Årsredovisning Lunnevads folkhögskola

Transkript

1 Lunnevads folkhögskola

2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sidan 2 Produktionsenhetschefens reflektion Vi arbetar för elevernas framtid. En elev vid Lunnevads folkhögskola gör en utbildningsresa mot en oviss framtid. Därför är det viktigt att studera vid en folkhögskola som bryr sig. Inom Lunnevads folkhögskola engagerar vi oss för helheten. Lunnevads folkhögskola samarbetar med olika aktörer inom utbildningsområdet för att skapa en utbildning med hög kvalitet, men också för social miljö, elevinternat, ekonomi, kultur och nöjen dvs. sånt som gör livet meningsfullt och spännande vid sidan av studierna. Kvalitet Alla talar om kvalitet i skolarbetet idag. Men vad är kvalitet? För mig för dig? - Tolkningarna är oändligt många liksom också alla de modeller som utvecklas för att stärka kvalitet i skolarbetet. Forskare lyfter fram olika aspekter precis som också skolbyråkrater, politiker och självklart skolledare, lärare och elever gör. Som rektor och som chef för Lunnevads folkhögskola har jag haft anledning att fundera mycket på denna frågeställning. Kvalitet är ett av de mest frekventa orden i min dagliga gärning. Arbetet med kvalitetsredovisningar och införandet av individuella utvecklingsplaner har satt igång processer och stimulerat till att fokusera mer på det interna kvalitetsarbetet men även satt ljuset på det omfattande behov av stöd som finns. Vi arbetar med och kommer i framtiden erbjuda insatser i form fortbildning, konferenser och olika stöd för att säkra kvalitet i arbetet. För närvarande finns olika nätverk där fokus ligger på att stärka kvalitet i olika avseenden. På Lunnevads folkhögskola vill vi skapa förutsättningar för att nå goda resultat genom att fokusera på möjligheter och att få eleverna och personalen att känna att allt är möjligt. Förintelsens minnesdag 2006 Lunnevads folkhögskola har under sex år arbetat med Förintelsens minnesdag genom en väldigt effektiv nätverksorganisation som består av en kontaktgrupp och inspirationsgrupp. I kontaktpersonsgruppen deltar representanter för länets samtliga kommuner, religiösa samfund, länsinstitutioner och frivilligorganisationer. I inspirationsgruppen deltar representanter från kommunernas skolor, landstingets Naturbruksgymnasium, Lunnevads folkhögskola och Linköpings universitet. Under juni månad har 30 personer från personalen gjort en studieresa till Auschwitz med Svenska kommittén mot antisemitism som arrangör. I samband med resan har deltagarna haft seminarium före avresan. Erfarenheterna och intrycken från både seminariet och resan har varit väldigt positiva och uppmuntrande. Några deltagare från studieresan till Auschwitz har dokumenterat resan och kommer att hålla seminarier om denna bl.a. för elever vid folkhögskolan. Under de sex åren som vi gemensamt arbetat med Minnesdagen kan jag/vi konstatera en ständig ökning av efterfrågan på kompetens beträffande mänskliga rättigheter, Förintelsen med mera. Utifrån detta ser jag/vi fram emot fortsättningen och utvecklingen av vårt samarbete med Forum för levande historia, Svenska kommittén mot antisemitism vilka är en viktig kompetens och kunskapsmyndighet. Anders Ekstrand rektor

3 PRESENTATION AV VERKSAMHETEN Sidan 3 Lunnevads folkhögskola ligger vid Sjögestad mellan Linköping och Mjölby. Skolan bedriver folkbildning med estetiska inriktningar samt allmänna kurser där merparten har inriktning mot estetiska och konstnärliga ämnen. Skolan betjänar såväl länets innevånare som sökanden från övriga riket. Folkhögskolans uppgift Folkhögskolan är en unik nordisk skolform. Lunnevads folkhögskola präglas av folkbildningens kännetecken: frihet från styrning, från centrala kursplaner, från betyg, friheten att skapa en egen profil och inte minst friheten för var och en att söka sig till en folkhögskola. Målet är att skapa dugliga samhällsmedborgare, aktiva, kritiska och självständiga människor som kan och vågar försvara demokratin. FAKTARUTA Omsättning, mkr 29,0 Resultat, mkr 0,3 HÄR FINNS VI Eget kapital, mkr 3,6 Antal anställda i heltidsmått 38 Total sjukfrånvaro 2,6% Lönekostnadsutveckling 7,1% Antal deltagarveckor 6496 Skolans organisation Styrelsen för Lunnevads folkhögskola Landstingsdirektör Lunnevads folkhögskola REKTOR Anders Ekstrand Administrativ chef Jan Druidh skolexpedition syo/kurator vaktmästeri bibliotek Internatföreståndare Kristina Andersson kök/städ internat vandrarhem Linjeledare Bild-och form linjen Per Hermansson Linjeledare Musiklinjen Leif Segerberg Linjeledare Allmänna kurser Marie Davidsson Linjeledare Danslinjen Åse Wallberg

4 Uppdrag och vision Sidan 4 Lunnevads folkhögskola bedriver undervisning och kulturarbete på uppdrag av Landstinget i Östergötland. Verksamheten bedrivs enligt riktlinjer för folkbildningen. Vår verksamhetsidé vision och värdegrund presenteras nedan. Verksamhetsidé Lunnevads folkhögskola ska vara en växtplats för hela människan som främjar allmän och kulturell medborgerlig bildning i en hälsofrämjande miljö. Kompetens och kvalitet genomsyrar vår verksamhet Lunnevad fortsätter sin tradition som såväl partipolitiskt obunden som religiöst neutral Vision Lunnevad - Sveriges bästa folkhögskola. Ett centrum för kulturell och allmän medborgerlig bildning - i en miljö som stödjer viljan att våga samt lusten att lära och - där drömmar blir verklighet. Alla människors lika värde. En humanistisk och demokratisk grundsyn. Vi sätter människan i centrum och visar varandra respekt och hänsyn. Vi har tilltro till varje individs förmåga att ta ansvar och att utvecklas. Värdegrund Solidaritet, dialog och öppenhet präglar vårt dagliga arbete. Miljöengagemang genomsyrar vår verksamhet. Det är lönsamt att investera i kompetens och kvalitet. Vår skola är politiskt obunden och religiöst neutral. Lunnevads folkhögskola är en enhet inom landstinget i Östergötland. Landstingets uppdrag är att i enlighet med lagen svara för östgötarnas hälso- och sjukvård. Landstinget i Östergötlands vision är att med utgångspunkt i sitt uppdrag medverka till att östgöten kan leva: - Ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som kan förebyggas. - Ett liv med god hälsa och livskvalitet utan att riskera förtida död eller onödigt lidande i sjukdom som kan behandlas. - Ett liv utan onödiga begränsningar i funktion eller i förmåga till aktivitet i det dagliga livet och delaktighet i samhällslivet. - Ett liv med autonomi, värdighet och trygghet även om man drabbats av långvarig svår sjukdom och/eller svår funktionsnedsättning. För att finansiera landstingets uppgifter betalar östgötarna landstingsskatt. Den uppgår till 9,85% av den beskattningsbara inkomsten. Landstinget lämnar uppdrag till egna eller externa utförare/producenter, som genomför den verksamhet som landstinget tillhandahåller östgötarna. Landstingets egen produktionsorganisation är omfattande och har ca medarbetare. Bruttoomslutningen år 2006 var ca 10 miljarder kronor."

5 Omvärldsanalys och framtidsbedömning Sidan 5 Folkbildningen ska stärka demokratin och bidra till ett livslångt lärande, men också ge alla deltagare möjlighet till personlig utveckling. ( Ur propositionen 2005/06:192). Regeringen föreslår att syftena med statens bidrag till folkbildningen ska vara att: Stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, Bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen ( genom t.ex. politiskt, fackligt, kulturellt eller annat ideellt arbete). Bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildnings- och bildningsnivån i samhället Bidra till att bredda intresset för och delaktigheten i kulturlivet. Regeringen föreslår att staten anger sju verksamhetsområden som i särskilt hög grad utgör motiv för statens stöd till folkbildningen. Folkbildningen ska själv identifiera målgrupper som är relevanta. Den gemensamma värdegrunden Syftet med statens bidrag till folkbildningen är att stödja en verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Att arbeta för att påverka alla människors grundläggande värderingar om bl.a. alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen är en viktig del av folkbildningens uppdrag. Frånvaron av kvinnor, personer med funktionshinder och personer med annan etnisk bakgrund än svensk är där påfallande. Det mångkulturella samhällets utmaningar Sverige ser ut på ett annat sätt idag än i folkbildningens barndom och ungdom. Det finns nästan 1 miljon människor som är födda i ett annat land. Att människor med olika etnisk, religiös och kulturell bakgrund möts inom folkbildningen skapar en dynamik i verksamheten. På folkhögskolor ska människor kunna utveckla metoder för interkulturell dialog och reflektion. Den demografiska utmaningen Under de närmaste tio åren står samhället inför stora demografiska förändringar. En dryg miljon unga människor födda kommer att bli en aktuell målgrupp för folkhögskolans och studieförbundens verksamhet. De har en lång grundutbildning, delvis andra värderingar och prioriteringar än dagens deltagare och behärskar den nya tekniken och dess omfattande möjligheter till snabb information och kontakt. För folkbildningen är det en utmaning att få dessa ungdomar i en verksamhet som motsvarar en ung generations intressen och behov.

6 Det livslånga lärandet Sidan 6 Det livslånga lärandet spänner över hela livet. I Sverige samlar folkbildningen - vid sidan av personalutbildningen - flest deltagare i ett organiserat lärande. Folkbildningen är i brett perspektiv en given del av det livslånga och livsvida lärandet. Behovet av yrkesutbildningar stiger i takt med att arbetsmarknadens krav på kvalifikationer ökar. Lunnevads folkhögskola har också i fortsättningen en stor uppgift som anordnare av yrkesinriktad utbildning ( KYutb.) som bär folkbildningens karaktäristika i metod och inriktning. Kulturverksamhet Kulturverksamheten inom folkbildningen har en lång tradition och har alltid spelat en central roll. Därför bör folkbildningens uppgift att främja det svenska kulturlivet att vara oförändrad. Samverkan mellan olika aktörer inom kulturområdet är eftersträvansvärt. Lunnevads folkhögskola kan fungera som lokal och regional drivkraft för amatörkulturen i dess olika former samt för samverkan med kommunala och statliga kulturinstitutioner. De kan vara arenor där deltagare inte bara upplever kultur utan också skapar kultur. Personer med funktionshinder Inom folkhögskolan finns det sedan länge omfattande verksamhet för personer med funktionshinder. Verksamheten har en mobiliserande effekt genom att deltagarna får kunskap, träffar andra i samma situation och tillsammans utvecklas och skapar en plattform. Det handlar om att stärka sin identitet, att öka sitt medvetande och förvärva erfarenheter. I folkhögskolornas verksamhet utgör deltagare med funktionshinder ca 20 procent av det totala antalet deltagare. Folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa I det lokala folkhälsoarbetet kan folkbildningen spela en framträdande roll. För många människor ger deltagandet tillfälle till reflektion över sin livssituation, kontakt med andra människor, ett avbrott i en stressad vardag. De möjligheter till eget skapande som folkbildningen erbjuder i den estetiska verksamheten är för många ett andrum där man själv bestämmer arbetstakt och mål. Ett arbete för att stärka kunskapen om de globala utvecklingsfrågorna och bidra till en positiv utveckling måste vara långsiktigt och bedrivas av många aktörer. Bildning och utbildning var - och ÄR - en förutsättning för den ekonomiska tillväxten. Kultur, kunskap, kreativitet och kritiskt tänkande bidrar till ett rikt samhälle. Den tekniska utvecklingen driver på, möjligheterna ökar hela tiden, men samtidigt ställs högre och nya krav på folkhögskolans personal och arbetsmetoder. Detta gäller naturligtvis också beslutsfattare och kursdeltagare. I grunden är detta positivt.

7 Redovisning av genomförd verksamhet och dess resultat Sidan 7 Elevperspektivet Inledning Antalet sökande till höstterminen ökade för allmän kurs med inriktning samt danslinjen medan musiklinjen noterar viss nedgång för klassisk inriktning. Bild- och formlinjen noterade en kraftig nedgång på antal sökande men glädjande nog var förkunskaperna goda och merparten kunde antas. Vi har under året arbetet med framgångsfaktorn undervisning av hög kvalitet med moderna pedagogiska metoder. Samtliga linjer har fokuserat på elevens delaktighet i undervisningen främst genom kontinuerliga utvecklingssamtal både enskilt och i grupp. Fokus ligger såväl på uppföljning av studieresultat som kommunikation om målen för lärandet både nuläge och vad som kan förbättras. Som exempel kan nämnas att danslinjen börjat med utvecklingsdagböcker som eleverna använder för att analysera och ta ansvar för sin egen utveckling. De skriver varje vecka, och huvudläraren kommenterar. Internatverksamheten är en viktig del i lärprocessen och mot bakgrund av att eleverna är mycket unga är det viktigt att ha ett fungerande internat med fungerande stödfunktioner. Vi har en god krisberedskap med medarbetare som träffas regelbundet och som i år har satsat på att hämta kunskaper från verkliga händelser. I år har kökspersonal och elever tillsammans satsat på att utbilda sig både praktiskt och teoretiskt i rätt kost för en god hälsa tillsammans med externa föreläsare. För att förbättra miljön har vi i år gjort en rejäl satsning på nya textilier till internat och skolsalar. För att förbättra servicen mot eleverna har en IT-assistentfunktion tillskapats som alltid finns på plats för att stödja eleverna med såväl teoretisk som teknisk support i datasalen. Analys och reflektion Vi måste aktivt möta omvärldsförändringar och erbjuda ett intressant kursutbud där vi även marknadsför oss i nya media. Vi har under året påbörjat arbetet med en egen webbsida där varje linje får eget utrymme att visa upp sig och där eleverna medverkar till utformningen av innehållet. Undervisningsmetoder och innehåll förnyas fortlöpande. Bedömning av måluppfyllelse Nöjda elever är vår bästa referens och vi ser att många sökande har fått rekommendationer från vänner och tidigare elever på skolan. Intresset från andra kommuner för köp av utbildningsplatser inom allmän kurs har också ökat. Ett annat viktigt mått är hur många av våra elever på estetiska linjer som går vidare till högre studier inom ämnet. Här noterar vi att de av våra elever som valt att söka sig vidare till musikhögskolan har lyckat mycket bra. 100% av de afrostuderande och 78% av de klassiskt studerande har blivit antagna till studier vid någon av landets musikhögskolor. Bild- och formlinjen ger även en god grund för studier på högre nivå. Eleverna som gått bildoch formlinjen är väl rustade för framtiden oavsett om de väljer fortsatta studier eller egen konstnärlig verksamhet. Danslinjen har noterat ett ökat antal sökande trots att både fler

8 folkhögskolor med danslinjer och ettåriga heltids- eller deltidsutbildningar med dans har tillkommit i landet de senaste åren. Sidan 8 Förnyelseperspektivet Skolan vilar på en stabil grundförutsättning men behöver ständigt förbättras/förnyas för att möta omvärldens krav. Vi arbetar med ständiga förbättringar och en lärande organisationsmodell. Att tid och andra resurser avsätts för utveckling är en viktig framgångsfaktor. Lärarpersonalen har t ex. under året utbildats i kognitivt förhållningssätt för pedagoger. Systematisk utvärdering av verksamhetsresultat och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud är vår strategi för att möta omvärldsförändringar och bevara vår ställning som en attraktiv folkhögskola. Musiklinjen har utvecklat en ny struktur för ensemblespel som har gjort det möjligt att ha ett avslutande projekt för årskurs två. Projektet kommer att dokumenteras med hjälp av en CDinspelning. Man har även under året satsat på ny inspelningsutrustning som kommer att göra musiklinjen attraktivare när det gäller elevrekrytering och ge eleverna kunskap om inspelningsteknik. Bild- och formlinjen har rustat upp grafiksalen med bättre förvaringsplatser och ett ombyggt syrarum till grafiken. Antalet ateljéplatser har utökats och lärarrum och kontor har fått till viss del nya möbler och golv vilket ger ett nytt och fräscht intryck för ökad trivsel. Under 2006 har ett nätverk för danslinjer på folkhögskolor startats upp. Ett samverkansprojekt har resulterat i gemensam marknadsföring. Danseleverna jobbar också med marknadsföring under handledning på produktionslektionerna, och det har resulterat i reportage i både Corren, Extra Östergötland och Östnytt. Till danslinjens slutproduktion inbjöds elever från estetlinjer med dansinriktning från gymnasieskolor i Linköping och Norrköping med resultat att antalet ansökningar ökade, den största ökningen var just elever från gymnasieskolorna i Östergötland. Även musikeleverna bidrar på många sätt till skolans marknadsföring med konserter under året samt turnéveckan under februari då orter i hela landet besöks. Vår allmänna linje har satt ytterligare fokus på elevsociala frågor samt elevernas hälsa och har uppnått en ökad trivsel bland elever och lärarlag som upplever en stimulerade pedagogisk studiemiljö. Nya inriktningar utvecklas fortlöpande och varje läsår brukar erbjuda minst en ny inriktning. I skolans kök har projektering av ny diskenhet påbörjats under 2006 och en rejäl satsning på arbetsmiljön planerats. Vinsten blir både en förbättring för personalen samt ett smidigare flöde och en trivsammare miljö för våra matsalsgäster. Analys och reflektion Som framgår av ovanstående axplock från verksamheterna har vi stort fokus på att erbjuda attraktiva utbildningar och även marknadsföra oss så att vi får en god elevtillströmning och nöjda elever. Vi har ständigt fokus på att förbättra även den yttre miljön och där är upprustning av lokalerna en viktig framtidsfråga. Bedömning av måluppfyllelse År 2006 har varit ett händelserikt år där många förändringsprojekt i det lilla formatet genomförts som en del i vår målsättning att vara en lärande organisation. Grundstrukturerna ligger fast och den tillfällige besökaren känner säkert igen sig i mångt och mycket.

9 Processperspektivet Sidan 9 Strategin tydliga kommunicerade mål för lärandet ska nås genom att utveckla utvecklingssamtalet med eleverna. Här har samtliga linjer satt extra fokus på att skapa tydliga rutiner under det gångna året. En annan viktig del är elevens medinflytande och även här har rutinerna förbättrats och vi har uppnått ett värdefullt samarbete med elevrådet och korridoransvariga hustomtar på internaten. Musiklinjen har under året arbetat med elevrepresentanter i bl.a. konsert-, repertoar-, och turnégrupper. Turnéveckan utvecklar elevernas eget initiativ, självständighet och ansvar. Serviceprocesserna förbättras kontinuerligt utifrån återkoppling från elevenkäter samt egna utvärderingar och rationaliseringsarbete. Medarbetarperspektivet Vi arbetar med målsättningen att alla är delaktiga och vi vill erbjuda en attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats. Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning. Vi fokuserar på en arbetsmiljö som stimulerar till utveckling och förnyelse. En förståelig och motiverande lön och löneutveckling är viktigt för motivation och kompetensutveckling. Analys och reflektion Under året har alla tre av de strategiska målen bearbetats i ledningsgruppen. Både arbetet med utformning av utvecklingsplaner och förhållningssätt vid lönesamtalet har lyfts upp på dagordningen. När det gäller avsatta resurser för fortbildning så har 2006 varit ett mycket gynnsamt år då vi erhållit särskilda medel från Växtkraft mål 3 och genomfört en rad olika fortbildningsinsatser bl. a Kvalificerad ledarskapsutbildning, UGL-program, Kognitivt förhållningssätt för pedagoger, Webbdesign mm. När det gäller friskvården på skolan har vi som traditionen påbjuder haft en rad olika tävlingar som syftar till att stimulera fysisk rörlighet på ett lite roligare sätt. Varje medarbetare har fått möjlighet att poängsätta sin aktivitet och dagligen lägga in sina uppgifter i en databas där man sedan i ett diagram kan se både sin och andras utveckling under läsåret. Bedömning av måluppfyllelse Måluppfyllelsen när det gäller utvecklingsplanerna kommer att vara mycket nära 100%. När det gäller lönesamtalen kommer de inte att bli 100% under 2006 då alla enheter inte fått sina modeller helt klara förrän i slutet på höstterminen. Statistiken för sjukfrånvaron ser relativt bra ut med undantag för en långtidssjukskrivning som påverkar målvärdet då personalgruppen är så pass liten. Ekonomiperspektivet Lunnevads folkhögskola har en stabil ekonomi. Under året har vi fortsatt fokusera på intäktsutvecklingen. Ekonomiprocessen ger kontinuerlig information om förväntat resultat och tillgängligt utrymme för förbättringsåtgärder. Under hösten har flera angelägna

10 förbättringar kunnat verkställas framförallt upprustning av den inre miljön. Åtgärder som medverkat till det positiva resultatet är Sidan 10 En aktiv styrning av finansieringen för att möta nedgången i internatverksamheten En aktiv personalplanering med utnyttjande av arbetsmarknadsåtgärder En återhållsamhet med löpande driftkostnader som tillskapat utrymme för ett flertal nödvändiga förbättringsåtgärder. Analys och reflektion Årets resultat visar ett överkott mot budget med 256 tkr. Det finns ingen enskild post som förklarar resultatet. Av de verksamhetsförändringar som tillsammans bidrar till resultatet kan dessa ändå bäst visa på de förändringar som är av vikt: Ökad uppdragsutbildning +200 tkr Statsbidrag inkl SAGA netto +150 tkr Minskade intäkter i internatverksamheten -430 tkr Personalkostnadseffektivisering +295 tkr (framförallt via lönebidragsfinansiering) Netto avvikelser i övrigt + 41 tkr Summa +256 tkr Bedömning av måluppfyllelse Årets resultat visar en god måluppfyllelse mot budget som beräknats till nollresultat. Undervisningen har uppnått planerat antal deltagarveckor. Internatverksamheten har dock noterat en viss nedgång i beläggningen av internatet. Utvecklingen av deltagarveckor framgår av nedanstående diagram: Deltagarveckor Specaillinjer Allmäna linjer Distansutbildning Kortkurser/kulturev

11 Bilaga 1 Sida 1 Ekonomisk redovisning Bokslut 2006 % av budget 06 Budget 2006 Bokslut 2005 Resultaträkning (tkr) Not INTÄKTER Försäljning sjukvård/tandvård 1) 57 Koncernbidrag 542 Försäljning av utbildning ,4% Försäljning övriga tjänster ,2% Statsbidrag 2) ,6% Bidrag för personal 3) ,0% Övriga bidrag ,0% Sidan 11 Sålda material, varor, övriga intäkter ,2% Summa verksamhetens intäkter ,2% KOSTNADER Lönekostnader ,8% Arbetsgivaravgifter ,0% Övriga personalkostnader ,1% Summa personalkostnader ,3% Kostnader för köpt verksamhet -5-1 Verksamhetsnära material och varor ,6% Lämnade bidrag 1 Övriga verksamhetskostnader 4) ,4% Summa övriga kostnader ,3% Summa verksamhetens kostnader 5) ,3% Avskrivningar ,2% Verksamhetens nettokostnader ,8% Finansiella intäkter ,0% Finansiella kostnader -6 86,5% ÅRETS RESULTAT ) Elvira-verksamhet 2) Varav SAGA bidrag tkr 3) Medverkan i arbetsmarknadsåtgärder varav PLUSS-jobbare 285 tkr 4) Samverkan SAGA merkostnader tkr 5) Förstärkningsbidragsfinansierade merkostnader kalenderår 2006 ca 684 tkr Bokslut 2006 Bokslut 2005 Finansieringsanalys (tkr) Tillförda medel Resultat efter finansnetto Justering för avskrivningar 1) Minskning av förråd 5 1 Minskning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder 23 Summa tillförda medel Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av förråd Ökning av kortfristiga fordringar Minskning av kortfristiga skulder 787 Summa använda medel Förändring av likvida medel -292

12 Bilaga 1 Sida 2 Sidan 12 Balansräkning (tkr) TILLGÅNGAR Bokslut 2006 Bokslut 2005 Anläggningstillgångar Inventarier 658,8 631 Datutrustning 55,6 116 Summa Anläggningstillgångar 714,4 747 Omsättningstillgångar Förråd mm 211,7 217 Kundfordringar 789,4 532 Övriga kortfristiga fordringar 185,5 118 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter 1) 369,1 61 Kassa och bank 3398, Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Årets resultat 256,2 494 Summa eget kapital 3641, Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 1103,7 513 Semesterlöneskuld, okomp övertid mm 269,8 291 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2) 584, Övriga kortfristiga skulder 69,4 71 Summa kortfristiga skulder 2027, Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER *) Not till eget kapital varav rörelsekapital varav anläggningskapital ) Periodisering fakturor :- Periodicering bidrag avser :- Saldoöverföring från OCR postgiro Kr ,00 2) Leverantörsfakturor jfr tkr Investeringssammanställning Nettoinvestering 2006 Inventarier 2 st tvättmaskiner elevboendet 73 Städmaskin internatkök 33 Tjänsteinstrument 2 st 108 Datorer 0 Summa nettoinvestering 214

13 Bilaga 1 Sida 3 Verksamhets-, ekonomi- och personalstatistik Produktionsstatistik ( Deltagarveckor, antal ) Lunnevads folkhögskola Bildlinje Danslinje Musiklinje Turismlinje 477 Allmän linje, Linköping 137 Allmän linje, Lunnevad Allmän kurs med slöjdinriktning Allmän kurs med inriktningar Orkesterskola 21 Distanskurs English on line Distanskurs Allmän kurs Kortkurser inkl kulturev Summa Ekonomiskt resultat Summa intäkter Summa kostnader Årets resultat Eget kapital Sidan 13 Personalstatistik 2006 jämförelse tidigare år Anställda exkl timanställda Lunnevads folkhögskola Antal anställda Omräknat till heltid 37,5 33,81 36,43 35,9 34,05 Antal paramedicinsk personal *) *) Antal utbildnings- och kulturpersonal (l Antal driftpersonal Antal övrig administrativ personal Antal kvinnor Antal män Antal kvinnor omräknat till heltid 19,4 18,86 23,23 22,45 18,85 Antal män omräknat till heltid 18,1 14,95 13,2 13,45 15,2 Andel kvinnor i % 54,8% 59,0% 67,4% 65,9% 59,0% Antal anställda i åldern < 30 år år år *) ändrad definition

14 Bilaga 2 sidan 1 Sidan 14 Redovisning av nyckelindikatorer 2006 MEDBORGAR-/ KUNDPERSPEKTIVET Strategi1: Nöjda elever genom att ha hög kvalitet på undervisningen, måna om elevens sociala välbefinnande samt stimulera till delaktighet. Undervisning av hög kvalitet med moderna pedagogiska metoder. Nöjda elever 95% 93,40% Maj 06 Strategi 2: Service och internatverksamheten håller hög klass och stödjande funktioner är av god kvalitet Medarbetarna är engagerade och serviceinriktade Nöjda elever 95% 92,80% Maj 06 Strategi 3: Skolans miljö stimulerar till lärande. Lokaler och utrustning är ändamålsenliga och skolan har god tillgänglighet Ekonomiska resurser och Nöjda elever 95% 91,50% Maj 06 elevdemokrati FÖRNYELSEPERSPEKTIVET Strategi1: Kontinuerlig kompetensutveckling och lärande av andra Att tid och andra resurser avsätts för utveckling Individuell utvecklings-plan för medarbetarna 100% 99% Dec 06 Strategi 2: Systematisk utvärdering av verksamhetsresultat och anpassning av undervisningsmetoder och kursutbud Systematisk dokumentation av förändringsarbetet. Antal dokumenterade förändringsprojekt 75%doku menterat 50% Dec 06 Strategi 3: Lokaler och utrustning anpassade till verksamhetens innehåll Finansiering Fotlöpande bevakning Beslut 2006 Inget beslut Dec 06

15 Bilaga 2 sidan 2 Sidan 15 Redovisning av nyckelindikatorer 2006 PROCESSPERSPEKTIVET Strategi1: Tydliga kommunicerade mål för lärandet Bra pedagogiska metoder/utvecklingssamtal Elevupplevd måluppfyllelse 95% 93,40% Maj 06 Strategi 2: God servicenivå och säkra rutiner Engagerade och Nöjda elever 95% 92,80% Maj 06 serviceinriktade medarbetare Strategi 3: Effektiva processer Arbeta fram produktivitetstal MEDARBETARPERSPEKTIVET Förändring av produktivitet uttryckt i procent jmf m bokslut 2005 Inte klart Dec 06 Strategi1: Medarbetarna har rätt kompetens och ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning Individuella utvecklingsplaner samt Avrapportering i lednings-grupp samt medarbetarenkät 100% 99% Dec 06 Strategi 2: Hälsofrämjande arbetsplats Gott ledarskap/delaktiga medarbetare Sjukfrånvarouppföljning <2% 2,5% Dec 06 Strategi 3: Förståelig och motiverande lön och löneutveckling Lönesamtal Antal medarbetare som haft lönesamtal/motsvarande 100% 99% Dec 06

16 Bilaga 2 sidan 3 Sidan 16 Redovisning av nyckelindikatorer 2006 EKONOMIPERSPEKTIVET Strategi1: Säkra Lunnevads finansiering Ökat fokus på extern finansiering Antal avtalselever 6 11 Hösten 06 Antal elever med särskilda behov Hösten 06 Strategi 2: Effektivt resursutnyttjande Finansieringsgrad statsbidrag per Ekonomisk resursfördelning % 84% Dec 06 linje Strategi 3: Delaktiga medarbetare Kvalitet på undervisning / service Hög efterfrågan på våra kurser antal/linje Gott Hösten 06