Almedal-Mölnlycke, en del av Götalandsbanan

Transkript

1 LOKALISERINGSUTREDNING Almedal-Mölnlycke, en del av Götalandsbanan Göteborgs Stad, Mölndals stad och Härryda kommun, Västra Götalands län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Projektnummer:

2 TMALL 0096 Mall Samrådsredogörelsev 1.0 Trafikverket Postadress: Trafikverket, Göteborg E-post: Telefon: Dokumenttitel: Samrådsredogörelse Författare: Charlotte Borgenstierna H, Atkins, Josefin Axelsson, Trafikverket Dokumentdatum: Ärendenummer: TRV 2014/42317 Projektledare: Malin Odenstedt Lindhe, Trafikverket Uppdragsledare: Bo Asplind, Ramböll Version: 1.0 2

3 Läsanvisning I projekt Göteborg-Borås, delen Almedal-Mölnlycke har Trafikverket tagit fram en samrådshandling för val av lokaliseringsalternativ. I samrådshandlingen ingår en påbörjad miljökonsekvensbeskrivning. Denna samrådsredogörelse ingår som underlag till samrådshandlingen. I samrådsredogörelsen beskrivs vilka samrådskontakter som tagits, vilka synpunkter som inkommit och vilka åtgärder som de inkomna synpunkterna inneburit. Handlingen inleds med en kort beskrivning av projektet (kap 1). Efter det följer redogörelse för hur samrådet genomfördes under förstudien som föregick lokaliseringsutredningen (kap 2). Kapitel 3 redovisar samrådskretsen. Det avslutande kapitlet (kap 4) beskriver hur samrådet under arbetet med lokaliseringsutredningen har genomförts, sammanfattar vilka synpunkter som inkommit och hur det har påverkat arbetet. Som bilaga finns planläggningsbeskrivningen som anger hur planläggningsprocessen med olika samrådsaktiviteter kommer att genomföras. 3

4 Innehållsförteckning 1. BESKRIVNING AV PROJEKTET OCH DESS PROCESS Projektet Göteborg-Borås Planläggningsprocessen Projektet Almedal-Mölnlycke Samrådsprocessen 7 2. SAMRÅD I TIDIGARE FÖRSTUDIE 7 3. SAMRÅDSKRETS 7 4. SAMRÅD LOKALISERINGSUTREDNINGEN Mötesserier Politikergruppen Göteborg-Borås Tjänstemannagrupp Göteborg-Borås Projektgrupp Almedal-Mölnlycke Risk och säkerhet Berörd Länsstyrelse Länsstyrelsen i Västra Götalands län Berörda kommuner Göteborgs Stad Mölndals stad Härryda kommun Statliga förvaltningsmyndigheter Försvarsmakten Ledningsägare Näringsliv och näringslivsorganisationer ICA Fastigheter Saab Enskilda som särskilt berörs Allmänheten som kan antas bli berörd Informationsmöten Övriga möten Frågor från allmänheten Inkomna synpunkter Övriga samråd 23 BILAGOR: Planläggningsbeskrivning daterad

5 1. Beskrivning av projektet och dess process 1.1. Projektet Göteborg-Borås Trafikverket planerar att bygga en ny dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås. Sträckan ingår i Götalandsbanan, den planerade höghastighetsjärnvägen mellan Göteborg och Stockholm. När hela Götalandsbanan är klar ska det gå att resa mellan Stockholm och Göteborg på två timmar. Idag utgörs järnvägen mellan Västra Götalandsregionens två största städer, Göteborg och Borås, av en enkelspårig järnväg med låg kapacitet (Kust till kustbanan). Med ett nytt dubbelspår mellan Göteborg och Borås, byggt för hastigheter upp till 320 kilometer/timme, kan restiderna kraftigt minskas samtidigt som robustheten i järnvägssystemet förbättras. Den nya järnvägen mellan Göteborg och Borås knyter städerna närmare varandra, stärker kommunikationerna inom Västsverige och förbättrar kommunikationerna till Landvetter flygplats. Projektet Göteborg Borås är uppdelat i tre delsträckor, vilka har kommit olika långt i planläggningsprocessen. Almedal Mölnlycke, val av lokaliseringsalternativ (lokaliseringsutredning) Mölnlycke Bollebygd, planförslag Bollebygd Borås, val av lokaliseringsalternativ (lokaliseringsutredning) 1.2. Planläggningsprocessen Den 1 januari 2013 förändrades infrastrukturlagstiftningen med huvudsyfte att förenkla planläggningsprocessen. Den tidigare processen för planering av väg- och järnvägsprojekt, vilken gällde vid start av planeringen för Almedal-Mölnlycke, bestod av stegen förstudie, järnvägsutredning och järnvägsplan. I den nya planläggningsprocessen studeras projektets förutsättningar, alternativa lokaliseringar och detaljutformning i en mer sammanhållen process. Enligt övergångsbestämmelserna drivs Almedal-Mölnlycke enligt den nya lagstiftningen från och med arbetet med lokaliseringsutredning. I lokaliseringsutredningen studeras tänkbara lokaliseringsalternativ och deras konsekvenser. Mot bakgrund av lokaliseringsutredningen ska Trafikverket ta ställning till vilket alternativ som ska studeras vidare. Alternativen beskrivs i form av korridorer inom vilka det bedöms vara möjligt att bygga önskad järnvägsanläggning. Järnvägens sträckning inom vald korridor utformas i nästa fas av planläggningsprocessen Projektet Almedal-Mölnlycke Lokaliseringsutredningen har tagit fram två olika principer för höghastighetsbanan, genom Mölnlycke alternativt söder om Mölnlycke. Alternativ genom Mölnlycke ansluter till en ny femspårsstation som ingår i delsträckan Mölnlycke-Bollebygd. Alternativ söder om Mölnlycke ansluter till delsträckan Mölnlycke - Bollebygd öster om Mölnlycke och har anslutande spår för regional tågtrafik till befintligt stationsläge i Mölnlycke. 5

6 De två principerna har tre alternativa korridorer som på olika sätt bedöms kunna inrymma en järnvägsanläggning enligt uppställda mål. De tre korridorerna är benämnda Raka vägen (R), Mölndal Nord (M Nord) och Mölndal Syd (M Syd). För Alternativ R har fokus varit kortast möjliga restid. För Alternativ M Nord och M Syd har fokus varit att möjliggöra resandeutbyte i Mölndal. De två alternativen via Mölndal skiljer sig främst åt genom att de möjliggör olika sträckningar söder om Mölndal station, med olika tekniska lösningar och påverkan på omgivningen som resultat. I Almedal ansluter den nya höghastighetsbanan till befintliga och planerade spårsystem, in mot Göteborgs central. På avsnittet mellan Mölndalsåns dalgång och Mölnlycke alternativt anslutningen öster om Mölnlycke, kommer den nya järnvägen att gå i tunnel. Utredningskorridorer för alternativen genom Mölnlycke. Alternativ R (röd), Alternativ M Nord (grön) och Alternativ M Syd (blå). Utredningskorridorer för alternativen söder om Mölnlycke. Alternativ R (röd), Alternativ M Nord (grön) och Alternativ M Syd (blå). 6

7 1.4. Samrådsprocessen Samrådet för Almedal-Mölnlycke är en fortlöpande process som pågår under hela planläggningsprocessen fram till kungörande och granskning av järnvägsplanen. Samrådsprocessen inleddes 2003 i samband med framtagandet av förstudien. Under år 2005 fattade länsstyrelsen, med förstudien som underlag, beslut om att projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan och 2010 togs beslutshandlingen fram. På grund av avsaknad av finansiering har projektet varit vilande fram till 2015, då arbetet med lokaliseringsutredningen påbörjades och samrådsprocessen fortsatte. En planläggningsbeskrivning tas fram och uppdateras löpande. Den beskriver hur planläggningsprocessen med olika samrådsaktiviteter kommer att genomföras. Syftet är att redan i ett tidigt skede av planläggningsprocessen tydliggöra vad arbetet innebär och vilka ytterligare samråds- och beslutstillfällen som är att förvänta. Planläggningsbeskrivningen finns bilagd till denna samrådsredogörelse. 2. Samråd i tidigare förstudie Under arbetet med förstudien hade dåvarande Banverket samråd med berörda kommuner, Länsstyrelsen, Västra Götalandsregionen, dåvarande Vägverket, Västtrafik samt Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) i två konstellationer, ledningsgrupp och projektgrupp. I projektgruppen deltog även Tågoperatörerna. I arbetet med förstudien har samråd med allmänheten hållits för att informera om förstudiearbetet och samla in synpunkter på ett tidigt stadium. Våren 2003 ordnades dels ett möte med företrädare för en grupp boende i Pixbo, dels skärmutställningar i de tre kommunerna Göteborg, Mölndal och Mölnlycke. Under våren 2004 skickades förstudien på remiss. Syftet med remissen var att få synpunkter på förstudiens resultat och få underlag för den fortsatta planeringen av dubbelspårsutbyggnaden mellan Almedal och Mölnlycke. I samband med remissen togs en broschyr och en skärmutställning fram. Detta material fanns tillgängligt på biblioteken i Mölndal och Mölnlycke. Samrådsredogörelsen från förstudien finns i sin helhet i förstudiens slutrapport som har diarieförts på ärendenummer F /SA Samrådskrets Den som avser att bygga en järnväg ska under arbetet med att upprätta en järnvägsplan samråda med länsstyrelsen, berörda kommuner och de enskilda som särskilt berörs. Om järnvägsplanen har betydelse för kollektivtrafiken, ska samråd även ske med berörda regionala kollektivtrafikmyndigheter. Länsstyrelsen har beslutat, den , att projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilket innebär en utökad samrådskrets enligt miljöbalken. Samråd ska då 7

8 även ske med de övriga statliga myndigheter samt den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Projektets samrådskrets utgörs av: Berörd länsstyrelse Länsstyrelsen i Västra Götalands län Berörda kommuner Göteborgs Stad Härryda kommun Mölndals stad Övriga kommuner i stråket Bollebygds kommun Borås Stad Berörda regionförbund och kommunalförbund Västra Götalandsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund Räddningstjänsten Storgöteborg Övriga regionförbund och kommunalförbund i stråket Boråsregionen - Sjuhärads kommunalförbund Kollektivtrafikmyndighet Västra Götalandsregionen Statliga förvaltningsmyndigheter Bergsstaten Boverket Elsäkerhetsverket Fortifikationsverket Försvarsmakten Havs- och vattenmyndigheten Kammarkollegiet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen Statens Geotekniska Institut (SGI) Strålsäkerhetsmyndigheten Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) Transportstyrelsen Ledningsägare Gryaab Göteborg Energi Härryda Energi Kretslopp och vatten (Göteborgs Stad) Mölndal Energi Skanova Svenska Kraftnät Vattenfall Näringsliv och näringslivsorganisationer Branschföreningen Tågoperatörerna Business Region Göteborg Jernhusen Näringslivets Transportråd Swedavia Västsvenska handelskammaren Västtrafik Organisationer och föreningar Mölndals Naturskyddsförening Naturskyddsföreningen i Göteborg Naturskyddsföreningen i Härryda Enskilda som särskilt berörs Allmänheten som kan antas bli berörd 8

9 4. Samråd lokaliseringsutredningen 4.1. Mötesserier Politikergruppen Göteborg-Borås Politikergruppen består av representanter för Göteborgsregionens kommunalförbund, Boråsregionens kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, Göteborg Landvetter Airport, Göteborgs stad, Mölndals stad, Härryda kommun, Marks kommun, Bollebygds kommun, Borås stad samt Trafikverket. Sammankallande är Trafikverkets regionchef. Politikergruppen har som syfte att förankra strategiska förutsättningar och förslag och har möten cirka fyra gånger per år med start i december Minnesanteckningar och presentationer från politikergruppsmötena diarieförs på ärendenummer TRV 2015/ Tjänstemannagrupp Göteborg-Borås Tjänstemannagruppen består av samhällsbyggnadschef eller motsvarande för Göteborgs stad, Mölndals stad, Härryda kommun, Bollebygds kommun och Borås Stad samt representanter för Göteborgsregionens kommunalförbund, Boråsregionens kommunalförbund, Västra Götalandsregionen, Länsstyrelsen, Göteborg Landvetter Airport samt Trafikverket. Sammankallande är Trafikverkets projektchef. Tjänstemannagruppen för Göteborg-Borås har som syfte att skapa samsyn och förankring för övergripande samhällsplaneringsfrågor samt frågor som berör två eller fler etapper. Det hålls möten cirka varannan månad sedan starten i november Minnesanteckningar och presentationer från tjänstemannagruppsmötena diarieförs på ärendenummer TRV 2015/ Projektgrupp Almedal-Mölnlycke Projektgruppen för Almedal-Mölnlycke består av två tjänstemän från vardera Göteborgs stad, Mölndals stad och Härryda kommun, samt representanter från Länsstyrelsen och Göteborgsregionens kommunalförbund samt Trafikverket. Sammankallande är Trafikverkets projektledare. Projektgruppen för Almedal-Mölnlycke har som syfte att säkerställa samverkan, samordning och framdrift och har haft möten ungefär var sjätte vecka med start i april Vid mötena har Trafikverket redovisat pågående utredningsläge och kommunerna redovisat sina utvecklingsplaner. Utredningsområde och alternativa korridorer har diskuterats och förankrats löpande under projektets gång. På projektgruppsmötena har framtagna handlingar presenterats och kommunerna, länsstyrelsen och Göteborgsregionens kommunalförbund har getts möjlighet att lämna synpunkter på dessa. Diskussioner har även förts om genomförande av samråd.

10 Minnesanteckningar och presentationer från projektgruppsmötena diarieförs på ärendenummer 2014/ Risk och säkerhet Trafikverket träffar Räddningstjänsten Storgöteborg, Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund, Swedavia, Polisregionen Väst, Länsstyrelsen Västra Götalands län, Mölndals stad och Härryda kommun för att diskutera risk och säkerhet på hela sträckan Göteborg-Borås. På mötena redovisar Trafikverket läget på respektive delsträcka och diskussion kring arbetet med risk och säkerhet förs. Mötena hålls cirka två gånger per år med start i juni Berörd Länsstyrelse Länsstyrelsen i Västra Götalands län Möten har genomförts med Länsstyrelsen i Västra Götalands län under vintern 2015 och våren På mötena har Trafikverket redovisat hur arbetet med miljökonsekvensbeskrivningen fortskrider. Diskussion har förts om redovisning av de olika påverkansfaktorerna och hur projektet påverkar landskapet och dess värden. Trafikverket har även presenterat utredningsstatus, aktuella alternativ och tidplan Berörda kommuner Göteborgs Stad Trafikverket har träffat Göteborgs Stad för att diskutera pågående detaljplan i Kallebäck för bostäder vid Smörgatan. Första gången i var i december 2015 då båda parter presenterade sina planer och eventuella konfliktområden definierades. Efter det har fler möten hållits och då även representanter för exploatören Wallenstam har deltagit för att diskutera möjliga utformningar. I april 2016 träffade Trafikverket Göteborgs Stad gällande detaljplan för handel och kontor vid Grafiska vägen (etapp 2). Representanter för ICA Fastigheter deltog på mötet. Trafikverket informerade om pågående arbete och hur berörd fastighet kan komma att bli påverkad. Trafikverket har fått besked från Göteborgs Stad att detaljplanen är vilande tills Trafikverket tagit ställning i lokaliseringsutredningen. Trafikverket har också träffat staden angående detaljplan för blandad bebyggelse vid Almedals fabriker. Detaljplanen berörs främst av Västlänken, men Almedal-Mölnlycke har deltagit vid ett möte för att informera om projektet och eventuell påverkan Mölndals stad I början av 2015 träffades Mölndals stad och Trafikverket då staden presenterade sina studier av Mölndals station som de gjort inför planeringen av Forsåker och Baazgatelänken. Fortsättningsvis har Trafikverket Investering bevakat Baazgatelänken och samrådet för denna lokaliseringsutredning har mer handlat om samordning med programförslaget för Forsåker samt utformningen av stationsområdet. Kommunen har då även representerats från MölnDala Fastighets AB. Gruppen träffades flera gånger under vintern 2015 och våren 2016 för att diskutera olika möjliga lösningar för Mölndals station hur de påverkar 10

11 Forsåkersområdet. Även passagen av Mölndalsån, lösningar för vändspår och behov av mark under byggtiden har diskuterats. I mars 2016 träffade Trafikverket, med representanter från Trafikverket Planering, Mölndals stad för att översiktligt studera möjliga lösningar under byggskedet med tanke på de vägtrafikomläggningar som kommer att krävas under byggtiden Härryda kommun I september 2015 besökte Trafikverket ett kommunstyrelsemöte och redogjorde för läget på delsträckorna Almedal-Mölnlycke och Mölnlycke-Bollebygd. Två möten hölls i början av 2016 med Härryda kommun då båda delsträckorna Almedal- Mölnlycke och Mölnlycke-Bollebygd deltog. Aktuellt utredningsläge gicks då igenom. Mötena har framförallt berört alternativen söder om Mölnlycke Statliga förvaltningsmyndigheter Försvarsmakten Trafikverket har tagit kontakt med Försvarsmakten för att diskutera eventuella konfliktpunkter med föreslagna korridorer och informera om pågående projekt. Kontakten har skett via e-post och telefon Ledningsägare Möte med Göteborg Energi har skett i juni Göteborg Energis ledningar som kan bli berörda i den norra delen av sträckan vid Almedal diskuterades. Hösten 2015 hölls två möten med Göteborgs Stad Kretslopp och vatten angående anläggningar vid Lackarebäcks vattenverk och eventuella geotekniska undersökningar. Trafikverket har träffat Mölndal Energi två gånger under 2015 och Båda gångerna presenterades utredningsläget och de aktuella korridorerna presenterades. Konfliktpunkter mellan ledningar och spårlinjer diskuterades. Framför allt har möten gällt eventuell påverkan på transformatorstationerna i Lackarebäck respektive Rävekärr. Möte med Skanova har skett i december Eventuella konfliktpunkter med föreslagna korridorer diskuterades. Kontakt har även tagits med Härryda Energi, Ellevio, Vattenfall, Eon, Solör Bioenergi, Swedegas samt IP-Only för att framför allt säkerställa inventerat material och att informera om pågående projekt. Kontakten har skett via e-post och telefon Näringsliv och näringslivsorganisationer ICA Fastigheter ICA Fastigheter har framfört synpunkter angående brister i information kring konsekvenser för deras berörda fastighet. 11

12 Saab Trafikverkets kommentar: Trafikverket har haft ett möte med ICA Fastigheter tillsammans med Göteborgs stad i april Se under avsnitt I lokaliseringsutredningen ska Trafikverket komma fram till en korridor för den nya järnvägen. I nästa steg av planläggningsprocessen utreds exakt utformning av järnvägen inom den beslutade korridoren, vilken påverkan det blir på varje fastighet och vilka åtgärder som krävs. Samråden kommer då att intensifieras med berörda fastighetsägare. Trafikverket träffade Saab i september 2015 för att informera om projektet och diskutera förutsättningar i ett tidigt skede Enskilda som särskilt berörs I projekt där det finns flera lokaliseringsalternativ kan kretsen enskilda vara stor. Samrådet med enskilda kan därför i detta planeringsskede normalt anses innefattas i samrådet med allmänheten. Detta är fallet i detta projekt Allmänheten som kan antas bli berörd Informationsmöten Informationsmöten har hållits i två omgångar under framtagandet av samrådshandlingen, hösten 2015 och våren Ett kompletterande möte för boende i Pixbo hölls under vintern Inbjudan till informationsmötena har annonserats i lokalpressen, i informationsblad, på projektets webbsidor samt i sociala medier (Instagram och Twitter). Allt material som visats på informationsmötena har gjorts tillgängligt på projektets webbsidor. Hösten 2015 En inledande omgång möten hölls på tre platser i form av öppna hus där personal från Trafikverket och konsulter fanns på plats för att ta emot synpunkter och svara på frågor. Kartor som informerade om de fyra aktuella korridorerna fanns utställda. Då utredningsarbetet inte hade kommit så långt vid denna första informationsomgång var syftet främst att förklara processen och hämta in information. Följande öppna hus hölls: på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke tillsammans med delsträckan Mölnlycke-Bollebygd. Cirka 500 personer kom. Annons för de informationsmöten som hölls under hösten

13 på Kulturhuset Möllan i Mölndal. Mötet flyttades från Mölndals stads utställningslokal på Brogatan då den bedömdes vara för liten. Cirka 125 personer kom på Älvrummet i Göteborg. Drygt 100 personer kom. Inbjudan till öppet hus annonserades i Härryda-Posten den 23 september 2015, Göteborgs- Posten den 21 september och den 17 oktober 2015 samt i Mölndals-Posten den 24 september Frågor som ställdes var bland annat: Kan man inte dra järnvägen längs väg 40 istället? Hur kommer boende att kompenseras för de intrång som eventuellt kommer att ske? Var kommer det att bli tunnel? Från boende i Pixbo var kritiken stor angående bristen på information och hur inbjudan till mötet skett. Trafikverket lovade att kalla till ett nytt informationsmöte om Pixbo i slutet av året då utredningen kommit längre. Efter dessa möten valde Trafikverket bort alternativet Raka vägen i markplan (R2). Vintern hölls ett informationsmöte på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. Mötet fokuserade på området kring Pixbo och hur de aktuella korridorerna skulle kunna påverka området. Trafikverket presenterade de tre korridorer som kvarstod i utredningen samt resultatet av de markundersökningar som gjorts under hösten och bedömningar om var det skulle kunna bli tunnel. Efter presentationen fanns tid för frågestund. Trafikverket och konsulter fanns sedan kvar på plats för att svara på enskilda frågor och det fanns även möjlighet studera de särskilt upptryckta kartorna som fanns på plats. Cirka 350 personer närvarande på mötet. Inbjudan till informationsmötet skedde genom annons i Härryda-Posten den 25 november 2015 och i Göteborgs-Posten den 28 november Frågor som lyftes var bland annat: Varför ska höghastighetstågen gå genom Mölnlycke när de inte ska stanna? Hur kommer säkerheten att lösas i Mölnlycke med höghastighetstågen? Vad händer med vår bergvärme när tunneln dras under vårt hus? Efter detta möte beslutade Trafikverket att även titta på alternativ där höghastighetstågen går utanför Mölnlycke. Annons för informationsmötet i Mölnlycke i december

14 Våren 2016 I den andra omgången av möten hölls först en presentation och efter det fanns tid att ställa frågor. Trafikverket och konsulter fanns sedan kvar på plats för att svara på enskilda frågor och det fanns även möjlighet studera de särskilt upptryckta kartorna som fanns på plats. Vid dessa möten presenterades sex olika korridorer, tre genom och tre söder om Mölnlycke. Följande informationsmöten hölls: på Råda Rum i Mölnlycke tillsammans med delsträckan Mölnlycke-Bollebygd. Cirka 275 personer deltog på Kulturhuset Möllan i Mölndal. Cirka 110 personer deltog. Mötena annonserades Härryda-Posten och Göteborgs-Posten den 18 maj 2016 samt i Mölndals-Posten den 19 maj Annons för de informationsmöten som hölls under våren Frågor som kom upp gällde bland annat intrång vid bostäder, kopplingen till Sverigeförhandlingen, varför man blandar olika tågtyper med olika hastighet på samma bana samt hur bullret kommer att påverka Övriga möten I november 2015 träffade Trafikverket en grupp boende från Pixbo för att ta emot synpunkter och svara på frågor Frågor från allmänheten Projektet har kontinuerligt tagit emot och svarat på frågor från allmänheten och verksamheter. På projektets webbsidor finns telefonnummer och kontaktformulär som går till kundtjänst. En del frågor kommer också direkt till medarbetare i projektet via e-post eller telefon. Frågorna har till största delen handlat om vilka fastigheter som kommer att bli berörda, hur boende och verksamheter kommer att påverkas under byggtiden, hur inlösen av fastigheter går till och tidplanen för projektet Inkomna synpunkter Vid de olika informationsmötena har möjlighet att inkomma med synpunkter via synpunktsvykort funnits. Dessutom har allmänheten möjlighet att inlämna synpunkter genom kontaktformulär på projektets webbsidor. Det har även inkommit synpunkter via e-post. Sammanlagt har drygt 200 synpunkter inkommit. Synpunkter som inkommit finns diarieförda på ärendenummer TRV 2015/

15 Frågor och synpunkter som inkommit till Trafikverket är sammanställda ämnesvis nedan och kommenterade. Information och informationsmöten Inledningsvis och i samband med det första informationsmötet framkom kritik kring brist på tydlig information, mötesinbjudan och hur information distribuerats inför mötet. Planläggningsprocessen Trafikverkets kommentar: En av de viktigaste delarna i Trafikverkets planering är samråd. Ambitionen att hålla allmänheten och intressenter uppdaterade och välinformerade är hög i projektet och det har under utredningens gång funnits flera sätt att få information, se avsnitt 4.9. Efter det första informationsmötet såg Trafikverket över vilka områden som ingick i utskicket för informationsbladet som skickas till hushåll och verksamheter. Inför varje nytt utskick har sedan sändlistan setts över. Under utredningsprocessen har det funnits frågor kring planläggningsprocessen, vad som ingår i en lokaliseringsutredning och vilka exakta sträckningar inom korridorerna som Trafikverket utreder. Det har även inkommit synpunkter kring förstudiens aktualitet, att nya förutsättningar gäller och därmed att nya utredningskorridorer bör utredas samt att alternativ som förkastades i förstudien utreds igen. Även den parallella processen som genomförs av Sverigeförhandlingen har skapat frågor och synpunkter. Trafikverkets kommentar: Syftet med lokaliseringsutredningen är att ge underlag för ställningstagande till vilket av alternativen som ska bli föremål för fortsatt planläggning. Tänkbara lokaliseringsalternativ utreds och prövas för att få fram vilka som uppfyller ändamålet och är genomförbara med hänsyn till olika intressen. Som underlag för lokaliseringsutredningen finns förstudien som avslutades I nästa skede, utformning av järnvägsplan, utreds alternativa utformningar inom den beslutade korridoren och exakt läge för den nya järnvägen bestäms. Förstudiens beslutsrapport håller öppet för att järnvägen kan byggas ut som en regional järnväg mellan Göteborg och Borås men också att utbyggnaden kan vara en del av en ny höghastighetsbana. Den nya banan kommer att trafikeras av både höghastighetståg och regionaltåg. Därför bedömer Trafikverket att tidigare gjorda studier och utredningar kan användas som underlag för den fortsatta planeringen. I förstudien beslutade dåvarande Banverket alternativ R1, R2 och M1½ skulle vara utgångpunkt för det fortsatta arbetet. Dock skulle hela utredningsområdet ligga till grund för vidare studier. Alternativ M1½ var ett alternativ som Banverket tillsammans med Mölndals stad kommit fram till i en kompletterande utredning. Anledningen var att alternativet längre söderut, M2, ansågs för långt, vilket gav längre restid och medförde stora intrång. I lokaliseringsutredningen har alternativet M1½ fått namnet M Nord. Det M Syd som beskrivs i samrådshandlingen är inte identiskt med förstudiens förslag M2 utan är kortare och går mestadels i tunnel för att begränsa intrången. Anledningen till att M Syd togs fram är att Trafikverket ville ge 15

16 den sydligare sträckningen en ny chans, för att kunna studera ett alternativ med station i Mölndal som ger mindre intrång i Rävekärr/Brännås. Sverigeförhandlingen förhandlar med kommunerna om medfinansiering, förskottering, bostäder och stationslägen. För att påverka den förhandlingen kan man ta kontakt med sina lokala politiker. Parallellt med Sverigeförhandlingens uppdrag sker den ordinarie planläggningsprocessen med åtgärdsvalsstudier, lokaliseringsutredningar och järnvägsplaner. Den processen drivs som vanligt av Trafikverket, men i nära dialog med Sverigeförhandlingen. Syfte med banan och finansiering Det har kommit in synpunkter kring höghastighetsjärnväg, varför den ska byggas och vem som är uppdragsgivare och hur den ska finansieras. Trafikverkets kommentar: De stora behov som finns av förbättrade järnvägsförbindelser mellan såväl Göteborg Borås som Göteborg Stockholm kan inte mötas av befintlig infrastruktur. Sträckan Göteborg Borås är ett av Sveriges största pendlingsstråk och dagens enkelspåriga järnväg är inte ett konkurrenskraftigt alternativ till vägtrafiken. Med dubbelspår, byggt för hastigheter upp till 320 km/timme, kan restiderna mellan Göteborg och Borås kraftigt minskas och antalet tåg öka. Bättre kommunikationer som gör det lättare att ta sig till jobb och studier skapar förutsättningar för regional utveckling. En ny stambana Stockholm Göteborg via Jönköping betyder också snabbare resor mellan storstadsregionerna och möjlighet att flytta trafik från den hårt ansträngda Västra stambanan. Miljön gynnas genom att fler transporter flyttas från väg till järnväg. Säkerheten ökar genom att vi bygger en helt ny järnväg med högsta fokus på säkerheten längs banan och vid stationerna. Trafikering I oktober 2016 överlämnade regeringen en infrastrukturproposition till riksdagen. I propositionen är regeringen tydlig med att målet är att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas så att Stockholm och Göteborg respektive Malmö knyts samman. Utbyggnaden ska ske i den takt som ekonomin tillåter och behovet av att bygga nya höghastighetsbanor ska vägas samman med de samlade behoven i hela transportsystemet. Trafikverket ska säkerställa att utbyggnaden sker på ett kostnadseffektivt sätt. I vilken takt byggstart kan ske ska den kommande åtgärdsplaneringen ge svar på. Trafikverkets förslag till ny infrastrukturplan ska vara klart före sommaren I nuvarande infrastrukturplan ingår att planera och bygga delen Mölnlycke Bollebygd förbi Landvetter flygplats. Där ingår också pengar för fördjupade studier på delarna Almedal Mölnlycke och Bollebygd Borås varför detta arbete fortsätter tills vidare. Det har kommit mycket synpunkter kring trafikering. Det gäller dels frågor kring höghastighetsjärnväg och hur det påverkar banans syfte och trafikering. Det förekommer 16

17 även synpunkter kring om kapaciteten är tillräcklig för både höghastighetståg och regionaltåg. En återkommande synpunkt är varför höghastighetsjärnvägen ska gå genom orter som inte får stopp. Trafikverkets kommentar: Trafikverkets ändamålsbeskrivning för höghastighetsbanorna är tydliga i att de planeras för både höghastighetståg som stannar på ett fåtal orter och snabba regionaltåg som även kommer att stanna på de mellanliggande orterna. Samhällsekonomiska analyser visar att med svenska förhållanden är det mest gynnsamt med en kombination och balans mellan höghastighetståg och snabba regionaltåg. Däremot vill Trafikverket säkerställa att den nya järnvägen inte ska trafikeras av godståg, för att få en bra kapacitet för de snabba tågen. De regionaltåg som ska gå på Götalandsbanan mellan Göteborg-Borås ska stanna i Mölnlycke, Landvetter flygplats och eventuellt i Mölndal. Kust till kustbanan Det har även kommit in synpunkter kring Kust till kustbanan och förslag på alternativ trafikering via Kust till kustbanan, återöppnande av tidigare stationer som Mölndals Övre och Pixbo station. Det finns önskemål om att bygga cykelväg på befintlig Kust till kustbana. En synpunkt gällande trafikering föreslår en koppling mellan Älvsborgsbanan och Kust till kustbanan i Borås för binda ihop Skaraborg med Götalandsbanan. Trafikverkets kommentar: Det finns ett tydligt önskemål från Västra Götalandsregionen om att ha kvar Kust till kustbanan och det pågår utredningar om den framtida trafiken. Kust till kustbanan behövs i framtiden framför allt för godstrafiken, då godståg inte får trafikera höghastighetsbanan. Om och i vilken omfattning Kust till kustbanan även kommer att trafikeras av regionaltåg när hela sträckan Göteborg-Borås är utbyggd är inte bestämt. Det finns inga planer idag på att öppna Mölndals Övre eller Pixbo station. Den nya höghastighetsjärnvägen är ett separat system, det vill säga att den inte kommer att integreras med befintliga banor, endast anslutas till dem i ändpunkterna. Utredningskorridorer och alternativ för järnvägens dragning Under utredningstiden har det inkommit förslag på nya lösningar och alternativ. Det har även kommit in frågor om på vilket sätt man kan påverka dragningen eller var de nya stationerna kommer att ligga. Många synpunkter framhåller en stor oro för att befintliga boendemiljöer kommer påverkas negativt. En del synpunkter tycker järnvägen ska gå i tunneln så långt som möjligt för att minska intrång. Andra framhåller en oro för att även om järnvägen går i tunnel kommer det medföra olägenheter och påverka befintliga boendemiljöer. Det har kommit in många synpunkter kring att prioritera små tidsvinster för järnvägstrafiken framför till exempel boendemiljö samt även att boendemiljö bör prioriteras högre än naturvärden. Trafikverkets kommentar: En stor vikt läggs vid de allmänna intressena när Trafikverket väljer alternativ, till exempel markanvändning, tillgänglighet, miljö och trafikering. Under utredningsskedet fördjupas kunskapen om alternativen och de konsekvenser som de bedöms ge, både positiva och negativa. Till slut blir det en avvägning mellan olika intressen och kostnader 17

18 samt en bedömning som Trafikverket gör i samarbete med andra, till exempel länsstyrelse och kommuner. Etapputbyggnad Det har inkommit önskemål om att bygga ut Almedal Mölnlycke och Mölnlycke Bollebygd samtidigt. Det har också kommit konkreta förslag på etapputbyggnader såsom att bygga spår för regionaltåg via Mölndal och lägga ett reservat för höghastighetståg via Almedal. Även frågan om Trafikverket kommer att bygga fyra spår till Borås har framförts. Trafikverkets kommentar: Regeringens besked är att utbyggnaden av höghastighetsbanorna ska ske i den takt som ekonomin tillåter. I vilken takt byggstart kan ske ska den kommande åtgärdsplaneringen ge svar på. Trafikverkets förslag till ny infrastrukturplan ska vara klart före sommaren Det blir en förutsättning att hela etappen Göteborg Borås kommer att byggas, om den tas med i kommande plan. Under våren 2016 har Trafikverket genomfört en kompletterande trafikutredning för sträckan Göteborg Borås på uppdrag av Västra Götalandsregionen utifrån deras bild av hur den regionala trafiken bör utökas på sikt (år 2050) och vilken infrastruktur (järnväg) som då blir nödvändig för att kombinera den regionala tågtrafiken med de planerade höghastighetstågen. Resultatet pekar mot är att det, utöver höghastighetsjärnvägen, skulle krävas två extra spår mellan Göteborg och Landvetter och ett extra spår Landvetter Borås för att klara en större regional trafik. All pågående planering har som förutsättning att Kust till kustbanan är kvar för person- och godståg. Det ingår inte i projekt Göteborg-Borås uppdrag att planera för något mer än en dubbelspårig höghastighetsjärnväg mellan Almedal och Borås. Dragning längs med väg 40 Flera av de inkomna synpunkterna föreslår att en dragning längs med väg 40 är bättre än de föreslagna utredningsalternativen. Det framhålls att sträckan är kortare och därmed billigare. Samt att vinsterna för Mölnlycke centrum är stora, mindre trafik i centrum (både tågtrafik och pendlare), minimal påverkan på fastigheter och bättre utnyttjade av trafikstråket runt väg 40. Trafikverkets kommentar: Förutsättningen från förstudien är att behålla ett centralt stationsläge i Mölnlycke för de regionaltåg som ska gå på höghastighetsjärnvägen och stanna i Mölnlycke. Väg 40 passerar drygt 1 kilometer norr om stationen. I samband med att Trafikverket i lokaliseringsutredningen började titta på alternativ utanför Mölnlycke, gjordes en ny bedömning om det är tänkbart att gå längs väg 40. Det visades sig att en sådan sträckning inte är möjlig att ansluta till Västlänken på ett bra sätt, vilket skulle innebära att regionaltågen inte skulle kunna trafikera de framtida stationerna Korsvägen och Haga. En annan svårighet med att placera järnvägen längs med väg 40 är att kurvorna på motorvägen är för skarpa för en höghastighetsjärnväg. Detta tillsammans med att en placering längs väg 40 inte skulle möjliggöra en anslutning till 18

19 Mölnlycke station gör att Trafikverket inte har gått vidare med det alternativet. Pixbo Många av de inkomna synpunkterna har uttryckt oro eller fråga gällande de eventuella intrången, både på privat egendom och i närområdet. Många synpunkter gäller området Pixbo där det inledningsvis rådde stor osäkerhet kring om de skulle vara en bergtunnel eller om stora områden skulle grävas upp. Boende i området lyfter fram badplatsen Vällsjön, fotbollsplanen samt skola och naturområden som viktiga förutsättningar för att de valt att bosätta sig och trivs i området. Trafikverkets kommentar: Inriktningen har varit att hitta ett läge där järnvägen kan gå så mycket som möjligt i bergtunnel för att begränsa påverkan i bostadsområdena, bland annat Pixbo. Alla kvarvarande alternativ går nu i bergtunnel under Pixbo och kommer ut vid Råda Stock för att ansluta till stationen i Mölnlycke. I alternativ R genom Mölnlycke är det dock inte möjligt att bygga bergtunnel genom naturreservatet vid Rådasjön, utan där måste en betongtunnel byggas genom att gräva ovanifrån och där marken sedan återställs. Mölnlycke Det har kommit in många synpunkter kring varför järnvägen, och då särskilt höghastighetstågen, ska gå genom Mölnlycke centrum. Många är kritiska till en 5-spårslösning i centrala Mölnlycke och är oroliga för att boendemiljön och centrala Mölnlycke kommer påverkas negativt. Flera önskar generellt tunnel genom Mölnlycke för att minska intrången och en underjordisk station i berget i Mölnlycke. Det finns även förslag på att lägga höghastighetstågen i tunneln under nuvarande station eller att höghastighetstågen ska gå i tunnel söder om Mölnlycke. Det finns även synpunkter som tycker det är positivt med en kraftsamling i Mölnlycke centrum i samband med en utbyggd järnväg. Trafikverkets kommentar: Förutsättningen från förstudien är att behålla ett centralt stationsläge i Mölnlycke för de regionaltåg som ska gå på höghastighetsjärnvägen och stanna i Mölnlycke. Under utredningsarbetet beslutade Trafikverket att även utreda förutsättningarna för en alternativ dragning förbi Mölnlycke. De nya alternativen går i tunnel söder om Mölnlycke och har anslutningstunnlar in till stationen för de regionaltåg som ska stanna vid stationen. I dessa alternativ behålls stationen som idag eller byggs ut med ett nytt spår. Att ha en underjordisk station utvärderades i samband med att alternativa sträckningar förbi Mölnlycke studerades och valdes då bort med motiveringen att tillgängligheten försämras samtidigt som kostnaderna ökar väsentligt. Rävekärr/Brännås Efter det andra informationsmötet i Mölndal kom det många frågor och kritik kring alternativens utformning i Mölndal. Synpunkterna gäller framför allt stor oro för intrång i befintliga boende- och skolmiljöer, både under bygg- och driftskede samt oro för den ökande 19

20 bullerpåverkan. Framför allt finns kritik mot alternativet alternativ M Nord. Några ifrågasätter alternativ M Syd, med hänvisning till förstudien. Några föredrar en så sydlig sträckning som möjligt inom alternativ M Syd för att minska påverkan på befintlig boendemiljö. Det finns även synpunkter kring prioritering av restid jämfört med påverkan på boendemiljö. Trafikverkets kommentar: Inriktningen har varit att hitta ett läge där järnvägen kan gå så mycket som möjligt i bergtunnel för att begränsa påverkan i bostadsområdena. Genom Rävekärr är det dock inte möjligt med bergtunnel och där har alternativ med betongtunnel och bro studerats. Efter andra informationsmötet valde Trafikverket bort alternativet med en bro genom Rävekärr för alternativ M Nord, då utredningen kom fram till att det går att bygga en betongtunnel som man gräver ner ovanifrån och där marken sedan återställs. I förstudien beslutade dåvarande Banverket alternativ R1, R2 och M1½ skulle vara utgångpunkt för det fortsatta arbetet. Dock skulle hela utredningsområdet ligga till grund för vidare studier. Alternativ M1½ var ett alternativ som Banverket tillsammans med Mölndals stad kommit fram till i en kompletterande utredning. Anledningen var att alternativet längre söderut, M2, ansågs för långt, vilket gav längre restid och medförde stora intrång. I lokaliseringsutredningen har alternativet M1½ fått namnet M Nord. Det M Syd som beskrivs i samrådshandlingen är inte identiskt med förstudiens förslag M2 utan är kortare och går mestadels i tunnel för att begränsa intrången. Anledningen till att M Syd togs fram är att Trafikverket ville ge den sydligare sträckningen en ny chans, för att kunna studera ett alternativ med station i Mölndal som ger mindre intrång i Rävekärr/Brännås. En stor vikt läggs vid de allmänna intressena när Trafikverket väljer alternativ, till exempel markanvändning, tillgänglighet, miljö och trafikering. Under utredningsskedet fördjupas kunskapen om alternativen och de konsekvenser som de bedöms ge, både positiva och negativa. Till slut blir det en avvägning mellan olika intressen och kostnader samt en bedömning som Trafikverket gör i samarbete med andra, till exempel länsstyrelse och kommuner. Mölndal station Flera synpunkter har kommit gällande intrång, buller och brett spårområde. Det framförs också att det redan idag finns bra kommunikationer till centrala Göteborg. Det har även förekommit frågor kring vändspåren och dess funktion. Flera av de inkomna synpunkterna vill se station i Mölndal och framhåller att det ger positiva effekter både lokalt, regionalt och nationellt. En synpunkt betonar att en station i Mölndal ger möjligheter till utveckling av Mölndals centrum genom överdäckning av E6/E20. Trafikverkets kommentar: Götalandsbanan kommer trafikeras av både höghastighetståg och regionaltåg. I alternativ M kommer Mölndal få bättre kommunikationer med regionaltåg utan byte till orterna längs med den nya banan (Mölnlycke, Landvetter flygplats och Borås samt även Jönköping). 20

21 Med vändspår i Mölndal ges möjlighet att utöka regionaltågtrafiken norrifrån ner till Mölndals station och resenärerna i Mölndal når då fler destinationer norr och öster om Göteborg utan byte. Vändspåren i Mölndal kommer inte nyttjas av de tåg som ska trafikera Götalandsbanan. Mölndals stad har tagit fram en idéskiss för området vid Mölndal station. Idéskissen innefattar en möjlig utveckling med nytt resecentrum och överdäckning av E6/E20. Detta ingår inte i Trafikverkets projekt men kan eventuellt samordnas. Geoteknik och geotekniska undersökningar Flera synpunkter har lyft de geotekniska förhållandena i Pixbo och att det redan idag finns problem med sättningar och översvämningar. Det har även inkommit synpunkter kring att geotekniska undersökningar kan påverka sedimenterade föroreningar i Vällsjön och påverka framtida badmöjligheter negativt. Trafikverkets kommentar: I Pixbo har geotekniska undersökningar gjorts för att fastställa var bergnivån finns i olika områden. I kommande planeringsskede kommer fördjupade undersökningar att utföras som underlag för grundläggning av blivande järnväg, bedömning av risker för omgivningspåverkan och inläckage av vatten i tunnlar. Utifrån dessa undersökningar kommer behov av förstärknings- och tätningsåtgärder att utredas för kommande byggskede. För byggskedet kommer sedan olika metoder av åtgärder för grundläggning, begränsning av rörelser och tätning att väljas och dimensioneras. För byggskedet kommer också kontrollprogram att upprättas för att säkerställa att omgivningspåverkan begränsas till nivåer som kan accepteras. Miljö Seismiska undersökningar har genomförts i Vällsjön för att få mer information om markförhållandena under sjön. Trafikverket har tagit vattenprover i sjön före och efter undersökningarna. Dessa visar att ingen påverkan på vattenkvaliteten skett. Buller och vibrationer Många av synpunkterna gäller oro för störningar i form av buller och vibrationer. En del framhåller att de redan i dag är störda av buller från flera olika bullerkällor. Trafikverkets kommentar: Det finns riktvärden för buller och vibrationer som bland annat omfattar störningar vid bostadshus. I nästa planeringsskede görs en buller- och vibrationsutredning för den nya järnvägen, för att komma fram till vilka fastigheter som kan komma att bli berörda av buller och vibrationer över riktvärdena. Konsekvenserna kommer att beskrivas i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. För berörda fastigheter övervägs skydd i form av till exempel bullerskärm, bullervall eller åtgärder i husfasad (till exempel fönsteråtgärder). Vibrationer kan åtgärdas i samband med grundläggning av den nya 21

22 järnvägsanläggningen. Åtgärder kan bestå i att stabilisera marken under banan genom exempelvis kalkcementpelare. Det ställs högre krav när man bygger ny järnväg än för befintlig järnväg, så Trafikverket kommer att vara skyldiga att göra mer skyddsåtgärder än vad som behövs göras för befintlig järnväg. Störningar under byggtid Det har kommit in synpunkter och frågor kring påverkan på befintliga boendemiljöer och lokal trafiksituation under byggtid. Det gäller arbetstunnlars läge, tunnelpåslag, arbetsvägar, massupplag. Trafikverkets kommentar: Lokaliseringsutredningen fokuserar på driftskedet. I kommande skede av planläggningsprocessen kommer byggskedet att studeras närmare. Då utreds bland annat arbetstunnlars läge, arbetsvägar, massupplag och åtgärder för att begränsa påverkan tas fram. Naturvårdsverket har riktlinjer för buller från byggplatser som Trafikverket ska följa. Konsekvenserna för både byggtiden och efterföljande drifttid kommer att beskrivas i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning som ska godkännas av länsstyrelsen. Påverkan på privat egendom Bergvärme och vattenförsörjning Flera synpunkter gäller brunnar för bergvärme men även vattenförsörjning. Trafikverkets kommentar: När det gäller bergvärme och brunnar för vattenförsörjning så kommer Trafikverket i nästa skede av planläggningsprocessen att göra en inventering och riskbedömning av de brunnar som finns i området, både energibrunnar (bergvärme) och andra brunnar. Brunnar som kommer i direkt konflikt med tunneln kommer att behöva ersättas. För brunnar som ligger längre ifrån tunneln men ändå riskerar att påverkas görs en uppföljning av brunnens funktion under byggskedet. Om en påverkan på en fastighets brunn bedöms kunna ske kommer fastighetsägaren att kontaktas. Överenskommelse om kompensation sker i samråd med respektive fastighetsägare. Marklösen Det har kommit in frågor kring exakt vilka fastigheter som berörs samt oro över sänkt marknadsvärde på fastigheter dels under planläggningsprocessen och dels under bygg- och driftskede. Trafikverkets kommentar: I lokaliseringsutredningen ska Trafikverket komma fram till en korridor där den nya järnvägen ska gå. I nästa steg av planläggningsprocessen ska det utredas exakt var den nya järnvägen ska gå och då tar Trafikverket kontakt med enskilda fastighetsägare som kan komma att påverkas. Först när en järnvägsplan vunnit laga kraft får Trafikverket rätt att genomföra det som beslutats i planen (lösa in mark och börja bygga). 22

23 Om fastighetsägaren anser att fastigheten sjunkit i värde (värdeminskning) på grund av järnvägen får denna fråga prövas när anläggningen är färdig. Det är fastighetsägaren som ska påvisa detta Övriga samråd Ambitionen att hålla allmänheten och intressenter uppdaterade och välinformerade är hög och det har under utredningens gång funnits flera kanaler att få information. På projektets webbsidor finns information som kontinuerligt uppdateras om hela projekt Göteborg Borås. Svar på vanliga frågor finns under sidan Frågor och svar. Aktuella dokument och tidigare utredningar för alla delsträckorna finns publicerade. Presentationer från de allmänna informationsmötena finns också på webbsidorna. Digitala nyhetsbrevet Nytt från Göteborg-Borås kommer ut 4 gånger per år. Det är en prenumerant-tjänst som alla kan anmäla sig till på projektets webbsidor. Nyhetsbreven finns även tillgängliga på projektets webbsidor. Informationsblad i pappersformat har delats ut till samtliga brevlådor inom utredningsområdet, både till boende och företag, med information om delen Almedal Mölnlycke. Trafikverket har informerat om läget i utredningen, hur man kan lämna synpunkter och bjudit in till informationsmöten. Informationsbladen finns även tillgängliga på projektets webbsidor. Informationsbladen skickades ut september 2014, juli 2015, december 2015, mars 2016, maj Informationsblad från maj Bladet informerar om de nya alternativen som går söder om Mölnlycke samt om de kommande informationsmötena. Sociala medier (Instagram och Filmer på YouTube (Göteborg-Borås YouTube) 23

24 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: , Texttelefon: