Hälsa Sjukvård Tandvård Landstingsstyrelsen Uppföljningsrapport 2 med årsprognos 2009-08-31
Innehållsförteckning Landstingsstyrelsens uppföljningsrapport 2-2009-08-31 Sida Sammanfattning 1 Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsbudget - Sammanfattning och analys 2 - Uppföljning av vårdkvalitet 3 - Patientsäkerhet 5 - Närsjukvård - Vårdval Halland 7 - Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården 8 - Styrelsen för Sjukhuset i Varberg 10 - Styrelsen för Psykiatrin i Halland 11 - Styrelsen för Närsjukvården Landstinget Halland 12 - Styrelsen för Landstingsservice 14 - Privat somatisk specialistvård och valfrihetsvård 14 - Läkemedel 15 - Tandvård 16 - Övrig verksamhet 17 Landstingsstyrelsens egen verksamhet 18 Landstingsstyrelsens gemensamma verksamhet 20 Personalredovisning för Landstingskontoret 21 Resultaträkning 24 Resultatprognos 25
Uppföljningsrapport 2-2009-08-31 Landstingsstyrelsens verksamhet Sammanfattning Landstingsstyrelsen (LS) har helhetsansvar för den samlade hälso- och sjukvården i länet. Landstingsfullmäktige fördelar huvuddelen av de ekonomiska medlen för den samlade hälso- och sjukvården till Landstingsstyrelsen. Landstingsstyrelsens budget omsluter cirka 6,2 miljarder kronor under 2009. Inom den slutna vården och inom cytostatikaverksamheten har båda sjukhusen producerat mer vård än planerad volym. Båda sjukhusen har utfört mindre dagkirurgi än planerad volym. Bedömningen är att inom sluten vård uppnår sjukhusen planerad volym, inom cytostatika kommer de att producera mer än planerad volym medan de inte når planerad volym inom dagkirurgi. Psykiatrin i Halland har utfört mer vård än planerad volym. Närsjukhuset i Kungsbacka och handikappverksamheten har utfört vård i nivå med planerad volym. Ett intensivt arbete pågår på sjukhusen för att möta vårdgarantin. Antalet väntande till besök som har väntat mer än 90 dagar minskat kraftigt jämfört med den 31 december 2008. Samtidigt har antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling ökat jämfört med den 31 december 2008. Ökningen beror främst på minskade aktivteter under sommaren samt på att ett ökat antal läkarbesök generar fler behandlingar. Bedömningen är att med de åtgärder som vidtas kommer tillgängligheten till behandling att förbättras under hösten. Efter augusti månad redovisas ett resultat på 100,3 mnkr vilket är ett överskott mot budget på 101,3 mnkr. För hela året beräknas ett överskott på 71,1 mnkr. Nettokostnaden för massvaccinering mot den nya influensan beräknas till 36,9 mnkr. I LS budget för hälso- och sjukvårdsverksamhet finns avsatt medel för utveckling. Cirka 35 mnkr av medlen för utveckling ska kvarstå vid årets slut för att därmed täcka en del av de minskade skatteintäkterna. Avvikelse/ prognos efter augusti månad per delram är följande: Rullande 12 Prognos mnkr mnkr mnkr LS hälso- och sjukvårdsverksamhet 65,2 25,9 36,1 LS egen verksamhet 37,4 25,7 20,0 LS gemensamma verksamhet -1,2-6,1 15,0 Totalt 101,3 45,4 71,1 1
Landstingsstyrelsens hälso- och sjukvårdsverksamhet Sammanfattning och analys Inom Vårdval Halland uppgår antalet vårdenheter till 47. Inom den slutna vården och inom cytostatikaverksamheten har båda sjukhusen producerat mer vård än planerad volym. Båda sjukhusen har utfört mindre dagkirurgi än planerad volym. Bedömningen är att inom sluten vård uppnår sjukhusen planerad volym, inom cytostatika kommer de att producera mer än planerad volym medan de inte når planerad volym inom dagkirurgi. Psykiatrin i Halland har utfört mer vård än planerad volym. Närsjukhuset i Kungsbacka och handikappverksamheten har utfört vård i nivå med planerad volym. Förvaltning Beställning 2009 2009-08-31 Relation (%) 2008-08-31 Sluten vård, Drg-poäng Länssjukhuset i Halmstad 23 400 15 456 66,1 14 972 Sjukhuset i Varberg 17 180 11 434 66,6 11 316 Dagkirurgi, NordDrgO-poäng Länssjukhuset i Halmstad 7 255 3 775 52,0 4 332 Sjukhuset i Varberg 5 175 2 682 51,8 2 642 Närsjukhuset Kungsbacka 1 650 930 56,4 835 Cytostatika, cytostatikapoäng Länssjukhuset i Halmstad 3 100 2 433 78,5 2 107 Sjukhuset i Varberg 2 700 1 852 68,6 1575 Ett intensivt arbete pågår på sjukhusen för att möta vårdgarantin. Den 31 augusti var antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på ett mottagningsbesök 760 jämfört med 2 392 patienter den 31 december 2008. Antalet patienter som har väntat mer än 90 dagar på behandling var 527 jämfört med 288 den 31 december 2008. Ökningen beror främst på minskade aktivteter under sommaren samt att ett ökat antal läkarbesök generar fler behandlingar. Bedömningen är att med de åtgärder som vidtas kommer tillgängligheten till behandling att förbättras under hösten. Antalet utskrivna vårdgarantisedlar uppgår till 4 583 efter augusti månad, under motsvarande period 2008 var det 758. Av dessa avser 1 489 behandling 2
jämfört med 291 under motsvarande period 2008. Det är främst inom specialiteterna ögon, urologi och ortopedi som ökningen finns. Efter augusti månad redovisas ett överskott mot budget på 65,2 mnkr. Avvikelsen beror på att inom Vårdval Halland når inte alla vårdenheter en täckningsgrad på 80 procent och det beräknas överskott på läkemedelsbudgeten samt budgeten för tandvård. Kostnader för massvaccinering mot den nya influensan beräknas enligt följande (mnkr): Intäkt, statsbidrag 31,7 Kostnader Ersättning för vaccination (55:-) 26,4 Vaccinkostnad 39,0 Övriga kostnader 3,2 Nettokostnad 36,9 I budgeten finns även avsatt medel för utveckling. Cirka 35 mnkr av medlen för utveckling ska kvarstå vid årets slut för att därmed täcka en del av de minskade skatteintäkterna. Det innebär att för hela året beräknas ett överskott på 36,1 mnkr för Landstingsstyrelsens Hälso- och sjukvårdsverksamhet. Uppföljning av vårdkvalitet Uppföljningen i denna rapport är på övergripande nivå och har inriktats mot de vårdområden som har stora patientgrupper och mot områden som är viktiga för patientsäkerheten. Då uppföljningsperioden är kort skall resultaten inte beaktas som absoluta, förhållandena kan ändras snabbt. Stroke Det finns stark evidens för att vård på strokeenhet minskar dödligheten, ökar patientens framtida funktion och livskvalitet, och vård på strokeenhet rekommenderas i Landstinget Hallands vårdprogram för stroke. Under årets åtta första månader fick det stora flertalet patienter med stroke tillgång till vård på strokeenhet. Jämfört med förra uppföljningsperioden ökade andelen patienter som fick vård på strokeenhet vid Länssjukhuset i Halmstad något från 72,2 procent till 75,9 procent. Vid Sjukhuset i Varberg skedde inga större förändringar, andelen som fick vård på strokeenhet var vid denna uppföljning 89, 2 jämfört med 90 procent vid uppföljning 1. Om man inkluderar de patienter med stroke som initialt vårdats på andra avdelningar och sedan flyttas till strokeenheten är andelen patienter som fått vård vid 3
enheten större, vid Länssjukhuset i Halmstad var den 90,6 procent (motsvarande andel vid uppföljning 1 var 88,9 procent) och vid Sjukhuset i Varberg var den 92. Den fortsatta vården av strokepatienter sker huvudsakligen i närsjukvården, och det arbete som i början av året påbörjades för att säkerställa att patienten gör ett uppföljningsbesök i närsjukvården efter utskrivning har gett resultat. I stället för att skicka epikris till patientens valda vårdenhet och informera patienten om att de själva skall boka tid, remitteras nu 90-92 procent av patienterna till sin vårdenhet för uppföljning. Diabetes Deltagande i Nationella Diabetesregistret är viktigt för att säkra en hög kvalitet i diabetesvården och i specialistsjukvården är täckningsgraden fortsatt mycket hög. Vid Sjukhuset i Varberg och Länssjukhuset i Halmstad registrerades cirka 90 procent av patienterna och vid Närsjukhuset i Kungsbacka 95 procent. Andelen diabetespatienter som fått sina fötter undersökta och status noterade i journalen har vid Länssjukhuset ökat från 53,8 procent i april till 81 procent vid denna uppföljning. Vid Varbergs sjukhus är andelen oförändrad, 97 procent och vid Närsjukhuset i Kungsbacka undersöker man alla diabetespatienters fötter (100 procent). Hjärtsjukvård Andelen patienter som behandlas med direkt PCI (ballongvidgning av ett kranskärl) vid akut hjärtinfarkt av typen ST-höjningsinfarkt är vid båda sjukhusen 83 procent. Det är en ökning sedan förra uppföljningen då andelen var 76 procent vid länssjukhuset och 68 procent vid sjukhuset i Varberg. Vid Varbergs sjukhus får 50 procent av patienterna behandlingen inom 60 minuter, resterande 50 procent behandlas inom 120 min. Länssjukhuset kunde till denna uppföljning inte få ut dessa uppgifter ur sitt kvalitetsregister. Förskrivningen av de fyra vanligaste läkemedlen som rekommenderas som standardbehandling efter hjärtinfarkt var hög inom specialistvården. Läkemedelsgrupperna som redovisas i figuren nedan är rekommenderade som standardbehandling efter hjärtinfarkt och förskrivs ofta i kombination. 4
Andel patienter med hjärtinfarkt som behandlas med olika läkemedel, januariaugusti 2009 120 procent 100 80 60 98 87 83 56 93 76 88 92 Länssjukhuset i Halmstad Sjukhuset i Varberg 40 20 0 Salicylater ACE/2-hämmare Statiner Betablockerare Salicylater = blodförtunnande som t ex trombyl. ACE/A2 = medel som påverkar blodtrycket genom att reglera kärlväggarnas spänning. Statiner = blodfettssänkande medel. Betablockerare = reglerar blodtrycket och hjärtfrekvensen genom att blockera/deaktivera den sympatiska delen av vårt icke medvetna nervsystem (det autonoma). Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom Vid samtliga nybesök vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom lämnar samtliga patienter (100 procent) en tobaksanamnes. Ortopedi Snabb operation vid höftfraktur är viktigt, då det ger patienterna optimala förutsättningar för patienten att få tillbaka goda funktioner. Endast Länssjukhuset kunde lämna uppgifter till denna uppföljning, och rapporterar att de har haft 135 patienter med höftfraktur under året och av dessa opererades 75, 5 procent inom 24 timmar. Patientsäkerhet När det brister i patientsäkerheten drabbas patienter av vårdskador. En vårdskada är en skada som uppkommer - inte till följd av individens sjukdom - utan till följd av vårdinsatserna i sig eller brist på sådana, när de borde ha gjorts mot bakgrund av patientens vårdbehov (SOSFS 2005:12). Säker vård handlar framför allt om organisationens och systemets förmåga att bygga in säkerhet i rutiner, processer och strukturer. Med ett säkrare system och en god säkerhetskultur förbättras personalens förutsättningar och möjligheter att göra rätt. Vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner är en vanligt förekommande vårdskada som, förutom psykiskt och fysiskt lidande för patienten, leder till förlängda vårdtider och extra insatser för patienten. Därför gör Sveriges Kommuner och Landsting tillsammans med alla landsting och regioner en ökad nationell satsning för patientsäkerhet. Målet är att halvera förekomsten av vårdrelaterade infektioner från tio till fem procent vid utgången av 2009 5
jämfört med den mätning som genomfördes 2006 (STRAMA). Satsningen är starten på ett långsiktigt, systematiskt och uthålligt förbättringsarbete. Under våren har SKL utökat den nationella satsningen för ökad patientsäkerhet med följsamhetsmätningar av basala hygienrutiner samt klädregler. Uppföljningen är avsedd att vara ett stöd i landstingets arbete att uppnå hundraprocentig följsamhet. Uppföljningen delas upp i två olika områden, basala hygienrutiner respektive klädregler. Metoden grundar sig på observationsstudier. Under en dag i april månad 2009 undersöktes hur många av samtliga inneliggande patienter som hade drabbats av en vårdrelaterad infektion. Vid Länssjukhuset i Halmstad hade 7,4 procent av patienterna en vårdrelaterad infektion. Motsvarande värde för landets samtliga länssjukhus var 9,2 procent. Vid Sjukhuset i Varberg hade 10,7 procent av patienterna en vårdrelaterad infektion. Detta resultat var något högre än genomsnittet för landets länsdelssjukhus som var 8,3 procent. De mest frekventa vårdrelaterade infektionerna var vid vårens mätning urinvägsinfektion, hud och mjukdelsinfektioner och lunginflammationer. Totalt för Landstinget Halland visar mätningen en ökning från 6,4 till 7,7 procent jämfört med mätningen i november 2008, riksgenomsnittet för alla sjukhus var vid vårens mätning var 9,7 procent. En förklaring till den ökning som skett i Landstinget Halland sedan förra året är att det var färre patienter inlagda vid vårens mätning samt att antalet fall med vårdrelaterade infektioner ökade från 42 till 47. De tre mätningar som genomförts nationellt visar på en trend att för riket som helhet minskar de vårdrelaterade infektionerna. Närsjukhuset i Kungsbacka deltog inte i mätningen då de har så få vårdplatser att det är svårt att värdera resultatet av en mätning. Psykiatrin i Halland har inte rapporterat någon vårdrelaterad infektion, riksgenomsnittet inom psykiatrin var 1,6 procent. Handspritsförbrukning Frekvent användning av handsprit är en grundpelare i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner och ett bra indirekt mått på om rutiner följs är att förbrukningen av handsprit ständigt ökar inom respektive förvaltning. De mått som tidigare använts behöver dock utvecklas och preciseras för att kunna sättas i relation till förvaltningarnas uppdrag. Detta kommer att ske till årsredovisningen 2009. Fallolyckor Fallolyckor ska alltid rapporteras i det landstingsgemensamma avvikelsesystemet och sedan länge arbetar sjukhusen i länet med att minska antalet fallolyckor. Arbetet har gett resultat och jämfört med samma period förra året har antalet fall minskat 19 procent vid Länssjukhuset i Halmstad. Vid 6
Närsjukhuset i Kungsbacka hade man 6 fall per 1 000 vårddagar. Mätningen är dock baserad på få patienter och det kan förklara det höga utfallet. Inga uppgifter fanns vid detta mättillfälle att tillgå för Sjukhuset i Varberg. Närsjukvård - Vårdval Halland Vårdval Halland Inom Vårdval Halland uppgick antalet vårdenheter den 31 augusti till 47. En vårdenhet lades ner vid årsskiftet, Spenshult, medan en ny vårdenhet har startat under våren, Navets Vårdcentral i Varberg. Täckningsgraden den 31 augusti är 70 procent vilket är i nivå med motsvarande tidpunkt 2008. Det långsiktiga målet är att täckningsgraden skall vara 80 procent. Tillgängligheten vid mottagningarna har under våren mätts under två veckor (tidigare år under en vecka). 95 procent av dem som sökte fick tid för ett läkarbesök inom garantitidens sju dagar (riket 90 procent). 37 av 42 mottagningar (några vårdenheter samredovisar) deltog i mätningen. Av dem som inte deltog berodde det i fyra fall på att man höll på att införa stöd för verksamhetsutveckling. Nästa mätning genomförs i oktober. Utöver hälso- och sjukvårdspeng till Vårdval Halland finns hos Landstingsstyrelsen bland annat medel för sjukvårdsupplysning, ST/AT-läkare, tolkersättning, mödrahälsovård/ungdomsmottagningar och tjänsteköpsavtal med kommunerna. ST-Läkare Antalet ST-läkare inom Vårdval Halland var den 31 augusti 50 stycken varav 4 kommer att bli klara allmänläkare under året. Avtal om ytterligare 3 nya STläkare som börjar under året är tecknade. Sjukvårdsupplysning Sjukvårdsupplysningen har haft 106 600 påringningar till och med augusti månad vilket är 1 400 fler än under motsvarande period 2008. 87 procent av samtalen är besvarade jämfört med 90 under motsvarande period 2008. 75 procent av samtalen är besvarade inom 3 minuter vilket är lägre än målet på 82 procent. Under 2008 besvarades 82 procent av samtalen inom 3 minuter. Till 2009 höjdes målet från 70 till 82 procent. Totala antalet hanterade samtal uppgår till 102 889 vilket är en minskning med 2 196 samtal jämfört med motsvarande period 2008. 7
Ekonomiskt resultat Totalt är resultatet efter augusti månad är ett överskott på 9,9 mnkr. Överskott finns främst på anslaget för hälso- och sjukvårdspeng och anslaget för STläkare. Utbetalning av hälso- och sjukvårdspeng har skett med 552,4 mnkr vilket är 5,9 mnkr lägre än budgeterat. Orsaken till överskottet är främst att vårdenheterna ännu inte nått det långsiktiga målet om en täckningsgrad på 80 procent. För hela året beräknas ett överskott på 15 mnkr. Styrelsen för Länssjukhuset i Halmstad och Ambulanssjukvården Länssjukhuset När det gäller tillgänglighet klarar 13 av 25 mottagningar att erbjuda patienten ett läkarbesök inom vårdgarantin, det vill säga inom 13 veckor. Längst är väntetiden inom gynekologi, ögon samt hud. När det gäller behandling klarar Länssjukhuset inom 11 av 37 behandlingsområden, definierade av Sveriges Kommuner och Landsting, att erbjuda behandling inom vårdgarantin (13 veckor). Vid ett flertal mottagningar är det med liten marginal och med ett fåtal patienter man överskrider väntetiden. Längre väntetider finns inom ögon- och öron/näsa/hals-mottagningarna. Efter augusti månad uppgår antalet DRG-poäng i sluten vård till 15 456 vilket är 1,6 procent högre än planerat. Fler patienter har omhändertagits, trots det har antalet vårddagar ökat. De opererande specialiteterna har ökat med cirka 13 procent jämfört med motsvarande period 2008. CaseMixIndex har ökat vilket förklaras av att de opererande specialiteternas andel av DRG-poängen ökat. Länssjukhuset har dessutom köpt vård enligt vårdgarantin motsvarande cirka 161 DRG-poäng inom sluten vård. Efter augusti månad uppgår antalet NordDrgO-poäng inom dagkirurgin till 3 775 vilket är 18,4 procent lägre än planerat. Orsaken till att man inte når planerad nivå är dels brist på läkare på ögonkliniken men även på att man inom de opererande specialiteterna har prioriterat tung slutenvårdskirurgi. Länssjukhuset har dessutom köpt behandlingar enligt vårdgarantin motsvarande 855 NordDrgO-poäng inom dagkirurgi. Antalet cytostatikapoäng uppgår efter augusti månad till 2 433 vilket är 19,4 procent högre än planerat. Främst vid kirurgklinken har det skett en ökning då allt fler patienter kan vårdas på Länssjukhuset i stället för i regionvård. 8
Antalet läkarbesök efter augusti månad uppgår till 93 424 vilket är 5,6 procent fler än vid motsvarande tidpunkt 2008. Flera kliniker har ökat antalet läkarbesök med en uttalad inriktning mot nybesök. Till och med augusti månad har 3 256 vårdgarantisedlar utfärdats avseende patienter vid Länssjukhuset jämfört med 311 under motsvarande period 2008. Av dessa avsåg 931 behandling, under motsvarande period 2008 var det 184. Det är främst inom specialiteterna ögon, urologi och ortopedi som det utfärdats vårdgarantisedlar. Antalet utfärdade regionvårdsremisser uppgår till 2 150 vilket är 109 fler än vid motsvarande tidpunkt 2008. Det är främst öron/näsa/hals-, ortopedi-, ögonoch kvinnokliniken som har ökat antalet utfärdade remisser medan medicinoch kirurgkliniken minskat. Efter augusti månad uppgår antalet sjukvårdande behandlingar till 43 629. Sjukhusets arbete med förbättrad produktionsplanering har resulterat i förbättrade klinikvisa planeringsprocesser, en bättre och mer flexibel samordning och fördelning av operationstider samt utökad kapacitet med befintliga resurser. Upphandling av mer extern kapacitet inom ögon har genomförts och under hösten genomförs också fler ögonoperationer internt genom extrainsatser. Länssjukhuset Beställning 2009 2009-08-31 Relation % 2008-08-31 Sluten vård - DRG-poäng 23 400 15 456 66,1 14 784 Sluten vård - vårdtillfällen - 15 431-14 972 Dagkirurgi - NordDrgO-poäng 7 255 3 775 52,0 4 332 Cytostatika - Cytostatikapoäng 3 100 2 433 78,5 2 107 Läkarbesök - 93 424-88 499 Sjukvårdande behandling - 43 629-39 601 Länssjukhuset redovisar i sin uppföljningsrapport 1 status för arbetet med utredningsuppdrag i HSU 2009. Efter augusti månad har Länssjukhuset fakturerat 11,0 mnkr mer HSUersättning än budgeterat. Av fakturerad HSU-ersättning avser 12,2 mnkr köpt vård enligt vårdgaranti. 9
Ambulanssjukvården Målet är att 80 procent av ambulansuppdragen ska nås inom 10 minuter, utfallet efter augusti månad är 77 procent att jämföra med 75 procent vid motsvarande tidpunkt 2008. Antalet ambulansuppdrag till och med augusti månad uppgår till 21 487, en ökning med 6 procent jämfört med 8,3 procent motsvarande period 2008. Antalet sjukresor uppgår till 114 300, en ökning med 2 000 jämfört med motsvarande period 2008. Ambulanssjukvården ersätts med abonnemang. Styrelsen för Sjukhuset i Varberg När det gäller tillgänglighet klarar 18 av 19 mottagningar att erbjuda patienten ett läkarbesök inom vårdgarantin, det vill säga inom 13 veckor. Det är lungmedicin som inte klarar vårdgarantin. När det gäller behandling klarar Sjukhuset i Varberg inom 21 av 31 behandlingsområden, definierade av Sveriges Kommuner och Landsting, att erbjuda behandling inom vårdgarantin (13 veckor). Det är bland annat för knä- och höftplastik, åderbråck, dagkirurgiska artroskopier samt handkirurgi som vårdgarantin inte uppfylls. Efter augusti månad uppgår antalet DRG-poäng inom sluten vård till 11 434 vilket är 1,1 procent högre än planerad volym. Antalet vårdtillfällen har dock minskat något jämfört med motsvarande period 2008. CaseMixIndex har ökat. Det är främst ortopedin som har ökat antalet DRG-poäng, 7 procent jämfört med motsvarande period 2008. Antalet förlossningar har minskat, främst beroende på att färre från Västra Götaland fött barn på sjukhuset i Varberg. Sjukhuset i Varberg har dessutom köpt vård enligt vårdgarantin motsvarande 212 DRG-poäng inom sluten vård. Efter augusti månad uppgår antalet NordDrgO-poäng inom dagkirurgi till 2 682 vilket är 19 procent lägre än planerad volym. Sjukhuset i Varberg har dessutom köpt behandlingar enligt vårdgarantin motsvarande 111 NordDrgOpoäng inom dagkirurgi. Efter augusti månad uppgår antalet cytostatikapoäng till 1 852 vilket är 3 procent mer än planerad volym. Antalet poäng har ökat med 18 procent jämfört med motsvarande period 2008 medan antalet behandlingar endast har ökat med 3 procent. Det speglar de ökande läkemedelskostnaderna. Antalet läkarbesök uppgår efter augusti månad till 50 495 vilket är ökning med 4 procent jämfört med motsvarande period 2008. Det är ortoped- och kirurgkliniken som har ökat antalet besök. På dessa kliniker är ett fortsatt högt inflöde av remisser. Antalet akutbesök har inte ökat utan det är planerade 10
besök som ökat. Bland annat har en satsning gjorts inom ortopedin för att klara vårdgarantin. Till och med augusti månad har 454 vårdgarantisedlar utfärdats avseende patienter vid Sjukhuset i Varberg jämfört med 180 under motsvarande period 2008. Av dessa avsåg 224 behandling, motsvarande period 2008 var det 76. Det är främst inom specialiteten ortopedi som vårdgarantisedlar utfärdats. Antalet utfärdade regionvårdsremisser (till och med juli månad) uppgår till 850 vilket är 41 färre än vid motsvarande tidpunkt 2008. Kirurgkliniken har ökat medan övriga kliniker har minskat. Antalet sjukvårdande behandlingar efter augusti månad uppgår till 22 795 vilket är 5,1 procent lägre än motsvarande period 2008. Minskningen beror till stor del på att hudmottagningen numera tillhör Länssjukhuset i Halmstad. Sjukhuset i Varberg Beställning 2009 2009-08-31 Relation % 2008-08-31 Sluten vård - DRG-poäng 17 180 11 434 66,6 11 316 Sluten vård - vårdtillfällen - 11 706-11 918 Dagkirurgi - NordDrgO-poäng 5 175 2 682 51,8 2 642 Cytostatika - Cytostatikapoäng 2 700 1 852 68,6 1 575 Läkarbesök - 50 495-48 575 Sjukvårdande behandling - 22 795-24 034 Efter augusti månad har Sjukhuset i Varberg fakturerat 0,6 mnkr mer HSUersättning än budgeterat. Av fakturerad HSU-ersättning avser 5,8 mnkr köpt vård enligt vårdgaranti. Styrelsen för Psykiatrin i Halland Väntetiderna till både vuxenpsykiatriska och barn- och ungdomspsykiatriska mottagningar ligger mellan 2-16 veckor. För närvarande finns ingen patient som har väntat över garantitidens 90 dagar. Läkarbesök, sjukvårdande behandling och dagsjukvård inom barn- och ungdomspsykiatrin ligger över eller i nivå planerad volym. Det beror på att verksamheten under de senaste åren fått utökade ekonomiska resurser för att utöka mottagningsverksamheten vilket har lett till ett ökat antal besök. 11
Inom vuxenpsykiatrin är antalet läkarbesök efter augusti månad i nivå med planerad volym. Problem med läkarbemanningen i Varberg och Kungsbacka har lett till att besöken minskat jämfört med motsvarande period 2008. Antalet sjukvårdande behandlingar är lägre än planerad volym. Det beror dels på att man i söder har ett nytt arbetssätt inom kliniken med mindre gruppverksamhet, dels på att resurser förts över till sluten vård. Antalet vårddagar inom sluten vård överstiger planerad volym. Det är en ökning jämfört med motsvarande period 2008 och beror bland annat på att Piva-avdelningen i Varberg öppnade fyra nya vårdplatser i december 2008. Antalet vårdtillfällen understiger planerad volym och har minskat marginellt jämfört med motsvarande period 2008. Psykiatrin i Halland Plan 2009 2009-08-31 Relation % 2008-08-31 Vårdtillfällen 1 750 1 516 86,6 1 533 Vårddagar 23 900 17 057 71,4 15 301 Läkarbesök 17 800 12 683 71,3 11 535 Sjukvårdande behandling 71 400 45 343 63,5 46 286 Dagsjukvård 3 800 3 532 92,9 3 454 Psykiatrin i Halland ersätts via abonnemang. Styrelsen för Närsjukvården Landstinget Halland Styrelsen för Närsjukvården i Halland består av offentligt drivna enheter inom Vårdval Halland, Närsjukhuset i Kungsbacka, handikappverksamhet, folktandvård, sjukvårdsupplysning, kompetenscentrum för långvarig smärta (Rehabteam Norr) samt särskilda uppdrag inom Vårdval Halland såsom mödrahälsovård och ungdomsmottagning. Vårdval Halland Under mars månad mättes telefontillgängligheten inom de offentligt drivna vårdenheterna. Av de inkomna samtalen besvarades 93 procent. Nästa mätning görs i oktober månad. Handikappverksamhet Inom hörselvården finns 7 patienter som har väntat mer än vårdgarantins 90 dagar. Besöken inom Handikappverksamheten efter augusti månad ligger i nivå med planerad volym. Läkarbesöken inom barnhabiliteringen har minskat som en följd av att barnkliniken inte kunnat leverera läkartjänster i den utsträckning som avtalats. Nybesök har prioriterats före återbesök. En riskanalys av den 12
medicinska säkerheten visar på risk när det gäller läkarinsatser i Kungsbacka, speciellt avseende uppföljning och återbesök. Handikappverksamhet Plan 2009 2009-08-31 Relation % 2008-08-31 Läkarbesök 950 592 62,3 906 Sjukvårdande behandling* *Hörapparatutprovning saknas för augusti månad 2009 41 385 27 247 65,8 28 451 Närsjukhuset i Kungsbacka När det gäller tillgänglighet klarar 11 av 14 mottagningar att erbjuda patienten ett läkarbesök inom vårdgarantin, det vill säga inom 13 veckor. Det är kardiologi-, ögon- och ortopedimottagningen som inte klarar vårdgarantin. När det gäller behandling klarar man inom 10 av 13 behandlingsområden, definierade av Sveriges Kommuner och Landsting, att erbjuda behandling inom vårdgarantin (13 veckor). Vårdgarantin uppnås inte för dagkirurgiska artroskopier, fotoperationer och handkirurgi. Inom slutenvården har produktionen ökat något jämfört med motsvarande period 2008 och antalet vårdtillfällen uppgår till 475. Det rör sig om små förändringar inom de olika specialiteterna. Antalet NordDrgO-poäng inom dagkirurgin redovisas efter augusti månad till 930 vilket är mindre planerad volym. Främst vid kvinnomottagningen och kirurgmottagningen (inklusive urologi) har dagkirurgin ökat. Vid ortopedmottagningen har dagkirurgin minskat som följd av läkarbrist. Från och med 2009 prestationsersätts dagkirurgin vid Närsjukhuset i Kungsbacka. Antalet läkarbesök uppgår efter augusti månad till 23 050 vilket är i nivå med planerad volym. Främst vid medicinmottagningen har besöken ökat som en följd av utökade läkartjänster inom neurologi, kardiologi och gastroenterologi. På övriga mottagningar redovisas smärre förändringar. Antalet sjukvårdande behandlingar uppgår efter augusti månad till 10 717. Till och med augusti månad har 871 vårdgarantisedlar utfärdats jämfört med 267 under motsvarande period 2008. Av dessa avsåg 334 behandling, under motsvarande period 2008 var det 31 stycken. Det är inom specialiteterna ögon och ortopedi som vårdgarantisedlar utfärdats. 13
Närsjukhuset i Kungsbacka Beställning/Plan 2009 2009-08-31 Relation % 2008-08-31 Sluten vård - vårdtillfällen 830 475 57,2 457 Dagkirurgi - NordDrgO-poäng 1 650 930 56,4 835 Läkarbesök 35 550 23 050 64,8 21 738 Sjukvårdande behandling - 10 717-9 723 Ekonomiskt resultat för Närsjukvården Landstinget Halland Närsjukvården har i budget 2009 räknat med ett minskat antal listade patienter. Efter augusti månad har hälso- och sjukvårdspeng utbetalts med 6,1 mnkr mer än budgeterat vilket förklaras av att antalet listade patienter har minskat i en lägre takt än vad som är budgeterat. För hela året beräknas utfallet bli i nivå med utfallet efter augusti månad. Till närsjukhuset i Kungsbacka har HSU-ersättning utbetalts i nivå med budget. Ersättning för barntandvårdspeng är i nivå med budget. Handikappverksamheten, särskilda uppdrag inom barn- och ungdomstandvården samt tandregleringen ersätts med abonnemang. För hela året beräknas ett resultat i nivå med budget. Styrelsen för Landstingsservice Landstingsservice arbetar medvetet med att underhålla och stärka sina kundrelationer. Landstingsservice arbetar målinriktat med effektiviseringar och förbättringar med syfte att generera goda resultat som kan komma vården tillgodo. Landstingsservice tror att långsiktig hållbar relation är viktig. Nyligen har Sjukhuset i Varberg förlängt sitt avtal enligt option i internavtalet. Styrelsen Landstingsservice finansieras helt genom fakturering av sålda tjänster, ingen ersättning utgår från Landstingsstyrelsen. Privat somatisk specialistvård och valfrihetsvård Inom detta område redovisas de vårdgivare som går på nationella taxan samt de som har vårdavtal med taxan som grund. Dessutom redovisas här de särskilda vårdavtal Landstinget Halland har med Movement Medical AB (ortopedi), Hjärthuset (kardiologi), Spenshult AB (reumatologi), Promedicus AB (urologi) och Tilma (läkemedelsberoende). 14
Antalet läkarbesök har ökat. Ökningen förklaras nästan helt av de nytillkommande besöken vid den nystartade urologimottagningen. Den nya urologimottagningen utför även operationer i enlighet med det nya vårdavtalet. Antalet operationer har ökat som en följd av det nya vårdavtalet som slöts med Spenshult sommaren 2008. Det förra avtalet innehöll enbart handkirurgi, det nya avtalet omfattar även övrig reumakirurgi, till exempel knän, höfter och axlar. Det nya vårdavtalet med Spenshult innehåller betydligt lägre volymer för sluten vård än tidigare avtal vilket förklarar minskningen av vårdagar. Privat vård i Halland 2009-08-31 2008-08-31 Läkarbesök 44 090 42 842 Sjukvårdande behandling 11 268 12 629 Operationer 1 705 652 Vårddagar 4 482 6 290 Vårdtillfällen 184 348 Vid Hjärthuset finns 80 patienter som har väntat mer än 90 dagar för ett läkarbesök. Efter augusti månad redovisas ett överskott på 5,5 mnkr för privat vård och valfrihetsvård. Valfrihetsvården redovisar ett stort överskott medan främst vården vid Spenshult har kostat mer än beräknat. Vid avtalsuppföljningen kan konstateras att Spenshult inte har ställt om verksamheten till innehållet i det nya avtalet. Detta medför högre kostnader för den reumatologiska vården än planerat. Uppföljningssamtal med entreprenören fortsätter. För hela året beräknas ett resultat för privat vård och valfrihetsvård i nivå med budget. Läkemedel Kostnaden totalt för receptförskrivna läkemedel i öppen vård efter augusti månad uppgår till 439,4 mnkr vilket är 25,8 mnkr lägre än budget. Jämfört med motsvarande period 2008 har läkemedelskostnaderna ökat med 0,8 procent. Kostnaderna för förmånsbeloppet (landstingets kostnad) avseende basläkemedel per kommun har minskat med 2,1 procent jämfört med motsvarande period föregående år (se tabell nedan). I Falkenberg har kostnaderna ökat marginellt, i övriga fem kommuner har kostnaderna minskat. Orsaken till kostnadsminskningen är bland annat att patent upphört som ger generikakonkurrens och systemet i Vårdval Halland med avdrag vid bristande följsamhet till terapeutiska kvoter. 15
Kostnaderna för förmånsbeloppet för specialistläkemedel har ökat med 5,3 procent. Budgeten för specialistläkemedel utökades med 13,2 procent jämfört med 2008 (se tabell nedan). För hela året beräknas ett överskott på 15 mnkr för läkemedel. Från och med 1 juli får landstinget inte längre lyfta mervärdesskatt på läkemedel inom förmånsbeloppet. Förmånsbelopp (tkr) Basläkemedel per kommun 2008-08-31 2009-08-31 Fördelning 2009 Relation % Halmstad 81 124 78 894 125 800 62,7 Kungsbacka 64 036 61 801 92 640 66,7 Varberg 52 537 52 221 80 100 65,2 Falkenberg 35 200 35 607 59 100 60,2 Laholm 22 727 21 471 34 860 61,6 Hylte 7 902 7 869 15 500 50,8 S:a Basläkemedel 263 526 257 863 408 000 63,2 Specialistläkemedel 175 917 185 164 289 800 63,9 Förmånsbelopp totalt 439 444 443 026 697 800 63,5 Alla vårdenheter får kvartalsvis anpassade rapporter som redovisar deras läkemedelsförskrivning. Informationsläkare och läkemedelskommitté anordnar fortlöpande information och utbildningar. Tandvård Landstinget erbjuder tandvård för barn och ungdomar, specialisttandvård, sjukhustandvård, tandvård för särskilda patientgrupper och övrig tandvård för vuxna efter behov. Anslagen för tandvård innehåller barntandvårdspeng, särskilda uppdrag inom barn- och ungdomstandvården, tandreglering, nödvändig tandvård, uppsökande tandvård, tandvård som ett led i sjukdomsbehandling samt riskfond 1 och 2. Resultatet efter augusti månad är ett överskott på 6,5 mnkr. Det är främst barnpengen (2,1 mnkr), tandvård som led i sjukvårdsbehandlingen (1,5 mnkr), nödvändig tandvård (0,9 mnkr) och uppsökande tandvård (0,8 mnkr) som står för överskotten. Anslagen för tandreglering och särskilda uppdrag inom barn- och ungdomstandvården ersätts med abonnemang. 16
Inom barn- och ungdomstandvården införs ett nytt datorstöd, som bland annat innebär att landstinget kommer att kunna följa att alla barn och ungdomar verkligen nås av tandvården. Övrig verksamhet Anslaget omfattar bland annat smittskyddsverksamhet, ersättning för sjukvård åt asylsökande, frikortsersättning och ersättning för avgiftsfria besök inom närsjukvården (Vårdval Halland), sjukskrivningsprojekt samt medel för utveckling. Även kostnaderna för massvaccinering bokförs här. Kostnader för massvaccinering mot den nya influensan beräknas enligt följande (mnkr): Intäkt, statsbidrag 31,7 Kostnader Ersättning för vaccination (55:-) 26,4 Vaccinkostnad 39,0 Övriga kostnader 3,2 Nettokostnad 36,9 Resultatet för verksamheten efter augusti månad är ett överskott på 36,9 mnkr. Överskottet förklaras nästan helt av att i budgeten finns avsatt medel för utveckling. Cirka 35 mnkr av medlen för utveckling ska kvarstå vid årets slut för att därmed täcka en del av de minskade skatteintäkterna. På grund av de obudgeterade kostnaderna för massvaccinering beräknas ett underskott på 1,9 mnkr för hela året. 17
Landstingsstyrelsens egen verksamhet Sammanfattning Landstingsstyrelsens egen verksamhet uppvisar för perioden januari-augusti ett överskott mot budget på 37,4 mnkr. Den största delen av överskottet finns inom Landstingskontoret motsvarande 28,5 mnkr och beror bland annat på mindre utnyttjande av projektmedel, utvecklingsmedel, lägre kapitalkostnader och allmän ekonomisk återhållsamhet. Inom anslaget för bidrag och medlemsavgifter föreligger ett överskott på 5,3 mnkr. Landstingsstyrelsens egen verksamhet är budgeterad till ett underskott på 1,5 mnkr för hela året då det beslutades att kompletteringsbudget skulle tas från det egna kapitalet. För Landstingsstyrelsens egen verksamhet beräknas ett överskott mot budget på 20 mnkr för hela året. Arvoden och ersättningar till förtroendevalda Anslaget för arvoden och ersättningar till förtroendevalda visar ett överskott på 3,6 mnkr mot budget för perioden januari-augusti. Orsaken till överskottet är bland annat att utbildningsmedel använts i mindre omfattning och att kostnaden för fullmäktigemöten inte är jämt fördelat över året. För hela året beräknas ett överskott på 1,8 mnkr. Anslaget för extern förtroendemannautbildning som de politiska partierna disponerar under innevarande mandatperiod beräknas till ett överskott på 0,6 mnkr, som balanseras över till kommande år. Bidrag och medlemsavgifter Anslaget för bidrag och medlemsavgifter visar ett överskott om 5,3 mnkr mot budget för perioden januari-augusti. Hallandstrafiken redovisade ett överskott i bokslutet 2008 på 5 mnkr. Enligt förslag ska överskottet återföras till ägarna vilket innebär ett tillskott på 4,8 mnkr. Totalt sett kommer Landstingets kostnad för Hallandstrafiken understiga budget med 4,8 mnkr. För bidrag och medlemsavgifter beräknas ett överskott på 5 mnkr. Landstingskontoret Landstingskontoret fullföljer till stora delar grunduppdraget enligt beslutad plan. Avvikelser finns i förmågan att stödja planeringsprocessens olika delprocesser. I delprocessen uppföljning har uppföljning av målen i Vårdval Halland samt uppföljning av ackreditering Vårdval Halland försenats. Utöver det har Landstingskontorets olika förstudier och särskilda uppdrag prioriterats, med hänsyn till fullmäktiges krav på ekonomisk återhållsamhet. Förmågan att utveckla den strategiska uppföljningen inom inköps- och upphandlingsområdet är försenat på grund av utdragen rekryteringsprocess. 18
Landstingskontoret redovisar ett positivt resultat på 28,5 mkr för perioden januari - augusti. En stor del av detta är att användandet av projektmedel inom framförallt VAS och andra utvecklingskostnader är ojämnt fördelat över året. En ekonomisk återhållsamhet som inom flera områden ger en positiv avvikelse på det ekonomiska resultatet. Ojämnheter över tid på kostnader och intäkter på Landstingsfastigheter speglas också i det positiva resultatet. Antalet anställda ligger i nivå med budget. Den planerade ökningen beror på: politiskt tagna beslut som haft effekt under perioden, till exempel, strategiska kompetenser i planeringsprocessen och införande av VAS ökade köp av tjänster från förvaltningarna och lokala nämnder som till exempel objektansvariga för IT-system och folkhälsomedarbetare minskat köp av konsulttjänster till förmån för tillsvidareanställda med totalt lägre driftkostnader på lång sikt För hela året beräknas ett överskott mot budget på 13,2 mkr. Investeringar Investeringarna inom Landstingsstyrelsens verksamhet fördelar sig enligt följande (mnkr): Budget Prognos Fastighetsinvesteringar 388,5 147,7 294,2 IT-investeringar 32,8 2,3 14,0 Övriga investeringar 8,2 0,4 1,3 Summa 429,5 150,4 309,5 19
Landstingsstyrelsens gemensamma verksamhet Ekonomi För LS gemensamma verksamhet redovisas ett underskott på 1,2 mnkr efter augusti månad. Prognosen för hela året är ett överskott på 15 mnkr. I juni beslöt AFA Försäkring om sänkningar av premierna för avtalsgruppsjukförsäkring och avgiftsbefrielseförsäkring. AFA gör bedömningen att kostnaderna för ersättningarna kommer att vara betydligt lägre till följd av den reformerade sjukskrivningsprocessen. Reduceringen av premierna för Landstinget Halland beräknas till cirka 18 mnkr Enligt ny prognos från KPA i augusti 2009 har pensionskostnaderna ökat under 2009 jämfört med tidigare uppgifter från december 2008 vilket innebär ett underskott på 16 mnkr jämfört med budget. Pensionskostnaderna består till stor del av: avgiftsbestämd del för 2009 års inkomst där kostnadsökning skett på grund av landstingets höga nettokostnad för personal de senaste två åren utbetalning av pensioner intjänade före 1998 som ökat då fler personer än beräknat har tagit förtida uttag vid 63 års ålder skuldökning som bland annat påverkats av att flera personer med visstidspensioner har gått i pension under första halvåret 2009 Samliga tre delar visar stora kostnadsökningar. Delar av dessa belopp har varit beräknade i landstingets uppföljning under året. et för augusti månad har påverkats av de nya prognosbeloppen från KPA. Fastighetsavskrivningarna redovisar ett utfall efter augusti månad som är 8 mnkr bättre än budget. Under 2008 skedde en förskjutning i debiteringen som troligen kommer att påverka utfallet med ett överskott mot budget med över 10 mnkr. 20
Personalredovisning för Landstingskontoret Sammanfattning Under 2008 identifierades behov av nya kompetenser inom Landstingskontoret för att klara det förändrade uppdraget. Politiskt prioriterades bland annat strategiska kompetenser inom planeringsprocessen, tillgänglighet i vården och vårdgaranti. VAS ger under införandeperioden ökad personaltäthet. Sammantaget resulterar detta i att Landstingskontoret har anpassat personalstyrkan under 2009. Antal anställda har ökat med 5 personer jämfört med motsvarande datum 2008. Genomsnittligt under 2009 har antalet anställda dock ökat med 9,5 personer, jämfört med samma period 2008. Den ökade personaltätheten är planerad och ligger inom budgetramen. Sjukfrånvaron är fortsatt låg inom Landstingskontoret och är lägre än motsvarande period 2008. Personalstruktur Landstingskontoret har 270 medarbetare (2009-08-31), 176 kvinnor och 94 män. 252 medarbetare är tillsvidareanställda (162 kvinnor och 89 män) och 19 medarbetare är visstidsanställda (14 kvinnor och 5 män). Av de tillsvidareanställda medarbetarna arbetar 221 stycken heltid (136 kvinnor och 85 män). 30 tillsvidareanställda medarbetare arbetar deltid (26 kvinnor och 4 män). 2009-08-31 Tillsvidare heltid Tillsvidare deltid Visstid heltid Visstid deltid Totalt Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Totalt 136 85 26 4 10 3 4 2 270 Ålder Åldersstrukturen för tillsvidareanställda och visstidsanställda på Landstingskontoret ses i diagrammet nedan. Medelåldern för Landstingskontorets tillsvidareanställda medarbetare är 49,5 år (2009-08-31). Jämfört med samma datum föregående år har medelåldern sjunkit med ett halvt år. Medelåldern 2008-08-31 var 49,95 år. Det kan förklaras med att medarbetare har gått i pension och ersatts av yngre medarbetare. 21
Åldersstruktur 100 90 86 87 Antal medarbetare 80 70 60 50 40 30 47 47 68 72 51 52 Antal medarbetare 2008 Antal medarbetare 2009 20 13 13 10-29 30-39 40-49 50-59 60- Ålder Genomsnittligt antal anställda Genomsnittligt antal anställda under perioden 2009-01-01-2009-08-31 var 274,8 personer (tillsvidare- och visstidsanställda). I sysselsättningsgrad motsvarar det 262,6 heltidstjänster. Under motsvarande period 2008 var det 265,3 personer vilket motsvarar 251,6 heltidstjänster. Det innebär att Landstingskontoret genomsnittligt ökat med 9,5 personer. Det beror på att mer resurser har krävts på IT-avdelningen för införandet av VAS och även på att politiskt prioriterade områden krävt mer resurser inom planeringsprocessen, tillgänglighet i vården och vårdgarantin. Antal anställda under beräkningsperioden 280 275 Anställningar 270 265 260 255 2008 2009 250 jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Timavlönade Redovisningen av antalet arbetade timmar för timanställda släpar en månad varför mätningen i tabellen nedan endast avser januari till och med juli 2009. Antalet arbetade timmar för timanställda till och med juli 2009 är 711,75 22
timmar, vilket motsvarar 0,40 årsarbetare. Det finns tyvärr begränsad möjlighet att jämföra siffrorna med föregående år. Antal arbetade timmar för timanställda 2009 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Totalt Antal timmar 0,00 114,25 240,25 117,25 118,50 93,00 28,50 711,75 Antal årsarbetare 0,000 0,065 0,137 0,067 0,067 0,053 0,016 0,404 Personalomsättning Tretton personer har från januari till och med augusti 2009 slutat på Landstingskontoret, varav fem personer har gått i pension och åtta personer har slutat på egen begäran. Tolv personer har anställts under samma period vilket främst varit ersättningsanställningar för dem som slutat. Närvaro- och frånvarotid Antalet närvarotimmar på Landstingskontoret under årets åtta första månader är 241 617 timmar, vilket motsvarar 75,68 procent av den totala tiden (närvaro plus frånvaro). Antal frånvarotimmar är 77 656 timmar, vilket motsvarar 24,32 procent av total tid. De 24,32 procenten frånvaro består av sjukfrånvaro 2,14 procent, semester 15,35 procent, lagstadgad ledighet 4,41 procent och övrig frånvaro 2,43 procent. Sjukfrånvaron under januari till och med augusti 2009 har vid jämförelse mot samma period föregående år sjunkit från 2,60 procent (2008) till 2,14 procent (2009). Med reservation för att sjukfrånvaron i augusti släpar efter en månad vilket ger färre timmar i dags dato. Beroende på detta kan sjukfrånvaron under perioden ge en skev bild och det kan innebära att skillnaden från föregående år inte är så stor. Se tabell nedan. Närvaro- och frånvarotid Närvarotid Antal timmar 2009 Procent 2009 Antal timmar 2008 Procent 2008 Arbetad tid 238 084,07 74,57% 262 020,87 76,61% Kompetensutveckling 2 181,06 0,68% 1 551,51 0,45% Mer-/övertid 615,82 0,19% 613,62 0,18% Timlön 735,75 0,23% 642,48 0,19% Totalt antal närvarotimmar 241 616,7 75,68% 264 828,48 77,43% Frånvarotid Sjukersättning tv 0 0,00% 42,35 0,01% Lagstadgad ledighet 140 85,99 4,41% 12 499,49 3,65% Semester 48 998,6 15,35% 47 359,52 13,85% Sjukfrånvaro 68 19,45 2,14% 8 877,41 2,60% Övrigt 7 752,05 2,43% 8 413,02 2,46% Totalt antal frånvarotimmar 77 656,09 24,32% 77 191,79 22,57% 23
RESULTATRÄKNING 2009 exkl förvaltningsinterna poster Landstingsstyrelsens gemensamma verksamhet 8 MÅN 2008 2009 Budget * Avvikelse 8 8 8 8 (tkr) månader månader månader månader Patientavgifter 2 7 0 7 Intäkter såld vård 96 625 134 203 116 668 17 535 Övriga intäkter 378 510 382 295 369 657 12 638 Verksamhetens intäkter 475 136 516 505 486 325 30 180 därav externt 174 333 209 867 180 430 29 437 därav internt LT 300 803 306 638 305 894 744 Personalkostnad -178 007-218 926-227 088 8 163 Material, varor -448 173-458 881-484 770 25 889 Tjänster, material -205 606-218 278-215 458-2 820 Ers/avg f köpta tjänster, bidrag -3 311 246-3 590 251-3 621 398 31 147 Avskrivningar -80 308-77 887-86 830 8 943 Verksamhetens kostnader -4 223 340-4 564 222-4 635 544 71 321 därav externt -1 509 334-1 635 605-1 739 146 103 541 därav internt LT -2 714 006-2 928 617-2 896 398-32 220 Verksamhetens nettokostnad -3 748 204-4 047 718-4 149 219 101 502 Finansiering intäkter 4 110 249 4 355 038 4 354 127 911 Finansiering kostnader -209 472-206 955-205 875-1 080 Summa finansiering 3 900 777 4 148 083 4 148 253-169 därav externt 1 519 1 593 198 1 395 därav internt LT 3 899 258 4 146 490 4 148 054-1 564 Resultat 152 573 100 366-967 101 332 * Periodiserad budget, januari-augusti. 24
RESULTATPROGNOS: 2009 8 MÅN exkl förvaltningsinterna poster Landstingsstyrelsens gemensamma verksamhet Prognos Årsbudget Avvikelse Avvikelse (tkr) 2009 2009 2009 2008 Patientavgifter 0 0 0 5 Intäkter såld vård 177 967 174 967 3 000 9 987 Övriga intäkter 590 386 554 686 35 700 22 215 Verksamhetens intäkter 768 353 729 653 38 700 32 207 därav externt 306 331 270 631 35 700 21 892 därav internt LT 462 022 459 022 3 000 10 315 Personalkostnad -332 757-340 757 8 000-68 Material, varor -751 517-727 017-24 500-493 Tjänster, material -326 035-323 335-2 700 8 241 Ers/avg f köpta tjänster, bidrag -5 414 669-5 458 269 43 600 52 826 Avskrivningar -118 297-130 297 12 000 17 165 Verksamhetens kostnader -6 943 274-6 979 674 36 400 77 671 därav externt -2 554 060-2 609 460 55 400 144 272 därav internt LT -4 389 214-4 370 214-19 000-66 601 Verksamhetens nettokostnad -6 174 921-6 250 021 75 100 109 879 Finansiering intäkter 6 553 499 6 557 499-4 000 3 089 Finansiering kostnader -308 937-308 937 0-2 663 Summa finansiering 6 244 562 6 248 562-4 000 426 därav externt 298 298 0-1 637 därav internt LT 6 244 263 6 248 263-4 000 2 063 Årets resultat 69 640-1 460 71 100 110 304 25