Barnens bästa bord Riksdagen har gett uppdrag till: Hanna Sepp Karina Birch Hållbara och näringsriktiga pedagogiska måltider Naturvårdsverket Folkhälsoinstitutet Skolverket Kommuner Miljökvalitetsmål Folkhälsomålen Miljökvalitetsmål 1. 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. 5. Skyddande ozonskikt 6. Säker strålmiljö 7. Ingen övergödning 8. Levande sjöar och vattendrag 9. Grundvatten av god kvalitet 10.Hav i balans samt levande kust och skärgård 11. Myllrande våtmarker 12. Levande skogar 13.Ett rikt odlingslandskap 14. Storslagen fjällmiljö 15. God bebyggd miljö 16.Ett rikt växt- och djurliv 3 4 Folkhälsomålen 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barn och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 10. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Skollagens krav på måltiden Eleverna ska utan kostnad ha tillgång till böcker och andra läroverktyg som behövs för en tidsenlig utbildning samt erbjudas näringsriktiga skolmåltider (10 kap. 10 skollagen (2010:800). Kostnadsfria skolluncher som följer Svenska näringsrekommendationer Inflytande över skolmåltiderna Foto: 5 Karina Birch 6 1
Näringsrekommendationer NNR 2004 Kroppen vill ha mat vid rätt tidpunkt i förhållande till dygnsrytmen SNR 2005 NNR 2012 3 huvudmål 1-3 mellanmål Frukost 20-25% 5-30% sammantaget Lunch 25-35% Middag 25-35% Regelbundna tider utspridda över dagen 7 Frukost Vi har kanske alltid vetat att frukosten är dagens viktigaste måltid, speciellt för barn, men nu har vi forskning som visar att det är sant! Att hoppa över frukosten och uppleva hunger påverkar barnen Barn som hoppar över frukosten har sämre urskillningsförmåga, gör fler fel och har sämre minnesuppfattning Hungriga barn har sämre matematisk förmåga och måste ofta upprepa momentet för att förstå Såväl inlärningsproblem som ementionella problem är mer vanligt bland barn som hoppar över frukosten Hungriga barn har större sannolikhet att vara hyperaktiva, frånvarande eller långsamma Frukost i skolan Ensam hemma Inte hungrig Stiger upp för sent Varför äter man inte frukost? har lägre frånvaro och känner sig mindre trötta upplever färre psykiska problem och besöker skolsyster betydligt mer sällan har visat ett generellt högre förståelse för matematik och läsning och gör färre misstag och arbetar snabbare i matematiska och numeriska test där skolor som serverar frukost i skolan till alla elever har bättre resultat på nationella prov i nära anslutning till provtid uppvisar bättre resultat på nationella prov jämfört med de elever som antingen har hoppat över frukosten eller har ätit frukost hemma till felnärda eller undernärda elever i skolan ökar deras uppfattningsförmåga och minne i kognitiva tester 2
Lunch Bidrar till ett bra näringsintag Motverkar hunger och därmed lusten att välja energitäta matvaror och livsmedel Påverkar hjärnan som påverkar välbefinnande, motivation, stämningsläge och inlärningsförmåga Sämre mättnadskänslor på kvällen risk för övervikt Svårt att somna hungrig Kvällsätande Pedagogisk måltid Syftet är att måltiden ska vara ett tillfälle till samvaro mellan vuxna och barn. De pedagogiska luncherna är viktiga för att barnen ska få en positiv upplevelse av måltiden och en naturlig inställning till mat. Barnen behöver vuxna som förebilder och stöd. Att sitta vid samma bord och äta samma mat ger tillfälle till samtal. Barnen får träna gruppkänsla och betydelse av samarbete. Livsmedelsverket Det sker ett aktivt lärande vid måltiderna på förskolan enligt pedagogerna genom att: Lära barnen bordskick Uppmuntra barnen att lita på sin egen förmåga Främja språkutvecklingen genom att samtala och ställa frågor för att utmana och utveckla barnens resonemang Själva vara viktiga förebilder Sepp, 2002 Men För att få barn att äta då de inte vill använder vuxna hot, förlöjliganden, försöker locka barnen eller försöker få dem att internalisera normer och själva tycka att de är värda att efterföljas. (Hellman, s 140). Man ska be om hjälp när man inte klarar sig själv, man ska inte skrika eller säga vissa ord och man ska vara trevlig mot varandra. (Eidevald, s162). Vad säger barnen? du får inte ropa och titta runt du måste lämna bordet och när du är lugn får du komma tillbaks du får inte äta frukten om du inte ätit av det andra om du inte gillar maten måste du fråga läraren, men du måste smaka lite om du har provat det hemma, måste du prova det igen Sepp, 2002 3
Hälsoarbete i form av pedagogisk måltid inte prioriterat i förskolan Stress Få personal Låg budget Lite variation på maten och lite grönsaker Gamla vanor och rutiner Johansson, 2011 Skolmatsverige Sol Näring-vår mat Är måltiden arbetstid Är måltiden en maktkamp Är måltiden förknippad med en rad regler och normer Är måltidens samtal monolog eller dialog Är måltiden en rutinsituation Är måltiden en tid utan mål? Växter Glukos kolhydrater- proteiner- fetter Vitaminer Djur-människor Mineraler Vatten 22 Foto: Jens Birch med låg mjuka margariner med låg järn fiber folat mjuka margariner D-vitamin, fleromättat fett Järn, fiber, folat, fleromättat fett 4
med låg mjuka margariner Bättre balans på fettsyrorna, Mindre mättat fett, mer omättat D-vitamin Minskar cancerrisk med låg mjuka Minskar margariner risk övervikt, diabetes, blodtryck, hjärt- kärlsjukdomar Vår matmiljöpåverkan Vår matmiljöpåverkan Klimatavtryck, medelvärde (kg CO 2 e/kg produkt) Nötkött 26 Lammkött 21 Fläskkött 6 Användning av växtskyddsmedel Fågelkött Påverkan på odlingslandskapet 3 och på Fisk växt- och djurlivet 3 Ägg Övergödning 1,5 Quorn 4 Mjölk 1 Källa: Röös,E(2012) Klimatavtryck, medelvärde (g CO 2 e/kg produkt) Potatis/Pasta/Ris 0,1/0,8/2 Frukt Norden/import 0,2 /0,6 Salladsgrönsaker Användning av växtskyddsmedel 1 /1,4 Norden/Import/ Påverkan på odlingslandskapet och på Rotfrukter, växt- och lök, djurlivet kål 0,2 Övergödning Grön- frukt flyg 11 Juice 3 Godis/chips/glass 2 Källa: Röös,E (2012) 27 28 Kött nöt, lamm, gris och kyckling Kött- viktig järnkälla, bra protein hög konsumtion av rött kött- ökad cancer risk konsumtion har ökat 40% sen 1990- mycket är svinn Kött nöt, lamm, gris och kyckling Välj griskött Välj fågelkött Ät gärna kött, minska på mängden. vegetariskt en- två ggr/veckan minska på köttportionerna. Välj gärna ekologiskt kött. Ett rikt odlingslandskap och ett rikt växt- och djurliv Ingen övergödning Välj nöt- och lammkött från djur som betat ängsmarker Välj gärna ekologiskt kött. 29 30 5
Fisk och skaldjur Fisk- D-vitaminkälla essentiella fettsyror och fleromättade fettsyror bra protein Risk för utfiskning Hav i balans samt levande kust och skärgård Ät fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan Fler arter fisk Välj fisk som är fångad eller odlad på ett hållbart sätt Frukt och bär, grönsaker rotfrukter och baljväxter Våra växter- viktig fiberkälla, mineraler och vitaminer Baljväxter bra källa till protein relativt låg Ät 500g frukt och grönt om dagen Köp säsongsanpassat Välj närproducerat, tänk på transporter Vid inköp tänk på hur ömtåliga de är Ät odlade musslor Välj baljväxter Välj gärna ekologiskt odlat 31 32 Potatis, spannmålsprodukter och ris Potatis och spannmålfiber fullkorn- mineraler, vitaminer - relativt låg Ät gärna, matvete, fullkornspasta Välj gärna ekologiskt odlat Matfett Matfett essentiella fettsyror, fleromättade fettsyror, fettlösliga vitaminer hög konsumtion av mättat fettökad risk hjärt- kärlssjukdomar - relativt låg Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv Använd gärna rapsolja Välj gärna ekologiskt odlat 33 34 Matsvinn Undvik att slänga maten! (vi kastar varje år mat motsvarande utsläppen från 700 000 bilar) Tallrikssvinn 11% matro, pedagogisk lunch Serveringssvinn/rester 20% frånvaroanmälan Bra principer för maten i skolan Näring och miljö, pasta, eller gryn, gärna fullkorn. Riset kan minskas grönsaker, välj säsong, ekologiskt, närproducerat bröd, ekologiskt, knäckebröd-fullkorn kött, fettsnåla kött- och charkuteriprodukter, ekologiskt, kyckling/fågel, gris, nöt= ängsmark, lättprodukter, ekologiska matfetter, mjuka matfetter, gärna med låg, oljor, ekologiska, närproducerad fisk, varje vecka, Krav, MSC (Marine Stewardship Council) 35 dryck, ekologisk lättmjölk, kranvatten 36 6
Fler bra principer för maten i skolan tillräckligt med mat tillräckligt med tid för att äta trivsam och lugn matsalsmiljö inga barn utesluts eller mobbas så att de inte vill eller törs gå till matsalen måltider på fasta, regelbundna tider så kort tid som möjligt mellan tillagning och servering för att bevara näringsinnehåll och god smak minst två rätter att välja mellan, plus ett vegetariskt alternativ tillgång till dricksvatten hela skoldagen skolan är fri från godis, glass, bakverk, snacks och söta drycker tillgång till bra mellanmål på eftermiddagen pedagogiska måltider ingår med fördel i lärarnas uppdrag hygieniskt säker mat att barnen kan tvätta händerna före måltiden. Livsmedelsverket(2013) Mat och miljö, miljösmarta matval, Måltider i skolan Riksmaten 2003 NNR 2012 SNR 2005 Fakta från Naturvårdsverket(2013) Miljökvalitetsmål Röös. E (2012). Mat-klimat-listan version1.0 Fotografier Jens och Karina Birch 37 38 Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. Jönköping: Doktorsavhandling. Högskolan för lärande och kommunikation. Hellman, A. (2010). Kan Batman vara rosa? Förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Göteborg: Doktorsavhandling. Göteborgs universitet. Johansson, E. (2011). Möten för lärande: pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Stockholm: Skolverket. Lennernäs M. Lunch och lärande - skollunchens betydelse för elevernas prestation och situation i klassrummet. 2011 1. Sepp, H. (2002). Pre-school children's food habits and meal situation: factors influencing the dietary intake at pre-school in a Swedish municipality. Uppsala: Doktorsavhandling. Uppsala universitet. Pedagogisk lunch Måltidspedagogik Skolmat Friska barn www.livsmedelsverket.se www.barnensbastabord.se www.skolmatsverige.se www.folkhalsoguiden.se 7