Livet blir vad man gör det till. Det gäller att hitta en plats där visioner kan växa och drömmar blir till verklighet. ÅRSREDOVISNING 2003 www.lio.se
PRESENTATION AV VERKSAMHETEN (en inledande översikt) Lunnevads folkhögskola ligger i Sjögestad mellan Linköping och Mjölby. Skolan bedriver folkbildning med estetiska inriktningar samt allmänna kurser därav flera med inriktning mot estetiska ämnen. Skolan betjänar såväl länets innevånare som sökanden från övriga riket. Folkhögskolans uppgift Den svenska folkhögskolan är en del av den fria och frivilliga folkbildningen. Folkbildningens uppdrag fastställdes av riksdagen våren 1991 och skolan är skyldig att följa Förordning om statsbidrag till folkbildningen (1991:977), samt de av huvudmannen fastställda målen för verksamheten. Riksdagen har också fastslagit folkhögskolans möjlighet att med folkbildningens kännetecken anordna behörighets- och kompetensgivande utbildningar. HÄR FINNS VI FAKTARUTA Antal anställda omräknat i heltider 36 Omsättning, mkr 24,9 Resultat, mkr 0,7 Eget kapital, mkr 2,7 Lunnevads folkhögskola är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: - Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. - - Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. - - Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. - - - Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. - Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och uppgår till ca 12 000 medarbetare. Bruttoomslutningen år 2003 var ca 8 miljarder kronor."
Produktionsenhetschefens kommentar Nuläge Lunnevads folkhögskolas folkbildningsarbete vilar på folkbildningens tradition och ideologi, med demokrati, humanism och människors lika värde som grundbultar. Ett grundläggande synsätt är att människan är aktiv och skapande med inneboende resurser att förändra sin livssituation. Samtidigt är människan social och kan endast utvecklas i samspel med andra människor. Ojämlika livsvillkor medför dock att många saknar möjligheter att själva forma sina liv. Ett demokratiskt samhälle förutsätter att alla medborgare har reella möjligheter att delta i samhällslivet. Lunnevads folkhögskola arbetar med ett vidgat kunskapsbegrepp, vilket innebär att nya fakta och värderingar måste prövas mot den omvärldsuppfattning man redan har och i denna process är alltid deltagarens egen aktivitet viktig. All verksamhet vid Lunnevads folkhögskola syftar till att ge studierna ett sådant innehåll att det stimulerar elevernas vetgirighet och lärande samt utvecklar deras förmåga till ifrågasättande, kritisk analys och ett kreativt engagemang i livet och i samhället. Arbetsformerna vid Lunnevads folkhögskola är demokratiska. Mångkulturalitet, integration, delaktighet och förståelse och uppskattning av kulturella skillnader är andra viktiga utgångspunkter i skolans undervisning. Skolans pedagogik bygger på kunniga och engagerade lärare. Lärare som i fösta hand ser heterogena grupper som en tillgång och inte som ett problem. Gruppen är ett effektivt verktyg i lärprocessen då en grupp representerar många olika kompetenser. Lunnevads folkhögskola förespråkar inte en pedagogisk inriktning utan vet att lärandet kräver många verktyg. Lagarbetet stärker den enskilda läraren och ökar mångfalden i lärandet. Lärarlagen sätts samman så att olika kompetenser finns representerade i samma lag. Exempelvis består allmänna linjens lag av lärare med naturvetenskap inriktning, samhällsvetenskaplig inriktning och lärare med svenska och språk som huvudämne. Detta innebär att lärandet sker utifrån olika perspektiv och att det helhetsbaserandet lärandet lämnar retoriken och omsätts i praktisk verklighet. Ett problem som är relativt nytt för skolan är att för några deltagare är inte studierna vid skolan fria och frivilliga i den för folkhögskolan traditionella betydelsen. Några få deltagare har köpta elevplatser från kommuner. Diskussioner pågår hur Lunnevad ska hantera detta ekonomiskt och pedagogiskt. Utveckling/framtid Lunnevads folkhögskola präglas av olika aktiviteter och initiativ, ideér och samtal kring flera visioner och tankar om hur en utveckling av verksamheten ska komma till stånd. I denna öppna process ryms mycken energi, energi som ännu ej i alla delar förvandlats i konkreta händelser. Men processen väcker liv, skapar sammanhållning och ger öppningar för utveckling. Kvaliteten på skolans undervisning är mycket hög. En god kvalité är alltid den bästa marknadsföringen för en skola. Men elevunderlaget och rekryteringen av nya elever är hårt konkurrensutsatt. Förfrågningar och intresse för konferensmöjligheter visar att här finns en potential. Lunnevads folkhögskola som ett konferensalternativ för olika samarbetsorgan förstärks därmed i framtiden. Detta gäller även skolan som ett kulturellt centrum, t.ex. konserter, uppvisningar, föreläsningar, teater och utställningar. Lunnevads folkhögskola har speciella förutsättningar just för detta ändamål.
Lunnevad har över tiden visat sig vara slagkraftig och uthållig av demokratiska inslag i det svenska utbildningssamhället. En genomgående förklaring till detta är att Lunnevad varit flexibel och lyhörd för nya behov och nya strömningar, Lunnevad har på ett snabbt och flexibelt anpassat sig efter nya arbetssätt och arbetsformer. En grundläggande förklaring är att statsmakterna avstått att regelstyra folkhögskolorna. Skolorna har fått statsmakternas förtroende att klara sitt uppdrag på sina egna villkor. En annan förklaring till att Lunnevad varit framgångsrik är att folkhögskolorna lever på en konkurrensutsatt utbildningsmarknad. Vi har blivit tvungna och därmed skickliga på att ständigt vara i utveckling. Utbildningsbehovet hos vuxna kommer att vara ökande för framtiden. I dag finns många människor i landet som har otillräcklig skolutbildning. Den gruppen kommer att öka eftersom gymnasieskolorna lämnar stora ungdomskullar bakom sig som avbryter sina studier. Människans möjligheter till studier är i hög grad beroende av vilka sätt man kan finansiera sin studieperiod. För studerande vid folkhögskola gäller i huvudsak samma förutsättningar som för studier vid högskola. Förändringar i omfattningen eller villkoren för studiestöd har en direkt inverkan på Lunnevads möjligheter att rekrytera till kursverksamheten. Lunnevads folkhögskola hyr lokaler för undervisning och internat. Lokalerna ägs av landstinget och förvaltas av Landstingsfastigheter. Därutöver hyr Lunnevad lokaler i centrala Linköping ( Hemslöjden, Studiefrämjandet, Folkuniversitetet). Lunnevad har dock ett ålderdomligt internat som standardmässigt ligger efter de flesta landstingsfolkhögskolorna. Fastighetsinvesteringar som diskuteras avser alltså investeringar i syfte att nå en bättre standard i boendet men också för undervisningen. De standardhöjande åtgärderna i internaten bör prioriteras. Anders Ekstrand Rektor
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Skolan har under året påbörjat arbetet med balanserade styrkort och vi lägger därför upp verksamhetsberättelsen utifrån den strukturen även om inte alla nyckeltal och kritiska framgångsfaktorer är framtagna. ELEVPERSPEKTIV Strategi Undervisningen har hög kvalitet Eleverna är delaktiga Vi månar om elevens sociala välbefinnande Service och internatverksamheten håller hög klass Stödjande funktioner är av god kvalitet Skolans miljö stimulerar till lärande Lokaler och utrustning är ändamålsenliga Skolan har god tillgänglighet (kommunikationer, information, IT mm). Handlingsplan Uppföljning Utvecklingssamtal med alla elever, ett per termin Elevenkäter som mäter kritiska framgångsfaktorer med regelbundna intervall Uppföljning av eleverna 3 år efter avslutad utbildning. startar 04 Dokumentera elevernas nytta av tiden på Lunnevad - ta fram metod/mätetal startar 04 Främja aktiva samrådsgrupper med eleverna Elevrepresentanter adjungerade i ledningsgrupp Årlig lokalöversyn förbättrar trivsel undervisning, boende och närmiljö startar 04 Varje korridor får en trivselpeng i budget. Förslag måste godkännas i förväg. startar 04 Regelbundna korridorträffar med servicepersonal startar 04 Kvällsaktiviteter, café som drivs av eleverna i mysig lokal startar 04 UTDRAG ur linjernas verksamhetsberättelser MUSIK-linjen Musiklinjen har under året haft mycket nöjda studerande. Både i Lunnevads stora enkät och i våra utvecklingssamtal med de studerande får musiklinjen och dess personal högt betyg vilket känns mycket tillfredställande. Ett mer utvecklat personligt antagningsförfarande och vår satsning på kvalitativ undervisning har bidragit till att Lunnevads musiklinje har kunnat motstå den allmänna nationella nedgången i antal sökande. Mycket inspiration och kunskap har kunnat ges till våra studerande genom gästande musiker och musikgrupper. BILD och FORM-linjen Vi rekryterade elever mestadels från Östergötland, men har hela landet som upptagningsområde. Rekryteringen har försvårats något på grund av ändrade studiemedelsvillkor. Trots detta hade vi nästan tre sökande till varje plats Några elever slutade efter att ha gått ut åk 1 för att gå vidare till konstskolor. Ett antal elever i åk 2 gick vidare till högskolor.
DANS-linjen Lunnevads ettåriga danslinje startades hösten 2002 och under våren 2003 har den första kullen avslutat sina studier. Utvärderingarna av läsåret 2002/2003 visar att eleverna var mycket nöjda med utbildningen. I maj hade vi nya inträdesprov och av drygt 100 sökande tog vi in 18 elever, som påbörjade sin utbildning hösten 2003. ALLMÄN KURS med inriktningar. Våra elever blir allt yngre. De flesta eleverna är idag drygt 20 år och kommer direkt från gymnasieskolan. Många av dem har oavslutade/avbrutna studier bakom sig. För att möta de nya förutsättningarna behöver vi bl. a utökade elevvårdsresurser. Vår kurator har fått ökad tjänstgöringsgrad men det vore önskvärt med ytterligare elevsociala resurser t ex en elevassistent som kan hjälpa eleverna till rätta. Vi skulle också vilja utöka den resurs till specialpedagogiskt stöd som finns idag. Vid våra utvärderingar i enkäter och personliga samtal har eleverna varit nöjda med de nya inriktningarna. Möjligheten att kunna blanda teoristudier med estetiska specialintressen har uppskattats. Även utvärderingarna av distansundervisningen visar ett gott resultat. Eleverna på Slöjd- och hantverkslinjen är också mycket nöjda. INTERNAT-verksamheten Ett aktivt arbete med att få in elever och deras synpunkter på verksamheten är viktigt. Detta har skett via enkäter, elevrådsarbete, matråd, samtal naturligtvis mm. Miljökommittén har haft ett bra samarbete med elever från linjerna där man bland annat ordande ett mycket uppskattat forum med föreläsning om att bli en bra konsument. Samarbetet resulterade även i att en elev fick en utmärkelse för sitt engagemang i form av ett medlemskap i naturskydds - föreningen. Arbetet med skolans miljö måste få ta mer tid och få utökade resurser. Vi får allt yngre elever som söker till skolan och fler som önskar bo på här och mer tid går åt till samtal kring livet på internatet. Vi har diskuterat att inför framtiden kan vi behöva avsätta tid för att få in vuxenstöd även kvällstid. PROCESSPERSPEKTIV Strategi Tydliga kommunicerade mål för lärandet Fortlöpande kompetensutveckling i relation till lärandeprocessens mål Systematisk verksamhetsutveckling Handlingsplan/kritisk framgångsfaktor Vi stimulerar till ansvar för eget lärande Vi tränar reflektions- och analysförmåga Eleverna vidareutvecklar basfärdigheter Medvetandegöra elevernas eget kapital och möjligheter Utveckla elevernas sociala kompetens UPPFÖLJNING
UTDRAG ur linjernas verksamhetsberättelser MUSIK- linjen Mycket inspiration och kunskap har kunnat ges till våra studerande genom gästande musiker och musikgrupper från musikhögskolorna med bland annat före detta Lunnevads elever samt Martinau ensemblen från Prag för att nämna några exempel. Vår turnévecka i februari är för de studerande en av de mest utvecklande perioderna under vårt läsår då de ges möjlighet att självständigt planera och genomföra en konsertturné. Ett Bellmanprojekt startades också upp under januari för att kulminera med konserter i mars. Under mars månad arbetade våra studerande på afroinriktningen hårt med förberedelser inför framträdanden på Linköpings Ungdomsjazz Festival och Linköpings Jazz & Blues Festival. BILD och FORM-linjen Utbildningen har ett brett ämnesutbud med tyngdpunkt på måleri, skulptur och grafik. Ämnesutbudet har under året utökats med ett ämne som går under benämningen Work- Shop. Under året har ett antal tema och fördjupningsveckor genomförts vilket uppskattats av de studerande. Fyra större utställningar har ordnats under året Galleri Kraftverket i Mjölby, Tornby Konsthall samt två temautställningar på Linköpings Konsert- och Kongress. Utöver dessa har eleverna själva ordnat med mindre utställningar. Ett antal gästföreläsare har varit här och visat bilder berättat om sitt konstnärskap. DANS- linjen Danslinjen är inriktad på dansaryrket och eleverna har fått uppträda mycket. Detta har också inneburit att Lunnevad blivit ännu mera känt som ett kulturcentrum i regionen. Våren 2003 hade danslinjen sammanlagt 22 föreställningar i länet. Bland annat högstadieföreställningen Första gången som spelades på många skolor. Föreställningen blev uppmärksammad både i press och TV. ALLMÄN kurs med inriktningar. Våren 2003 fullföljds de kurser som påbörjats höstterminen 2002. Hösten 2003 startades det nya läsåret 2003/2004 med en helt ny och bredare uppläggning av allmän kurs. För att tillvarata Lunnevads estetiska kompetens och för att ge eleverna möjlighet att kombinera teoretiska studier med estetisk verksamhet utarbetades flera olika inriktningar på Allmän kurs. Glädjande nog var intresset för det nya kursutbudet större än tidigare och vi kunde starta en kurs med 41 elever fördelade på fyra olika inriktningar: Bildinriktning Dansinriktning Inriktning mot rockmusik Tala, skriva och kommunicera
Utöver dessa fortsatte Allmän kurs med slöjd, nu på sitt femte år. Kursen arrangeras i samarbete med Hemslöjden i Östergötland och bedrivs huvudsakligen på Hemslöjdsgården i Linköping. Lärarlaget arbetade under vårterminen med temastudier. Arbetsformen stimulerar till samarbete mellan såväl elever som lärare. Några exempel på teman vi arbetat med är Orientens lockelser, Island, Mänskliga rättigheter och Östersjön. STÖDPROCESSER utgörs av skolexpedition/reception, kurator/syo, vaktmästeri och bibliotek. Elevadministration Mycket arbeta har under året lagts på arbete med att analysera arbetsprocessen kring elevadministration. Arbetsuppgifter har renodlats för att få mer effektivt flöde i arbetsprocessen. Rutiner har justerats och dubbelarbete har eliminerats. Internkontroll Det har under året skett en genomgång av regelverket kring H-attest och Utanordning. Ansvarsfördelningen har blivit tydligare och det har blivit enklare att överblicka ansvarsfördelningen. Utvecklingsarbete Elevfakturor Inom elevfaktureringsområdet har ett fortlöpande arbete bedrivits för att få skolans elevdatabas AVANTI att fungera bättre tillsammans med landstingets faktureringssystem Facett. De tekniska problem som finns kring detta har dock ännu ej helt övervunnits. En extern programmerare från IBITEC har anlitats under 2003 för att få de båda systemet att fungera. Målet är att få ett enkelt system för sammanställning av elevdata som i slutänden ska resultera i både en förstålig faktura och ge möjlighet till en tydlig uppföljning. Telefonväxeln Skolans nu mera 10 åriga telefonväxel har uppgraderats och en automatisk telefonist har installerats. Syftet är att snabbt slussa telesamtal vidare till linjeledare, kurator, internatföreståndare. Nu finns även ett direktval där man kan beställa skolans prospekt. Biblioteket Arbetet med att datorisera biblioteket (LIGOBIB) fortskrider. Vid årskiftet var 5 300 av 6 500 titlar registrerade i det nya dataregistret. Informationssökning via Internet har blivit en ny profession för bibliotekspersonal. Det bedrivs på olika håll en intensiv fortbildning inom detta område. Marknadsföring Vi har provat nya marknadsföringsvägar för att nå personer som inte har dagstidningar. Bl. a har vi provat att annonsera via text-tv och Radio Match. Inom området grafisk produktion/webb är ett eget fotoarkiv under uppbyggnad.
UTVECKLINGSPERSPEKTIV Strategi Fortlöpande omvärldsanalys Offensiv och kreativ marknadsföring Kontinuerlig kompetensutveckling och lärande av andra Lokaler och utrustning anpassade till verksamhetens innehåll Systematisk utvärdering och reflektion Handlingsplan UPPFÖLJNING Prioritera och förankra utvecklingsområden för år 2004. startar 04 Planera och definiera avsatta resurser för utveckling. startar 04 Aktivt stimulera till linjeöverskridande projekt Omvärldsanalys via nätverkskontakter Dialog med eleverna för att fånga upp goda marknadsföringsidéer Individuella utvecklingsplaner för alla medarbetare startar 04 Handlingsplaner för systematisk elevutvärdering UTDRAG ur linjernas verksamhetsberättelser MUSIK-linjen Det under 2002 påbörjade ITIS-projektet avslutades i januari. Projektdeltagarna, musiklärarlaget, har under året förvaltat erfarenheterna från ITIS-projektet och diskussioner om hur erfarenheterna ska kunna omsättas i praktisk användning på musiklinjen pågår. Höstterminen inleddes med en stor satsning på skadeförebyggande åtgärder, främst musikerrelaterade förslitningsskador, för våra studerande. En extern föreläsare engagerades och musiklinjens egen personal påtog sig ett stort ansvar genom egna föreläsningar och diskussioner med de studerande. Under 2003 har vår inspelningsstudio färdigställts vilket gör det möjligt för oss att själva göra musikproduktion - CD skivor på relativt hög nivå.. Ett konsertresesamarbete med musiklinjen på Sommenbygdens folkhögskola har startats BILD och FORM-linjen Efter införandet av nya studiemedelsregler har eleverna mer och mer valt att gå endast ett år. Av erfarenhet vet vi vikten av att gå på linjen i två år, men ser oss nu mer tvungna att vara flexibla och titta på varje enskild elevs behov. Eleverna som gått bild- och formlinjen är väl rustade för framtiden oavsett om de väljer fortsatta studier eller egen konstnärlig verksamhet.
DANS-linjen Vi har ett gott samarbete med Folkuniversitetet som har hand om Linköpings kulturskola. Danslinjen hyr också lokaler och timlärare av Folkuniversitetet. Lokalerna är väl anpassade till verksamheten och timlärarna är kunniga och omtyckta. Från o med hösten 2003 har eleverna även kunnat studera sång som tillval, vilket ca hälften av eleverna valt att göra. Danslinjen är ny och i ständig utveckling. ALLMÄN kurs med inriktningar. För det kommande året är det viktigt att vi fortsätter att arbeta med utveckling och förnyelse av vår allmänna kurs för att, inom ramen för vår särart, kunna bli ännu mer konkurrenskraftiga. Nya inriktningar som planeras är Globalisering, Miljö, Demokrati. Ett ämne som efterfrågas av eleverna är historia, som föreslås införas som kärnämne i gymnasieskolan. Kursen Tala, skriva kommunicera kommer till hösten också att få ett inslag av drama. MEDARBETARPERSPEKTIV Strategi Alla är delaktiga Attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning Arbetsmiljön stimulerar till utveckling och förnyelse Förståelig och motiverande lön och löneutveckling Handlingsplan UPPFÖLJNING Avsätta resurser för hälsofrämjande aktiviteter Ökad andel långtidsfriska Avsätta resurser för fortbildning Ledare på alla nivåer prioriterar utvecklingsfrågor Införa befattningsutveckling enligt Olivia Startar 04 Kända och accepterade kriterier för individuell lönesättning Delvis Friskvård en prioriterad angelägenhet för Lunnevads folkhögskola och vi erbjuder de anställda en möjlighet att börja, alternativt, fortsätta styrketräna, motionera och få massage på arbetstid. I skolans friskvårdspolicy ingår att varje medarbetare har rätt till 1,5 tim/vecka fysisk träning inom ramen för ordinarie arbetstid. Under 2003 har trenden vänt och vi ser att andelen långtidssjukskrivna minskar Lunnevads folkhögskola avsätter ca 400 000 kr av skolans budget till olika utvecklingsprojekt och fortbildning av skolans medarbetare. Nedan följer några exempel på områden som varit berörda under år 2003 På det övergripande planet har samtliga medarbetare har deltagit i en två dagars utbildning om hur man jobbar med kvalitetsverktyget BSC. På det verksamhetsspecifika planet har en rad olika fortbildningar genomförts Naturvetarseminarium, socialt forum
IT strategier, flexkunskap Matematikseminarium CFL baskurs (centrum för flexibelt lärande) Kurs för First Class administratörer Kurs i Vuxnas livslånga flexibla lärande. Tysk språkkurs ITIS (kompetensutveckling inom området; datorn som arbetsredskap) Strategiskt personalarbete Retorik m.m 100% av skolans tillsvidareanställd personal har under år 2003 haft utvecklingssamtal (PoU). Arbetet med befattningsutveckling fortskrider och under år 2004 räknar vi med att konvertera nuvarande system till Olivia modellen. UTDRAG ur linjernas verksamhetsberättelser MUSIK-linjen Personalsituationen har bland de fast anställda musiklärarna fortsatt varit stabil, några förstärkningar har dock genomförts bland de timanställda musiklärarna. BILD och FORM-linjen Lärarkåren har varit stabil och stämningen god. Itis-projektet som genomfördes 2002 slutfördes och redovisades i januari. Den kunskap som detta projekt gav upphov till har utvecklat både undervisning och de deltagande lärarna. ALLMÄN kurs med inriktningar. Arbetslaget har varit en stabil grupp. En nytillkommen lärare har övertagit IT-ansvaret och vi har också anställt en ny lärare i svenska och religion. En lärare är sjukskriven på halvtid. Under året har lärarna vidareutbildat sig både inom närundervisning och distansundervisning. Så gott som alla lärare i arbetslaget är sedan länge verksamma inom distansundervisning. För att vidareutveckla vår pedagogiska modell har vi valt att fortbilda oss inom detta område. Lärare deltog också i ett seminarium som behandlade IT-strategier och hur man arbetar med ljud och bild på datorn. Tre av lärarna har gått CFL Baskurs.(Centrum för Flexibelt Lärande). Flera lärare valde att besöka ett seminarium kallat Flexkunskap 2003. Lärarlaget har också tillbringat en halv dag med Ingemar Svensson från CFL som gett oss råd och stöd i vårt utvecklingsarbete. Detta fortbildningsarbete kommer naturligtvis även att komma närundervisningen till godo. INTERNAT-verksamheten Medarbetarsamtalen genomfördes tidigt på året. Efter landstingets stora personalenkät ägnade vi en halv dag åt att gå igenom resultatet. Vi har arbetat med en processanalys av arbetet i kök/servering och städ. All personal har deltagit i en första utbildning i Balanserat styrkort för att kunna kvalitetsbedöma verksamheten. Våra kockar har varit på kurs för att förkovra sig i
specialkoster. Arbete med internkontroll för att minimera risken med belastningsskador och i planering för investeringsbehov för säkrare arbetsmiljö har genomförts. EKONOMIPERSPEKTIV Strategi Säkra Lunnevads finansiering Effektivt resursutnyttjande Delaktiga medarbetare Handlingsplan Aktiva kontakter med finansiärer på nationell- och regional nivå Bevaka och främja elevernas ekonomiska situation Utveckla Lunnevads övriga intäktsmöjligheter Attraktivt internatsboende Verksamhetsuppföljning i styrkortets fem perspektiv Verksamhet och budget i relation till Lunnevads åtagande UPPFÖLJNING påbörjat påbörjat Verksamhetsgenomgång Samtliga enheter inom skolan har en delegerad budget för personal och. driftsomkostnader. Månatliga budgetuppföljning har genomförts och samtliga linjer har god måluppfyllelse mot budgeterade kostnader och verksamhet. Intäktssidan har utvecklats genom samverkan med Norrköping avseende SAGA-utbildningar som medfört en höjd omsättning med ca 2,5 mkr under 2003. Ett aktivt rekryteringsarbete har resulterat i avtal med kommuner om sålda utbildningsplatser som har stärkt intäktssidan med ca 400 tkr över budget.. En analys av resultat jämfört mot budget visar att: Året har varit framgångsrikt när det gäller intäktssidan. Vi har tack vare god beläggning på internatet samt ökad konferensverksamhet ökat de externa intäkterna med ca 650 tkr samt sålt utbildningsplatser till kommuner i landet med ca 430 tkr. Intäkter som ej budgeterats överstiger budget med sammanlagt ca 1,4 mkr. Kostnader i den löpande verksamheten har ökat med ca 760 tkr. Detta förklaras främst av nya inriktningar i utbildningarna samt omvärdering av inventarier som resulterat i extra avskrivningar på ca 200 tkr. - Extra verksamhet som bedrivits under året är SAGA projektet som höjt omsättningen med ca 2,5 mkr. (netto + 134 tkr), härutöver har vi även satsat på att utveckla en ny kvalificerad utbildning (KY) som medfört extra kostnader på ca 300 tkr. Avsatta medel för ändamålet uppgick till ca 200 tkr.
Bilaga 1 Resultaträkning och finansieringsanalys Resultaträkning (tkr) Not Bokslut 2003 Budget 2003 Bokslut 2002 INTÄKTER Koncernbidrag 12 Försäljning av utbildning 9 836 10 222 9 656 Försäljning övriga tjänster 3 903 3 345 3 333 Statsbidrag 1) 9 795 7 273 7 890 Bidrag för personal 46 Övriga bidrag 2) 1 122 1826 Sålda material, varor, övriga intäkter 179 110 162 Summa verksamhetens intäkter 24 892 20 950 22 867 KOSTNADER Lönekostnader -9 214-8 574-8 874 Arbetsgivaravgifter -4 099-3 751-3 666 Övriga personalkostnader 860 202 148 Summa personalkostnader -12 453-12 124-12 392 Kostnader för köpt verksamhet -1-1 Verksamhetsnära material och varor -1 175-1 174-1 309 Övriga verksamhetskostnader 3) 4) -10 422-7 511-8 343 Summa övriga kostnader -11 598-8685 -9 653 Summa verksamhetens kostnader -24 052-20 810-22 045 Avskrivningar -250-180 -279 Verksamhetens nettokostnader 590-40 543 Finansiella intäkter 95 40 92 Finansiella kostnader -12-7 ÅRETS RESULTAT 674 0 628 1) Varav SAGA bidrag 2 474 tkr 2) Överföring av LT bidrag till Östsam, utfall rörlig ersättning 926 tkr 3) Samverkan SAGA merkostnader 2 340 tkr 4) Nedskrivning anläggn tillgång resultatpåverkan 202 tkr Finansieringsanalys (tkr) Bokslut 2003 Bokslut 2002 Tillförda medel Resultat efter finansnetto 674 628 Justering för avskrivningar 250 279 Minskning av förråd 11 38 Minskning av kortfristiga fordringar 281 Ökning av kortfristiga skulder 637 0 Övriga rörelsekapitalpåverkande poster 203 0 Summa tillförda medel 1 775 1 226 Använda medel Nettoinvesteringar 297 356 Ökning av förråd 0 0 Ökning av kortfristiga fordringar 694 0 Minskning av kortfristiga skulder 269 Summa använda medel 991 625 Förändring av likvida medel 783 601
Bilaga 2 Investeringssammanställning och balansräkning Investeringssammanställning (tkr) Bokslut 2003 Bokslut 2002 Inventarier 297 280 Datautrustning 76 Summa investeringar 297 356 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Bokslut 2003 Bokslut 2002 Inventarier 1) 725 852 Datutrustning 43 71 Bilar o andra transportmedel 0 Summa Anläggningstillgångar 768 923 Omsättningstillgångar Förråd mm 199 210 Kundfordringar 539 42 Övriga kortfristiga fordringar 164 171 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 2) 3) 204 0 Kassa och bank 4) 2 784 2 001 Summa omsättningstillgångar 3 890 2 424 Summa tillgångar 4 658 3 347 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital *) Balanserat eget kapital 1 994 1 366 Årets resultat 674 628 Summa eget kapital 2 668 1 994 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1 018 845 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 405 248 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 5) 463 201 Övriga kortfristiga skulder 6) 104 59 Summa kortfristiga skulder 1 990 1 353 Summa skulder 1 990 1 353 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 4 658 3 347 *) Not till eget kapital varav rörelsekapital 1 900 1 071 varav anläggningskapital 768 923 1) IB har justerats med 374 343 kronor pga avyttrade inventarier 2) Väntad ersättning från Huskvarna kommun gällande utbildningsplats Ht 2003 3) Väntad ersättning från Landstingsfastigheter gällande rektorsbostad 4) Avslutade växelkassor 6000 kronor 5) Förändringen kan härledas till inkomna bidrag som kommer nyttjas 2004 den största posten är en väntad faktura på 353 tkr 6) Periodisering elevernas nyckeldepositioner 45 tkr
Bilaga 3 Personalstatistik Personalstatistik 2003 jämförelse tidigare år Anställda exkl timanställda Lunnevads folkhögskola 2003 2002 2001 2000 Antal anställda 41 39 40 42 - - omräknat till heltid 35,9 34,05 35,55 36,4 Antal paramedicinsk personal (kurator/syo) 1 1 1 1 Antal utbildnings- och kulturpersonal (lärare) 20 19 21 22 Antal driftpersonal (kök, städ, vaktm) 13 14 13 13 Antal övrig administrativ personal (rektor, exp) 7 5 5 5 Antal kvinnor 27 23 22 24 Antal män 14 16 18 18 Antal kvinnor omräknat till heltid 22,45 18,85 18,7 19,6 Antal män omräknat till heltid 13,45 15,2 16,85 16,8 Andel kvinnor i % 65,9% 59,0% 55,0% 57,1% Genomsnittlig sysselsättningsgrad i % 87,6% 87,3% 88,9% 86,7% Antal anställda i åldern < 30 år 1 3 1 0 31-35 år 2 3 4 4 36-40 år 6 5 4 6 41-45 år 2 3 8 10 46-50 år 10 13 13 11 51-55 år 6 5 5 6 56-60 år 7 4 4 4 61-65 år 3 2 1 1 66-1 SUMMA 37 39 40 42
Bilaga 4 Produktionsstatistik Produktion Lunnevad 2003 2002 2001 2000 1999 1998 (Deltagarveckor (antal)) Bildlinje 1 501 1 628 1 710 1 648 1 527 1 638 Musiklinje 2 210 2 050 2 041 1 959 2 026 2 087 Danslinje 629 282 Summa Estetiska linjer 4 340 3 960 3 751 3 607 3 553 3 725 Turismlinje 0 476 744 1 150 1 347 1 531 Allmän linje 225 648 735 1 643 1 717 1 840 Allm kurs bildinriktn 361 284 102 Allmän kurs med slöjdinriktning 426 426 560 110 195 Allmän kurs med dansinriktning 151 Allmän kurs med rock-inriktning 151 Allmän kurs Tala skriva Komm. 160 SUMMA Allmäna kurser 1 474 1 834 2 141 2 903 3 259 3 371 Distanskurs English on line 99 99 42 97 151 176 Distanskurs Allmän kurs 453 342 353 339 44 Summa Distanskurser 552 441 395 436 195 176 Förberedande kurs 151 250 Kulturarr / Kortkurser 144 130 203 356 241 373 Summa totalt 6 510 6 365 6 490 7 302 7 399 7 895 Deltagarveckor 9000 8000 7000 Kortkurser Distanskurser Allmäna kurser Estetiska linjer 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003
ORGANISATIONSBESKRIVNING Styrelsen för Lunnevads folkhögskola Landstingsdirektör Lunnevads folkhögskola REKTOR Anders Ekstrand Administrativ chef Jan Druidh skolexpedition syo/kurator vaktmästeri bibliotek Internatföreståndare Kristina Andersson kök/städ internat vandrarhem Linjeledare Bild-och form linjen Per Hermansson Linjeledare Musiklinjen Leif Segerberg Linjeledare Allmänna kurser Kerstin Göransson Linjeledare Danslinjen Åse Wallberg