Utkast till språkstrategi



Relevanta dokument
SPRÅKSTRATEGI. 1. Inledning

Språkstrategi

Implementeringsplan för de språkliga riktlinjerna DRAF

SAMVERKANSAVTAL VIMMERBY KOMMUN 2013

Arbetsplan Sunne Gymnasieskola/Broby Läsåret 2015/16

KOMMUNIKATIONSSTRATEGI GÖTEBORGS MILJÖVETENSKAPLIGA CENTRUM, GMV,

Lokalt LP- arbete: från norm till levande verktyg

Projektnamn: Vägledning för ett hälsosamt åldrande Seniorguiden. upprättades: Upprättad av: Namn Therese Räftegård Färggren och Anna Jansson

Språket inom småbarnfostran och utbildning

Styrdokument. Innehållsförteckning. 1. Inledning 1.1 Mål och riktlinjer för verksamheten 1.2 FN:s barnkonvention 1.3 En nationell handlingsplan

Studentkåren vid Helsingfors universitet språkstrategi

Att ta emot internationella gäster på Vilda

INTERNATIONALISERINGS EN GUIDE FÖR FÖRENINGARNA

DETALJERAT PROGRAM FÖR UNDERVISNINGEN

Digital strategi för Ödeshögs kommunala skola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

IDG601, Personligt Entreprenörskap, 7,5 högskolepoäng Personal Entrepreneurship, 7,5 higher education credits

RJ Kommunikationsprojekt 2017 TIPS Deadline 21 september kl

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling för Klippans Förskola

YH och internationalisering

Plan för specialundervisningen

Stadgar för Datasektionen vid Luleå Tekniska Universitet Innehållsförteckning

Trygghetsplan för Lillhedens förskola Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Samråd om översynen av EU:s handikappstrategi

IT-STRATEGI FÖR UNDERVISNINGSSEKTORN PÅ ÅLAND

Hur man skapar ett test i Test och quiz i Mondo 2.6

Trygghetsplan för Hardemo förskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Centrala Sacorådet i Malmö stad

Kvarngårdens Trygghetsplan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för forskningskommunikation 2017

Fastställd av Ålands landskapsregering

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från (CF /04).

Information från socialkontorets ledningsgrupp

Trollets plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Ange din projektidé. Beskriv även bakgrunden och problemet som har lett fram till din projektidé.

Rådgivningen, kunden och lagen

Nordiskt Forum Malmö 2014

13. Utvecklingssamtal hos IOGT-NTO

Ekonomiska rutiner inom Göta studentkår

Projektet Tobaksfri ungdom i Västra Götalandsregionen

Utvärdering av riktlinjerna för god praxis

BILAGA III EKONOMISKA OCH AVTALSMÄSSIGA REGLER

Stadgar för Sorundanet

Livslångt lärande Kompetensutveckling i arbetslivet. Författare: Olle Ahlberg

Personal- och utbildningsenkät

Kvalitetsredovisning 2004

Processbeskrivning fakturahantering

Förslag på samarbetsorganisation för gemensam plattform för nationellt digitalt folkbibliotek

Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för. Enskild förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg

Socialkontoret, Moravägen 4, Malung, kl

Se separat deltagarlista. Julia Grönholm

MEDDELANDE OM LEDIG TJÄNST FÖR ATT UPPRÄTTA EN RESERVLISTA. It-expert (M/K)

Scouternas stipendier till världsscoutjamboree 2015 i Japan

Riktlinjer för Lex Sarah

Patientsäkerhetsberättelse Stockholm Spine Center

KALLELSE 1(1) Parlamentariska nämnden extra sammanträde. Tid: , kl 09:00-12:00 Plats: Regionens hus, sal A

Smultronbackens Förskola kvalitetsredovisning

för ordinärt boende inklusive servicelägenheter i Varbergs kommun

Hälften av de kommunanställda överförs stegen mot överlåtelse av rörelse. Landskapsbesöken 2018 Vasa Iikka Niinimaa, KT Kommunarbetsgivarna

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Allmänna bestämmelser för Certifiering

Språket inom allmän förvaltning

Turismutbildning 2.0

Vattenfall Innovation Awards

STÄRKANDE AV UNIVERSITETENS PROFILERING MED KONKURRENSUTSATT FINANSIERING

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Eriksdalskolan i Skövde kommun. Verksamhetsrapport

Europaparlamentet. P8_TA(2017)0321 Genomförande av medlingsdirektivet

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för fritidshemmet Duvhöken, Sammilsdalskolan f-6

Trygghetsplan för Åbytorps förskola

Säkerhets PM Landvetter Scoutkår

"~' REGIONFÖRBUNDET JÖNKÖPINGS LÄN

Delmarknad 4: Privatmarknaden. - Bilaga till PTS marknadsöversikt för innovatörer

131 sidor. Den nya integritetslagen trädde i kraft i kraft den 25.5.

Den nationella cancerstrategin och standardiserade vårdförlopp. 1 SOU 2016:2, sid. 121

SVERIGES ARKITEKTERS VERKSAMHETSPROGAM

Trygghetsplan för Trädgårdens förskola

Kvalitetsgranskning av svenskundervisning för invandrare (sfi) i Stockholms stad

Användningstillstånd för testbruk av Geodataplattformens utvecklings- och utbildningsmiljö

Den finlandssvenska skolan en mötesplats för flerspråkiga

1 Medlemsmotion från Studentkåren vid Östra Finlands universitet ISYY

Användningstillstånd för testbruk av Geodataplattformens utvecklings- och utbildningsmiljö

HYY FPA KELA YTHS HYY HUS HU HY SHVS HUS. Puhutko suomea? Anteeksi, mutta

Anslagshandbok för Stiftelsen Skogssällskapet och närstående stiftelser Ansökan, granskning och kommunikation, utlysningsår 2015

1 (5) Promemoria Cirkulär 15/2010 bilaga. KA Huvudavtalsorganisationerna Tehy. Utveckling av ett effektivare arbetarskyddssamarbete i kommunen

Finlands Svenska Lärarförbund FSL:s utlåtande gällande

Beskrivning av chef vid Karolinska Institutet

ENG-A1004: Information om studierna -övning, hösten 2014

Sveriges Arkitekter Swedish Association of Architects. VERKSAMHETSPROGRAM Sveriges Arkitekter

Registerbeskrivning. Svensk-Österbottniska Samfundet r.f. & Harry Schaumans stiftelse. EU:s dataskyddsförordning, 2016/679. Registerförare 23.5.

Ledning för kvalitet i vård och omsorg

SAMLAT PLANDOKUMENT FÖR LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETE 2014

Uppdrag om kvalitetsutveckling. e-lärandeområdet vid Uppsala universitet

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av skolans arbete för att säkerställa studiero vid Botkyrka Friskola i Botkyrka kommun

Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling 2015/2016 Sverigefinska förskolan i Södertälje

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016

Stadgar Kontakt Nässjö Stadgar. för

Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ )

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Arbetsplan för förskolan Nolängen

Transkript:

Utkast till språkstrategi 1. Principer 1.1 Inledning Enligt 46 i universitetslagen är Aalt-universitetets studentkårs fficiella språk finska ch svenska. Dessutm är en betydande andel av studentkårens medlemmar år 2010 cirka 10 prcent internatinella studerande, varav majriteten kan varken finska eller svenska, utan använder engelska sm sitt huvudsakliga språk i Finland. Undervisningsministeriets ch Aalt-universitetets målsättning är att i framtiden betydligt öka de internatinella studerandenas antal. I nuläget sker en str del av studentkårens verksamhet ch kmmunikatin enbart på finska. För att även minriteterna skall ha möjlighet att fullvärdigt delta i studentkårens verksamhet, skall bruket av svenska ch engelska vid sidan m finskan ökas. Alla kårmedlemmar drar nytta av de möjligheter sm internatinaliseringen för med sig ch den berikning av studiemiljön sm rsakas av tät växelverkan mellan språkgrupperna. Syftet är att använda svenska ch engelska genmgående vid sidan m finskan. Exempelvis då nya dkument skapas skall man se till att de är tillgängliga ckså för språkminriteterna. I studentkårens evenemang kan man använda svenska eller engelska i stället för finska ch medlemmarna uppmuntras till att använda dem. Bruket av svenska ch engelska skall ej begränsas enbart till sådana tillfällen sm berör i synnerhet de ifrågavarande minriteterna. Språkstrategin siktar på att skapa en gemensamt överenskmmen kutym m hur lika språk skall användas i lika situatiner så att enskilda aktörer inm studentkåren skulle ha lättare att i sin verksamhet beakta lika språkgrupper ch agera ändamålsenligt beträffande dem. Samtidigt skissas riktningen i vilken det är meningen att språkens ställning i Aalt-universitetet utvecklas. I denna strategi linjeras enbart m bruket av finska, svenska ch engelska. Enligt läget kan även andra språk användas, men de har ingen fficiell ställning inm studentkåren. 1.2 Nuläget inm studentkåren ch Aalt-universitetet AUS strävar redan nu efter att kmmunicera på tre språk. Veckrapprten översätts till svenska ch engelska. I varje nummer av Ain-tidningen finns det engelskspråkiga avsnitt. På studentkårens nätsidr har de viktigaste delarna av det bestående innehållet översatts till svenska ch engelska. Av studentkårens övriga kmmunikatin översätts i ramerna för översättningsresurserna en hel del tillkännagivanden ch annat material. Speciellt det material sm berör internatinella studerande framställs främst på engelska ch de har egna engelskspråkiga e-pstlistr. Studentkårens anställda har åtminstne grundkunskaper i både engelska ch svenska. I nuläget finns ändå ingen linjedragning m vilken infrmatin sm skall översättas. Till exempel infrmatin med anknytning till intressebevakning, sm ställningstaganden ch styrelseprgrammet, samt grundläggande dkument med anknytning till studentkåren, såsm reglerna, existerar enbart på finska. Dessutm förutsätter fungerandet i förtrendeuppdrag kunskaper i finska. Således är det svårt att delta i eller påverka studentkårens verksamhet m man inte kan finska. Speciellt prblematisk är de internatinella studerandenas extrema underrepresentatin i exempelvis delegatinen eller på hallped-platserna (hallped = styrelsens studeranderepresentat). De föreningars verksamhet sm fungerar i studentkårens närhet är finskspråkig, liksm evenemang ch

deras infrmering, nyheterna samt diskussinen inm studentkåren. På kampusmrådena i Otnäs ch Kampen är många vardagliga ting, såsm skyltar ch matlistr, mestadels enbart på finska. Även universitetet har en lång väg att gå för att bli ett internatinellt universitet. Inm de tekniskvetenskapliga ch knstindustriella fakulteterna erbjuds undervisning på finska, svenska ch engelska ch inm den handelsvetenskapliga fakulteten på finska ch engelska. Emellertid är undervisningsutbudet ch -kvaliteten samt persnalens språkkunskaper ännu bristfälliga. Växelverkan mellan finländska ch internatinella studerande är knapp. Utbudet av mfattande ch högklassig undervisning i finska ch svenska åt internatinella studerande är begränsat, ch detta stöder inte möjligheten att bli sysselsatt i Finland. 1.3 Målet ch principerna inm studentkåren Målet är att tjänsterna erbjuds i så str utsträckning sm möjligt på alla tre språk. Trespråkigheten syns i AUS:s verksamhet ch visuella image. Språkminriteternas representanter har lätt att delta i studentkårens ch dess föreningars evenemang ch verksamhet, ch växelverkan mellan lika språkgrupper är livlig. Utgångspunkten är att språkminriteterna är intresserade av samma material sm finskspråkiga studerande. Internatinella studerande skall inte ses sm en från övriga medlemskåren separat specialgrupp, sm berörs enbart av sina egna, särskilda ärenden. Om någt besked berör bara medlemmar av en specifik språkgrupp kan det anses ändamålsenligt att översätta det på alla tre språk. Svenskans ch engelskans ställningar är inte fullt jämförbara. Språkens användningsändamål skiljer sig från varann, ch det här ställer lika utmaningar för bruket av svenska ch engelska. Svenskans ställning grundar sig på Finlands lag, ch enligt förvaltningslagen bör alla svenskspråkiga ha chans att använda svenska i ärenden sm berör dem. Alla svenskspråkiga kan inte finska. Största delen av de svenskspråkiga kan ändå finska i viss mån, ch ifall de står inför valet att kmmunicera på flytande finska eller på undermålig svenska, kan de välja att uträtta ärendet på finska. Svenskspråkiga har i flesta fall samma bakgrundskunskaper m ärenden sm finskspråkiga. Målgruppen för engelskspråkig kmmunikatin är i flesta fall fullständigt kunniga i fråga m inhemska språk ch får alltså ingen infrmatin, m inte denna erbjuds på engelska. Engelska är å andra sidan det enda språket sm alla kårmedlemmar kan åtminstne en aning, så i vissa enspråkiga situatiner är det mtiverat att använda engelska. Det är skäl att knstruera den engelskspråkiga infrmatinen på så sätt att de begrepp med anknytning till finländsk studiekultur förklaras nggrannare åt läsaren än i det finskspråkiga eller svenskspråkiga materialet. Hur sm helst skall de lika språkversinerna av samma dkument ha så långt sm möjligt samma innehåll för att undvika förvirring ch underlätta uppdatering. En del av de internatinella studerandena kan ckså använda finska eller svenska sm sitt kntaktspråk med studentkåren. Till exempel det bestående materialet på nätsidrna skall ha samma innehåll på alla tre språk. De centrala dkumenten med anknytning till studentkårens intressebevakning översätts till tre språk så att representanter för språkminriteterna kan följa med studentkårens verksamhet, delta i diskussinerna m den ch inverka på den fullvärdigt. Dkument med anknytning till studentkårens verksamhet ch tjänster, anvisningar, tillkännagivanden ch övriga för medlemmarna viktiga dkument erbjuds på tre språk. Långvariga dkument måste i början översättas på prjektbasis, vilket kräver inm en nära framtid att mer resurser satsas på översättningen. Detta grundarbete hjälper det framtida användandet av engelska ch svenska inm studentkåren. I den vardagliga kmmunikatinen finns det fta situatiner, då åstadkmmandet av samma infrmatin på tre språk skulle skäligt fördröja uträttandet av ärenden eller anses nödigt

belastande. I sådana fall uppmuntras studentkårens aktörer att använda sammanfattningar ch riktgivande översättningar, åtminstne till engelska, så att även internatinella studerande fattar vad det är frågan m ch kan vid behv fråga m tilläggsinf. Speciellt då det infrmeras m lika evenemang ch aktuella ärenden är det viktigt att översättningarna blir snabbt färdiga. Perfekt samtidighet behöver man inte sträva efter, men kåren måste se till att språkminriteterna får infrmatinen då den ännu är aktuell. Därför definieras tidsgränser för översättandet av dkument. Speciellt viktigt med tanke på språkminriteternas rättigheter är att de får infrmatin m delegatinsvalet, de har en genuin möjlighet att ställa upp i valet ch delta i delegatinens eller styrelsens arbete, eller bli universitetsförvaltningens studeranderepresentanter ch att de språkmurar sm frtfarande existerar i anknytning till dessa saker aktivt nedmnteras. I delegatinen ch styrelsen kan svenska ch engelska vid behv användas vid sidan m finskan. Kmmittéerna, utsktten ch övriga frivilliga rgan kan själva bestämma m de skriver sina dkument på finska, svenska eller engelska. Användandet av ett språk räcker. Det är önskvärt att en persn sm inte kan finska har möjlighet att verka i vilket sm helst rgan inm studentkåren enligt eget intresse, detta kräver en flexibel attityd av alla aktörer. De föreningar sm är verksamma inm studentkåren uppmuntras att beakta språkminriteterna i sin verksamhet. Möjligheten att delta i föreningsverksamhet gör det lättare för internatinella studerande att anpassa sig till Finland. Föreningarna uppmuntras att välja en ansvarig för internatinella ärenden sm sköter föreningens engelskspråkiga infrmering ch verksamhet. Dessutm utreds möjligheten att erbjuda översättningstjänster åt föreningarna. Studentkåren skapar med sitt sätt att infrmera ett allmänt psitivt attitydklimat gentemt trespråkigheten. För att trespråkigheten skall bli verklighet är det väsentligt att persnalen kan fungera på tre språk ch upplever inte trespråkigheten sm belastande eller negativt för det egna arbetet. Persnalen bör ha tillräckligt stöd ch resurser för att förverkliga trespråkigheten, inklusive möjligheten att få kmpletterande språkundervisning sm stöder arbetsuppgifterna. Det får inte förbli på vissa enskilda sektrers ansvar att förverkliga trespråkigheten, utan alla aktörer skall beakta den på eget initiativ i sitt arbete. Då persnal anställs ingår tillräckliga språkkunskaper ch psitiv attityd till trespråkigheten i rekryteringskriterierna. Nya styrelsemedlemmar anvisas att använda språk enligt trespråkighetsprincipen under insklningen. För kstnadseffektivitetens skull är det inte förnuftigt att hela persnalen översätter dkument till tre språk. Därför skall studentkåren se till att tillräckliga översättningsresurser finns till hands så att nätsidrna, de viktigaste dkumenten ch infrmeringen m aktuella ärenden kan skötas på tre språk. På så sätt håller även översättningarna hög standard. I kundbetjäningssituatiner ch i övrig vardaglig kmmunikatin måste man ha en mer pragmatisk inställning till bruket av språk huvudsaken är att sakinnehållet förmedlas. Hela persnalen kan inte ha utmärkta kunskaper i tre språk utöver sin prfessinella sakkunskap. Viktigare är att uppmuntra till användingen av språk även då kunskaperna är bristfälliga samt att erbjuda persnalen språkundervisning vid behv. 1.4 Målsättningar för studentkårens intressebevakning De följande målsättningarna står i fkus för studentkårens intressebevakning i samarbete med Aaltuniversitetet: Aalt-universitetet är ett internatinellt universitet sm erbjuder sina studerande mångsidiga möjligheter till en internatinell studiemiljö ch högklassig undervisning på tre språk.

Det är möjligt att avlägga lägre högskleexamen i Aalt-universitetet i de teknisk-vetenskapliga ch knstindustriella fakulteterna på båda inhemska språken ch på finska i den handelsvetenskapliga fakulteten. Universitetet är även en språkutvecklare på sina kunskapsmråden ch detta stöds av de inhemska språkens starka ställning inm undervisningen. Samtidigt utökas utbudet av engelskspråkiga kurser ch speciellt i magisterstudierna betnas deras andel. Utbytesmöjligheterna för universitetspersnalen utvecklas så att de beredvilliga erbjuds fler ch längre utbytesperider. Möjligheten att rekrytera en stödpersn för persnalen sm undervisar på engelska utreds. Ett bnussystem skapas för att utveckla persnalens språkkunskaper. Satsningen på den engelskspråkiga undervisningens kvalitet ch pedaggik utökas. Persner sm inte har tillräckliga färdigheter att undervisa på engelska skall ej heller förpliktas till det. Mångsidiga undervisningsmetder skall användas i undervisningen så att det uppstår växelverkan. Aalt skall se till att även språkminriteterna får egna representanter i universitetsförvaltningen. I styrelsergan ch arbetsgrupper skall attityden till engelskan sm arbetsspråk vara psitiv ch flexibel. Infrmerings-, guidnings- ch rådgivningstjänsterna måste fungera på tre språk. Internatinella studerande har minst lika strt behv av infrmatin sm övriga studerande, materialet på engelska skall vara lika mfattande sm på de inhemska språken. Aalt-universitetet skall erbjuda tillräcklig undervisning i inhemska språk åt internatinella studerande så att dessa kan förbättra sina sysselsättningsmöjligheter i Finland. Resurserna för undervisningen i finska bör utökas. Språkundervisningen skall erbjudas vid sådana tidpunkter att det inte blir skäligt svårt att avlägga språkstudier ch egna ämnesstudier parallellt. Undervisningen skall inte vara alltför grammatikbetnad ch fjärmad från det vardagliga livet, på kurserna måste man lära sig prata ch förstå finska. I det långa lppet skall möjligheten att inkludera studier i inhemska språk sm en bligatrisk del i alla magisteprgram utredas. Internatinella studerande skall ha möjlighet att få sina studier i finska ch svenska gdkända sm bligatriska kurser i främmande språk. De skall även ha möjlighet att studera andra språk. Aalt brde erbjuda kurser i främmande språk sm inte undervisas på finska. Det skall satsas på all språkundervisning. Språkundervisningen måste understöda utvecklandet av praktiska språkkunskaper, muntliga färdigheter ch rdförrådet på det egna ämnesmrådet. Kampusmrådena skall vara trespråkiga miljöer. Exempelvis alla matlistr, skyltar ch fficiella dkument skall knstrueras på tre språk. Trespråkigheten befrämjas i samarbetet med Helsingfrs ch Esb stad, mtinstjänsterna, SHVS, Nyyti, HOAS ch FSF. 2. Åtgärdsprgram

2.1 Studentkårens viktiga dkument översätts till tre språk De centrala dkumenten för studentkårens intressebevakning översätts till tre språk så att språkminriteternas representanter kan följa med studentkårens verksamhet, delta i diskussinen sm förs m den ch inverka fullvärdigt i verksamheten. Anvisningar, dkument ch tillkännagivanden sm är viktiga för det vardagliga livet inm studentkåren erbjuds på tre språk. Dkument med anknytning till intressebevakning, såsm ställningstaganden, utlåtanden, linjepapper gdkända av delegatinen, debattinlägg sm publicerats samt styrelseprgrammet ch uppdateringarna till det översätts till tre språk huvudsakligen inm en vecka efter publiceringen. Ansökningen till universitetsförvaltningens studeranderepresentant ch anvisningar med anknytning till delegatinsvalet publiceras på tre språk samtidigt. I delegatinens föredragningslistr skall rubrikerna vara på tre språk. Styrelsens beslutsförteckning översätts till engelska inm en månad efter mötet. Om övriga dkument måste studentkåren erbjuda infrmatin på svenska ch engelska m det krävs. Med övriga dkument avses t.ex. prtkll, reslutinsförslag, budgeter, bkslut ch balansräkningar. Veckrapprten översätts till tre språk inm två dagar efter publiceringen. Mer mfattande handböcker, exempelvis handbken åt nya studerande, handbken m rättsskydd, hallped-handbken ch föreningshandböckerna översätts till tre språk då de blivit färdiga, huvudsakligen inm lppet av ett halvår. Studentkårens regler, bendereglementet ch Teknlgby-infpaketen samt de avdragsutkast ch texter, granskningslistr ch frmulär sm AUS:s betjäningspunkter använder skall översättas till tre språk inm lppet av ett halvår efter att språkstrategin gdkänts. Övriga brschyrer, anvisningar, e-pstmeddelanden, publikatiner, enkäter samt kalendern framställs på tre språk så långt resurserna räcker till. Studentkårens aktörer skall själva utreda möjligheten att använda översättningstjänster i lika situatiner. Olika skyltar ch anmälningar skrivs på tre språk. Flerspråkigheten i Ain ch OUBS befrämjas. Trespråkigheten syns i AUS:s visuella image ch tecken. Tidtabell: kntinuerlig Ansvar: kmmunikatinssektrn 2.2 Ayy.fi-webbplatsen är trespråkig I synnerhet det bestående materialet skall finnas på nätsidrna på tre språk ch med identiskt innehåll. Utgångspunkten är att all material på webbsidrna kan intressera studerande i alla språkgrupper. Enbart m infrmatinen av någn särskild rsak endast berör en språkgrupp kan den förbli översatt. En översättare rekryteras för att utföra översättningsprjektet. Nätsidrna genmförs sm trespråkiga genast från början. Av det snabbt uppdaterade materialet erbjuds en ungefärlig översättning t.ex. med hjälp av översättningsprgram eller sammanfattningar. Föreningar uppmuntras på webbplatsen ch i lika sklningar att sätta upp infrmatin m sina evenemang på hemsidrna på flera språk. Det bestående materialet sm tilläggs på nätsidrna levereras i frtsättningen genast åt översättarna.

Kntaktuppgifterna för ansvariga i språkärenden läggs till nätsidrna. Tidtabell: hösten 2010 Ansvar: kmmunikatinssektrn 2.3 Alla språkgrupper skall ha möjlighet att delta i kårens verksamhet ch evenemang Även språkminriteternas representanter har lätt att delta i kårens ch dess närliggande föreningars verksamhet ch evenemang. Växelverkan mellan lika språkgrupper är livlig. Kåren uppmuntrar att publicera alla reklam, inbjudningar ch övrigt material i anknytning till evenemang på flera språk alltid då evenemanget lämpar sig även för icke-finskspråkiga. Kåren strävar efter att rdna mer prgram i sina evenemang sm lämpar sig för språkminriteterna. Föreningarna uppmuntras att infrmera på flera språk m sin verksamhet ch arrangera även sådan verksamhet sm lämpar sig för språkminriteterna. En ansvarig för internatinella ärenden i varje förening sköter användandet av engelska i föreningens verksamhet ch infrmering. Möjligheten att erbjuda översättningstjänster i begränsad skala åt föreningarna utreds. Alla aktörer uppmuntras att använda sammanfattningar i vardaglig kmmunikatin, exempelvis på e- pstlistr, sklningar ch lika evenemang, då en exakt översättning visar sig vara alltför belastande. Tidtabell: kntinuerlig Ansvar: förenings- ch kultursektrn 2.4 Språkminriteternas representanter med till plitiken Även språkminriteternas representanter har en äkta möjlighet att påverka studentkårens ch universitetets verksamhet. Delegatinsgrupperna uppmuntras att beakta språkminriteterna i all sin verksamhet, speciellt i delegatinsvalets kandidatrekrytering ch valkampanj. Möjligheten att anställa en simultantlk i delegatinsmöten utreds, m persner utan kunskaper i finska befinner sig på plats. Studentkåren uppmuntrar språkminriteternas representanter att söka sig till hallped-platserna ch stöder dem i sina uppgifter. Tidtabell: kntinuerlig Ansvar: internatinella ch utbildningsplitiska sektrn 2.5 Persnalens utbildning ch stöd Persnalen kan fungera på tre språk ch upplever inte trespråkigheten sm belastande eller negativt för det egna arbetet. Persnalen har tillräcklig stöd ch resurser för att genmföra trespråkigheten. Verkställandet av språkstrategin är inte på någn enskild sektrs ansvar, utan alla aktörer skall beakta den i sitt arbete på eget initiativ.

Persnalen får utbildning m användandet av lika språk ch översättarpraxiserna. Persnalen uppmuntras att utnyttja översättningstjänsterna. En praktisk kurs i svenska planeras åt persnalen, övningar i anknytning till det egna arbetet ch allmänna muntliga övningar ingår i kursen. Det rekmmenderas att man tar kursen men den är inte bligatrisk. Dessutm kan persnalen kmma överens med studentkåren m en kmpletterande språkkurs i anknytning till de egna arbetsuppgifterna. Då ny persnal rekryteras ingår tillräckliga språkkunskaper ch psitiv attityd mt bruket av främmande språk i rekryteringskriterierna. MOT-rdböcker anskaffas åt persnalen snarast möjligt. FSF:s studentkårsvkabulär tas i bruk då den blir klar under hösten 2010. Möjligheterna att utöka studentkårens översättningsresurser utreds. Studentkåren kmmer överens m fungerande kutymer med översättarna gällande översättningarnas leverans. Tidtabell: Hösten 2010 Ansvar: huvudsektrn 2.6 Intressebevakning Aalt-universitetet är ett internatinellt universitet sm erbjuder sina studerande mångsidiga möjligheter till en internatinell studiemiljö ch högklassig undervisning på tre språk. Intressebevakningens målsättningar sm nämns i punkt 1.4. befrämjas i samarbete med Aaltuniversitetet ch övriga intressentgrupper. Tidtabell: kntinuerlig Ansvar: internatinella sektrn