APRIL 2012 Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen?
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Sammanfattning Tillgången på kmpetens är en av de allra viktigaste resurserna för svenska företags knkurrenskraft. Men det är inte främst fler utbildade persner sm löser företagens kmpetensförsörjning, utan det är persner med rätt utbildning ch kmpetens sm behövs. Idag har många företag stra prblem med att hitta medarbetare. En av de vanligaste rsakerna är att man inte hittar persner med rätt utbildning. Ur ett kmpetensförsörjningsperspektiv är högsklrna ch universiteten av central vikt, eftersm det är på dessa studenter utbildas sm senare söker jbb i företagen. Svensk tillväxt ch knkurrenskraft är därför berende av en högre utbildning av högsta kvalitet sm ger gda resultat. Men vad är då resultat? Svenskt Näringslivs utgångspunkt är att all utbildning, avsett nivå, ska ha sm huvudfkus att leda till jbb ch därmed bidra till samhällsnytta. Sverige tillhör ett av de länder i världen sm lägger mest resurser på utbildning sett sm andel av BNP. Studenten, företag ch skattebetalare har därför rätt att förvänta sig att de satsade resurserna leder till gda resultat. Blivande studenter måste ges tillgång till infrmatin m vilka förutsättningar lika utbildningar ger, både i frm av samverkan i utbildningarna ch för jbbmöjligheterna efter examen. Sverige satsar årligen ca 38 miljarder krnr på utbildningar vid högsklr ch universitet. Det är en str samhällelig investering sm det förväntas avkastning på, inte minst i frm av ökad prduktivitet. En gd samverkan ökar studenternas chanser på arbetsmarknaden efter examen, samtidigt sm det underlättar företagens kmpetensförsörjning. Men en ökad matchning mellan utbildning ch arbetsliv kmmer inte att ske av sig själv. Det kräver incitamentsstrukturer ch att resultat mäts utifrån hur väl utbildningarna lyckas ge studenterna kmpetens sm leder till kvalificerade jbb snabbt efter examen. Det kräver ett jbbperspektiv vid utfrmningen ch utvärderingen av den högre utbildningen. Det perspektivet saknas i str utsträckning idag. Detta är sjätte året i rad sm Svenskt Näringsliv genmför undersökningen Högsklekvalitet. Årets undersökning visar bland annat följande resultat: 82 prcent av studenterna var sysselsatta 6 12 månader efter examen. 67 prcent hade ett kvalificerat jbb (58 prcent sm examinerats på grundnivå, 72 prcent på avancerad nivå). Varannan student upplever att kntakten med arbetslivet under utbildningen var bristfällig. En gd samverkan med arbetslivet under utbildningen: ökar sannlikheten att få ett jbb inm tre månader efter examen med 78 prcent. ökar sannlikheten att jbbet är kvalificerat med 69 prcent. ger i genmsnitt 4,4 prcent högre ingångslön, vilket mtsvarar 1 007 kr per månad. Examen på avancerad nivå ger än högre ingångslön, 7,9 prcent. 1
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Innehåll Patrick Krassén, Mikaela Almerud, Greta Hjrtzberg Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Studenters etablering på arbets marknaden... 4 Högskleverkets etableringsundersökning... 4 Etablering på arbetsmarknaden enligt årets Högsklekvalitetsundersökning... 5 Kvalificerat jbb... 6 Kvalificerat jbb sm resultatmått... 7 Matchningsprblem på arbets marknaden.... 8 Svenska studenter börjar sent ch tar examen sent.... 9 Genmströmningens betydelse.... 10 Studietid.... 10 Studieuppehåll ch studieavbrtt... 10 Prestatinsgrad... 11 Examensfrekvens... 11 Samverkan.... 12 Gd samverkan ger bättre chanser efter examen... 12 Varannan upplever samverkan sm bristfällig.... 13 Därför gör vi Högsklekvalitet.... 15 Varför utvärdering är viktigt.... 15 Vilka vänder sig Högsklekvalitet till?... 16 Metd... 16 Avslutande reflektiner.... 17 Källförteckning.... 18 Appendix A Etableringsenkät... 20 Kntrllfrågr... 20 Frågr... 21 Appendix B Metdbeskrivning... 25 Underlag.... 25 2
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Inledning Högre utbildning är en investering sm både staten ch den enskilde gör. I Sverige finansierar staten utbildningar vid högsklr ch universitet med ca 38 miljarder kr årligen. Därtill kmmer ckså kstnader för studiemedel (ch anslag till frskning är inte inräknat). Den enskilde studenten lägger ned tid ch ansträngning på sina studier, men har även kstnader i frm av studielån sm en dag ska återbetalas, ch än viktigare år av uteblivna inkmster ch pensinspäng. Att högre utbildning leder till gda resultat är därför ett intresse sm studenten ch staten delar. Men även den svenska knkurrenskraften ch tillväxten är berende av en högre utbildning av högsta kvalitet. Svenska företag är berende av kmpetenta nya medarbetare att kmpetensförsörjningen tryggas. Sverige tillhör ett av de länder i världen sm lägger mest resurser på utbildning sett sm andel av BNP. Studenter, företag ch andra skattebetalare har ett legitimt intresse av att de satsade resurserna används effektivt ch leder till resultat. Svenskt Näringslivs utgångspunkt är att all utbildning, avsett nivå, ska ha sm huvudfkus att leda till jbb ch därmed bidra till samhällsnytta. Men det räcker inte bara med jbb efter examen. Persner sm genmgått eftergymnasial utbildning har förviss större chans till jbb än persner sm inte har det, men målet med högre utbildning bör vara att den leder till kvalificerade jbb. Det är inte bara av vikt för företag ch arbetsgivare sm är intresserade av att persner sm de ska anställa har viss kmpetens. För den student sm har lagt år av tid ch pengar på en utbildning är det dåligt m utbildningen inte leder till ett jbb sm ligger på en kvalificerad nivå. 3
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Studenters etablering på arbetsmarknaden Etableringen på arbetsmarknaden är ett viktigt mått eftersm det är detta sm talar m huruvida både de examinerade ch samhället får avkastning på den investering sm gjrts i utbildningen. Åtta av ti studenter uppger att förbättrade möjligheter på arbetsmarknaden är ett viktigt skäl till att påbörja högre studier 1, så det är ingen perifer fråga det handlar m. Studier från Institutet för arbetsmarknadsplitisk utvärdering (IFAU) visar att de sm blir arbetslösa i samband med examen generellt får en 30 prcent lägre livsinkmst 2. Sac framhöll i en rapprt 2010 att arbetslöshet efter examen leder till inkmstförluster längre fram inte enbart genm att ens lön blir lägre, utan ckså genm att sysselsättningen blir lägre. Ju längre man är arbetslös dest större är inkmsteffekten fem år senare, framhöll rapprtförfattarna. 3 Det är alltså av str vikt att studenters etablering i arbetslivet efter studierna följs upp, ch att resultaten redvisas tydligt. Högskleverkets etableringsundersökning Det finns lika sätt att mäta etablering. Högskleverket utgår från ffentlig statistik. För att anses vara etablerad ska då följande kriterier uppfyllas: Den examinerade ska vara sysselsatt i nvember månad det aktuella året enligt den definitin sm SCB använder i sysselsättningsregistret. Den sammanräknade arbetsinkmsten under året ska överstiga 195 800 krnr. Inga händelser sm påvisar förekmst av arbetslöshet eller arbetsmarknadsplitiska åtgärder sm inte är att betrakta sm sysselsättning ska ha förekmmit. Arbetslösheten kan vara på hel- eller deltid ch gäller även arbetssökande med tillfällig timanställning. Individen definieras inte sm studerande. 4 195 800 kr i årsinkmst mtsvarar en månadslön på strax över 16 300 kr. När Högskleverket publicerade sin etableringsundersökning i december 2011 visade denna att 78 prcent av 42 000 examinerade under läsåret 2007/08 var etablerade på arbetsmarknaden. 94 prcent av de etablerade hade yrken sm kräver högskleutbildning. Det innebär att 73 prcent har ett kvalificerat jbb enligt Högskleverkets definitiner. Då bör dck påpekas att Högskleverket skiljer på jbb sm kräver högskleutbildning längre respektive krtare än tre år. Ttalt var det 56 prcent sm arbetade inm yrken sm krävde mer än tre års högskleutbildning (däri inräknas ckså chefspsitiner). Av alla etablerade är det alltså knappt 44 prcent (0.78 0.56) sm hade sådana yrken/psitiner. Av de sm har generella magisterexamen (fyraårig utbildning) är det 25 prcent sm har yrken sm kräver mindre än tre års högre studier. 5 Det finns alltså en betydande andel sm är överutbildade, sett till sitt yrke, även i Högskleverkets undersökningar. 4 1 Se t.ex. CSN, Studerandes eknmiska ch sciala situatin 2011, bilaga B, februari 2012 2 Gartell, Marie. Har arbetslöshet i samband med examen från högsklan långsiktiga effekter? IFAU, Rapprt 2009:8 3 Perssn & Wennström, Allt unga behöver veta m arbetsmarknaden, Sac 2010 4 HSV, Etableringen på arbetsmarknaden 2009, Rapprt 2011:16 R. 5 Ibid.
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Etablering på arbetsmarknaden enligt årets Högsklekvalitetsundersökning Vår etableringsundersökning visar att 82 prcent av alla studenter var sysselsatta sex till tlv månader efter examen. Med sysselsatta avser vi fast anställda ch visstidsanställda, frskare ch dktrander, ch egna företagare. Respndenten får själv uppge sin sysselsättning. Genmsnittet för examinerade på grundnivå är 72 prcent sysselsatta. På avancerad nivå är mtsvarande siffra 91 prcent. Andelarna skiljer sig åt mellan lika utbildningsmråden; inm naturvetenskap på grundnivå är exempelvis endast 56 prcent sysselsatta, medan mrådet vård ch msrg har de högsta andelarna på både grundnivå ch avancerad nivå (88 respektive 98 prcent). Diagram 1. Sysselsättning för examinerade på grundnivå Humanira ch telgi 61 % Juridik ch samhällsvetenskap 70 % Knstnärligt mråde 68 % Medicin ch dntlgi 86 % Naturvetenskap 56 % Teknik 74 % Vård ch msrg 88 % Övrigt mråde 75 % Ttalt 72 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Diagram 2. Sysselsättning för examinerade på avancerad nivå Humanira ch telgi 82 % Juridik ch samhällsvetenskap 90 % Knstnärligt mråde 92 % Medicin ch dntlgi 93 % Naturvetenskap 86 % Teknik 95 % Vård ch msrg 98 % Övrigt mråde 94 % Ttalt 91 % 70 % 75 % 80 % 85 % 90 % 95 % 100 % 5
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Kvalificerat jbb När vi gör undersökningen Högsklekvalitet använder vi en annan definitin på etablering. Dels förutsätter det ett fast eller tillfälligt jbb, eget företag eller att individen dktrerar ca ett år efter examen, dels ska jbbet vara kvalificerat, det vill säga i nivå med utbildningen. Svenskt Näringsliv tar alltså hänsyn till m de examinerade har kvalificerade jbb eller inte, det vill säga m arbetsuppgifternas kmpetensnivå mtsvarar utbildningen. Denna uppgift går inte att utläsa ur den ffentliga statistiken, vilket är en av anledningarna till att Svenskt Näringsliv årligen gör undersökningen Högsklekvalitet. En mycket viktig aspekt att ta hänsyn till när man diskuterar etablering är vilken typ av jbb de examinerade har. Den investering tre till fem års studier innebär bör resultera i mer än ett jbb, nämligen ett kvalificerat jbb, det vill säga ett jbb med arbetsuppgifter sm har en kvalifikatinsnivå sm kräver den utbildningsnivå den examinerade har. Först då kan individens fulla ptential utnyttjas i arbetslivet. Efter flera års högsklestudier är sannlikt ckså individens förväntningar på jbb sm ligger i nivå med utbildningen höga då denne gjrt en str investering. Tyvärr ser det inte ut så för många. Årets etableringsundersökning för Högsklekvalitet visar att två tredjedelar av studenterna, 67 prcent, har kvalificerade jbb sex till tlv månader efter examen. Detta gäller m man räknar både grundnivå ch avancerad nivå. På grundnivå är andelen 58 prcent ch på avancerad nivå 75 prcent. Diagram 3. Andel i kvalificerat jbb på grundnivå Humanira ch telgi 43 % Juridik ch samhällsvetenskap 51 % Knstnärligt mråde 52 % Medicin ch dntlgi 78 % Naturvetenskap 48 % Teknik 62 % Vård ch msrg 80 % Övrigt mråde Ttalt 55 % 58 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % 6
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Diagram 4. Andel kvalificerat jbb på avancerad nivå Humanira ch telgi 62 % Juridik ch samhällsvetenskap 69 % Knstnärligt mråde 70 % Medicin ch dntlgi 88 % Naturvetenskap 69 % Teknik 83 % Vård ch msrg 85 % Övrigt mråde 78 % Ttalt 75 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 100 % Kvalificerat jbb sm resultatmått Sm tidigare nämnts granskar andra aktörer, exempelvis Högskleverket, utbildningar utifrån huruvida de leder till jbb eller inte. Det är intressant att titta på hur många sm får jbb efter examen, men det säger inte så mycket m kvaliteten i den högre utbildningen. En persn sm lägger ner flera år på studier, ch därmed både går miste m ptentiell arbetsinkmst under tiden ch dessutm fta belånar sig, förväntar sig rimligen att få någt tillbaka för denna investering. Och visst, akademiker får lättare jbb men m det är jbb de hade kunnat få utan utbildningen, eller med en krtare utbildning, finns det ett prblem med överutbildning. Överutbildning driver upp utbildningskraven även för mindre kvalificerade jbb, vilket strukturellt missgynnar både de sm efter gymnasiet hellre väljer att gå till arbetslivet direkt istället för till högsklan, ch de med högre utbildning sm kmmer ut i arbetslivet när de är både äldre ch mer skuldsatta än de hade behövt vara. I rapprten Vad är lagm? knstaterar Sac att ca en tredjedel av arbetskraften är överutbildad. 6 Det ska klargöras att vi med undersökningen inte menar att kvalificerade jbb är den enda faktrn sm bör mätas för att granska högre utbildnings kvalitet. Det är dck en viktig faktr, sm i dag inte tas hänsyn till i kvalitetsutvärderingar, trts att det är en resultatfaktr, sm går att mäta på ett mer handgripligt sätt än de prcessfaktrer sm traditinellt sett har mätts när man utvärderat den högre utbildningen. I vår etableringsundersökning undersöker vi huruvida respndenter har kvalificerade jbb genm självskattning, dvs. genm att de själva får uppge m det de arbetar med är i nivå med deras utbildning. Se appendix A för enkätfrågrna. 6 Perssn, Vad är lagm? En kunskapsöversikt av under- ch överutbildning, maj 2010, Sac 7
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Matchningsprblem på arbets marknaden Parallellt med att många högutbildade inte har jbb efter examen ser vi att företagen har prblem att anställa. Svenskt Näringslivs rapprt Mismatch från 2011 visade att sju av ti företag har svårt att rekrytera, ch trenden är att matchningsprblemen ökar på arbetsmarknaden. 7 En studie bland små ch medelstra företag genmförd av Tillväxtverket 2011 visade att bland företag med mellan 10 ch 49 anställda är brist på kmpetent arbetskraft det vanligaste hindret för att växa 33 prcent uppgav det. Bland företag med färre än ti anställda var brist på kmpetent arbetskraft det näst största hindret för tillväxt. 8 Sammantaget finns det alltså ett påtagligt matchningsprblem på svensk arbetsmarknad. Många högutbildade arbetar utanför kvalificerade jbb samtidigt sm företag har svårt att rekrytera persner med rätt kmpetens. Studenters intresse av att efter examen arbeta med det man har studerat ch företag ch arbetsgivares intresse av kmpetenta medarbetare är två sidr av samma mynt. I centrum för denna matchningsprblematik står högsklan, sm ska utbilda till de kmpetenser sm leder till kvalificerade jbb. Det kan inte ses sm ett acceptabelt resultat för den svenska högsklan att mer än var femte inte har ett jbb ett år efter examen. Det är rväckande inte minst med tanke på att examinerade, ju längre tid det tar att få sitt första jbb, möter allt större svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden. Extra rväckande är det med tanke på den låga genmströmningen i högsklan ch den alltjämt stigande etableringsåldern. 7 Svenskt Näringsliv, Mismatch. Det eknmiska läget, mars 2011 8 Tillväxtverket, Tillväxtmöjligheter ch tillväxthinder för svenska små ch medelstra företag, 2011, s. 66 8
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Svenska studenter börjar sent ch tar examen sent Högsklenybörjarna i Sverige är betydligt äldre än i övriga länder. Av OECD-länderna har bara Island en högre nybörjarålder. 2007 var den genmsnittliga medianåldern i OECD för nybörjare 20 år. I Sverige var den 22 år. (Om man räknar brt inresande studenter var medianåldern för nybörjare läsåret 2010/11 enligt HSV strax under 21 år. 9 ) Sverige har en etableringsålder på 28 år (27 för män ch 29 för kvinnr), vilket är den högsta i världen. Etableringsåldern har ökat markant de senaste decennierna. I början av 1990-talet var den 21 år. En uppskjuten etablering på arbetsmarknaden innebär kstnader både för den enskilde ch för samhällseknmin. 10 Undersökningen Eurstudent IV visade att Sverige har med råge högst andel persner av de jämförda länderna sm har mer än två års paus mellan gymnasiet ch högre studier nästan 60 prcent. 26 prcent av studenter sm är 24 år eller yngre har två års uppehåll eller längre innan högre studier. Det kan jämföras med de länder sm har näst högst mtsvarande siffrr, Irland med 12 prcent ch Danmark med 11 prcent. 11 Sverige har dessutm bland världens mest skuldsatta studenter. 2010 hade drygt 114 000 persner ärenden hs Krnfgden på grund av betalda studielån. 12 Den höga belåningen är baksidan av att Sverige har ett av världens mest generösa studiestödssystem. Det finns generellt ett samband mellan skuldsättning ch låg utbildningspremie, vilket Sverige är ett exempel på. 13 Studenter har då ett större incitament att se utbildning sm någt sm knsumeras snarare än en investering. Detta har lyfts fram bl.a. i Långtidsutredningen 2011. 14 9 HSV, Nya antagningsregler påverkar nybörjaråldern, Statistisk analys 2012/4 10 Uusital, Rpe, Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder, bilaga 3 till SOU 2011:11, s. 173 176, 179 11 Eurstudent IV, Scial and Ecnmic Cnditins f Student Life in Eurpe, 2011, s. 65 12 CSN, Studiestödet 2010, april 2011 13 HSV, Universitet & högsklr. Högskleverkets årsrapprt 2011, Rapprt 2011:8 R, s. 87 14 SOU 2011:11, s. 227 9
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Genmströmningens betydelse Ett sätt att bedöma effektiviteten i den högre utbildningen är att titta på genmströmningen. Relativt andra OECD-länder har Sverige en låg genmströmning. När man mäter genmströmning tittar man på bland annat följande mått: Etablering på arbetsmarknaden Studietid Prestatinsgrad Studieuppehåll ch studieavbrtt Antal examina Inte på ett enda av dessa effektivitetsmått utmärker sig Sverige psitivt, snarare tvärtm. Studietid Genmsnittsstudenten tar sex år på sig att genmföra en fyraårig högskleutbildning. Studietiden är egentligen inte avsevärt högre än OECD-genmsnittet, men resulterar i högre examensålder i Sverige eftersm vi börjar studera sent internatinellt sett. Delvis kan detta förklaras av att varje student påbörjar i snitt 1,7 utbildningsprgram. 15 Många studenter väljer alltså m efter att de redan påbörjat ett studieprgram. Detta fördröjer studietiden ch gör att ett strt antal studenter skuldsätter sig i nödan. Studietiden kan ckså förlängas av att nyexaminerade inte hittar jbb ch därför pluggar vidare i väntan på ett första jbb. Vår etableringsundersökning visar att det gäller 16 prcent av studenterna sm tg examen under den undersökta periden. Studieuppehåll ch studieavbrtt Sverige har högst avhppsfrekvens av alla OECD-länder. 17 prcent av dem sm påbörjar en utbildning hppar av. 16 Detta tyder på att många studenter väljer fel utbildning från början ch att de därför inte slutför studierna. Att andelen avhpp är så hög innebär nödiga kstnader för såväl studenterna sm för lärsätena ch staten. 15 SOU 2009:28, Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt ch flexibelt, 2009, Utbildningsdepartementet 16 Hansn, Matilda, Avhppare tar upp studier igen, Svenska Dagbladet 17 juni 2011 10
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Prestatinsgrad Prestatinsgraden visar hur många päng studenterna tar jämfört med hur många päng de är registrerade för. Högskleverket ch SCB undersöker detta kntinuerligt. Den senaste rapprten km hösten 2011 ch visade att prestatinsgraden har minskat under den senaste fem läsåren. Knappt åtta av ti studenter klarar sina päng. 17 Studenter inm yrkesinriktade prgram presterar bättre än de sm läser generella prgram ch fristående kurser. Lägst presterar de sm läser fristående kurser, där bara en tredjedel av studenterna tar sina päng. Examensfrekvens Examensfrekvensen, det vill säga andelen av de sm påbörjar studierna sm tar examen, ligger enligt OECD på 36 prcent i Sverige. 18 Den är högre bland prgramstudenter ch legitimatinsyrken ch lägre bland de sm läser fristående kurser ch generella prgram. 19 Högskleverket beräknade nyligen examensfrekvensen för nybörjare under periden 1978 1997 till i genmsnitt 66 prcent. 20 Hur beräkningen görs påverkar vilken examensfrekvens man kmmer fram till. Det finns dck en krrelatin mellan att utbildningar har höga examensfrekvenser ch samtidigt har en str andel examinerade med en studietid sm mtsvarar nrmalstudietid för examen. 17 SCB, Universitet ch högsklr. Genmströmning ch resultat på grundnivå ch avancerad nivå till ch med 2009/10, UF 20 SM 1103 18 OECD, Educatin at a glance, 2011, s. 69 19 SCB, a.a. 20 HSV, Studenternas studiemönster ch ttala studietider, rapprt 2012:2 R 11
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Samverkan Ett av huvudsyftena med Högsklekvalitet är att visa varför det är viktigt att högskleutbildningar samverkar med arbetslivet. Anledningen är att vi vill visa att samverkan leder till bättre jbbmöjligheter. Detta har genm åren knstaterats av en rad aktörer så sm Högskleverket, Riksrevisinen, Sac ch flera statliga utredningar. I en nyligen undersökning genmförd av Jusek bland nyexaminerade jurister, eknmer, systemvetare, persnalvetare ch samhällsvetare uppgav 27 prcent att de skulle ha valt en annan utbildning m de fått välja m på nytt. Var tredje svarande ansåg att lärsätet inte alls underlättade för dem i kntakten med arbetslivet under utbildningen ch endast var åttnde instämde helt i påståendet att lärsätet underlättade arbetsmarknadskntakten. 21 Ungefär samma resultat visade Jusek i mtsvarande rapprt 2011, där 30 prcent av de svarande (ckså nyexaminerade studenter från de nämnda utbildningarna) ansåg att lärsätet inte alls underlättade kntakten med arbetslivet, ch 24 prcent ansåg att lärsätet inte underlättade någt särskilt i det. 22 Att fler än hälften av studenterna i Juseks undersökningar uppger att de är missnöjda med kpplingen till arbetslivet under utbildningen får ses sm ett dåligt betyg för lärsätena. Att anknytningen till arbetslivet brister har ckså knstaterats av Riksrevisinen. I en rapprt 2009 knstaterades att stra skillnader råder i arbetslivsanknytning mellan lika utbildningar, ch att de interna insatser sm görs på lärsätena inte följs upp. Rapprten knstaterade ckså att studenter får tillräcklig infrmatin m arbetsmarknaden ch att ansvaret för vägledning är klart. 23 Gd samverkan ger bättre chanser efter examen Sambandet mellan gd samverkan ch förbättrade chanser på arbetsmarknaden har funnits alla sex år sm Svenskt Näringsliv har gjrt Högsklekvalitetsundersökningen. En gd samverkan mellan arbetslivet ch utbildningarna ökar sannlikheten för studenter att: få kvalificerade jbb få jbb snabbare efter examen få en högre ingångslön vara nöjda med sin utbildning 21 Jusek, Bristande kvalitet i den högre utbildningen, januari 2012 22 Jusek, Tar lärsätena ansvar för glappet?, 2011 23 Riksrevisinen, Studenternas anställningsbarhet regeringens ch högsklans insatser, RiR 2009:28 12
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Även årets undersökning visar på de nämnda sambanden. En gd samverkan med arbetslivet under utbildningen: ökar sannlikheten att få ett jbb inm tre månader efter examen med 78 prcent. ökar sannlikheten att jbbet är kvalificerat med 69 prcent. ger i genmsnitt 4,4 prcent högre ingångslön, vilket mtsvarar 1 007 kr per månad. Examen på avancerad nivå ger än högre ingångslön, 7,9 prcent. Det finns ingen skillnad mellan män ch kvinnr vad gäller ddset att få ett kvalificerat jbb, däremt är sannlikheten för att få ett kvalificerat jbb 21 prcent större bland dem sm tar examen före 30 års ålder. Vidare leder en examen på avancerad nivå i högre utsträckning till kvalificerade jbb sannlikheten är 18 prcent högre. Jämför man med dem sm tagit examen inm mrådet Samhällsvetenskap återfinns störst chanser för kvalificerat jbb i Teknik, Medicin ch Vård. Detta är de övergripande resultaten för alla respndenter i årets undersökning. Siffrrna kan skilja sig åt mellan lika ämnen ch ämnesmråden. Det resultaten visar är dck att gd samverkan är psitivt för jbbmöjligheterna efter examen överlag, avsett utbildningsinriktning. Varannan upplever samverkan sm bristfällig I etableringsundersökningen frågar vi respndenterna m hur de har upplevt att kntakten med arbetslivet var under utbildningen. Årets undersökning visar att varannan examinerad student anser att samverkan med arbetslivet under utbildningen var bristfällig 49 prcent på grundnivå ch 52 prcent på avancerad nivå. Detta resultat bekräftar bilden av att kntakten med arbetslivet är undermåligt utvecklad inm stra delar av den högre utbildningen vilket förstås är ett enrmt prblem, eftersm gd samverkan ökar möjligheterna på arbetsmarknaden påtagligt. Diagram 5. Andel sm upplevde bristande samverkan med arbetslivet, grundnivå Humanira ch telgi 65 % Juridik ch samhällsvetenskap 63 % Knstnärligt mråde 45 % Medicin ch dntlgi 28 % Naturvetenskap 53 % Teknik 50 % Vård ch msrg 34 % Övrigt mråde 55 % Ttalt 49 % 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 13
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Diagram 6. Andel sm upplevde bristande samverkan med arbetslivet, avancerad nivå Humanira ch telgi 59 % Juridik ch samhällsvetenskap 58 % Knstnärligt mråde 54 % Medicin ch dntlgi 55 % Naturvetenskap 69 % Teknik 45 % Vård ch msrg 17 % Övrigt mråde 61 % Ttalt 52 % 0 % 20 % 40 % 60 % 80 % 14
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Därför gör vi Högsklekvalitet Matchningsprblematiken ch den låga genmströmningen är prblem i Sveriges högre utbildning, sm har negativa effekter för såväl den enskilde sm för samhällseknmin i strt. Studenter behöver veta vad utbildningar leder till för att kunna fatta genmtänkta beslut när de väljer högre studier. Oavsett vad man väljer att studera ch med vilket mtiv utgår de allra flesta studenter från att deras utbildning ska leda till att de kan försörja sig efter avslutade studier. Därför är det viktigt att de kan undersöka förutsättningarna för att det de vill läsa ckså leder till jbb kvalificerade jbb. Men idag saknas i str utsträckning tillgänglig infrmatin m i vilken mfattning lika utbildningar leder till jbb ch hur utbildningarna arbetar för att förbereda studenterna för ett kmmande arbetsliv. Det är beklagligt. Trts allt uppger en str majritet av landets studenter ökade möjligheter på arbetsmarknaden sm en viktig eller till ch med avgörande faktr vid deras val av högre studier. I knkurrensen m jbben blir jbbfrågan allt viktigare för studenter. Undersökningen Eurstudent visade att möjligheten till jbb är ett viktigare mtiv för högre studier än den persnliga utvecklingen. 24 Varför utvärdering är viktigt Svenskt Näringsliv anser att den typ av granskning sm görs i Högsklekvalitet brde göras av lärsätena själva ch av ansvariga statliga myndigheter. Utbildning måste kunna granskas, utvärderas ch jämföras, både för att kunna säkerställa kvaliteten i utbildningen ch för att relevant infrmatin ska kunna finnas blivande studenter till hands. Resultaten måste vara lättillgängliga ch jämförbara för blivande studenter ch kmmuniceras tydligt. I sådana utvärderingar bör ckså ingå att granska hur väl utbildningssystemet bidrar till att underlätta kmpetensförsörjningen, alltså både att de examinerade får jbb efter examen ch att arbetsgivare hittar rätt utbildad kmpetens. Sveriges Kmmuner ch Landsting publicerade 2008 en kunskapsöversikt av uppföljningar av studenter efter avslutade studier. Översikten knstaterade att det görs för lite på svenska högre lärsäten för att ta tillvara på tidigare studenters erfarenheter för att utveckla utbildningarnas relevans för arbetslivet, ch att ytterst få av lärsätena gör uppföljningsarbete i samråd med avnämare trts att de bästa uppföljningarna knstateras bygga på just avnämarknsultatin. I översiktens slutsatser knstateras att uppföljningar av studenter är ett sätt att förbättra kntakterna mellan akademi ch arbetsliv, att det är av str vikt att invlvera avnämare för att få relevant återkppling från arbetslivet, ch att uppföljningar i dag är alltför kncentrerade på de inmakademiska utbildningsmålen. Uppföljningar bör ses sm en integrerad del av kvalitetsarbetet vid varje högskla, knstaterar översikten. 25 24 HSV, Eurstudent m svenska studenter i en eurpeisk undersökning, Rapprt 2010:20 R 25 Geschwind & Larssn, SKL, 2008 15
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Långtidsutredningen 2011 förrdade ckså att universitetsutbildningar bör utfrmas så att de integrerar arbetsmarknadskntakter i så str utsträckning sm möjligt. Utredningen föreslg till ch med att antalet studieplatser bör anpassas utifrån i vilken utsträckning studenterna efterfrågas på arbetsmarknaden efter examen, genm att utbildningsanrdnare får mer betalt m studenterna etablerar sig väl. 26 Vilka vänder sig Högsklekvalitet till? Den primära målgruppen för undersökningen Högsklekvalitet är blivande studenter, sm är de sm tydligast är i ett läge där tillgång till infrmatin m vilka jbbmöjligheter lika utbildningar ger är viktigt. Undersökningen vänder sig ckså till verksamma i högsklevärlden, där vi vill visa för dem vilka utbildningar sm lyckas bra på vilka mråden ch varför. Därigenm kan ansvariga för andra utbildningar få tips ch inspiratin m hur de kan bli bättre på att samverkan med arbetslivet under utbildningen. Metd Studien baseras på telefnintervjuer med 10 029 studenter sm tagit examen mellan 1 juli 2010 ch 31 juni 2011. Intervjuerna har genmförts av Jblink Nrden AB på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Årets Högsklekvalitet undersöker samtliga prgram sm inte syftar till legitimatinsyrken. Ett strt prblem här är att många utbildningar examinerar för få studenter för att resultat ska kunna redvisas på utbildningsnivå. I Högskleverkets kvalitetsutvärderingssystem, sm jämförelse, utvärderas inte utbildningar sm examinerat färre än 20 persner de senaste tre åren utifrån alumnenkäter. 27 För en mer mfattande metdbeskrivning hänvisar vi till Appendix B Metdbeskrivning. 26 SOU 2011:11, s. 228 27 HSV, Högskleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014, Rapprt 2010:22 R, s. 13 16
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Avslutande reflektiner Trts att samverkan gång på gång har identifierats sm ett framgångsrecept för att öka matchningen mellan utbildning ch arbetsmarknad ser vi frtfarande stra brister i lärsätenas arbete med samverkan. En viss förbättring har skett jämfört med när vi började undersöka dessa samband genm Högsklekvalitet, men frtfarande har alltför många utbildningar bristfällig arbetslivskppling. Alltför låg andel examinerade kmmer ut i kvalificerade jbb. Samtidigt har företagen svårt att hitta rätt kmpetens. I lågknjunktur märks matchningsprblemen framförallt genm hög arbetslöshet ch att många rekryteringsförsök misslyckas. I högknjunktur, då efterfrågan på medarbetare är högre, leder matchningsprblemen till bristande effektivitet ch prduktivitet. Resultatet i bägge fallen blir att Sverige tappar i knkurrenskraft. Parallellt med detta ligger studenters etableringsålder jämförelsevis högt, ch många studenter avbryter studierna eller byter studiebana halvvägs. Det är en kstsam trend. Demgrafiska utmaningar ch internatinell knkurrens gör att matchningen ch Sveriges knkurrenskraft behöver vara så gd sm möjligt. Den utveckling vi nu ser htar vår tillväxt ch vårt välstånd. Den kräver åtgärder för att mtverkas. Det behövs bättre infrmatin till studenter ch blivande studenter, så att dessa ges möjlighet att göra mer infrmerade ch välgenmtänkta val. Att minska antalet felval till högsklan är ett sätt att öka genmströmningen, få fler att kmma ut i jbb tidigare, vilket vre gynnsamt för både studenterna, företagen ch svensk eknmi. Dessutm krävs en avsevärt förbättrad samverkan mellan den högre utbildningen ch arbetslivet. En ökad samverkan ger sm vi knstaterat fler chansen att kmma ut i kvalificerade jbb, jbb krtare efter examen ch en högre ingångslön. Men ökad matchning mellan utbildning ch arbetsliv kmmer inte hända av sig själv. Det kräver nya incitamentsstrukturer, bland annat i hur resurser tilldelas från statsmakterna, att resultat mäts i termer av hur många sm kmmer i kvalificerade jbb, ch att utbildningsanrdnarna har incitament för att förbereda studenterna på ett kmmande arbetsliv. Vi behöver krt sagt ett tydligare jbbperspektiv i utfrmningen ch utvärderingen av den högre utbildningen. Det perspektivet saknas i str utsträckning idag. 17
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Källförteckning CSN, Studiestödet 2010, april 2011 CSN, Studerandes eknmiska ch sciala situatin 2011, bilaga B, februari 2012 Eurstudent IV, Scial and Ecnmic Cnditins f Student Life in Eurpe, 2011 Gartell, Marie. Har arbetslöshet i samband med examen från högsklan långsiktiga effekter? IFAU, Rapprt 2009:8 Geschwind, Lars & Larssn, Karin, Uppföljning av studenter efter avslutade studier, Sveriges Kmmuner ch Landsting, 2008 Hansn, Matilda, Avhppare tar upp studier igen, Svenska Dagbladet 17 juni 2011 HSV, Eurstudent - m svenska studenter i en eurpeisk undersökning, Rapprt 2010:20 R HSV, Högskleverkets system för kvalitetsutvärdering 2011 2014, Rapprt 2010:22 R HSV, Universitet & högsklr. Högskleverkets årsrapprt 2011, Rapprt 2011:8 R HSV, Etableringen på arbetsmarknaden 2009, Rapprt 2011:16 R HSV, Studenternas studiemönster ch ttala studietider, rapprt 2012:2 R HSV, Nya antagningsregler påverkar nybörjaråldern, Statistisk analys 2012/4 Jusek, Tar lärsätena ansvar för glappet?, 2011 Jusek, Bristande kvalitet i den högre utbildningen, januari 2012 OECD, Educatin at a glance, 2011, s. 69 Perssn, Helena & Wennström, Ossian, Allt unga behöver veta m arbetsmarknaden, Sac, 2010 Perssn, Helena, Vad är lagm? En kunskapsöversikt av under- ch överutbildning, maj 2010, Sac Riksrevisinen, Studenternas anställningsbarhet regeringens ch högsklans insatser, RiR 2009:28 SCB, Universitet ch högsklr. Genmströmning ch resultat på grundnivå ch avancerad nivå till ch med 2009/10, UF 20 SM 1103 SOU 2009:28, Stärkt stöd för studier tryggt, enkelt ch flexibelt SOU 2011:11, Långtidsutredningen 2011 Svenskt Näringsliv, Mismatch. Det eknmiska läget, mars 2011 Tillväxtverket, Tillväxtmöjligheter ch tillväxthinder för svenska små ch medelstra företag, 2011, s. 66 Uusital, Rpe, Vad förklarar svenska universitetsstudenters höga examensålder, bilaga 3 till SOU 2011:11, s. 173 176, 179 18
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Appendix A Etableringsenkät Kntrllfrågr Stämmer det att du tagit ut en examen i: Ämne Vad har du för examen? / På vilken nivå? Grund (Högskleexamen, Kandidatexamen, Högskleingenjörsexamen) Avancerad (Master, Magister, Civilingenjör eller Juristexamen) Examensbenämning: (välj den högsta examenstypen vid flera examen) Högskleexamen Kandidatexamen Högskleingenjörsexamen Magisterexamen (inkl. teknlgie magister) Masterexamen Civileknmexamen Civilingenjörsexamen Juristexamen Hrtnmexamen Agrnmexamen Annat: vad? Tg du din examen genm att i huvudsak läsa: (Ange ett alternativ) Ett utbildningsprgram Fristående kurser Vid [lärsäte] (infga lärsäte enligt ladkutdraget)? Ja Nej, ange vilket lärsäte 19
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Vilket år ch månad avslutade du dina högsklestudier (ex: juni 2010)? (m avslutat studierna 2009 eller tidigare brtfall ch inte med i målgruppen för undersökningen) Har du examen i fler än ett ämne? Ja Nej Kön: Man Kvinna Vilket år är du född? Frågr 1. Flyttade du till din studiert? Ja Nej 2. Br du kvar på din studiert? Ja Nej 3a. Vilken är din nuvarande huvudsysselsättning? (Ange ett alternativ) Anställd, tillsvidare (fast anställning) Anställd, visstid (tidsbegränsad anställning) Egen företagare Studerande (gå vidare till fråga 4) Frskarutbildning eller dktrandtjänst Arbetssökande (gå vidare till fråga 4) Annat, nämligen 3b. Jbbar du? Heltid Deltid 20
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? 4. Hur lång tid efter att du avslutade din utbildning började du ditt första jbb? 0 3 månader (vid 0 månader, kryssa för fick jbb direkt under fråga 5 annars läs fråga 5a) 4 6 månader (gå vidare till fråga 5a) 7 12 månader (gå vidare till fråga 5a) 12 månader (gå vidare till fråga 5a) Ännu inte fått första jbbet efter avslutad utbildning (gå vidare till fråga 5b ch frtsätt därefter till fråga 11) Återgick till samma jbb sm innan påbörjade studier (kryssa för samma jbb sm innan påbörjade studier under fråga 5, frtsätt gå sedan vidare till fråga 8) 5 a. Hur försörjde du dig tills du fick jbb? 5 b. Hur försörjer du dig efter avslutad utbildning? Frtsatta studier A-kassa Annat, nämligen Fick jbb direkt Samma jbb sm innan påbörjade studier 6. vad var din ingångslön på ditt första jbb efter examen (bruttlön räknat sm månadslön i heltid)? 7. vilken betydelse skulle du säga att din utbildning hade för att du skulle få jbb efter examen? Mycket str Str Inte särskilt str Inte alls 8. Har du haft flera jbb efter examen? Ja Nej (Om nej gå vidare till fråga 11) 21
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? 9. mt bakgrund av nivån på din utbildning, hur kvalificerat är ditt nuvarande arbete? Jag är överkvalificerad Mina arbetsuppgifter ligger i nivå med min utbildning Mina arbetsuppgifter är mer avancerade än min utbildning syftar till 10. vad är din nuvarande lön? (bruttlön i månaden räknat i heltid)? 11. Hur upplever du att kntakten med arbetslivet var under din utbildning? Mycket gd Gd Inte särskilt gd Dålig 12. Studerade du utmlands under din utbildning? Ja (Om ja gå vidare till fråga 14) Nej (Om nej gå vidare till fråga 15) 13. Hur str betydelse trr du att dina utlandsstudier hade för att du skulle få jbb? Mycket str Str Inte särskilt str Inte alls 14. Hur många timmar lade du i genmsnitt på dina studier? 0 9 10 19 20 29 30 39 40 eller fler 22
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? 15. Hade du några aktiviteter utanför dina studier? (Möjlighet att välja flera alternativ) Oavlönat jbb/vlntärarbete Förvärvsarbete (del/heltid) Engagemang i studentförening Annat, nämligen Nej 16. Vilket var ditt främsta mtiv när du valde utbildning? (Ange ett alternativ) Intresse Ökad chans till jbb Förbättrade karriärmöjligheter Lön Annat, nämligen 17. m du fick välja utbildning på nytt idag, skulle du då ha valt samma utbildning? Ja Nej 23
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Appendix B Metdbeskrivning Underlag Studien baseras på följande uppgifter: Telefnintervjuer med 10 029 studenter sm tagit ut sin examen mellan 1 juli 2010 ch 31 juni 2011. Det ttala antalet studenter sm examinerats inm de undersökta huvudmrådena under periden är 25 017. Detta ger en ttal svarsfrekvens på 40 prcent. Urvalet av vilka sm intervjuats har skett slumpvis. För vissa prgram har gruppen examinerade dminerats av utbytesstudenter utan kntaktuppgifter i Sverige. Det har i vissa fall lett till att för få persner har kunnat kntaktas, varför de inte tagits med i undersökningen. I ett strt antal fall har antalet examinerade inm ett huvudmråde varit för litet för att vi ska kunna redgöra för de respektive resultaten. Kntaktuppgifterna till de examinerade har beställts från lärsätenas natinella system för studieadministratin, Ladk. Efter att de skickat till Svenskt Näringsliv har de scannats in ch sedan telefnnummersatts av PAR AB. Telefnintervjuerna har genmförts av Jblink Nrden AB på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Etableringsundersökningen utgår bland annat från: Om de svarande fått jbb efter examen (etablering) ch hur lång tid det tg. Om de svarande fått ett kvalificerat jbb. Vilken ingångslön de svarande har haft. De svarandes mtiv till val av högre studier (innan de påbörjade utbildningen). Om de svarande skulle välja samma utbildning m de fick välja m idag. (Se Appendix A för enkät.) Etableringsstatistik presenteras i samband med samverkansinfrmatinen m varje prgram. Statistiken bygger på intervjuer med studenter sm tagit ut en examen i någt av de huvudmråden sm mfattas av undersökningen. Därför kan den inte alltid kpplas till det specifika prgrammet, utan enbart till huvudmrådet ch lärsätet. Om det finns flera prgram på ett lärsäte sm leder fram till en examen med samma huvudämne på samma nivå (grund- respektive avancerad) har antalet examinerade i prgrammen slagits samman till en gemensam svarsgrupp. I de fall de examinerade inte varit representativa för undersökningen har dessa uteslutits. Ibland har respndenten av någt skäl inte varit representativ för undersökningen. Sådana anledningar är att respndenten a) har läst merparten av sina studier vid annat lärsäte, b) respndenten tg ut sin examen under den undersökta periden, men genmförde utbildningen tidigare eller c) att angiven examen inte är representativ för undersökningen. 24
Högsklekvalitet 2012: Får studenter jbb efter examen? Genm att kmbinera lärsätenas uppgifter m samverkan med statistiken m studenters examen ch etablering går det att även dra slutsatser m sambandet mellan dessa. Sambanden har ckså visat sig vara starka alla fem år undersökningen har genmförts. Statistisk metd Några grundläggande statistiska begrepp sm används i analysen bör förklaras närmare. När den berende variabeln utgörs av två kategrier används så kallad lgistisk regressin för att utvärdera sambanden. Resultaten presenteras då sm ddskvter. En ddskvt innebär att vi för en kategri (till exempel män) jämför ddset för att tillhöra en av två grupper (till exempel tillsvidareanställd respektive inte tillsvidareanställd) med mtsvarande dds för en referensgrupp (till exempel kvinnr). Oddset är sannlikheten för att någt ska inträffa dividerat med sannlikheten att det inte ska inträffa. Om sannlikheten för en händelse är 0,8 är således ddset för händelsen 0,8/(1 0,8) = 4. Oddskvterna mäter effektstrlek ch en ddskvt sm är större än 1 visar på ett psitivt samband (+) med den berende variabeln, medan en ddskvt sm är mindre än 1 indikerar ett negativt samband ( ). 25
www.svensktnaringsliv.se Strgatan 19, 114 82 Stckhlm Telefn 08-553 430 00