Förstudie. Almedal Mölnlycke. En del av Götalandsbanan

Förstudie Almedal Mölnlycke En del av Götalandsbanan Slutrapport Mars 2010

Ledningsgrupp Banverket Västra banregionen Per Magnus Bengtsson t.o.m. 04-11-30 Lotta Brändström fr.o.m. 04-12-01 Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen Västra Götalands län Västtrafik Göteborgs kommun Mölndals kommun Härryda kommun Göteborgsregionens kommunalförbund Vägverket Region Väst Leif Blomqvist Sten-Åke Gustafsson Håkan Bergqvist Roland Rydin Anneli Hulthén Susanna Haby Patrik Karlsson Hans Bergfeldt Ing-Marie Samuelsson Göran Hildén Leif Johansson Kjell Björkqvist Åke Eriksson Projektgrupp Banverket Västra Banregionen Per Magnus Bengtsson t.o.m. 04-11-30 Västra Götalandsregionen Länsstyrelsen Västra Götalands län Västtrafik Göteborgs stad Mölndals kommun Härryda kommun Göteborgsregionens kommunalförbund Tågoperatörerna Vägverket Region Väst Maria Larsson Rolf Bondeson Jan Efraimsson Lars Hansson Kenneth Fondén Jan Mathisson Ann-Marie Ramnerö Birgitta Jeppson Andres Kutti Christer Ferm Anders Bruce Georgia Larsson Cecilia Kvist Rolf Petersson Björn Ållenberg Anders Larsson Beställare: Beställarens projektledare: Huvudkonsult: Konsultens uppdragledare: Banverket Bo Lindgren Vägverket Konsult (VVK), Halmstad Torgny Johansson

Innehåll Banverkets beslut 4 1 Bakgrunden till förstudien 6 1.1 Inledning 6 1.2 Kust till kustbanan 6 1.3 Ändamål med projektet 7 2 Förstudiens förslagshandling 8 2.1 Utbyggnadsförslag 8 2.2 Trafikeffekter 8 2.3 Samhällsutveckling 8 2.4 Miljöeffekter 8 3 Samrådsredogörelse 10 3.1 Samråd 10 3.2 Inkomna synpunkter 10 3.3 Remisshantering 10 4 Kompletterande utredningar 14 4.1 Alternativ i Mölndal 14 4.2 Safjället 14 4.3 Almedal 14 4.4 Kulturmiljöworkshop 14 5 Kommentarer till samråd och kompletterande utredningar 15 6 Motiv till beslutet 16 6.1 Betydande miljöpåverkan 16 6.2 Beslutsmotivering 16 6.3 Fortsatt arbete 17 Bilaga 1. Yttranden från myndigheter och föreningar samt yttranden från allmänheten 2. Götalandsbanans ändamål 3. Rapport Kulturmiljöworkshop Almedal-Mölnlycke

Banverkets beslut Banverket, Investeringsdivisionen, har genomfört en förstudie för sträckan Almedal Mölnlycke som är en av tre deletapper för en ny järnväg mellan Göteborg och Borås. Järnvägen planeras även att gå via Landvetter flygplats. Sträckan Almedal Mölnlycke är också en del av den tänkta framtida Götalandsbanan som knyter samman Stockholm och Göteborg via Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås. Förstudien är det första steget i planeringsprocessen. Förstudien har genomförts i enlighet med Miljöbalken och Lagen om byggande av järnväg med kontinuerligt samråd med berörda parter, bland annat länsstyrelsen och berörda kommuner. Länsstyrelsen har beslutat 2005-03-01 att projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan. Banverket beslutar efter genomförd förstudie att: både princip Raka vägen och princip Mölndal ska finnas kvar för fortsatt arbete. Linjedragningsprinciperna R1 och R2 respektive M1 1 / 2 kommer att vara utgångspunkt i det fortsatta arbetet. Dock kommer hela utredningsområdet för princip Raka vägen och princip Mölndal ligga till grund för vidare studier. Nästa steg i planeringen är att genomföra en järnvägsutredning. förstudien håller öppet för att järnvägen kan byggas ut som en regional järnväg mellan Göteborg och Borås men också att utbyggnaden kan vara en del av en ny höghastighetsbana, Götalandsbanan, mellan Stockholm och Göteborg. Kommande ställningstaganden i höghastighetsfrågan behövs för att tydliggöra inriktningen på den fortsatta planeringen. Om sträckan blir en del i höghastighetsnätet skall utgångspunkten för planeringen vara den gemensamma trafikeringsstrategi som håller på att utarbetas för Götalandsbanan. järnvägen ska dimensioneras för persontrafik och lätt godstrafik. Om sträckan blir en del i höghastighetsnätet skall utgångspunkten för planeringen vara de gemensamma tekniska riktlinjer som tas fram för Götalandsbanan. möjligheten till och omfattningen av regionaltågsstopp i Mölnlycke och eventuellt Mölndal skall utredas vidare i järnvägsutredningen. Beslutet grundar sig på förstudiens förslagshandling samt de samråd som hållits före och efter förstudiens remissbehandling. Fördjupade studier har även genomförts för anslutning till Västkustbanan i Mölndal och Almedal samt anslutning genom Safjället i Mölndal till Västlänken. Beslutet är också anpassat till att delsträckan skall kunna fungera som en del i Götalandsbanan utifrån de gemensamma trafikerings- och tekniska förutsättningar som kommer att gälla för hela banan. Alternativen i förstudien är utformade så att de kan anslutas till valt alternativ i projekt Västlänken. Beslutande i detta ärende har varit generaldirektören Minoo Akhtarzand med chefen för Samhälle och planering Birgitta Hellgren som föredragande. I den slutliga handläggningen har även projektchefen för Götalandsbanan Bo Lindgren deltagit. Minoo Akhtarzand Generaldirektör mars 2010 4

5

1 Bakgrunden till förstudien 1.1 Inledning Många åtgärder görs redan idag för att öka tågresandet i Göteborgsregionen. Stationer moderniseras med förbättrade bytesmöjligheter, nya tåg ger ökad komfort och tätare avgångar utnyttjar järnvägarna maximalt. Det har bidragit till att det regionala tågresandet i Göteborgsregionen har ökat kraftigt på senare år. För att den positiva utvecklingen skall kunna fortsätta behövs en fortsatt utbyggnad av järnvägssystemet i och kring Göteborg. Den här förstudien behandlar sträckan Almedal Mölnlycke som är en av tre deletapper för en ny järnväg mellan Göteborg och Borås som även planeras att gå via Landvetter flygplats. Det råder bred politisk enighet om vikten av att på detta sätt koppla samman regionens två största städer samt tåg och flyg. Utbyggnaden medför positiva effekter i form av miljö- och framkomlighetsförbättringar samt regionförstorings- och samhällsutvecklingseffekter. Sträckan Almedal Mölnlycke är en del av den tänkta framtida Götalandsbanan som knyter samman Stockholm och Göteborg via Norrköping, Linköping, Jönköping och Borås. Götalandsbanan är tänkt att bli en dubbelspårig järnväg för höghastighetståg. Götalandsbanan skapar bättre kommunikationer mellan Sveriges två största städer och binder samman de största städerna däremellan och deras omland. 1.2 Kust till kustbanan Dagens bana, Kust till kustbanan, är en järnväg som går mellan Göteborg och Kalmar/Karlskrona. Banan förbinder regionens två största städer, Göteborg och Borås, med varandra. Idag är järnvägen kurvig och enkelspårig. För att kunna utöka trafiken och korta restiden behövs en utbyggnad till dubbelspår på hela sträckan mellan Göteborg och Borås. Sträckan är uppdelad i tre etapper. Delen mellan Mölnlycke och Bollebygd planeras att byggas först eftersom den medger en station vid Landvetters flygplats, kortar restiden mest och ger möjlighet att köra fler tåg. Denna förstudie behandlar delen mellan Almedal och Mölnlycke, det vill säga delen närmast Göteborg. Förstudien är det inledande planeringssteget enligt lagen om byggande av järnväg. Här beskrivs förutsättningarna för projektet så att ett utredningsområde för fortsatt planering kan avgränsas. Förstudien utgör också underlag för länsstyrelsens beslut om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan eller ej. Utredningsalternativen är en del av utbyggnaden på hela sträckan mellan Göteborg och Borås. 6

1.3 Ändamål med projektet Ändamålet med utbyggnaden av järnvägen för delen Almedal Mölnlycke är att skapa förutsättningar för en utökad och konkurrenskraftig järnvägstrafik regionalt och interregionalt. Utbyggnaden ska bidra till regional utveckling och ett miljöanpassat transportsystem. Utbyggnaden bidrar också till att nationella och regionala trafik- och miljömål kan uppnås. För att kunna köra fler tåg krävs en utbyggnad av järnvägen till dubbelspår. För att kunna åstadkomma de restider som krävs för att uppfylla ändamålen för delen Almedal Mölnlycke krävs en rakare järnväg där tågen kan åka snabbare än idag. I förstudien är restiden mellan Borås och Göteborg skisserad till mellan 41 och 50 minuter beroende på val av utredningsalternativ på sträckan Almedal Mölnlycke. Utbyggnaden kan också bli en del av Götalandsbanan. Götalandsbanans ändamålsbeskrivning som nyligen tagits fram gäller därför även denna delsträcka. Götalandsbanan skall göra det lättare att åka tåg mellan Stockholm och Göteborg och att komma till de stora städer som ligger däremellan. Götalandsbanan bidrar till ett miljövänligare resande och skapar utrymme på andra järnvägar för andra tåg. Med Götalandsbanan kan företag växa och fler människor kan lättare komma till arbete, utbildning och kultur. För att kunna åstadkomma det krävs, en till stora delar, helt nya dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg. Med Götalandsbanan uppskattas följande restider bli möjliga: Mellan Stockholm och Göteborg 2 timmar, mellan Göteborg och Jönköping 1 timme och mellan Göteborg och Borås 30 minuter. För att uppnå restiden 30 minuter krävs att stora delar av sträckan Göteborg Borås byggs i höghastighetsstandard samt att Västlänken, närmast Göteborg, på sikt byggs. Bedömningen är att det går att utföra järnvägen på den här sträckan så att restidsmålen för Götalandsbanan uppnås. 7

2 Förstudiens förslagshandling 2.1 Utbyggnadsförslag Utbyggnaden av järnvägen mellan Almedal och Mölnlycke till dubbelspår är en del i uppbyggnaden av en effektiv regionaltågstrafik, men kan även ingå som en del i den framtida Götalandsbanan. I denna förstudie har två huvudprinciper studerats, Raka vägen och den längre vägen via Mölndal. Dessa båda principer ger tillgänglighet till olika områden i Göteborg och Mölndal. Förstudien har påbörjat effektanalysen av detta och även kartlagt problemen i Mölndalsåns dalgång men djupare studier behövs i kommande järnvägsutredning. Två utbyggnadsprinciper En ny järnväg mellan Almedal och Mölnlycke kan byggas ut till dubbelspår enligt princip Raka vägen (R rött område) eller enligt princip Mölndal (M, blått område). Inom varje princip har olika sträckningar studerats, se kartbilaga. Princip Raka vägen kan dras i lång tunnel mellan Almedal och Mölnlycke (R1) eller byggas utmed nuvarande järnvägen (R2a). Förbi Pixbo kan järnvägen dras i tunnel (R2b). Järnvägen kan anslutas till stationen i Mölndal antingen rakt på Mölndal (M1) eller gå i en båge söder om Mölndal för att följa Västkustbanan in till stationen (M2). För Mölndalsalternativen krävs fyrspår mellan Mölndal och Almedal. Det trånga utrymmet i Mölndalsåns dalgång ska delas med en breddning av E6 och olika bebyggelseintressen. Olika principlösningar har skissats för fyrspår i befintligt läge, flyttning av järnvägen till öster om E6 eller en förlängning av Västlänken till Mölndal genom Safjället, se sidorna 40 och 41 i förslagshandlingen. Nollalternativet järnvägen byggs inte Utbyggnadsalternativen jämförs med ett alternativ att inte bygga ut den aktuella sträckan till dubbelspår. Järnvägen antas ändå komma att byggas ut till Landvetter öster om Mölnlycke och med en ny tunnel under centrala Göteborg (Västlänken). Delen mellan Almedal och Mölnlycke blir då en flaskhals som hindrar utvecklingen av tågtrafiken. Det gör att övriga investeringar som görs i tågsystemet inte kan utnyttjas så som det var avsett. Bortvalda alternativ i förslagshandlingen Alla alternativ ansluter till nuvarande station i Mölnlycke. Det centrala stationsläget är betydelsefullt för att skapa en god tillgänglighet till stationen. Att dra järnvägen utanför Mölnlycke har valts bort på grund av ett ocentralt stationsläge och en orimlig etappdelning. Etappdelning Uppdelningen av sträckan Göteborg Borås i hanterbara etapper kan ha betydelse för dess genomförbarhet. Även på delsträckan Almedal Mölnlycke kan möjligheten att dela projektet i mindre etapper ha betydelse för genomförandet. En utbyggnad utmed befintlig järnväg (R2), och under vissa förutsättningar alternativ rakt på Mölndal (M1), möjliggör en uppdelning av projektet i flera mindre etapper. Det gör det möjligt att sprida investeringen över en längre period där varje investering har nyttor för restid, kapacitet eller miljö. 2.2 Trafikeffekter För att uppnå en kort restid är sträckans längd och antalet stopp av stor betydelse. Både princip Raka vägen och princip Mölndal ger ökat lokalt och regionalt resande. Många resenärer byter till buss och spårväg för att nå sina målpunkter i staden. Det är därför viktigt med effektiva bytesstationer. Mölndal är en viktig bytesstation för resor till Mölndal och södra Göteborg. Raka vägen alternativen ger kortast restid till centrala Göteborg, men Mölndals alternativen visar totalt sett kortare regionala restider enligt genomförd trafikprognos när anslutningresor och bytestider inkluderas. Effekterna med Götalandsbanan är inte analyserade i detalj men behovet av färre uppehåll och kortare restid kommer att öka med Götalandsbanan. 2.3 Samhällsutveckling Utbyggnaden gör det lättare att pendla mellan Göteborg och Borås, vilket bidrar till ökad produktivitet och löneutveckling i dessa orter. Detta kan även ske i orter som upplever ökad närhet till Göteborgs och Borås stora utbud av arbetsplatser, högre utbildning och nöjen. Det ger en bra bas för ekonomisk stabilitet och högre sysselsättning. Princip Raka vägen och princip Mölndal ger tillgänglighet till olika områden i Göteborg och Mölndal. På lång sikt kan strukturen i regioncentrum utvecklas olika i de två principerna, som givetvis även kan förstärkas genom en medveten bebyggelseplanering. Utbyggnaden kommer också att kunna bidra till den samhällsutveckling som blir en följd om Götalandsbanan byggs, vilket kommer att innebära stora samhällseffekter på hela sträckan mellan Stockholm och Göteborg. 8

nel tun 000 ca 3 m Studerade principer. 2.4 Miljöeffekter Området mellan Almedal och Mölnlycke karaktäriseras öster om Mölndalsåns dalgång av ett höglänt, kuperat sjölandskap. Här finns industrimiljöer, slott, och herrgårdar med höga kulturvärden. Kvarnbyn i Mölndal och Gunnebo slott är av riksintresse. Gunnebo slott är dessutom kulturreservat och byggnadsminne. Naturen i området har stort värde för friluftsliv, rekreation och som inramning till attraktiva bostadsområden. Naturreservat är nyligen bildat för Rådasjön och förslag finns för Rambo Mosse. Princip Raka vägen berör bebyggelsemiljöer och kulturmiljöer av riksintresse. En uträtning av befintlig bana (R2) berör bebyggelse, natur- och kulturmiljö och riskerar stor miljöpåverkan. Påverkan bedöms bli mindre med en tunnel under Pixbo (R2b). En lång tunnel (R1) riskerar att ge intrång vid tunnelpåslag, partier med dålig bergtäckning runt Gunnebo och anläggningar för vatten och avlopp runt Lackarebäcksfjället. Princip Mölndal innebär stor påverkan på miljön i M1a genom uträtning av banan förbi Gunnebo och Pixbo. Även M2 som passerar genom Pixbo vid Vällsjön ger mycket stor påverkan på befintlig och planerad bebyggelse, boende- miljö, naturmiljö och friluftsliv såvida järnvägen inte läggs i tunnel på långa sträckor. En utbyggd järnväg kommer att medföra ett ökat resande med tåg och en överflyttning från väg till järnväg. Järn- vägen är miljövänlig och energisnål och utbygganden kommer att bidra till att uppfylla de övergripande miljömålen, exempelvis minskad klimatpåverkan. 9

3 Samrådsredogörelse 3.1 Samråd Förstudien har genomförts i enlighet med Miljöbalken och Lagen om byggande av järnväg, med bland annat kontinuerligt samråd med berörda parter i ledningsgruppen och projektgruppen. Deltagarna redovisas på sidan 2. Särskilda möten har hållits med handläggare på länsstyrelsen och tjänstemän från berörda kommuner, där förstudiens innehåll och upplägg diskuterats ingående. I arbetet med förstudien har samråd med allmänheten hållits för att informera om förstudiearbetet och samla in synpunkter på ett tidigt stadium. Våren 2003 ordnades dels ett möte med företrädare för en grupp boende i Pixbo, dels skärmutställningar i de tre kommunerna Göteborg, Mölndal och Mölnlycke. Utställningarna i Mölndal och Mölnlycke har varit bemannade vid fyra tillfällen. Kungörelser och artiklar har presenterats i Göteborgs-Posten, Härryda- Posten och Mölndals-Posten. Informationsbroschyrer har kontinuerligt funnits tillgängliga för allmänheten. Broschyrerna har skickats ut för kännedom till samtliga deltagande organisationer och Svenska Naturskyddsföreningen. Allt utställningsmaterial har också funnits tillgängligt på Banverkets hemsida. 3.2 Inkomna synpunkter De synpunkter som inkommit vid samråden har dels lämnats muntligen vid de bemannade utställningarna och andra kontakter, dels via skrivelser till Banverket eller genom Traktörens förslagslåda hos Göteborgs stad. Intresset var störst i Mölnlycke där människor blir mer berörda av fysiska intrång. Följande frågor bedöms ha varit av störst intresse: Tveksamhet till genomfart av snabba tåg inom tätbebyggda områden. När kan det börja byggas? Kommer banan att trafikeras av tunga godståg och tåg med farligt gods? Var ska tågen stanna? Flera anställda på eller omkring Astra Zeneca (söder om Mölndal) vill ha station vid Peppared. Vad händer med nuvarande järnväg? Breda korridorer och sträckningsalternativ. Korridor grön (som nu kallas M1) önskas bli kompletterad med tunnel direkt mellan Mölndal och Mölnlycke. Hur breda säkerhetszoner behövs runt järnvägen? Enligt Göteborgs Översiktsplan 1999 rekommenderas 30 m för kontor och ytterligare 50 m för bostäder vid farligt gods, vilket inte är aktuellt här. Särskilda avstånd får tas fram för denna järnväg. Hur sker inlösen av fastigheter? Det sker först efter lagakraftvunnen järnvägsplan. Alternativen innehåller många och komplicerade tunnlar. Vad kostar det att bygga? Hur är kopplingen till övrig kollektivtrafik? Kan det bli en busspendel till Mölndals Övre eller spårväg till Åbro och Frölunda torg. Sex skriftliga synpunkter eller förslag har inkommit. Några förordar att järnvägen ansluts via Mölndal. En person föreslår att man utreder en modifierad sträckning av Västlänken förbi Korsvägen mot Mölndal genom bergen väster om Mölndalsvägen (Safjället). En annan synpunkt tar upp Rådasjön och hur området påverkas medan den återstående synpunkten tar upp Pixboproblematiken att bygga ut järnvägen genom samhället och förordar i så fall tunnel eller att banan dras utanför samhället. Det fortsatta arbetet med förslagshandlingen har tagit med tunnel under Pixbo som alternativ. Sträckning genom Safjället har studerats våren 2007 i samband med Västlänkens beslutshandling, se nedan under avsnitt 4. 3.3 Remisshantering Under våren 2004 skickades förstudien på remiss. Syftet med remissen var att få synpunkter på förstudiens resultat och få underlag för den fortsatta planeringen av dubbelspårsutbyggnaden mellan Almedal och Mölnlycke. I samband med remissen togs en broschyr och en skärmutställning fram. Detta material fanns tillgängligt på biblioteken i Mölndal och Mölnlycke, som också varit bemannade vid några tillfällen. Förslagshandlingen skickades på remiss till följande myndigheter: Länsstyrelsen i Västra Götalands län Härryda kommun Mölndals kommun Göteborgs stad Västra Götalandsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund Västtrafik Vägverket Jernhusen AB Branschföreningen Tågoperatörerna (ej svarat) Naturskyddsföreningen i Härryda Naturskyddsföreningen i Mölndal Naturskyddsföreningen i Göteborg (ej svarat) Svenska Naturskyddsförningen (ej svarat) Som underlag för Länsstyrelsens beslut om projektet kan anses ha betydande miljöpåverkan skickades förslagsrapporten även till miljönämnderna i respektive kommun. 10

Yttranden från myndigheter och föreningar En sammanfattning av inkomna synpunkter och ställningstaganden redovisas nedan. Branschföreningen Tågoperatörerna, Svenska Naturskyddsföreningen och Naturskyddsföreningen i Göteborg har avstått att svara. Fullständiga remissvar finns i bilaga 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsens synpunkter i punktform: Förstudien kan ligga till grund för kommande järnvägsutredning. Möjligen är alternativen förbi Gunnebo orealistiska (R2a, R2b och M1a) samt alternativ med långa restider (M2). En sträckning Chalmers/Korsvägen Mölndal Centrum via tunnel i Safjället skall studeras översiktligt. Då behöver troligen något av M2-alternativen vara kvar. Bör ses ihop som alternativ till fyra spår i Mölndalsåns dalgång. Banverket och Vägverket måste genomföra gemensam utredning i Mölndalsåns dalgång. Regionala aspekter. Särskilt intressant är att alternativet M på lång sikt ger ett gott bidrag till att fullborda en järnvägslinje Mölndal Sisjön Askim Särö Kungsbacka Mölndal. Inom detta område ryms betydande möjligheter till tätortsbyggnad för högklassisgt bostadsbyggande och god företagslokalisering samtidigt som Göteborgs centrum avlastas med trafik. Teknisk banstandard Götalandsbana Regional bana: Inte självklart att kräva en standard för höghastighetsbana på aktuell sträcka (tillgängligt utrymme, Gunnebo, störningar, säkerhet). Buller bör redovisas både i naturområden och vid bostäder. Det bör utredas hur godstrafiken tas omhand. Befintliga skogsområden bör värderas och utredas som rekreationsområden. Tunnlar genom Lackarebäcksområdet: Erfarenhet från tvärförbindelser E6/Rv 40 bör tas till vara. 11

Härryda kommun Förstudien visar tydligt och åskådligt på möjligheter och konsekvenser med de olika alternativen. Dessa påverkar i första hand befintlig bebyggelse i Pixbo/Mölnlycke, men utbyggnaden medför också stor miljöpåverkan på landskap och natur. Vid bedömning av alternativen måste den lokala påverkan väga tyngst medan de övergripande miljömålen och regionala hänsyn får stå tillbaka. Vid en sammanvägd bedömning av de olika korridorernas påverkan på miljön och effekten för kommunens invånare på såväl kort som lång sikt förordas att alternativen R2b och M1b läggs till grund för fortsatt arbete med järnvägsutredning på sträckan Almedal Mölnlycke. Dragningar enligt alternativ M2 avvisas. Inget av dessa bör kvarstå som utredningsalternativ inför kommande järnvägsutredning. Mölndals kommun Kommunen anser att utbyggnad av järnvägen bidrar till en positiv regional utveckling genom att en större bostadsoch arbetsmarknad nås med kollektiva transporter och genom att en flerkärnig bebyggelsestruktur kan utvecklas. För att förbättra kollektivtrafiken i regionens södra del är det viktigt att Kust-till-kustbanan passerar Knutpunkt Mölndalsbro. Betydande restidsvinster kan uppnås med en effektiv kollektivtrafik i denna del av regionen. Mölndals kommun förordar alternativen M1b och M2b. Kommunen har därefter efter kompletterande utredning, se avsnitt 4, förordat att dessa alternativ ersätts med alternativ M1 1 / 2. Göteborgs stad Att bygga ut Kust till kustbanan (Boråsbanan) till dubbelspår med högre hastighetsstandard är nödvändigt om det västsvenska tågsystemet skall kunna utvecklas, men också ett steg i förverkligandet av Götalandsbanan (Göteborg Jönköping Stockholm). Göteborgs stad bedömer sträckningsalternativen R1 och M1 lämpligast för fortsatt utredning och förutsätter att utformningen av alternativen prövas så att en samordning med Västlänken, Kungsbackaleden samt stadsutveckling i Almedal möjliggörs. Västra Götalandsregionen (VGR) VGR förordar att Banverket i den kommande järnvägsutredningen fortsätter att arbeta med de tre R-alternativen. De fyra M2-alternativen är inte intressanta för den fortsatta utredningen eftersom de är för långa. Att bygga en järnvägssträckning som tar längre tid att köra än den nuvarande är inte förenligt med målen att skapa snabba pendlingsförbindelser samt att få en snabb förbindelse till Stockholm genom Götalandsbanan. M1-alternativen ger ingen restidsförkortning men bör ändå utredas ytterligare med avseende på trafikeffekter och tillgänglighet. Göteborgsregionen kommunalförbund (GR) GR rekommenderar Banverket att fortsätta utreda alternativen R1, R2b och M1b. Det är viktigt att samordning sker mellan järnvägsutredningarna för Kust till kustbanan och Västlänken då val av alternativ påverkar respektive järnvägsutredning. GR utgår också ifrån att Banverket tar hänsyn till de förslag som finns med en tänkbar vägsträckning mellan E6/E20 och rv 40. Västtrafik Det är viktigt att lägga ett regionalt och nationellt helhetsperspektiv på den nya järnvägen mellan Borås och Göteborg Korta restider mellan de befolkningstunga ändpunkterna Borås och Göteborg samt regioninvånarnas tillgänglighet till Landvetter flygplats måste prioriteras. Det är angeläget att de olika utbyggnadsetapperna av järnvägen ger restidsreduceringar och inte restidsförlängningar. Av restidsskäl bör de tre sträckningarna M2a, M2b och M2c inte ingå i Banverkets kommande järnvägsutredning. Behovet av en ny station i Almedal bör utredas i Banverkets kommande järnvägutredning. Det är viktigt att den kommande järnvägsutredningen för etappen Almedal Mölnlycke ytterligare belyser hur resandet påverkas av att trafikera via Mölndal jämfört med Raka vägen. Principen Raka vägen är den princip som bäst stödjer det regionala perspektivet. Vägverket Vad gäller de olika alternativen för dragning av järnvägen så är alternativ R (Raka vägen) bäst ur Vägverkets perspektiv, framförallt därför att korsningar och ombyggnationer minimeras längs med E6/E20 i Mölndalåns dalgång. Jernhusen Det är uppenbart intressant att utreda möjligheterna för den nya järnvägen att angöra Mölndal och Jernhusen tillstyrker att så sker. Jernhusen äger ett betydande markområde vid Mölndals Nedre som är lämpligt för exploatering och utgår därför från att Banverket så långt som möjligt avgränsar utredningsområdet och inte minst minimerar den tid som oönskade låsningar råder. Naturskyddsförening i Härryda Ingen av de föreslagna sträckningar som Banverket nu presenterat mellan Almedal och Mölnlycke anser föreningen vara acceptabla ur miljösynpunkt. 12

För att undvika intrång och konflikter med motstående miljömål föreslår föreningen att Banverket återupptar studien och utredningen av en järnvägssträckning som går från Almedal och österut längs riksväg 40. Detta alternativ har tidigare funnits med men strukits då Härryda kommun vill ha en station i Mölnlycke. Via denna sträckning kan dock en station anläggas vid Rådamotet i direkt anslutning till företagsparken och Råda Portar/Säteriets bostadsområde. Härefter bör utredas om järnvägen kan fortsatt dras via motorvägen ända fram till Landvetter för att sedan vika av åt sydost mot Landvetter flygplats. Bland de alternativ som föreslås i förstudien anser föreningen att minst skada kanske alternativ R2b i tunnel under Pixbo och M1b till Mölndal orsakar. Naturskyddsföreningen i Mölndal Ingen av de förslagna sträckningarna förefaller helt tillfredsställande vare sig från naturvårdssynpunkt eller transportsynpunkt. Mölndals Naturskyddsförening anser det därför angeläget att återuppta diskussionerna kring en sträckning längs riksväg 40. Detta alternativ förefaller minst ofördelaktigt från naturvårdssynpunkt samtidigt som det innebär en kortare och därmed snabbare resväg mellan Göteborg och Borås Av de föreliggande förslagen synes alternativ M1b (tunnel i Mölndal) som det minst skadliga från naturvårdssynpunkt, förutsatt att det sammanfaller med R2b (tunnel under Pixbo). I detta sträckningsförslag undviks en tunnelmynning i anslutning till Gunnebo. Som fullständigt oacceptabla från naturvårdssynpunkt framstår alternativen M2a och M2c. Det sistnämnda bör betraktas som en naturvårdsmässig katastrof då denna sträckning löper genom ett av Mölndals kommuns mest vildmarksartade och biologiskt värdefulla naturområden. Yttranden från allmänheten Inte genom Gunnebo (258 namnunderskrifter) Eftersom Banverket har presenterat flera förslag som inte kan skada Gunnebo vill man att något av dessa väljs, t.ex. förslag R2b eller M1b. Kenneth Olsson Kopplingen Mölndals övre/mölndals nedre behöver studeras och utvärderas. Skogsbo samfällighet (19 fastigheter) Förslag R1a och M1a kan inte accepteras. R2b alternativt M1b förordas. Bo Rydeving Argumenterar för skilda banor för höghastighet/lokaltrafik. Bygg en ny höghastighetsbana från Partille/Jonsered till Jönköping och flytta Göteborg C österut till Partille. Bygg istället en ny lokaltrafikbana från Partille/Jonsered via Landvetter, Härryda, flygplatsen, Mölnlycke och nuvarande kust till kustbana. Flytta ut stationerna från tätorterna. Stellan Roxendal Uttrycker oro för att R1 kommer i konflikt med djupborrad brunn. Göte och Majrid Borlid Flertal fastigheter i Pixbo har bergvärme, som kan komma i konflikt med olika tunneldragningar Clas Viklund Presenterar en vision om Österleden och ny järnväg till Borås. 17 boende i Pixbo Ur norra Pixbos synvinkel är R2b det enda acceptabla förslaget (eller M1b om Mölndal kommer med). Övriga förslag via Mölndal har ej utvärderats. Rose-Mari Larsen Edquist och Rune Edquist Förordar i fortsatt utredning i första hand R2b och i andra hand M1b (tunnel i Mölndal). M2c avfärdas som olämpligt eftersom Rambo mosse korsas. 13

4 Kompletterande utredningar 4.1 Alternativ i Mölndal Många remissinstanser förordade att alternativen M2 i sydliga bågar skulle utgå ur den fortsatta planeringen på grund av förlängda restider och stora intrång. Det återstående alternativet i förstudien, M1 rakt på Mölndal, visade sig emellertid vara sämre på en rad viktiga punkter jämfört med M2-alternativen. Det gällde lägre kapacitet, sämre stationslösning i Mölndal och omöjlighet att ansluta till Västlänken via Safjället. För att likställa alternativen tog Banverket tillsammans med Mölndals kommun fram förslag på en ny planskild anslutning till Västkustbanan vid Åbromotet samt ett antal stationslösningar i Mölndal, se Anslutningar i Mölndal 2006-01-18. Utredningen behandlades i Mölndals kommunstyrelse våren 2006 där kommunen beslutade att förorda att förstudiens olika alternativ i Mölndal ersattes med detta nya vid Åbromotet. I fortsättningen kallas detta alternativ M1 1 / 2. Alternativet skiljer sig från MI endast i Mölndal. Beträffande olika stationslägen i Mölndal, som diskuteras i utredningen, beslutade även kommunen att befintlig station skall vara kvar i sitt nuvarande läge och kompletteras med de spår och plattformar som krävs. Möjlig nedfart till Västlänken 4.2 Safjället Alternativen i Mölndal kräver en utbyggnad till fyrspår mellan Mölndal och Göteborg. Olika principlösningar för detta har skissats i förstudien, bl a ett dubbelspår genom Safjället som skulle kunna ansluta till Västlänken, antingen vid Chalmers eller vid Korsvägen. En fördjupad studie om Safjället har genomförts våren 2007 i samband med Västlänkens beslutshandling. Profiler, linjedragningar och anslutning till Västlänkens alternativ Korsvägen har säkerställts. Banverket beslutade i december 2007 om ett alternativ för Västlänken som innebär att Safjället kan utgå ur fortsatt planering. Det alternativ som valts i Västlänken innebär att en utbyggnad mellan Almedal Mölnlycke endast kan ansluts till Västkustbanan i Almedal. 4.3 Almedal I förstudien visas olika principlösningar för Raka Vägens anslutningar i Almedal. Fördjupade spårstudier har säkerställt att det är möjligt att utföra en planskild anslutning för alternativet Raka Vägen till Västkustbanan och Västlänken i Almedal. Det är i dagsläget inte aktuellt med någon station i Almedal. Om önskemål om station i Almedal åter skulle bli aktuellt i framtiden visar dock spårskisserna att det är mycket ont om utrymme för detta. 4.4 Kulturmiljöworkshop Området är komplext och hyser mycket höga och olika typer av kulturmiljövärden. Länsstyrelsen, Mölndals kommun, Riksantikvarieämbetet och Banverket genomförde därför en tvådagarsworkshop 2008 i syfte att tydliggöra utredningsbehov och analysinriktning i kommande järnvägsutredning. Nya broar över Mölndalsån Viss inlösen och bullerskyddsåtgärder Tre teman är av utmärkande drag i dagens landskap: vattnet (Mölndalsån, sjöarna), rekreationslandskapet (Lackarebäck, Gunnebo, Rådasjön, Pixbo) och den industriella utvecklingen (vid Mölndalsån). Fortsatt arbete bör fokuseras till hur järnvägen ska kunna stödja och framhäva dessa strukturer och intressen i framtiden, samtidigt som utvalda befintliga värden kan bestå och utvecklas. Målbilder för utvecklingen av Gunnebo, Mölndals kvarnby och Lackarebäck tydliggörs lämpligast av Mölndals stad. Betongtunnel eller öppet schakt Eventuell ny väg Skola berörs Kyrka Ej skanenlig! För inpassning mot vägar och bebyggelse hänvisas till detaljritningar. Eventuell höjning av Västkustbanan Omgrävning av Kålleredsbäcken Bergtunnel börjar 14

5 Kommentarer till samråd och kompletterande utredningar Remissvaren ger en tydlig indikation på att båda principerna Raka vägen och Mölndal bör finnas med i kommande järnvägsutredning. Flest förespråkare har R2b och M1b, båda med tunnlar under Pixbo. Restidsvinsterna har särskilt uppmärksammats, där M2 (sydlig båge) anses ge alltför långa regionala restider. Samtliga remissvar utom länsstyrelsen och Mölndals kommun vill avfärda M2, antingen på grund av för lång restid eller alltför stora intrång i bebyggelse och natur. I den kompletterande utredningen om alternativen i Mölndal, se avsnitt 4.1, föreslås att förslagshandlingens alternativ i Mölndal M1 och M2 ersätts med ett alternativ M1 1 / 2 som ansluter till Västkustbanan vid Åbromotet. Detta alternativ ger samma kapacitet som M2-alternativen men kortare restid samt goda förutsättningar för en bra utbyggnad av befintlig station i Mölndal. Kommunen har våren 2006 godkänt att alternativ M1 1 / 2 ligger till grund för fortsatt planering. Det är i dagsläget inte aktuellt med en station i Almedal vilket inte heller är möjligt av utrymmesskäl enligt de spårstudier för Almedal som nyligen gjorts. Frågan om att dra järnvägen längs riksväg 40 och anlägga en station vid Rådamotet istället för att bibehålla nuvarande station i Mölnlycke framförs av naturskyddsföreningarna i Mölndal och Härryda. Enligt Banverkets bedömning blir en sådan etappindelning orimlig eftersom koppling till Kust till kustbanan saknas, samtidigt som en bred politisk enighet förordar att behålla stationsläget i Mölnlycke.

6 Motiv till beslutet 6.1 Betydande miljöpåverkan Enligt lagen om byggande av järnväg och miljöbalken skall länsstyrelsen fatta beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej och hur kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bör hanteras. Detta sker i slutet av förstudieprocessen. Inför beslutet skall kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder avge yttranden. Länsstyrelsen har beslutat 2005-03-01 att projektet kan antas ha betydande miljöpåverkan. 6.2 Beslutsmotivering Banverket har fått regeringens uppdrag att svara för hela järnvägssystemets effektivitet och utveckling. Detta innebär att Banverket ska föreslå utbyggnader som ger största samhällsekonomiska nytta vad avser järnvägstrafikens utveckling på kort och lång sikt. En utökad järnvägstrafik bidrar till att uppfylla de av riksdagen antagna trafikpolitiska målen vad avser bland annat regional utveckling, hög tillgänglighet och ett långsiktigt hållbart samhälle. Måluppfyllelse Utbyggnaden av Kust till kustbanan mellan Almedal och Mölnlycke syftar till att öka kapaciteten och minska de totala restiderna i kollektivtrafiksystemet för både långväga snabbtågstrafik på en framtida Götalandsbana och för regional tågtrafik mellan Göteborg och Borås. Detta bidrar till regional utveckling och till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Både princip Raka vägen och princip Mölndal medverkar till uppfyllande av målet om regional utveckling och ett miljöanpassat transportsystem. Alternativ Raka vägen ger kortare restider till centrala Göteborg. De olika sträckningsalternativen inom alternativ Raka vägen ger olika god måluppfyllelse, vilket måste ställas mot investeringskostnad och intrång. Detta behöver studeras i en järnvägsutredning. Princip Mölndal ger oförändrad eller förlängd restid till centrala Göteborg. De samhällsekonomiska vinsterna av ett stopp vid Mölndal behöver förtydligas i järnvägsutredningen. Samhällsekonomi Ett övergripande mål i den nationella transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. De samhällsekonomiska vinsterna av en utbyggnad av Kust till kustbanan till dubbelspår mellan Almedal och Mölnlycke behöver ses i ett sammanhang där både järnvägsnätet i centrala Göteborg (Västlänken) och de inkommande järnvägarna byggs ut för att möjliggöra en kraftig ökning av tågtrafiken. Som en del av denna vision ger utbyggnaden till dubbelspår mellan Almedal och Mölnlycke stora samhällsekonomiska vinster i form av kraftigt ökat resande, minskade restider samt bättre trafiksäkerhet och miljö. Utbyggnaden är nödvändig för att få ut de samlade effekterna om Götalandsbanan byggs. Princip Raka vägen innehåller sträckningar som mer eller mindre följer befintlig järnväg (R2). Dessa har goda förutsättningar att bli samhällsekonomiskt lönsamma på grund av relativt sett lägre anläggningskostnader. En lösning med en lång tunnel (R1) kan ge kortare restid, men ger också betydligt högre anläggningskostnader. Princip Mölndal kan genom stoppet i Mölndal ge stora samhällsekonomiska nyttor, men tyngs av höga anläggningskostnader på grund av långa tunnellösningar och utbyggnad till fyrspår mellan Almedal och Mölndal. Restiden, som blir något längre via Mölndal, har stor betydelse för samhällsekonomin. En viktig fråga här är möjligheten att skapa effektiva byten mellan olika färdmedel i Mölndal. För att utbyggnaden ska bli samhällsekonomiskt lönsam är en etappvis utbyggnad viktig att studera i det fortsatta utredningsarbetet. Både R2 och M1 1 / 2 har förutsättningar att delas upp i etapper. Miljö och samhällsutveckling En utbyggd järnväg kommer att medföra ett ökat resande med tåg och en överflyttning från väg till järnväg. Järnvägen är miljövänlig och energisnål och utbygganden kommer att bidra till att uppfylla de övergripande miljömålen, exempelvis minskad klimatpåverkan. Om utbyggnaden blir en del av Götalandsbanan kommer miljöeffekterna öka och medföra även överflyttning från flyg till järnväg. I Göteborgsområdet finns stora problem med luftföroreningar, som beror på den ökande biltrafiken. För att uppnå miljömål och gällande miljökvalitetsnormer är det nödvändigt att öka andelen kollektivtrafikresor. För att göra detta behöver både järnvägen byggas ut och bebyggelseutvecklingen styras mot en förtätning runt kollektivtrafikens noder. Både princip Raka vägen och princip Mölndal bidrar till en utveckling i riktning mot miljömålen. Oavsett framtida val av princip behöver utbyggnadsplaneringen styras enligt ovan. Princip Raka vägen och princip Mölndal berör mer eller mindre områden av riksintresse med avseende på kulturmiljö runt Gunnebo slott och Mölndals kvarnby. Området runt Gunnebo slott är dessutom kulturreservat och byggnadsminne. Utredningsområdet är tilltaget för att rymma möjligheter att minimera påverkan på omgivningen. Huvuddelen av projektet ligger inom tätbebyggt och detaljplanelagt område. Påverkan på boendemiljön genom intrång, buller, vibrationer och försämrad närrekreation under byggtiden eller i driftskedet kommer att ha stor betydelse i det fortsatta planeringsarbetet. Detaljutformningen och de tekniska och ekonomiska förutsättningarna för tunnelbyggnad är avgörande för utbyggnadens påverkan, vilket behöver studeras närmare i en järnvägsutredning. Samlad bedömning 16

Slutsatserna av en samlad bedömning är att en utbyggnad till dubbelspår mellan Almedal och Mölnlycke är samhällsekonomiskt lönsam och utgör en strategisk deletapp såväl på Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm som i det regionala stråket mellan Göteborg och Borås. 6.3 Fortsatt arbete Planeringsprocessen från start av järnvägsutredningen till byggstart bedöms ta mellan fyra och sex år. Regeringens ställningstagande i höghastighetsfrågan blir avgörande för hur projektet kommer att drivas framåt. Förstudien ska ligga till grund för det fortsatta arbetet med en järnvägsutredning på den aktuella sträckan. Järnvägsutredningen föreslås omfatta följande principer: R1 R2 Lång tunnel med anslutning i Almedal Utbyggnad utmed befintlig järnväg med tunnel under Pixbo och anslutning i Almedal M1 1 / 2 Tunnel under Pixbo och vidare mot Mölndal med anslutning vid Åbromotet i Mölndal. Linjedragningsprinciperna ovan (återfinns även på karta på sidan 4) är mycket grova och av övergripande karaktär. Hela det markerade området för Raka vägen respektive Mölndal kommer att ligga till grund för det kommande arbetet. Järnvägsutredningen kommer att inledas med en inventeringsfas, då information om nuvarande förhållanden utmed de alternativa sträckningarna samlas in och analyseras. Med denna kunskap kommer alternativens utformning att fördjupas. Samråd kommer att hållas med berörda myndigheter och med allmänheten. Alternativens konsekvenser och åtgärder för att begränsa påverkan under bygg- och driftskedet kommer att beskrivas. Förutom den påverkan som sker lokalt utmed de alternativa sträckningarna ger alternativen olika systemeffekter med stor betydelse för val av alternativ. Om utbyggnaden genomförs som en del av Götalandsbanan är utgångspunkten för utformningen av järnvägen den gemensamma trafikeringsstrategi som skall formuleras och beslutas för Götalandsbanan. Järnvägen ska dimensioneras för persontrafik och lätt godstrafik enligt de gemensamma tekniska riktlinjer som kommer att tas fram för hela Götalandsbanan. Frågorna kring en fyrspårutbyggnad i Mölndalsåns dalgång är komplexa och bör belysas tillsammans med Vägverket och Mölndals kommun i ett särskilt projekt för att få ett samlat grepp om stadsbyggnadsfrågorna. 17

Den 1 april 2010 bildas Trafikverket, därefter finns vår information på www.trafikverket.se. Förstudien behandlar ny järnväg med dubbelspår mellan Göteborg och Borås på delen Almedal Mölnlycke. Den nya järnvägen kommer att bli en del av den framtida Götalandsbanan mellan Göteborg och Stockholm via Jönköping. Banverket Box 1014 405 21 Göteborg Tel: 031-10 32 00 Fax: 031-10 32 03 www.banverket.se e-post: registrator.goteborg@banverket.se Diarienr F 07-6740/SA20