Maria Unell Verksamhetsledare, Ph.D. maria@miljoresurslinne.se Tel: 072-511 61 00 www.miljoresurslinne.se
Miljöresurs Linné Ideell förening, bildades 1991 Fokus på miljövänlig mat! Har idag ca 90 medlemmar: Kommuner Landsting Intresseorganisationer Företag
Vad vi gör Kökskurser Miljösmart mat, Klimatsmart mat Tävlingen Unga Ekokockar Mer ekologiskt inom restauranger projekt Ekoligan Stadsodling projekt Ekobacken Kurs på buss studiebesök på ekogårdar Hållbar skola Goda, miljösmarta personalaktiviteter m.m. Utredningar och konsultuppdrag
Vision Småland, Öland och Blekinge är en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar region.
Maten spelar roll! 25-30% av Sveriges klimatpåverkan äta bo resa shoppa Källa: Konsumtionens Klimatpåverkan, Naturvårdsverket, 2008
Matutsläpp idag Med teknikens hjälp 75% mindre kött Källa: Väderbloggen, Martin Hedberg, samt Fredrik Hedenus, Chalmers
Hur kan vi minska matens klimatpåverkan? Hitta på ytterligare en åtgärd, rangordna sen Ät närproducerat Ät upp och ät lagom Ät mer vegetariskt Ät ekologiskt.
Steg 1 Ekokulinarisk Kommun Älmhult En förstudie för att få översikt av hur en högre konsumtion av ekologiska och närproducerade livsmedel kan nås. Vilka hinder finns och hur kan de överbryggas? Primärproduktion Förädling Försäljning Inköp/upphandling Logistik Tillagning/kost
Steg 2 Handlingsplan Klimatkommissionen Kronoberg Komplettera befintlig handlingsplan för Klimatkommissionen Kronoberg med ett avsnitt om livsmedel med låga koldioxidutsläpp. Kriterier för livsmedel med låga koldioxidutsläpp Beskrivning av förutsättningar Förslag till åtgärder inom livsmedelskedjan Slutredovisades 30 juni 2013
Kriterier för livsmedel med låga koldioxidutsläpp: Klimatsmart mat
Köttet Djurslag Minskning% Minskning kg kött/person och år Gris 10 % 2 kg Nöt 10 % 1,4 kg Minskning av Kronobergs läns växthusgasutsläpp med ca: 9000 ton per år eller 50 kg/länsinvånare och år. Foto: Alamy
Hur kan vi minska köttkonsumtionen? Lobba för köttskatt i EU En obligatorisk köttfri dag i veckan i offentliga kök t.ex. skolkök En informations- och kunskapskampanj. Folkbildning!
Svinn Varje år slängs knappt 300 g per dag för en familj på fyra personer = 25 kg/person och år. Lika mycket som utsläppen från 700 000 bilar under ett år. Motsvarar en månads matkostnad varje år per person. Chans till att spara pengar, minska transporter, ge producenterna bättre betalt, få mark över till annat o.s.v Källor: Jensen, C. et al. 2011. Matavfall 2010 från jord till bord, Svenska MiljöEmissionsData, samt Livsmedelsverket.
Svinnet i hushållen hur? Konsumtionsmönster och tidsbrist ger ökad risk för att: Planering av inköp blir eftersatt Överinköp leder till att bäst-före-datum passeras Alla delar av råvarorna inte tas tillvara Rester inte tas tillvara Förpackningar inte töms ordentligt Dessutom: Barnfamiljer Handelns erbjudanden 3 för 2, storpack Passerat bäst-före-datum Förpackningskonstruktioner
Säsongsanpassat Innebär att äta mer svenska/närproducerade grönsaker, frukter och bär under den säsong de är tillgängliga i Sverige, och äta mindre av dessa produkter då de är ur säsong här. Börja med att undvika flygtransporterade färska grönsaker/frukter! Längta!
Ekologiskt Lägre utsläpp av växthusgaser per arealenhet än i konventionell produktion Mindre skördar / lägre tillväxt i ekologisk produktion generellt sett försumbar skillnad i CO 2 e-utsläpp per kg produkt Myt: traktorkörning och ekologiskt Ekologiskt brukade jordar binder mer kol Ekologiskt jordbruk innebär mer fleråriga vallar och betesmarker som lagrar kol Andra miljö- och hälsofördelar, och etiska fördelar, med ekologiskt!
Men närproducerat? Utsläpp av CO 2 e från transporten är liten jämfört med utsläppen under produktionen särskilt vad gäller kött! Svenskt kött har ofta mindre klimatpåverkan, men inte alltid Närproducerat är inte så viktigt sett med klimatglasögon, men desto viktigare ur många andra aspekter!
Vilka aspekter då? Sveriges biologiska mångfald vi har mycket skog Minskad risk för övergödning (lågt antal djurenheter/ ha) Låg användning av antibiotika Närproducerat från många varugrupper ger mer varierat jordbruk, vilket ger större möjligheter att sluta kretsloppet Gott om bra vatten Djurvälfärden, kulturlandskapet, landsbygdsutvecklingen, självhushållningsgraden, mångfalden
Klimatavtryck medelvärde Primärprod. inkl. insatsvaror, förädling, transport i Sverige smör ost mjölk, fil baljväxt nötter quorn ägg fisk chark köttfärs fågelkött fläskkött viltkött lammk nötkött 0 5 10 15 20 25 30 Kg CO 2 e/kg produkt
Klimatsmart mat 1. Minska köttkonsumtionen 2. Minska matsvinnet 3. Ät färskt, säsongsanpassat 4/5. Ät ekologiskt 4/5. Ät närproducerat
Vad tycker du om följande? 1= fiende 6=vän Mögel i brödburken Acidofilus i filmjölk En spindel bland morötterna Daggmask i trädgården Gråsuggor i komposten Campylobacter i kycklingkött Bakterier i reningsverk
Minska Kronobergs läns avtryck Primärproduktion Förädling Försäljning Inköp/upphandling Logistik Tillagning/kost
Inventering primärproduktion, t.ex: Djurslag Kronoberg Blekinge Kalmar Halland Jönköping Total produktion Total konsumtion Nöt 5000 2200 12000 7500 9600 37000 31000 Gris 1 700 7 600 11 000 27 000 1 200 48 000 45 000 Lamm 130 110 330 180 230 980 1 700 Ton inkl. ben, 2012.
Produktion / Krono Jönköp Bleking konsumtion Grönsak berg ing Kalmar e Halland Summa Produktion Morot 0 800 410 700 5600 7600 Konsumtion Morot 1400 2600 1800 1200 2300 9400 Produktion Gurka friland 0 0 2800 4000 0 6700 Produktion Gurka växthus 0 1,1 5,7 1500 590 2000 Konsumtion Gurka 1000 1900 1300 850 1700 6800 Produktion Tomat växthus 18 15 500 2800 480 3800 Konsumtion Tomat 1800 3300 2300 1500 3000 12000 Produktion Lök 43 5,5 5000 1400 770 7200 Konsumtion Lök 1400 2500 1700 1100 2300 9000 Produktion Blomkål 0 2,6 27 84 1200 1300 Konsumtion Blomkål 200 370 260 170 330 1300 Produktion Vitkål, broccoli, annan kål 7 17 110 0 390 520 Konsumtion Vitkål, broccoli, annan kål 1000 1800 1300 820 1600 6600 Produktion Övr rotfrukter 0 0,5 76 730 1300 2100 Konsumtion Övr rotfrukter 280 510 350 230 460 1800 Produktion Sallad 0 0,3 0 0 0 0,3 Konsumtion Sallad 1100 1900 1300 870 1700 6900 Ton producerat per år under 2011 samt ton konsumerat/år under 2010. Källa: Jordbruksverket.
Primärproduktionens klimatavtryck Lustgas från mark 35 % Metan från djurens ämnesomsättning 20 % Koldioxid från åkermark (mulljordar) 19 % Koldioxid från fossila bränslen 7 % Metan och lustgas från stallgödselhantering 7 % Koldioxid och lustgas från konstgödseltillverkning utomlands 9 % Utsläpp vid produktion av importerat foder (exklusive avskogning) 3 % 26
Förslag till åtgärder Använd naturbeten rätt Närproducerat proteinfoder Bra hantering av stallgödseln Gör biogas av gödseln Råd, stöd och utbildning (Greppa näringen) Samordning och ökade kontakter mellan producent, förädlare, grossist
Förädling Småskaliga system för förädling kan vara mindre miljöstörande och energikrävande än de storskaliga system som är vanligast idag. För att utnyttja småskalighetens fördelar fullt ut måste förädlingen kombineras med lokal försäljning, så att alla transporter minimeras, eftersom hemtransporten av varor med bil från affär till bostad har stor inverkan på miljöeffekterna. Ett energioptimeratstorskaligt system är bättre ur energi-och miljösynpunkt än ett icke optimerat småskaligt system.
Förädling Energieffektivare produktion Biobränslen för processer och uppvärmning Minska svinnet Förpackningar
Försäljning -grossist Grossisternas roll varucentral? Effektivisera transporter Förnybara bränslen Öka fyllnadsgraden Samköra med konkurrenter Foto: Hans Jonsson, Svensk Raps
Försäljning -butiker Effektivisera kyl- och frysdiskar Bioenergi och grön el Utbud och placering Optimerade transporter, högre lastgrad Minimera svinnet Utbildning och inspiration för konsument och butikspersonal Minskat matsvinn i butikerna genom t.ex. fler Ät snart -hyllor och samarbete med exempelvis Allwin.
Klimatmärkning
Inköp/upphandling Krav på klimatanpassningar i upphandlingar, t.ex: - Energihushållning i växthus - Klimatpåverkan från mineralgödsel - Returemballage - Klimatpåverkan ur livscykelperspektiv Upphandlingspolicy med tydliga målsättningar Fortlöpande utbildning, stöd och nätverk för upphandlingsenheter Stöd till småproducenter att svara på upphandlingar Kontaktytor producent, förädlare, upphandlare, grossist. Utbildning av kökspersonal, pedagoger och politiker
Logistik Privata transporter: - Biltransporter butik-bostad - Internethandel? - Samordning av transporter för privatpersoner till affären Publika transporter: - Tredjepartslogistik/Samordnad varudistribution Exempel Växjö: 80% färre transporter 71-76% mindre växthusgasutsläpp Fyllnadsgrad 80-90% istället för 40-50%
Tillagning/kost Välj utifrån mer grönt, mindre svinn, säsongsanpassat, ekologiskt, närproducerat Klimat inte det enda miljömålet! Tillagning Mindre svinn Utbildning och inspiration för kostchefer och matlagare i offentliga kök och restauranger Utbildning och inspiration för privatpersoner
Och nu? Handlingsplanen för Klimatkommissionen i Kronobergs län Regionalt åtgärdsprogram för klimat- och energi Konkret arbete politikerförankrad grupp? Fler kommuner? Fler län?
Det är så roligt att leva för då får en se hur det går -Johan Acke -
Tack! Tack!
Jorden vi äter Vi är 7 miljarder människor idag Det görs mat för dubbelt så många På ett sätt som inte är långsiktigt hållbart En tredjedel av maten äts inte upp 1 miljard av oss äter för lite mat 2 miljarder av oss äter för mycket Många av oss kan göra något åt det Källa: Naturskyddsföreningen Årsbok 2013 Om hela Sveriges befolkning skulle sluta slänga livsmedel, och dessutom inte äta mer än man behöver, skulle växthusgasutsläppen från vår konsumtion minska med 6 %.