Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen

Transkript

1 Barn- och utbildningsförvaltningen (5) Barn- och utbildningsnämnden Karin Holmberg Lundin BUN/2015:306 Barn- och utbildningsnämnden Utredningsuppdrag av Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen Förslag till beslut Nämnden ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att utreda och lämna förslag till beslut om ny organisation till nämndsammanträdet den 19 november Sammanfattning Avsikten med utredningen är att säkra elevers rätt till god elevhälsa, enligt den nya skollagen (2010:800). Rektorerna ska leda och samordna elevhälsans insatser tillsammans med andra personalgrupper på skolan. Detta innebär att rektorn är ansvarig för att organisera skolan så att eleverna får det stöd de har rätt till. I det individuellt inriktade arbetet har elevhälsan ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling. Följande delar ska ingå i utredningen om elevhälsan och Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen. Säkra tillgången av elevhälsa för alla elever i Eskilstunas kommunala skolor. Dialog med Torshälla stads förvaltning kring verksamhetsområden de är berörda av. Säkerställa Medicinskt ledningsansvarig (MLA) för skolsköterskor och läkare, samt samordnande psykolog. Planera för en resurseffektiv organisation. Föreslå en samordning av specialpedagogerna inom förskolan. Planera för förvaltningens kontaktytor mot vissa externa organ som landsting, Specialpedagogiska myndigheten etc. Beakta konsekvenser för organisationen gällande det politiska beslut som har fattats om LSS-handläggningens placering i vård- och omsorgsnämnden. Ungdomsmottagningens placering och organisationstillhörighet.

2 Eskilstuna kommun (5) Ärendebeskrivning Tidigare beslut i barn- och utbildningsnämnden Utredningen om en Intern hantering av grund- och tilläggsbelopp inom barn- och utbildningsförvaltningen utmynnade i att barn- och utbildningsnämnden den 19 september 2014 (BUN/2014:311) beslutade om att Nuvarande tjänster som psykologer, special- och talpedagoger blir kvar som central resurs (fri nyttighet) för barn- och utbildningsnämndens verksamheter förutom för särskolan och gymnasiesärskolan som har egna medel för dessa stödinsatser i sina anslag. Antalet tjänster dimensioneras utifrån ökad skolpeng. Förvaltningen får i uppdrag att besluta till vilken enhet K-BUF alternativ E-BUF respektive personalgrupp ska hänföras och utforma arbetsbeskrivningar så att skollagens krav om rektorers och förskolechefers ökande ansvar för barn i behov av särskilt stöd, processinriktat arbetssätt och upprättande av elevhälsoteam i grundskolan kan uppnås. Utredningen pekade på att en ny enhet skulle bildas som förutom ovan nämnda tjänster även skulle omfatta Ungdomsmottagningen och handläggning av LSSinsatser. Nämnden fattade vidare beslut kring hanteringen av grund- och tilläggsbelopp och att Förändringarna utvärderas under våren 2016 för att vara ett underlag för KF:s utvärdering 2017 av den införda förändrade resursmodellen. I utredningen beskrivs att placeringen av stödfunktionerna special- och talpedagogik kommer att utredas vidare i förvaltningens förskoleutredning och att beslut om dessa funktioners tillhörighet skulle beslutas i samband med beslut om Framtidens förskola. Ungdomsmottagningen, som direkt vänder sig till ungdomar i kommunen är en fristående del som bedrivs i samverkan mellan Eskilstuna kommun och Landstinget i Södermanland och är anslagsfinansierad av kommunstyrelsen. Ungdomsmottagningen vänder sig till flickor mellan 13 och 20 år (för samtalskontakter upp till 23 år) och till pojkar och transpersoner mellan 13 och 23 år. Individer som vänder sig till Ungdomsmottagningen kan få hjälp med provtagning av sexuellt överförbara infektioner och preventivmedel. De kan också vända sig dit med frågor kring kroppen, sexualitet, trans, könsidentitet, och samlevnad. Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att K-BUF, Koordinerande enheten inom barn- och förvaltningen behöver utredas före utvärderingen kring hela hanteringen av grund- och tilläggsbelopp som planeras ske under Eskilstuna kommuns ekonomiska läge och förutsättningar har förändrats från då beslutet fattades om Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen. Den nya situationen innebär att barn- och

3 Eskilstuna kommun (5) utbildningsförvaltningen ska effektivisera sina verksamheter med 2 procent. Förvaltningen har inlett en översyn på vilka sätt effektiviseringar kan ske utifrån ett fokus på att värna kärnverksamheterna. Medarbetarna inom Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen har en hög kompetens inom sina områden. Det är viktigt att denna kompetens tas tillvara och att elevhälsoteamen förstärks på skolorna utifrån barnen och elevernas behov. Syftet är att skapa en samlad elevhälsa på skolorna till stöd för en höjd måluppfyllelse. Verksamheten inom Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen riktar sig framförallt till Eskilstunas och Torshällas kommunala grundskolor samt kommunala gymnasieskolan, förutom verksamheterna inom Ungdomsmottagningen och LSS-handläggningen som vänder sig till alla. Den kommunala förskolan i Eskilstuna och Torshälla har endast stödfunktionen specialpedagoger vilken är finansierad av deras grundbelopp. Specialpedagoger riktade mot förskolan är uppdelade och tillhör två organisationer, dels Koordinerande enheten inom barn- och utbildningsförvaltningen och dels förskolan gemensamt. Utredningen behöver belysa på vilket sätt specialpedagogerna kan organiseras inom förskolan så att det blir en tydlighet kring uppdraget. Styrdokument och regeringens förarbeten till dessa. Ett syfte med den nya skollagen (2010:800) är att stimulera samverkan inom elevhälsan och med andra personalgrupper. I elevhälsan ska följande kompetenser ingå: medicinsk, psykosocial, psykologisk och specialpedagogisk kompetens. Elevhälsans personalgrupper ska delta i skolans arbete för att skapa miljöer som främjar lärande, god allmän utveckling och en god hälsa hos varje elev. Personalen ska ha ett särskilt ansvar för att undanröja hinder för varje elevs lärande och utveckling. Elevhälsans arbete ska syfta till att skolan uppfyller sitt uppdrag att varje elev når målen. I den statliga elevvårdsutredningens kartläggning konstaterades tydliga brister inom både elevvården och skolhälsovården, bland annat att det saknades ett helhetstänkande, mål för verksamheten och kontinuerliga former för uppföljning. Utredningen visade också att skolor brister i att ge förutsättningar för yrkesgrupper att samverka för att verksamheten ska bli så bra som möjligt. (Myndigheten för skolutveckling 2003, s. 13) Utredningens betänkande SOU (2000:19) fick titeln: Från dubbla spår till Elevhälsa i en skola som främjar lust att lära, hälsa och utveckling. Titeln syftar på att arbetet med lärande, hälsa och utveckling skulle integreras och att skolhälsovård och elevvård inte längre skulle vara åtskilda.

4 Eskilstuna kommun (5) Den nya skollagen betonar också teamarbete och samarbete mellan de i elevhälsan ingående kompetenserna. En förhoppning är att teamets samlade kompetens ska kunna ge ett mer adekvat stöd än tidigare till den enskilde eleven. Teamarbete kan ske på många olika sätt och de olika professionerna har olika föreställningar och idéer om dess organisering och innehåll. Begreppet elevhälsa lanserades i den statliga utredning som lades fram år 2000 (SOU 2000:19). Syftet med utredningen var att kartlägga elevvårdens och skolhälsovårdens verksamhet och funktion i den svenska skolan samt ge förslag på lämpliga åtgärder i syfte att höja verksamhetens kvalitet och effektivitet. Bakgrunden till utredningsuppdraget var bland annat att elevvården och skolhälsovården arbetade parallellt i skolan, och en samordning av resurser och kompetens skulle kunna öka måluppfyllelsen i skolan för alla elever. Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med den nya skollagen (SFS 2010:800). Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala, och specialpedagogiska insatser står det i skollagen. Vidare anges att elevhälsan främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande samt stödja elevernas utveckling mot målen. Samverkan såväl inom elevhälsan som mellan elevhälsans personal och andra personalgrupper framhålls. De olika kompetenserna ska arbeta tillsammans för att bidra till skapandet av miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Arbetet med elevers hälsa handlar om alla faktorer som påverkar hur barn och unga mår i och omkring skolan. Elevernas sociala miljö, olika behov och förutsättningar samt delaktighet och inflytande på sin miljö och sin situation är delar i detta arbete. Elevers hälsa handlar också om hur arbetet med deras lärande organiseras, vilken tillgång eleverna har till vuxna oavsett befattning och vilka kompetenser dessa vuxna har i att tillgodose elevernas skiftande behov. På nationell nivå styrs elevhälsan bland annat av skollagen, offentlighets- och sekretesslagen, hälso- och sjukvårdslagen, läroplanerna samt föreskrifter och allmänna råd från Arbetsmiljöverket, Skolverket och Socialstyrelsen m fl. Av Skolverkets allmänna råd kan råden för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling (SKOLFS 2009:38) samt de allmänna råden för arbetet med åtgärdsprogram (SKOLFS 2008:25) särskilt nämnas i detta sammanhang. Eskilstuna kommun, som huvudman för de kommunala skolverksamheterna, och rektor har det övergripande ansvaret för arbete i skolan och för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de nationella målen. I uppdraget ingår bland annat att planera skolans organisation, elevhälsan och skolans andra resurser så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver. För att komplettera det pedagogiska arbetet och säkerställa de i skollagen beskrivna kompetenserna ska kuratorer, psykologer, specialpedagoger/speciallärare, skolsköterskor och skolläkare ingå i elevhälsan.

5 Eskilstuna kommun (5) Rektor ska bland annat leda och samordna det pedagogiska arbetet samt besluta om skolans inre organisation. Om det finns risk för att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska nås eller om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation ska rektor se till att behoven utreds och att särskilt stöd ges. Rektor har särskilt ansvar för elever som behöver särskilt stöd. Samråd ska i allmänhet ske med elevhälsan. Rektor ska även leda och samordna elevhälsans insatser på skolan. Detta innebär att rektor är ansvarig för att organisera skolan så att eleverna får det stöd de har rätt till. Elevhälsan ska arbeta hälsofrämjande, förebyggande och utredande. Det ska finnas en väl utvecklad samverkan mellan skolans olika personalgrupper. Lärande, hälsa och skolmiljö är nära kopplade till varandra, vilket understryker att samma faktorer som är väsentliga för elevers lärande och växande också är avgörande för deras hälsa och allmänna välbefinnande. Det går inte att särskilja undervisning från annan verksamhet i en skola eller från skolans klimat och miljö. All verksamhet och alla aktiviteter i skolan utgör tillsammans den miljö i vilken elevernas lärande och utveckling ska ske. Det innebär att de olika personalgrupperna i skolan inte heller kan arbeta skilt från varandra och utan att integrera sina olika verksamheter till en helhet. En god generell miljö är den första byggstenen i arbetet för att ge särskilt stöd och för att åstadkomma delaktighet och gemenskap för alla elever. Eleverna i Eskilstunas kommunala skolor ska ha tillgång till en elevhälsa som omfattar elevhälsans samtliga yrkesgrupper. Elevhälsan ska präglas av ett elevperspektiv, liksom av dialog och kommunikation inom hälsoarbetet. Samarbetet mellan hem och skola ska kännetecknas av delaktighet och inflytande för barn, elever och vårdnadshavare. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Åsa Lundkvist Förvaltningschef Karin Holmberg Lundin Skolchef för gymnasieskolan