Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser

Stöd & Process 2015-09-22 Sofia Gullberg 08-590 974 79 sofia.gullberg@upplandsvasby.se Psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby analys och förslag till insatser

Innehåll 1. Bakgrund... 2 1.1 Metod... 3 2. Analys... 4 2.1 Orsaker till psykisk ohälsa bland unga tjejer... 4 2.2 Verksamheternas upplevda behov... 8 3. Förslag till insatser... 11 3.1 Översyn och förstärkning av vissa verksamhetsområden... 11 3.2 Samordning... 12 3.3 Förebyggande metoder och riktade insatser... 14 4. Sammanfattning och avslutande rekommendationer... 15 Referenser... 17 Bilagor... 19 Bilaga 1. Tabeller och figurer... 19 Bilaga 2. Sammanfattning av intervjuade verksamheters uppdrag, arbete och insatser för ungas psykiska hälsa... 22 Bilaga 3. Kartläggning av aktuella preventiva metoder och föräldrastödsprogram... 27 Bilaga 4. Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) - Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län... 30 1

1. Bakgrund I Stockholmsenkäten 1 genomfördes våren 2014 sticker Upplands Väsbys flickor ut på ett oroväckande vis på ett flertal parametrar. Vad gäller psykisk hälsa sticker flickor i årskurs 9 ut på ett särskilt negativs vis i indexet för graden av god psykisk hälsa. Av de 16 kommuner i Stockholms län som deltagit i undersökningen har Upplands Väsbys flickor näst lägst grad av god psykisk hälsa sett till länet. Sett till enskilda påståenden ligger vi dock lägst i länet, t.ex. vid självskattning av hur härligt flickor i årskurs 9 tycker det är att leva. Även vad gäller drogvanor sticker flickor i årskurs 9 ut i enkätsvaren. Rökning och narkotika har ökat sedan senaste undersökningen 2012 och alkoholkonsumpitonen ligger ungefär på samma nivå. Andra indikatorer som sticker ut för flickor i årskurs 9 gäller skolk och trivsel i skolan. Flickorna i årskurs 9 ligger lägst i länet vad gäller om de trivs i skolan, nivån av skolk ligger näst högst i länet och flickor i årskurs 9 uppger sig vara mobbade mer via internet och sms än pojkar i samma årskurs. Sammanfattningsvis visar det en oroande utveckling och ett behov av insatser för tjejers psykiska hälsa. Även nationell statistik visar på att tjejer i större utsträckning rapporterar psykisk ohälsa och har en högre förekomst av självmordsförsök. Psykisk ohälsa anses dessutom av FN (2014) vara det största hotet mot folkhälsa både i Sverige och i resten av världen. Psykisk ohälsa i ungdomen är även något som starkt påverkar risken för psykisk ohälsa som vuxen (Lewinsoh, et al., 1999; Fichter et al., 2009; Fombonne et al., 2001). På Tjejzonen, Sveriges största stödorganisation för tjejer, är de vanligaste temana för tjejers kontakt psykisk ohälsa i form av självskadebeteenden, självmordsförsök, ångest, depression, magont, upplevd stress, sexuellt våld samt ätstörningar. Samtidigt kan man se att killar större utsträckning genomför självmord (MUCF, 2015). Självmord har minskat bland alla åldersgrupper i Sverige utom just bland unga i åldrarna 15-24, där man snarare ser en liten ökning (Wasserman et. al, 2014). I MUCF s rapport När livet känns fel (MUCF 2015) antas att konstruktioner av kön påverkas individers sätt att hantera och uttrycka psykisk ohälsa. Konstruktioner av femininitet innebär att tjejer oftare uppmärksammar och pratar om sin ohälsa, medan konstruktioner av maskulinitet gör att killar ofta avstår från att uttrycka sig om psykisk ohälsa och att söka hjälp. Killar skäms alltså oftare för sin depression och känslosamhet, vilket kan innebära ett stort mörkertal kring killars psykiska ohälsa. Tjejer har en stress som kommer från upplevda krav på att lyckas med sitt liv, men även från erfarenheter av kränkningar, våld och sexuella övergrepp (MUCF, 2015). 1 Stockholmsenkäten besvaras av elever i skolår 9 och skolår 2 på gymnasiet. I enkäten kartläggs ungas levnadsvanor vad gäller bland annat droger, brott och utsatthet, skol- och familjesituation och psykisk hälsa. I den senaste Stockholmsenkäten som genomfördes våren 2014 bland skolelever i Upplands Väsby ställdes ett antal frågor som kan sägas mäta graden av god psykisk hälsa. Exempelvis ställs frågor om psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont), sömnsvårigheter och nedstämdhet. Fysiska symptom kan vara en viktig indikator för psykisk ohälsa, även om den inte ger en fullständig bild. Enkäten innehåller också frågor om livskvalité, självskattning och självbild, såsom hur nöjd personen är med sitt utseende och om man tycker det är härligt att leva. Svarsfrekvensen år 2014 var 85 %. 2

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att även om det finns en betydligt större andel tjejer som rapporterar psykisk ohälsa så finns det stor anledning att rikta insatser även mot killar, och att det med stor sannolikhet finns stora behov av stöd även bland dem. Målet för såväl det nationella som kommunala folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god folkhälsa på lika villkor för hela befolkningen. Många av de strukturella förutsättningar som främjar en god psykisk hälsa bland ungdomar finns inom ramen för den kommunala verksamheten. Att se till att förskola och skola håller en hög kvalitét, att främja möjlighet till positiva fritidsaktiviteter och att verka kompensatoriskt för barn med en otrygg hemmiljö är kommunens ansvar. För att motverka den växande psykiska ohälsan bland unga i Upplands Väsby, och specifikt för unga tjejer, behövs kunskap om orsakerna till den växande ohälsan och medvetenhet om vad som främjar en god psykisk hälsa. Den här rapporten presenterar en analys av möjliga orsaker bakom de oroande resultaten från Stockholmsenkäten 2014. Rapporten ger också förslag på ett antal insatser som kan stärka den psykiska hälsan bland kommunens unga. 1.1 Metod För att få en helhetsbild av orsaker till utvecklingen, pågående insatser och förslag till förbättringar har en intervjustudie genomförts tillsammans med olika samhällsfunktioner i Upplands Väsby. Syftet med intervjuerna har varit att undersöka vad som ligger bakom de höga ohälsotalen för flickor i årskurs 9 i kommunen, vilka insatser som görs för att förebygga psykisk ohälsa samt vilka insatser som kan behöva förstärkas. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från social- och omsorgskontoret, utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret samt preventionssamordnare och folkhälsosamordnare har tillsammans genomfört studien. De verksamheter som intervjuats inom social- och omsorgsområdet är Väsby behandlingsteam, fältverksamheten, ungdomsmottagningen och familj- och skolservice samt Väsby tjejjour, Kvinnojouren Klara och polisen (närpolis samt polisområde nord). Inom utbildningsområdet har skolsköterskor och kuratorer i både kommunala och fristående grundskolor i kommunen som har årskurs 4-9 intervjuats. Utbildningskontoret har även haft samtal med kommunala rektorer. Inom kultur- och fritidsområdet har kommunens fritidsgårdar och Rädda Barnen intervjuats. Kommunens preventionssamordnare och folkhälsosamordnare har bidragit med information om pågående arbete inom sina respektive arbetsområden samt aktuell forskning kring orsaker och verkningsfulla arbetssätt för att stärka ungas psykiska hälsa. Synpunkter från elevrådsordföranden i kommunen har tagits emot vid två olika tillfällen. En fokusgruppsstudie med ett antal tjejer boendes i Upplands Väsby har också genomförts av en student i folkhälsa. Då studien inte kommer att färdigställas, kan endast ett urval av tjejernas egna funderingar kring psykisk ohälsa redovisas. Intervjuerna med tjejer i Upplands Väsby kompletteras med en intervjustudie genomförd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF). MUCF:s rapport När livet känns fel bygger på intervjuer med 3

730 unga mellan 13-25 år och beskriver ungas egna upplevelser av psykisk ohälsa (MUCF, 2015). Arbetsgruppen har utifrån intervjuerna och övrigt material sammanställt en gemensam rapport som presenterar en helhetsbild av orsaker till utvecklingen och behovet av insatser. Som bakgrund till rapporten presenteras i bilaga 1 presenteras elevhälsans sammansättning samt antalet besök hos elevhälsan på fristående och kommunala skolor i kommunen som har högre årskurser (6-9). I samma bilaga presenteras korrelationen mellan den vuxna befolkningens medelinkomst samt eftergymnasial utbildning och graden av psykisk hälsa hos flickor årskurs 9. Bilaga 2 innehåller en beskrivning av de verksamheter som intervjuats kring pågående arbete som direkt eller indirekt främjar en god psykisk hälsa bland ungdomar. Intervjumaterialet finns tillgängligt att läsa i kommunens dokumentdatabas, men bifogas i inte som en bilaga i sin helhet. I bilaga 3 presenteras ett antal metoder som kan användas för att förebygga psykisk ohälsa hos unga samt föräldrastödsprogram. I bilaga 4 presenteras Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) - Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län I nästa del analyseras olika orsaker till den ökning vi ser i psykisk ohälsa bland unga, i Sverige och i Upplands Väsby. Därefter presenteras ett antal förslag till insatser inom olika områden. Till sist görs en kort sammanfattning av resultaten. 2. Analys I det här avsnittet analyseras olika möjliga orsaker till psykisk ohälsa bland unga, dels sådant som de intervjuade verksamheterna pekar på samt vad som stödjs utifrån forskning inom området. Det följs av en genomgång av de behov som har framförts av verksamheterna för att de ska ges rätt förutsättningar att förebygga ungas psykiska ohälsa. 2.1 Orsaker till psykisk ohälsa bland unga tjejer Det finns ingen konsensus kring en ensam orsak bakom de ökade nivåerna av psykisk ohälsa. Det talas ofta om det paradoxala i hur bra levnadsvillkor som unga i Sverige har samtidigt som de rapporterar så höga grader av psykiska besvär (Lindblad & Lindgren, 2010). Det finns dock flera hypoteser på både samhällelig och individuell nivå. Ökad individualisering Bland de kommunala och fristående skolorna kan man se ett mönster när de pratar om orsaker till psykisk ohälsa bland unga flickor i kommunen. En orsak som lyfts fram är svårigheten för flickor att hitta sin egen identitet. Några skolor lyfter även fram nyanlända flickor som får handskas med olika typer av krav hemifrån och i skolan, vilket tillför ännu en svårighet i att 4

hitta sin identitet. Den så kallade individualiseringen i samhället är något som lyfts fram i forskningen som en betydelsefull orsak till psykisk ohälsa (SOU 2006:77). Det finns idag en betoning på ungas frihet parallellt med ansvar[ ]där allt är möjligt under förutsättningarna att individen gör goda och strategiska val (MUCF, 2015, s. 156). Detta skapa en känsla av oro och ängslan hos många unga som både ska klara av att välja rätt och framhäva sin identitet och kompetens (Wiklund et al., 2010). Press i skolan, normer och ideal kring kön, utseende och status I stort sett alla intervjuade verksamheter lyfter fram en ökad press från skolan, press och stress kring normer, utseende och hur tjejer ska vara som bidragande orsaker till den ökade psykiska ohälsan. Ur fokusgruppstudien med tjejer från kommunen är en tolkning av vad tjejerna säger att tjejer generellt sett bryr sig mycket om sitt utseende och påverkas av kändisar, medias bild och vad andra personer tycker om dem. Även elevrådsordföranden från kommunens skolor tror att västvärldens syn på prestation, utseendefixering och medier helt enkelt blir för mycket för tjejer. De tror att skolk till stor del beror på att unga är pressade att prestera och att de inte orkar. De menar också att uppmärksamheten i media kring att Väsbys skolresultat är dåliga påverkar ungas självbild på ett onödigt negativt vis. Även fritidsgårdspersonal vittnar om ett hårdare klimat i samhället och hårdare attityder bland ungdomar. Personalen menar att vissa unga är hårt hållna hemma och därför lägger på en fasad. Denna fasad verkar vara något som även tjejer från fokusgruppsintervjuerna pratar om, och att fasaden kan dölja känslor och inte behöver stämma överrens med hur en person faktiskt känner. Fritidsgårdarna har också märkt av att unga har svårt att ta komplimanger och inte är vana vid att få positiv bekräftelse. I forskningen lyfts det fram att den psykosociala skolmiljön såsom mobbning och rang i kamratgrupp samspelar med ungas stress och hälsa (Almquist & Brännström 2014; Hjern, Alfven & Östberg 2008). Ökade stressnivåer och skolstress har kunnat kopplas till en ökad psykisk ohälsa (Rutter and Smith, 1995; Sweeting, 2010). Vad gäller just tjejers psykiska ohälsa lyfts i forskningen fram känslan av att inte hålla måttet och att det egna värdet kommer utifrån hur väl de lyckas prestera och leva upp till de normer som finns (Danielsson et al., 2011 ). Den reformerade grundskolan, med tidigare nationella prov och betyg från årskurs 6, kan spela en roll då den högsta ökningen av upplevd stress återfinns bland den första årskullen inom det nya systemet (Folkhälsomyndigheten, 2014). I de intervjuer med unga som MUCF (2015) genomfört kommer det fram att både killar och tjejer möter begräsningar utifrån stereotypa könsroller. I tjejrollen ingår att lägga stor vikt vid det egna utseendet, på skolarbetet och på sociala relationer. Annan forskning på barn och ungdomars hälsa visar att flickor upplever mer stress än pojkar, samt att flickor generellt underskattar sin kompetens, medan pojkar överskattar sin kompetens. Trots att flickor som grupp presterar bättre än pojkar, lyckas de inte behålla en positiv självbild. Detta sammantaget kan bidra till de högre stressnivåerna och den psykiska ohälsa som vi ser bland 5

unga tjejer. Man kan anta att de höga prestationerna innebär en bortprioritering av fritidsaktiviteter, vilket är viktigt för att må bra och uppnå balans mellan plikter och avslappning (MUCF, 2015). Bekräftelse för denna hypotes går att se i kommunen. I bilaga 1, tabell 3 visas skillnaden i måluppfyllelse mellan pojkar och flickor i årskurs 9, under läsåret 2013/2014. I både Grimsta och Väsby skola är måluppfyllelsen hos flickor högre än måluppfyllelsen hos pojkar, medan måluppfyllelsen i Södervik ser likadan ut för flickor och pojkar. Enbart i Runby skola är måluppfyllelsen högre bland pojkar än bland flickor. Trots att flickors självskattade psykiska ohälsa är sämre i kommunen jämfört med pojkars, så har flickor, med undantag av Runby skola, en högre grad av måluppfyllelse än pojkarna. Minskade antal skolkuratorer och psykologer En genomgående upplevelse hos de intervjuade verksamheterna är att resurserna till elevhälsan vid skolorna brister, att det har skurits ner för mycket på kuratorer och att landstinget är högt belastat. Även pedagogers och rektorers brist på kompetens att identifiera ungas ohälsa lyfts upp. Man menar vidare att unga som mår dåligt inte fångas upp tidigt i tillräcklig stor utsträckning i skolan och av elevhälsan. Skolkuratorer är inte tillgängliga för elever i den utsträckning som behövs. Dessa signaler kommer främst från omgivande verksamheter utanför skolorna, men även från några av skolkuratorerna själva. På både Väsby och Runby skola lyfts det fram att de har svårt att hinna med förebyggande arbete och att det ofta handlar mer om att ta tag i problem när de väl uppstår. Under en längre tid har antalet skolkuratorer och psykologer i Sverige minskat i antal. Då lärare oftast inte har kompetensen att hitta och hantera psykisk ohälsa bidrar det minskade antalet skolkuratorer och psykologer till att försvåra arbetet med att identifiera och slussa vidare elever som mår dåligt till vården. Enligt Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (NASP, 2015) var det ungefär dubbelt så vanligt med utbildning i hur man hanterar elever i kris för ett par decennier sedan än vad det är idag. Föräldrars utbildningsnivå, socioekonomiska status och hälsa Ytterligare en tänkbar orsak till den höga psykiska ohälsan bland unga tjejer i Upplands Väsby är föräldrars hälsa, utbildningsnivå och socioekonomiska status. Väsby behandlingsteam tror att det även bland vuxna finns en högre ohälsa i kommunen. För flickors del kan det betyda att de tvingas ta ett stort ansvar för vuxna som mår dåligt i hemmet, vilket i sin tur riskerar deras välmående. Ungdomsmottagningen bekräftar att det är en stor andel av de ungdomar som söker sig till ungdomsmottagningen på grund av psykisk ohälsa som har föräldrar med psykiska problem. Familj- och skolservice tror sig se ett samband mellan en något lägre utbildningsnivå i kommunen bland föräldrar, generellt sämre ohälsotal bland den vuxna befolkningen och ungas psykiska mående. De menar att vissa områden i kommunen är mer socioekonomiskt utsatta än andra. Polisen tror även de på att frånvarande föräldrar, framförallt frånvarande pappor är en aktuell orsak till att unga i Väsby mår psykisk dåligt. 6

Genom en statistisk analys av den vuxna befolkningens medelinkomst och utbildningsnivå jämfört med graden av psykisk hälsa hos flickor i årskurs 9 i olika kommuner i Stockholms län kan dessa gissningar bekräftas till viss del. Generellt sett visar analysen att de kommuner i länet som har en högre medelinkomst och en högre andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning också är de kommuner där flickor i årskurs 9 har ett högre värde på grad av god psykisk hälsa. Ett undantag från detta förhållande är Södertälje kommun som trots lägst inkomst och näst lägst utbildningsnivå ändå placerar sig i toppskiktet vad gäller grad av god psykisk ohälsa bland de utvalda kommunerna. Upplands Väsby ligger dock i den lägre halvan av de aktuella kommunerna vad gäller medelinkomst och utbildningsnivå, vilket korrelerar med det låga värdet för flickor i årskurs 9 vad gäller grad av god psykisk hälsa (se bilaga 1, figur 1 och figur 2). Teorin att föräldrars socioekonomiska situation påverkar ungas psykiska hälsa får även stöd i forskningen. Studier visar att barn till föräldrar med kort utbildning och lägre socioekonomisk position har större risk att själva drabbas av psykisk ohälsa (Hagquist 2007). Barn till föräldrar med ekonomiskt bistånd är särskilt utsatta (Mörk, Sjögren & Svaleryd, 2014). Även föräldrars mentala hälsa och föräldraskap som brister är starka indikatorer för ungdomars psykiska ohälsa (Merikangas et al., 1999; Rice et al., 2005). Det går dock inte att säga att dessa faktorer ensamt förklarar de höga ohälsotalen bland unga tjejer i kommunen. Sociala medier och näthat Sociala medier lyfts fram som en bidragande orsak av de intervjuade verksamheterna i Upplands Väsby. Fritidsgårdspersonal menar att sociala medier ställer högre krav på ungdomar i hur de ska se ut eftersom man syns överallt. Detta trappas upp av TV-såpor såsom Paradise hotel som handlar om mobbning, intriger och utseendefixering. Det skapas också en distansering bakom datorskärmen och unga använder allt hårdare ord som en följd av det. Väsby tjejjour upplever också att nätmobbningen ökar, att det blivit allt lättare och vanligare att mobba genom nätet och sociala medier. Enligt BRIS och SE har 61 % av alla unga i Sverige någon gång känt sig taskigt behandlad på nätet (2014). Ungdomsarbetslöshet Minskad framtidstro lyfts även som en möjlig orsak till psykisk ohälsa, då det idag krävs mer av unga än tidigare för att etablera sig på arbetsmarknaden (Folkhälsomyndigheten, 2014). I forskningen har ett samband kunnat urskiljas mellan den psykiska ohälsan och nivåer av ungdomsarbetslöshet (Lager & Bremberg 2009; Strandh et al., 2014). Liberalisering av droger Något som polis, fältare, skolorna och elevrådsordföranden i kommunen vittnar om är att det blivit allt lättare för unga att få tag i droger. Två skolkuratorer berättar om att droger numera är lättillgängligt via nätet och att de flickor som vill prova på åker till bl.a. Märsta och Tumba. Den ökade användningen av tobak och narkotika som kan urskiljas i Stockholmsenkäten kan vara en orsak till psykisk ohälsa. Det är dock troligare att den ökande 7

användningen av droger är en konsekvens av ohälsan, snarare än orsak till den. Oavsett är det en faktor att ha i åtanke vid beslut om olika insatser. 2.2 Verksamheternas upplevda behov En generell upplevelse bland de intervjuade verksamheterna är att behoven av insatser återfinns inom de verksamheter inom kommunen som först möter ett barn eller en ungdom med ett indikerat problem. Dessa verksamheter brukar benämnas första linjen verksamheter. Elevhälsan, ungdomsmottagningen och första linjens psykiatri är några exempel på sådana verksamheter. Till första linjen hör även elevpersonal i skolan såsom fritidspedagoger eller fritidsledare på ungdomsgårdar. De verksamheter i kommunen som framförallt upplever att de inte hinner med att samtala med unga i den utsträckning som det finns behov av är första linjen verksamheter. Vad gäller specifika behov och utmaningar inom respektive verksamhetsområde så pekar de intervjuade verksamheterna på olika faktorer. Nedan beskrivs de i mer detalj. Skola och elevhälsa: På frågan kring vad som behöver stärkas i det befintliga arbetet menar två av de kommunala skolorna att det behövs mer tid och resurser för att finnas tillgänglig för eleverna, samt ett bättre och mer öppet samarbete med Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), där väntetiderna ofta är mycket långa. Som tidigare nämnt ses ett behov av utökade resurser inom elevhälsan. Elevhälsans förebyggande uppdrag framgår tydligt i Skollagen (2010:800), 2 Kap, Huvudmän och ansvarsfördelning 25-28 : 25 Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningsens mål ska stödjas. Lagen styrker att det ska finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator. Det ska också finnas personal med specialpedagogisk kompetens. I bilaga 1, tabell 1 visas elevhälsans sammansättning på kommunala och fristående skolor i kommunen. I samtliga skolor köps tjänster som skolläkarare och skolpsykolog in vid behov. I majoriteten av skolorna finns skolsköterskor tillgängliga i högre utsträckning än kuratorer (med undantag för Södervik och Väsby skola). I bilaga 1, tabell 2 visas antalet och andelen elever på kommunens grundskolor, som sökt stöd hos elevhälsan på grund av psykisk ohälsa. Det är viktigt att notera att detta inte nödvändigtvis behöver spegla det faktiska antalet elever som är i behov av stöd. Exempelvis kan faktorer som tillgänglighet hos elevhälsan påverka det faktiska antalet elever som uppsöker elevhälsan för stöd. Andra saker som återkommer i samtalen med skolorna är att samarbetet med socialtjänsten kan förbättras, och att skolorna saknar återkoppling från socialtjänst kring vad som sker i 8

olika elevärenden. Denna återkoppling behöver endast innebära en signal angående de elever som skolan anmält om att ärendet fortgår eller om det blivit nerlagt. Behov av tätare samordning talas det också om då många elever och föräldrar ofta har kontakt med många olika instanser samtidigt; BUP, elevhälsa, etc. Detta kan bli svårt och förvirrande för barnen som slussas runt då de får höra olika saker från olika aktörer. Även kommunala rektorer pekar på behovet av en särskild samordningsfunktion så att skolan inte bli ensamt ansvarig. Kommunala rektorer lyfter även fram en kuratortjänst som tidigare funnits i kommunen och som varit avsatt för att komma tillrätta med arbetet kring hemmasittare i kommunen. Detta nämns som en tidigare framgångsrik åtgärd, då denna kurator helt och hållet har kunnat fokusera på elever som inte kommer till skolan, samt varit en länk mellan socialtjänst och utbildningskontor. I samtal med rektorer framkommer även att någon typ av mer riktad verksamhet mot flickor är önskvärt. Detta kan exempelvis ske som en förstärkning av samtalsgrupper med enbart flickor. Social- och omsorgsområdet: En genomgående upplevelse är att elevhälsan vid skolorna brister och att landstinget är högt belastat, vilket i sin tur bidrar till en högre belastning inom socialtjänsten och andra stödjande sociala verksamheter. Detta vittnar ungdomsmottagningen, Familj- och skolservice, Väsby behandlingsteam samt tjejjouren och kvinnojouren om. Bland annat är en upplevelse att skolan och elevhälsan inte har resurser nog att göra grundläggande kartläggningar (basutredningar) av elever. Detta skapar problem för verksamheter som Väsby behandlingsteam som menar att de får ta hand om elever som egentligen faller utanför deras ansvar, samt att de får svårt att avgöra behovet av en behandling på grund av att ingen basutredning gjorts av eleven. Man menar vidare att unga som mår dåligt inte fångas upp tidigt i tillräcklig stor utsträckning i skolan och av elevhälsan. Skolkuratorer är inte tillgängliga för elever i den utsträckning som behövs. Vidare menar man att samarbetspartnern vid skolor när det gäller enskilda elever ofta blir rektorn pga. att skolan inte har tillräcklig elevhälsa. Detta upplevs som ett problem på grund av att rektorer och pedagoger inte har den kompetens som krävs i socialt arbete för att förstå elevernas situation. Vissa upplever det som att det förebyggande arbetet i skolorna helt saknas. Ytterligare en genomgående svårighet är att det skett en förändrad ansvarsfördelning inom vården vad gäller psykisk ohälsa. Barn- och ungdomspsykiatrins (BUP:s) uppdrag har blivit mer restriktivt, vilket gör det svårare för unga att få hjälp hos BUP. Det framkommer också att ansvarsfördelningen är otydlig. Man upplever det som att unga slussas runt mellan olika instanser och att frivillorganisationer även tagit över viss verksamhet. Detta tros bero på de begränsade uppdragen som olika verksamheter/myndigheter har. 9

Bilden av begränsade uppdrag bekräftas av Kvinnojouren. De menar att de har svårt att få kontakt och samverkan med myndigheter och socialtjänst i olika ärenden. De upplever ibland dåligt bemötande från myndigheter och en brist på förståelse för psykisk ohälsa och våldsutsatthet. Bland annat vad gäller boende och skola upplever de alltför restriktiv hjälp från socialtjänsten. Alla verksamheter som intervjuats som utför socialt arbete upplever att det finns en stor törst efter vuxenkontakt hos just unga tjejer. Framförallt ungdomsmottagningen och Väsby tjejjour upplever att unga tjejer söker upp dem i stor utsträckning. Detta tror de beror på att de är öppna verksamheter med en låg tröskel för tjejerna att ta kontakt. Samtidigt menar de att de inte har tillräckliga resurser att samtala med alla de unga som uppsöker dem. Vad gäller föräldrastöd så finns det ett gott utbyggt individuellt föräldrastöd i kommunen. Familj- och skolservice har inte behövt neka någon förälder individuellt stöd. Däremot menar de att det generella föräldrastödet i grupp kan behöva utökas för att nå fler. Kultur- och fritidsområdet: Fritidsgårdarnas personal säger att det finns ett stort behov hos eleverna av personalens uppmärksamhet och ett stort behov av att få prata med de vuxna. De upplever att de inte hinner med. Det händer ganska ofta att personalen kopplar vidare tjejer till kurator, skolsyster, meddelar fältare etc. De upplever att ropen på hjälp har ökat. Cirka sju flickor har det senaste året har haft akut behov av hjälp och ofta är det ett aktuellt ämne på personalmöten att tjejer på gården mår dåligt. Gårdarna upplever också att de har svårt att locka ungdomar att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter. Fältarna, Väsby behandlingsteam samt elevrådsordförandena lyfter upp att de ser en brist på billiga fritidsaktiviteter som lockar tjejer. T.ex. lyfter elevrådsordföranden upp att träningskort på gym i kommunen är dyra. Vidare upplevs att det finns många aktiviteter som främjar fysisk hälsa men inte så mycket för den psykiska hälsan. Vad gäller fördelningen av aktiviteter runtom i kommunen ser olika verksamheter en brist på aktiviteter på östra sidan av kommunen och ett behov av t.ex. ytterligare en fritidsgård öster om motorvägen. Till sist anser gårdarna att det råder en bristande samverkan mellan olika aktörer i samhället kring unga i risk för psykisk ohälsa. Gårdarna upplever att de står ganska ensamma i sitt uppdrag och efterfrågar samordning. Ungdomars behov: Ur fokusgruppstudien med tjejer från kommunen kommer det fram en uppfattning om att ett stärkt självförtroende för tjejer och träning i att inte bry sig så mycket om vad andra tycker skulle bidra till att öka den psykiska hälsan. Ett annat sätt att öka den psykiska hälsan som tas upp kan vara genom att ägna sig åt gruppaktiviteter; exempelvis en fysisk aktivitet eller annan aktivitet i en grupp, för att få en känsla av gemenskap. 10

I MUCF:s (2015) undersökning av hur unga själva tänker kring det stöd de skulle vilja ha är svaren samstämmiga. Unga vill kunna prata med någon utifrån ett stöttande och utforskande perspektiv, snarare än utifrån att den andre antar ett tolkningsföreträde om hur den ungas livssituation ska lösas. De intervjuade ungdomarna i studien uppger att de vill få stöd på platser där de känner sig trygga och med vuxna som de känner tillhörighet till. Vissa vill kunna träffa någon personligen och andra vill använda chatt eller telefon, men tillgängligheten i tid och rum är viktig. 3. Förslag till insatser I detta avsnitt ges ett antal förslag till insatser som grundar sig på de orsaker till psykisk ohälsa bland unga som kan identifieras, samt de upplevda behov som de intervjuade verksamheterna har gett uttryck för. Förslagen är uppdelade under tre rubriker som beskriver de olika insatserna som utredarna menar behövs. Först ges en beskrivning av de verksamhetsområden i kommunen som är i behov av en översyn och utökade resurser. Därefter beskriver vi arbetsområden som vi ser är i behov av en tydligare och mer effektiv samordning. Till sist kommer ett antal förslag som handlar om specifika metoder och riktade insatser. 3.1 Översyn och förstärkning av vissa verksamhetsområden Att avsätta tillräckliga medel till första linjen verksamheter nämns av flera aktörer som en väldigt viktig åtgärd för att fånga upp unga i behov av stöd (SKL, 2015; CES, 2015). Detta eftersom dessa verksamheter redan finns i ungdomarnas närhet. Utbildningsområdet - Förstärk elevhälsan I intervjuerna med olika verksamheter är en genomgående upplevelse att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet brister i vissa skolor på grund av resursbrist inom elevhälsan. Skolkuratorer vid två kommunala skolor och de förebyggande verksamheterna inom Individoch familjeomsorgen pekar på att det finns behov av utökade personalresurser för att kunna bedriva förebyggande arbete. Det pågår i skrivande stund en översyn av elevhälsans organisation i kommunen. Översynen beräknas vara klar under hösten 2015. Utbildningskontoret kommer därefter att ge förslag till Utbildningsnämnden om vilka delar av elevhälsan som kan behöva förstärkas. Social- och omsorgsområdet - Förstärk de förebyggande insatserna för ungdomar inom Ung & Trygg Idag bedrivs preventivt arbete inom ramen för Ung & Trygg. Ung & Trygg ansvarar för trygghetsskapande och alkohol-, narkotika-, tobaks- och dopningsförebyggande arbete för ungdomar. Arbetet leds av preventionssamordnare med placering inom Individ- och familjeomsorgen med finansiering ur kommunstyrelsens medel. Ung & Tryggs verksamhetsmedel ska användas till förebyggande insatser, exempelvis riktade uppdrag till kommunens fritidsgårdar och utbildningar till skolpersonal i preventiva metoder. 11

Skolorna i kommunen efterfrågar erbjudande om kurser i förebyggande metoder för lärare och personal inom elevhälsa. Även annan typ av fortbildning och handledning för elevhälsa, såsom utbildningar kring alkohol-, narkotika- och tobaksanvändning, efterfrågas. Fritidsgårdarna önskar medel för att kunna bedriva samtalsgrupper och aktiviteter riktade till tjejer. Ett förslag är därför att utöka budgeten för Ung & Trygg för dessa ändamål. Inom ramen för Ung & Trygg kan även det drogförebyggande arbetet (ANDT) intensifieras och utvecklas i samarbete med skola, socialtjänst, polis och civilsamhälle. Kultur- och fritidsområdet Förstärk fritidsaktiviteter och samtalsgrupper för unga tjejer Att öka gruppaktiviteterna för tjejer där tjejers självbild och självförtroende står i fokus skulle enligt tjejer själva kunna vara ett sätt att öka den psykiska hälsan. Det kan dels handla om fysiska aktiviteter men också samtalsgrupper med ett stöttande förhållningssätt. Ett sätt är att ge mer verktyg och resurser till fritidsgårdarna, t.ex. medel till utökad personal eller för riktade gruppaktiviteter för tjejer. Pengar kan öronmärkas till ideella föreningar som planerar att arrangera billiga och stärkande fritidsaktiviteter för tjejer. 3.2 Samordning Ett behov som har uppmärksammats genom intervjuer med lika verksamheter är behovet av mer effektiv samordning av olika insatser i unga tjejers närhet. Utbildningsområdet och social- och omsorgsområdet - Tydliggör ansvarsfördelningen kring barn i behov av stöd (BUS) samt utöka BUS överenskommelsens ansvar till att även omfatta förebyggande insatser för barn Sedan 2012 finns det en överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen, som är antagen av samtliga kommuner och Stockholms läns landsting. Barn i behov av särskilt stöd är ingen enhetlig grupp. Det kan vara barn som är asylsökande eller som har funktionsnedsättning, kroniska sjukdomar eller psykisk ohälsa Enligt BUS-överenskommelsen ska det finnas en lokal BUS-grupp i varje kommun och stadsdel med förvaltningschefer och verksamhetschefer. Följande verksamheter ska vara representerade: socialtjänst, utbildningsförvaltning och/eller förskolan och skolan, barn-och ungdomspsykiatrin (BUP), habiltering samt barn och ungdomsmedicinska mottagningen (BUMM). Även andra enheter, exempelvis elevhälsa och husläkarmottagningen ska kunna medverka. Som ett stöd för arbetet kring BUS, finns en mall för samordnad individuell plan, SIP. Syftet med planen är att förbättra samarbetet kring barn mellan berörda myndigheter och underlätta för familjer som är i kontakt med många olika myndigheter. Planen ska ge en helhetsbild av situationen och se till att barnets behov inte faller mellan olika verksamheter. BUSSAM är länets regionala forum med chefstjänstemän från kommunerna och landstinget. Deras uppdrag är att årligen följa upp länets BUS-överenskommelse och den lokala BUS- 12

gruppens arbete. Under 2015 pågår en översyn för att ta reda på hur BUS-grupperna tycker att SIP-mallen fungerar. BUS-överenskommelsen och SIP-mallen, ska täcka in många av de områden som skolorna menar brister idag; dvs. samarbete och stärkt samordning mellan BUP, socialtjänst och skola. Att både rektorer och elevhälsa ändå lyfter fram samarbete och samordning kring barn och unga som ett problemområde tyder på att ansvaret för den lokala BUS-gruppen inte är tydligt och behöver ses över. Här är det viktigt att tydliggöra roller och ansvarsfördelning mellan olika myndigheter inom gruppen, inte minst var ansvaret för sammankallande av gruppen ligger. Därför föreslås att ansvaret för den lokala BUS-gruppen ska ses över och att dess funktion när det gäller samverkan mellan socialtjänst, utbildningsförvaltning och/eller förskolan och skolan, barn-och ungdomspsykiatrin (BUP), habiltering samt barn och ungdomsmedicinska mottagningen (BUMM) ska tydliggöras. För att säkerställa att barn som mår psykisk dåligt fångas upp i tid föreslås också en tydligare samordning för det förebyggande arbetet mellan tidigare nämnda verksamheter. Detta föreslås ske inom ramen för den befintliga BUS överenskommelsen, som även omfattar ungdomar med psykisk ohälsa. Social-och omsorgsområdet, utbildningsområdet och kultur och fritidsområdet organisering av samtalsgrupper om normer och attityder Många verksamheter i kommunen, såsom ungdomsmottagningen, fältassistenterna, fritidsgårdspersonal, samt ideella föreningar så som Rädda barnen och Väsby tjejjour är intresserade av att hålla i samtalsgrupper för ungdomar om normer och attityder. Dessa samtalsgrupper kan äga rum både i och utanför skolan. Det är viktigt att ta tillvara den kompetens och det engagemang som finns hos dessa verksamheter. Av tidmässiga skäl finns det samtidigt ett stort behov av att samordna och prioritera bland de samtalsgrupper som sker under skoltid. Här är det viktigt att aktörer inom social-och omsorgsområdet, utbildningsområdet och kultur- och fritidsområdet tillsammans möts och diskuterar vilka typer av samtalsgrupper som det kan finnas behov av på olika skolor och vilka aktörer som ska ansvara för att leda dessa. Ett förslag är att denna organisering sker inom ramen för utbildningskontorets rektorsmöten. Social- och omsorgsområdet - Tydligare information till unga om vart de kan vända sig För att underlätta för unga att ta kontakt finns det ett behov av att synliggöra, sammanställa och sprida all den hjälp som finns att få för unga som mår psykisk dåligt. Kultur- och fritidsområdet - Samordnare mot unga och civilsamhälle För att kartlägga utbudet av aktiviteter för unga, locka unga att ta en mer aktiv del av föreningslivet i kommunen och främja ungas meningsfulla fritid föreslås en särskild samordnartjänst. Samordnaren kan se över och samordna kommunala verksamheter, ideella 13

krafter och även fritidgårdarna i att främja en meningsfull fritid för unga och skapa delaktighet för unga i samhället. 3.3 Förebyggande metoder och riktade insatser Till sist finns det ett behov i kommunen av ett antal riktade insatser. Arbeta med förebyggande metoder Det är viktigt att i skolan arbeta med olika metoder för att förebygga psykisk ohälsa, och för att få bort tabut kring psykisk ohälsa. De metoder som finns idag för skolan i att stärka ungdomars psykiska hälsa har inte utvärderats under särskilt lång tid. Men ett antal metoder och stödprogram har utvärderats varav vissa visat sig ha god effekt medan andra visat sig inte ha någon effekt alls. I bilaga 3 beskrivs ett antal metoder och föräldrastödsprogram som används idag i kommunen eller som är aktuella för användning. I dagsläget har varje skola själv stor valfrihet när det kommer till val och användningen av olika förebyggande metoder. Men det har genom analysen av befintliga insatser mot psykisk ohälsa visat sig att vissa skolor arbetar med förebyggande metoder som har utvärderats men inte har någon bevisad effekt. Ett exempel är metoden Friends som används vid flera skolor, men som inte har vetenskaplig evidens. För att resurserna ska prioriteras rätt och att skolorna ska arbeta med program som har önskad effekt finns det ett behov av riktlinjer eller information till skolorna om att välja metoder som är evidensbaserade. En ny metod som kommunen inte arbetar med i dagsläget men som visat sig ha positiv effekt på ungas psykiska mående är Youth Aware of Mental Health (YAM). Stockholms läns landsting satsar nu totalt 15 miljoner under tre år för att implementera YAM i Stockholms skolor. YAM har som mål att göra ungdomar medvetna om vad psykisk hälsa är och hur den kan vårdas, om psykiska problem, både intellektuellt och emotionellt, samt ge kunskaper om friskvård och sunda livsvanor. Resultaten visar att för ungdomar som genomgått programmet var antalet självmordsförsök efter ett år bara hälften så många som i kontrollgruppen (Wasserman et. al, 2015). Den 17:e november har ansvarig person för implementeringen av metoden bjudits in till Upplands Väsby för att föreläsa om metoden och om psykisk ohälsa bland unga. Föreläsningen riktar sig till skolpersonal och övriga intresserade. En rekommendation är att Upplands Väsby kommun funderar över att delta i implementeringen av YAM i kommunens skolor och avsätter medel för utbildning av gruppledare. Utvidga föräldrastödet I bilaga 3 beskrivs de föräldrastödsprogram som används idag i kommunen. Med anledning av att Familj- och skolservice lyft upp behovet av att utöka det generella föräldrastödet i kommunen, samt att man i forskning tydligt kan se ett samband mellan föräldrars livssituation och barnens psykiska mående, är ett förslag att utöka det generella föräldrastödet. Det kan göras genom att avsätta medel ur kommunstyrelsens budget för 3-4 extra ABC grupper per termin plus eventuella utbildningar för gruppledare. Öronmärk bidrag till Väsby tjejjour 14

Öronmärk utökade resurser till Väsby tjejjour för bidragsåret 2016. Att tjejerna kan kontakta jouren anonymt gör denna verksamhet viktig. Därför föreslås att kommunstyrelsens allmänna utskott öronmärker medel för Tjejjourens verksamhet även för år 2016. 4. Sammanfattning och avslutande rekommendationer Upplands Väsbys flickor i åk 9 sticker ut på ett oroväckande vis vad gäller psykisk hälsa i den nyligen genomförda Stockholmsenkäten. Kommunstyrelsen gav därför berörda nämnder och utskott i uppdrag att göra en fördjupad analys av varför kommunens flickor sticker ut på ett oroväckande sätt och en genomlysning av hur det förebyggande arbetet riktat mot denna målgrupp kan stärkas. En arbetsgrupp bestående av tjänstemän från social- och omsorgskontoret, utbildningskontoret, kultur- och fritidskontoret samt preventionssamordnare och folkhälsosamordnare har tillsammans genomfört den fördjupade analysen. Både i Sverige och i resten av världen har tonåringars psykiska ohälsa ökat under de senaste decennierna. Det är svårt att säga exakt vad detta beror på och vad som gör att Upplands Väsbys flickor i skolår 9 sticker ut i självskattad psykisk ohälsa. Det en förväntan i den typiska killrollen om att du ej ska visa känslor och den höga självmordsfrekvensen bland killar tyder på att det kan finnas ett mörkertal med en större psykisk ohälsa även bland pojkar. Den här rapporten presenterar dock ett antal olika orsaker. En orsak som tas upp är att unga tjejer upplever en stor press från omgivningen i hur de ska vara, se ut och prestera i skolan. Ytterligare faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa är föräldrars livsituation och socioekonomiska status och minskningar i antalet skolkuratorer och psykologer. För att motverka den negativa trenden med en hög psykisk ohälsa bland unga, och specifikt unga tjejer, krävs ett helhetstänk kring hur olika faktorer och samhällsfunktioner tillsammans påverkar ungas mående. Genom en analys av viktiga samhällsaktörers nuvarande verksamheter har kommunens arbetsgrupp kommit kunnat se ett antal områden där det behövs en förstärkning, samordning eller prioritering av insatserna. En slutsats är att utökade personalresurser inom de verksamheter som främst möter unga i samtal om psykisk ohälsa, såsom personal inom elevhälsan, fritidsledare, ungdomsmottagning med flera skulle bidra till att motverka den höga ohälsan. Personalen agerar förebilder i vardagen för de unga, men det krävs också mer riktade förebyggande insatser. Det kan dels handla om samtalsgrupper om normer och attityder, men även evidensbaserade metoder vars syfte är att specifikt motverka psykisk ohälsa genom att medvetandegöra unga om psykisk ohälsa. Dessa samtalsgrupper kan ske både i och utanför skolan. Det finns också ett behov av att samordna olika aktörer i såväl det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa, som när problem väl har uppstått kring enskilda elever. Unga som mår dåligt har svårt att veta var de kan vända sig, och ett upplevt problem är att unga dessutom slussas runt mellan olika myndigheter/instanser. Framförallt kan man se att det finns behov av ett utökat samarbete mellan skola och socialtjänst men även landstinget. En ytterligare åtgärd är att sammanställa och synliggöra informationen till unga om vart de kan vända sig. 15

Ytterligare en slutsats av studien är vikten av en meningsfull fritid för ungdomar för att främja en god psykisk hälsa. Detta är särskilt viktigt för högpresterande tjejer, som kan antas försumma fritidsaktiviteter som en följd av hög press i skolan. Ett behov är att särskilt se över aktiviteterna i kommunen för tjejer, då flera verksamheter vittnar om att de fritidsaktiviteter som lockar tjejer idag är relativt dyra. Ett förslag är att ge en särskild samordnare i uppdrag att kartlägga aktiviteter riktade till ungdomar och specifikt unga tjejer, samt aktivt uppmana föreningar och kommunens fritidsgårdar att organisera aktiviteter som stärker unga tjejers självförtroende och självbild. Ett ytterligare sätt att uppmuntra till detta i samhället är att öronmärka pengar ur kommunens budget till föreningar och fritidsgårdar som organiserar aktiviteter vars syfte är att främja en god psykisk hälsa bland ungdomar. Till sist bör kommunen stötta föräldrar i att hantera och fånga upp sina barns psykiska ohälsa. Barn till föräldrar som själva lider av psykisk ohälsa och föräldrar som har en lägre utbildningsnivå samt en lägre inkomst är särskilt i risk för att må psykisk dåligt. Det vittnar om att föräldrar i dessa målgrupper kan behöva särskilt stöd i sitt föräldraskap. 16

Referenser 1. Almquist & Brännström (2014). Childhood peer status and the clustering of social economic and health-related circumstances in adulthood. Social Science & Medicine, Vol. 105, s. 67-75. 2. BRIS & SE (2014). Motverka nätmobbning! Råd till dig som är vuxen. Stockholm. Bris. 3. CES, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (2015). Personlig kommunikation 2015-06-24 med Christina Dahlman, chef psykisk hälsa. 4. Danielsson, Bengs, Samuelsson & Johansson (2011). My greatest dream is to be normal : the impact of gender on the depression narratives of young Swedish men and women. Qualitative Health Research, Vol. 21, No 5, s. 612-624. 5. Fichter, Kohlboeck, Qaudflieg, Wyschkon, & Esser (2009). From childhood to adult age: 18-year longitudinal results and prediction of the course of mental disorders in the community. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology, 44: 792-803. 6. FN (2014). Mental health matters. Social Inclusion of Youth with Mental health Conditions. New York: Division for Social Policy and Development. Department of Economic and Social affairs. 7. Folkhälsomyndigheten (2014). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Grundrapport. 8. Fombonne, Wostear, Cooper, Harrington & Rutter (2001). 9. Hagquist (2007). Health inequalities among adolescents- the impact of academic orientation and parent s education. European Journal of Public Health, Vol. 17, No 1, s. 21.26. 10. Hjern, Alfven & Östberg (2008). School stressors, psychological complaints and psychosomatic pain. Acta Paediatrica, Vol 97, No 1, s. 112-117. 11. Lager & Bremberg, (2009). Association between labour market trends and trends in young people s mental health in ten European countries 1983-2005. BMC Public health, Vol 9, No 1, s. 325. 12. Lewinsohn, Rohde, Klein, & Seely, (1999). Natural course of major depressive disorder: I. Continuity into young adulthood. Journal of American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 38:1. 13. Lindblad & Lindgren (2010). Välfärdslandets gåta. Varför mår inte barnen lika bra som de har det? Stockholm, Carlssons bokförlag. 14. MUCF (Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor) (2015). När livet känns fel. Ungas upplevelser kring psykisk ohälsa. 15. Mörk, Sjögren, & Svalerud, (2014). Hellre rik och frisk- om familjebakgrund och barns hälsa: Stockholm: SNS. 16. NASP Nationell prevention av suicid och psykisk ohälsa (18 maj 2015). Hämtad 2 september 2015 från: http://ki.se/forskning/varfor-vill-unga-ta-sitt-liv 17. SKL, Sveriges kommuner och landsting (2015). Personlig kommunikation 2015-07-13 med Carina Cannertoft, avdelningen för utbildning och arbetsmarknad, Uppdrag Psykisk hälsa. 17

18. SOU, 2006:77. (2006). Ungdomar, stress och psykisk ohälsa. Analyser och förslag till åtgärder. Hämtad 24 juli 2015 från: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statensoffentliga-utredningar/2006/08/sou-200677/ 19. Strandh, Winefield, Nilsson, & Hammarström, (2014). Unemployment and mental health scarring during the life course. The European Journal of Public Health, Vol. 24, No 3, s. 440-445. 20. Wasserman, Jiang, Hadlaczky (2014). Självmord i Sverige, Data 1980-2013. NASP, Karolinska institutet och Stockholms läns landsting. 21. Wasserman et al., (2015). School-based suicide prevention programmes: the SEYLE cluster-randomised, controlled trial. Lancet. Vol. 38, nr: 9977: pp,1536-1544. 22. Wiklund, Bengs, Malmgren-olsson & Öhman, (2010). Young women facing multiple and intersecting stressors of modernity, gender orders and youth. Soc Sci Med, Vol. 71, No 9, s. 1 567-1 575. 18

Bilagor Bilaga 1. Tabeller och figurer Tabell 1. Bemanning elevhälsa Upplands Väsby kommun Ht 2015 Skolor Specialpedagog Kurator SYV Skolsköterska Skolläkare Skolpsykolog Bollstanäs skola 200% Köps in vid behov 0 80% 14 h (tidigare 12h)/veckan Breddenskolan 200% Köps in vid behov 0 80% 14 (tidigare 12 h)/h vecka Köps in enligt ramavtal Köps in enligt ramavtal Grimstaskolan 80% Köps in vid behov 50% 100% 14 (tidigare 12 h)/vecka Köps in enligt ramavtal Runby skola 360% 40% 20% 80%+50% 14 (tidigare 12) /vecka Köps in enligt ramavtal Väsby skola 200% 55+100% 30% 80%+40% 14 (12)/vecka Köps in enligt ramavtal VNG 200% 40% 150% 100%+15% Köps in enligt ramavtal Södervik 140% 100% 3 dagar/vecka 1 dag/ vecka 4 dagar/läsår Köps in vid behov Vittra Rektor och biträdande rektor 2 dagar/vecka 4 dagar/vecka Köps in vid behov Vik 50% Håller på att rekryteras för 1 dag/vecka Sandbergska 100% Heldag varannan vecka SvFinska 100% Vid behov (har varit på skolan var tredje vecka) Pedagoger är SYV Köps in vid behov för åk 8-9. rektor 1 dag/vecka Några dagar/år + vid behov Köps in vid behov 2 dagar/vecka Vid behov Köps in vid behov 1 dag varannan vecka Några dagar per/ läsår Köps in vid behov Tabell 2. Besök hos elevhälsan under läsåret 14/15 Skolor Antal elever som uppsökt elevhälsan för psykisk ohälsa Grimsta skola 15 4% Runby skola 45 8% Sandbergska 26 10% Smedby skola 10 6% SvFinska Södervik 60 13% Vittra 15 5% Väsby skola 100 19% Vik 5 2% De kriterier som skolorna tittat på är oro, sömnstörning, ängslan, ätstörning, självskadebeteende. 250 Andel elever (%) som uppsökt elevhälsan för psykisk ohälsa 19

Samtliga skolor har uppskattat att antalet flickor som sökt stöd är något högre än antalet pojkar, samt att de flesta som söker stöd går i åk 4-9. Sverigefinska har ej kunnat lämna uppgifter om antal elever i elevhälsa. Tabell 3. Jämförelse mellan måluppfyllelse flickor och pojkar under läsåret 13/14 Skolor Andel flickor som uppnått kunskapskraven i alla ämnen(%) Andel pojkar som uppnått kunskapskraven i alla ämnen(%) Grimsta skola 74 62 Runby skola 53 74 Sandbergska skolan 100.. Smedby skola.... Sverigefinska sk, Uppl Väsby... Södervikskolan 85 85 Vittra Väsby 77.. Väsby skola 65 51 Observera att om uppgiften baseras på färre än 10 elever, dubbelprickas den i tabellerna. Då visas två prickar (..) Om data saknas visas en prick (.) istället för utfall. Notera att Vikskolan inte finns med, då skolan ej hade åk 9 under läsåret 14/15. Figur 1. Psykisk ohälsa bland flickor i årskurs 9 och medelinkomsten i utvalda kommuner i Stockholms län Not: Index med värde 0 är lägsta och 100 motsvarar högsta tänkbara värde Källa: Länsstyrelsen Stockholm och SCB 20