Riksbankens och penningpolitiken HHS 19 februari 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén
Översikt Om Riksbanken Penningpolitiken Finanskris och lågkonjunktur Senaste penningpolitiska beslutet
Om Riksbanken
Historiskt perspektiv 1656: Stockholm Banco 1668: Sveriges Riksbank grundas 1904: Monopol på sedelutgivning 1999: Formellt oberoende 1600 1700 1800 1900 2000 1661: Första sedlarna
Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Riksbankens styrning Riksdagen Finansutskottet Riksbanksfullmäktige 6
Direktionen Sex ledamöter Stefan Ingves Kerstin af Jochnick Martin Flodén Per Jansson Cecilia Skingsley Henry Ohlsson
Omvandling av Riksbanken: från kris till kris Bank-/ valutakris Inflationsmåls- -omröstning regim Formell självständighet Finanskris 1990 1995 2000 2005 2010 Byggt penningpolitik och finansiell stabilitet och utmanat andra funktioner Utvecklat organisation och styrning 8
Personalallokering 1995-2013 9
Fokus på huvuduppgifterna penningpolitik och finansiell stabilitet Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Finansiell stabilitet 10
Penningpolitiken
Utgångspunkt Målet för Riksbankens verksamhet skall vara att upprätthålla ett fast penningvärde. - Riksbankslagen Riksbanken har preciserat detta som ett mål för inflationen som innebär att den årliga förändringen av konsumentprisindex (KPI) ska vara 2 procent. 12
Varför är det viktigt med ett fast penningvärde prisstabilitet? Låg och stabil inflation Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska beslut Ekonomin fungerar bättre bättre allokering av resurser Skapar förutsättningar för god och långsiktig hållbar tillväxt Hög och varierande (volatil) inflation skapar däremot problem... liksom även väldigt låg eller negativ inflation (deflation) under en längre period 13
Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning
Inflationsmålet är ekonomins nominella ankare Trovärdigt inflationsmål Bättre lönebildning Lättare att uppnå inflationsmålet Penningpolitiken kan ta större hänsyn till konjunkturläget
Riksbanken bedriver flexibel inflationsmålspolitik Stabiliserar inflationen kring 2 procent och sysselsättning och tillväxt kring långsiktigt hållbara nivåer (men påverkar inte de hållbara nivåerna i sig) Eftersom penningpolitiken verkar med fördröjning handlar det i praktiken om prognosstyrning 16
BNP-tillväxt, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring 8 6 2012 2013 Utfall 8 6 4 4 2 2 0 0-2 10 11 12 13 14 15 16-2 Anm. De gula och blåa linjerna avser Riksbankens prognoser under 2012-2013. Markeringarna visar startpunkterna för varje prognos och kan därför avvika från senaste utfall för den tidspunkten. Källor: SCB och Riksbanken
KPIF, utfall och prognoser Årlig procentuell förändring 3 2 2012 2013 Utfall 3 2 1 1 0 0-1 10 11 12 13 14 15 16-1 Anm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. De gula och blåa linjerna avser Riksbankens prognoser under 2012-2013. Markeringarna visar startpunkterna för varje prognos och kan därför avvika från senaste utfall för den tidspunkten. Källor: SCB och Riksbanken
Penningpolitikens medel Riksbanken bestämmer den ränta till vilken bankerna kan låna av eller placera i Riksbanken Reporänta gäller för veckovisa transaktioner Räntekorridorer gäller för transaktioner över natten Kommunikation Publicerar prognos för reporäntan 3 år framåt Protokoll
Varför kommunikation? Never explain, never excuse (Montagu Norman, chef för Bank of England 1921-1944) Since becoming a central banker, I have learnt to mumble with great incoherence. If I seem unduly clear, you must have Misunderstood what I said. (Alan Greenspan, Fed-chef 1987-2006) Förväntningar, förtroende och förutsägbarhet Utvärdering, ansvarsutkrävande
Hur påverkar verktygen inflationen? - den penningpolitiska transmissionsmekanismen Förväntningar om reporäntan Reporäntesänkning Marknadsräntorna faller Inflationsförväntningar Högre förväntad lönsamhet hos företag Svagare växelkurs Lättare få krediter högre investeringar Ökad konsumtion Ökade investeringar Ökad export minskad import Högre importpriser Ökad efterfrågan Högre inflation KREDITKANALEN RÄNTEKANALEN VÄXELKURSKANALEN
Hur påverkar reporäntan andra räntor? Procent Anm. Boränta ett genomsnitt av 3-månaders listade boräntor. Företagsränta är MFI:s nyutlåning till icke-finansiella företag. Källor: SCB och Riksbanken 22
Lägre ränta har gett svagare krona Procent respektive Euro per SEK, månadsmedelvärden 1,2 Räntediff Sverige - Tyskland Växelkurs EUR/SEK (höger skala) 0,13 0,8 0,12 0,4 0,11 0 0,1-0,4 0,09-0,8 06 08 10 12 14 0,08 Anm. Räntan är 2-årig statsobligationsränta. Källa: Macrobond
Lägre och mer stabil inflation sedan inflationsmålet infördes KPI, årlig procentuell förändring 16 14 KPI Medelvärde 12 10 8 6 1993-2014 (november) Medelvärde 1,4 Std avv 1,4 4 2 1971-1992 Medelvärde 8,3 Std avv 3,0 0-2 70 75 80 85 90 95 00 05 10 Källor: SCB och Riksbanken 24
Högre och mer stabila reallöner sedan inflationsmålet infördes Årlig procentuell förändring 8 8 6 6 4 2 1971-1992 Medelvärde 0,75 Std avv 3,05 4 2 0-2 1993-2013 Medelvärde 1,96 Std avv 1,95 0-2 -4 Reallöner, arbetare inom industrin -4 Medelvärde -6 70 75 80 85 90 95 00 05 10-6 Anm. Data t.o.m 2013. Avser industrin SNI B+C Källor: SCB och Riksbanken 25
Finanskris och lågkonjunktur
De senaste åren har präglats av två stora problemområden... Hantera svag realekonomisk utveckling och fallande inflation Hantera risker förknippade med stort finansiellt system med strukturella sårbarheter
Global finanskris ledde till den stora recessionen BNP, index, 2007 kv4 = 100 Källor: SCB, Eurostat, Bureau of Economic Analysis, Statistisches Bundesamt och UK Office for National Statistics
Den stora recessionen: policyreaktioner Finanspolitik Penningpolitik
Styrräntor sänktes till sin nedre gräns Styrräntor, procent Källor: Bank of England, ECB, Federal Reserve och Riksbanken
och kompletterades med okonventionella åtgärder Centralbankernas balansomslutning, index, januari 2007 = 100 600 500 400 Bank of Japan Bank of England Federal Reserve ECB Riksbanken 600 500 400 300 300 200 200 100 100 0 07 08 09 10 11 12 13 14 0 Källor: Respektive lands centralbank
Sverige har återhämtat sig ganska väl efter krisen BNP/capita, index, 2007=100 105 USA 105 100 Euroområdet Sverige 100 95 95 90 90 85 85 80 00 02 04 06 08 10 12 14 80 Index Källa: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, U.S. Census Bureau och SCB
men inflationen har blivit för låg HIKP 2011-2013 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 8 7 6 5 4 3 2 1 0-1 Anm. Årlig procentuell förändring. Källa: OECD
Senaste penningpolitiska beslutet
Konjunktur och inflation ungefär som förväntat Men riskerna för inflationen har ökat För att understödja inflationsuppgången mer expansiv penningpolitik
Sverige - en liten öppen ekonomi Oljepriset har fallit ytterligare Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker i otakt Ökad osäkerhet: Grekland, Ryssland, Ukraina
Lågt oljepris Brentolja, USD per fat. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpris. Källor: Macrobond och Riksbanken
Långsam förbättring i omvärlden Kvartalsförändring i procent uppräknad till årstakt, säsongsrensade data. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, nationella källor, Office for National Statistics och Riksbanken
Inflation, årlig procentuell förändring. Euroområdet avser HIKP och USA avser KPI. Källor: Bureau of Labour Statistics och Eurostat Oljepriset drar ner inflationen i omvärlden
Svagare krona Utfall är dagsdata och prognoser avser kvartalsmedelvärden, index. KIX är en sammanvägning av länder som är viktiga för Sveriges transaktioner med omvärlden. Källa: Riksbanken
Relativt god utveckling i svensk ekonomi Normal BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Kvartalförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data. Procent av arbetskraften 15-74 år, säsongsrensad data. Källor: SCB och Riksbanken
Låg inflation Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Låg inflation Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källor: SCB och Riksbanken
Viktigt med förankrade förväntningar Inflationsförväntningar bland penningmarknadens aktörer, procent. Källa: TNS Sifo Prospera
Tecken på att inflationen har bottnat Livsmedelspriser Tjänstepriser Särskilt mycket stiger: Frukt, grönsaker, kaffe, kakao Särskilt mycket stiger: Reparationer av hus, resor och restaurangbesök Årlig procentuell förändring. Streckade linjer anger medel 2000:01-2014:12. Källa: SCB
Inflationen stiger mot målet Årlig procentuell förändring. KPIF är KPI med fast bostadsränta. Källa: SCB och Riksbanken
Reporäntebanan sänks Reporänta, procent. Prognos avser kvartalsmedelvärden, utfall avser dagsdata. Källa: Riksbanken
För att understödja inflationsuppgången Mer expansiv penningpolitik Sänker reporäntan till -0,10 procent Sänker reporäntebanan Köper statsobligationer för 10 miljarder kronor Ökar konsumtionen och investeringarna -> högre inflation Lägre räntor till hushåll och företag Svagare växelkurs
Riksbankens kompletterande penningpolitik
Negativ reporänta Köp av statsobligationer Lån till företag via bankerna
Transmissionsmekanismen Reporänta Statspapper Växelkurs Export/ Import Resursutnyttjande Bankernas finansieringskostnad Andra tillgångspriser Konsumtion Inflation Sluträntor Förmögenhet Investeringar
Negativ reporänta Reporänta Statspapper Växelkurs Export/ Import Resursutnyttjande Bankernas finansieringskostnad Andra tillgångspriser Konsumtion Inflation Sluträntor Förmögenhet Investeringar
Negativ reporänta I teorin svårt på grund av att det finns kontanter I praktiken dock ej problem vid noll kan sänkas ytterligare Brett genomslag Inga direkta förluster på Riksbankens balansräkning Svårt att förklara för allmänheten Vissa administrativa problem och kostnader för bankerna
In- & utlåningsräntor och reporäntan Procent. Ut- och inlåningsräntan avser nytecknade avtal. Inlåningsräntan är beräknad som bankernas genomsnittliga inlåningsränta medan utlåningsräntan avser MFI:s genomsnittliga utlåningsränta. Källa: SCB och Riksbanken
Köp av statsobligationer Reporänta Statspapper Växelkurs Export/ Import Resursutnyttjande Bankernas finansieringskostnad Andra tillgångspriser Konsumtion Inflation Sluträntor Förmögenhet Investeringar
Riksbankens balansräkning då och nu 400 Svenska statspapper 10 mdr Sedlar & mynt 80 mdr 300 200 PP fordran 17 mdr Guld- och valutareserv 458 mdr Valutalån 215 mdr 100 Guld- och valutareserv 166 mdr Sedlar & mynt 109 mdr Eget kapital (inkl. VRK) 65 mdr Övrigt 9 mdr PP skuld 53 mdr Övrigt 25 mdr Eget kapital (inkl. VRK) 95 mdr 31/12 2004 30/9 2014 57
Köp av statsobligationer Köpen kan utökas betydande andel Genomslag liknar reporäntesänkning (brett) Beprövat internationellt Osäkerhet kring genomslaget (i dagsläget i Sverige) Risk för förluster på Riksbankens balansräkning
Lån till företag via banker Reporänta Statspapper Växelkurs Export/ Import Resursutnyttjande Bankernas finansieringskostnad Andra tillgångspriser Konsumtion Inflation Sluträntor Förmögenhet Investeringar
Lån till företag via banker Kan implementeras med kort varsel Längre lån till generösa villkor, uppföljning att företagsutlåningen ökar Ger inte upphov till förluster på Riksbankens balansräkning Relativt snävt genomslag & krångligt genomförande Fördel att inte direkt stimulera bostadsmarknaden
Krävs det mer gör vi mer Om det behövs för att inflationen ska stiga mot målet Sänka reporäntan och reporäntebanan Utöka köpen av statsobligationer Låna ut till företag via banker Kan snabbt användas i större skala
Tack!
Extra
Bankernas placerings/lånebehov hos Riksbanken Placeringsintjäning 2011-12-30 278 miljoner 2014-12-31 0 miljoner Lånekostnad 2001-12-31 2 440 miljoner 64
Storleksperspektiv: storbankernas balansräkning slutet av 2014 SEK miljarder Övrigt Övrigt Räntebärande värdepapper Lån till kund Emitterade värdepapper Inlåning från allmänheten Interbanklån Kassa Riksbank reserver 55 mdr Interbanklån Eget kapital Interbanklån Anm. Storbankernas vinster 2014 var cirka 80 miljarder. Av detta planerar man att dela ut cirka 55 miljarder.
Årlig procentuell förändring, Euroområdet avser HIKP exkl. mat och energi, USA avser KPI exkl. mat och energi. Källa: U.S. Bureau of Labor Statistics och Eurostat Inflationen i omvärlden exklusive mat och energi 3 3 USA 2,5 Euroområdet 2,5 2 2 1,5 1,5 1 1 0,5 08 09 10 11 12 13 14 0,5