kött, mjölk, ägg Output växthusgaser N2O, CH4 från biologiska processer, CO2, N2O från prod och anv av material/resurser Baseras på nationell statistik, men otillräcklig och ofta för aggregerad, måste kompletteras med bottom-up Hur många stor variation, representerbart?

Hur modellerat systemet Produktion i Sverige beräknad top-down med nationell statistik med kompletterat uppgifter från forskningsrapporter och rådgivarexpertis, särskilt vad gäller foderkonsumtion och N-flöde i stallgödsel Importerad animalier beräknad med litteraturstudier från LCA/Carbon Footprint analyser

Griskött

Kg CO2-ekv per kg griskött Utsläpp primärproduktion griskött 25 4 CO2 N2O CH4 3 2 1

kg CO2e per kg griskött Förändringar i utsläpp 199-25 i produktionen av griskött 5 CO2 N2O CH4 4 3 2 1 199 25 199 25 199 25 199 25 199 25 Foderproduktion Stall & gödsellager N2O fr stallgödsel Foderomsättning Totalt

Milltion tons CO2e Utsläpp totalt från produktionen av griskött 199 och 25 Utsläppen 25 ca,9 milj ton CO2ekv (- 2 % jmf 199) Ca 75 % av minskning beror på ökad effektivitet, ca 25 % pga mindre volymer 1,4 1,2 1,,8,6,4,2, CO2 N2O CH4 199 25

1 tonnes Total produktion och konsumtion av griskött 199-25 35 3 Ökad konsumtion ~2 % 25 2 15 cons. prod. imp. exp. 1 5 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25

Mtons CO2e Utsläpp totalt från konsumtionen av griskött 199 och 25 Total ökning med ca 7 %, totalt nästan 1,2 milj ton CO2e 25 Drygt 15 % av utsläppen från importerat kött Per-capita utsläpp ökade från ca 126 till 128 kg CO2e/pers Inhemsk prod Netto import 1,4 1,2 1,8,6,4,2 199 25

Mjölk och nötkött

Viktiga förändringar i mjölk- och nötköttsproduktionen 199 till 25 Djur Mjölkkor 183 Avkastning 21 kg/ko Köttkor 9 199: ~85 % av kött från mjölk 25: ~65 % av kött från mjölk Foder Mjölk 25: Mer vegetabiliskt kraftfoder, mindre bete i produktionen Kött 25: Mer vallfoder i vinterutfodring, mera betesdrift Vallodling 25 ca 1,1 miljon ha vall (+1 % sedan 199) dessutom var ca1/3 av vallarealen ekologisk 25 (ingen handelsgödsel)

Million tons CO2e Utsläpp totalt från produktionen av mjölk och nötkött mellan 199 o 25 Minskade utsläpp m 1 milj ton CO2ekv En mycket stor del av rapporterade utsläppsminskningen i jordbruket finns här ~6 % av minskning pga ökad effektivitet, ~4 % p g a mindre volymer 8 7 6 5 4 3 2 1 CO2 N2O CH4 199 25

kg CO2-ekv per kg ECM Utsläpp primärproduktion mjölk 25 1,25 CO2 N2O CH4 1,75,5,25 85/15 % allokering mjölk/kött

kg CO2-ekv per kg mjölk Förändringar i utsläpp 199-25 i produktionen av mjölk 1,4 CO2 N2O CH4 1,2 1,8,6,4,2 199 25 199 25 199 25 199 25 199 25 Foderproduktion Stall & gödsellager N2O fr stallgödsel CH4 foderomsättning Totalt

Mtons CO2e Utsläpp totalt från konsumtionen av mjölkprodukter 199 och 25 Totala utsläpp uppgick till ca 3,5 Mton CO2e 25, ~14 % lägre än 199 Per capita utsläpp minskade från ca 47 till 38 kg CO2e/pers Hela minskningen beror på effektiviserad produktion Färska prod Ost Mjölkpulver 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 199 25

kg CO2ekv per kg nötkött Utsläpp primärproduktion nötkött 25 25 CO2 N2O CH4 2 15 1 5 85/15 % allokering mjölk - kött

kg CO2ekv per kg nötkött Förändringar i utsläpp 199 25 i produktionen av nötkött 25 CO2 N2O CH4 2 15 1 5 199 25 199 25 199 25 199 25 199 25 Foderproduktion Stall & gödsellager 85/15 % allokering mjölk/kött N2O fr stallgödsel CH4 foderomsättning Totalt

1 tonnes Total produktion och konsumtion av nötkött 199-25 25 2 Ökad konsumtion +5 % 15 1 cons. prod. imp. exp. 5 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25

M tons CO2e Utsläpp totalt från konsumtionen av nötkött 199 och 25 Utsläppen från konsumtionen av nötkött ökade med 75 % mellan 199 och 25 Totalt ~4,8 milj ton CO2e 25 Per capita utsläppen ökade från ~315 till ~525 kg CO2e 199 till 25 Inhemsk prod Netto import 5 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1,5 199 25

Sammanfattning

Million tons CO2e Animalieproduktion utsläpp totalt 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, Egg Chicken meat Pork Beef Milk 2, 1,, 199 25

Milj ton CO2e Kg CO2e per capita Animaliekonsumtion utsläpp totalt Trender - totalt Trender - per capita Mjölkprodukter Kött Ägg 12 1 Mjölkprodukter Kött Ägg 12 1 8 8 6 6 4 4 2 2 199 25 199 25

Milj ton CO2-ekv kg CO2e per capita Köttkonsumtion utsläpp totalt Trender - totalt Nötkött Griskött Kyckling 7 6 5 4 3 2 1 199 25 Trender per capita Nötkött Griskött Kyckling 8 7 6 5 4 3 2 1 199 25

Den svenska livsmedelskonsumtionens utsläpp av växthusgaser Källa Milj ton CO2e Kommentar Jordbruk 11-11,5 Inkl energi samt prod av imp handelsgödsel och foder Import av animalier + 2,8 Import av övr livsmedel +? Export av livsmedel -? Livsmedelsindustri,93 Fossil CO2, (2) Transporter 1,3-1,7 Fossil CO2, (2) Handel,13-,14 Fossil CO2 (2), ej komplett Hushåll,3 Fossil CO2, (2) Summa Ca >17

Avslutande kommentarer Utsläppstrender svensk animalieproduktion knappt 15 % minskning sedan 199 (ca 2/3-delar pga av lägre utsläpp per enhet) Utsläppstrender svensk animaliekonsumtion 2-25 % ökning sedan 199; köttkonsumtion enbart nära 6 % ökning Hittills nästan enbart fokus på åtgärder i produktionen otillräckligt för att nå utsläppsmålen