Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Handbok WMS med GeoServer PostGIS QGIS... 1 Inledning... 1 Ändra namn på shapefiler... 4 Transformera Shapefil från RT90 till Sweref99 med QGIS... 8 Exportera Shapefiler till PostGIS via shp2pgsql_gui... 11 Exportera Shapefiler till PostGIS via QGIS/Spit... 13 Exportera Shapefiler till PostGIS via shp2pgsql... 17 Publicera PostGISdata som WMS-tjänster med GeoServer... 23 Koppla upp WMS-tjänster från GeoServer med QGIS... 33 Handbok WMS med GeoServer PostGIS QGIS Inledning Avsikten med denna lathund eller handbok är att ge de, som är intresserad av att prova en miljö med öppna program (Open Source), en möjlighet att själva installera GeoServer och PostgreSQL/PostGIS och visa sig själva och andra teknikens möjligheter. GeoServer och PostgreSQL/PostGIS installeras och körs i denna Handbok via localhost. Installeras PostGIS på en gemensam server, så får localhost ersättas med en IP-adress eller PostGIS serverns namn i nätverket. QGIS och pgadminiii är Windows program som installeras och körs på din dator. DIVA-GIS, som jag använt för att döpa om shapefiler, så att de får ett användbart namn som WMS-tjänstlager installeras vid behov. Tillägget (plugin) shp2pggresql_gui till pgadminiii rekommenderas varmt om ett stort antal shapefiler ska läggs in i PostGIS. Det sparade flera dagars jobb för mig när jag på några timmar exporterade ett 80-tal shapefiler till PostGIS. Installationsanvisningar ingår inte i detta dokument. Dessa framgår av separata installationsdokument för Windows XP, vilket troligen inte stämmer helt om du exempelvis använder Windows 7. Hos GISassistans var en fungerande arbetsmiljö uppsatt efter mindre än en arbetsdag. Det fanns då ingen tidigare kunskap om de ingående programmen.

Det arbetsflöde som installationen ska åstadkomma beskrivs av denna bild: Handboken inleds med en beskrivning av hur du får hjälp att snabbare ändra namn på shapefiler med hjälp av DIVA-GIS. Jag ger också synpunkter på hur ett namn bör byggas upp, så att det går att förstå geodatalagrets/skitets innehålla när det publiceras som en WMS-tjänst via GeoServer. Nästa steg är ofta att transformera RT90 2.5gV till Sweref99TM, vilket naturligtvis inte behöver göras om filen redan finns i Sweref99TM, vilket blir allt vanligare. Via bl.a. www.geodata.se, Länsstyrelsernas och Lantmäteriets geodatatjänster finns det tillgång till shapefiler. GISassistans valde att bygga upp PostGIS databasen i Sweref99TM då mer och mer geodata kommer att tillgängliggöras i denna projektion. När shapefilerna ligger i önskat projektionssystem, så finns det tre sätt att exportera de till PostGIS. 1. PostGIS adminstrationsverktyg pgadminiii fick nyligen (091229) en ny plug-in, som heter shp2pgsql_gui.exe. Den är nu den självklara valet för att exportera shapefiler till PostGIS. Kör du den inifrån pgadminiii och placerar dig på den Database som du ska lagra in shapefilen i, så slipper du fylla i alla uppgifter som krävs för att koppla upp sig till PostGIS. Du markerar bara den shapefil som ska importeras till PostGIS och trycker på Import. En längre instruktion följer nedan. 2. QGIS har ett inbyggt verktyg, Spit. Det är det enklaste och snabbaste sättet, men tyvärr så fungerar det sällan. Varför vet jag ännu inte. 3. Det sista alternativet är att använda shp2pgsql.exe, som kan laddas ner från Internet. Denna metod är krånglig och det är lätt att göra fel, så den får finnas med i

Handboken eftersom det här var enda sättet att exportera till PostGIS när QGIS/Spit inte fungerande, innan shp2pgsql_gui.exe fanns. Redan här kan det vara klokt att namnge filerna, så att det blir lätt att identifiera geodatainnehållet längre fram. Exempelvis bör geodataleverantörens förkortning och ev. koordinatsystem finnas med i filnamnet. När filerna ska lyftas upp till GeoServer och bli WMS-tjänster så är det mycket viktigt att de får vettiga namn, så att den som kopplar på ett eller flera lager i en WMS-tjänst enkelt kan utläsa av namnet i teckenförklaringen vilka geodata som avses. Därför kan även 1_1M i filnamnet vara viktigt, för att påvisa att geodatalagret härstammar från en kartskala på 1:1 000 000, vilket är den största minsta skala som lantmäteriet erbjuder för sina fria vektordata. I Geoserver handledningen fokuseras på hur geodata från PostGIS struktureras, så att användbara WMS-tjänster blir resultatet. Avslutningsvis visar ett enkelt exempel hur du i QGIS kan ajourföra eller lägga till egna vektordata i PostGIS, samt hur QGIS kan användas som WMS-viewer för att nå geodata i PostGIS. Därmed är en fullständig, om än enkel, miljö beskriven, som var och en sedan kan utveckla beroende på behoven inom organisationen eller önskemål/krav från omvärlden. I rapporten Goda exempel på kommunala karttjänster på Internet, som i november 2009 gjordes på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting SKL/SAM-projektet, lovade GISassistans att denna Handbok skulle distribueras utan kostnad. Handboken är viktig för GISassistans fortsatta underhåll av den OpenSource miljö som byggts upp, vilket motiverade mig att redigera och förbättra den dokumentation som togs fram under hösten 2009 för det interna projektet för kompetensuppbyggnad FOSS4GaA (FreeOpenSourceSWforGISassistAns). Installationsanvisningarna är dock inte redigerade, då det är svårt att förutse om denna handbok kommer att användas. Blir så fallet så finns det anledning att se över installationsanvisningarna också. Är du som läser detta intresserad av att ta del av installationsanvisningarna (Windows XPsp3) för GeoServer (GeoServer 2.0.0), PostgreSQL(Installationsfil: postgresql-8.4.1-1-windows.exe), PostGIS(Installationsfil: postgis-pg84-setup-1.4.0-2.exe), PgAdmin III ( ), OpenLayers(installerades tillsammans med GeoServer 2.0.0) och QGIS(version 1.3.0-Mimas byggd av källkodsrevision 11638, inkl. PostgreSQL-stöd), så hör av dig till Anders.Soderman@GISassistans.se.

Ändra namn på shapefiler Ofta är namnen på shapefiler väldigt kryptiska, vilket troligen är en kvarleva från när vi bara kunde skriva ABCDEFGH.abc som DOS filnamn. När en användare hämtar filer direkt från en server eller sin egen dator, alternativt från PostGIS eller via en WMS-tjänst, så hamnar filnamnet i teckenförklaringen. Är det då en blandning av filer från olika geodataleverantörer och skalområden, så blir jag som användare ofta osäker på vad det är för geodata jag jobbar med. Ändå värre blir det om jag sparat ett projekt i QGIS eller Gaia och skickar det till en kollega, som inte alls vet var de olika lagren/skikten kommit ifrån. Reglerna för filnamn internt känner alla i bästa fall till, men är det filer utifrån så bör namnet tydligt säga vad filen innehåller. Eftersom jag är ganska ovan med denna teknik så är jag kanske lite övertydlig, men hellre det än tvärtom! Jag jobbar med följande regler: Först står geodatatjänstleverantör LMV, sedan ursprungsskala 1_1M, sedan en egen förklaring - administrativa_granser_ned_till_kommun, sedan orginalnamnet på filen - al_svk och till sist filens koordinatsystem - s99tm (här en förkortning av sweref99tm). Koordinatsystem har ingen direkt betydelse när jag tittar på shapefilen som WMS-tjänst. Ett undantag är Gaia, som anpassar sitt projekts inställningar till bl.a. koordinatsystemet för den först inlästa WMS-tjänsten. Då blir filnamnet: LMV_1_1M_administrativa_granser_ned_till_kommun_al_svk_s99TM Om jag ska lägga till LMV_1_1M_administrativa_granser_ned_till_kommun_ i början och _s99tm i slutet på alla al_svk.shp - al_svk.prj - al_svk.shx - al_svk.dbf så lovar jag att det kommer att ta tid. Återigen så gav jag mig ut på Internet i början på detta år (2010) och försökte hitta en lösning. Efter en stund finjusterande av mina sökparametrar i Google så dök en DIVA-GIS upp och den gör det jag önskar. Har ni FME så ska FME också gå att använda. Jag väljer File Manager under fliken Data Då öppnas ett nytt fönster. Ändra från GridFiles (*.grd) till ShapeFiles (*.shp)

Jag brukar också öppna den folder där filerna ligger i Utforskaren för att allt eftersom se resultatet av min namnändring. Att ange ursprungsskalan för geodata ger användaren en bra känsla för ex. geometrisk noggrannhet och gjorda generaliseringar som ofta är användbart. Ursprungsskalan framgår sällan (som vanligt så framstår RAÄ, SCB och SGU som ett goda exempel ) av publicerade metadata i www.geodata.se vilket också gäller Hämtar ni geodata från Länsstyrelsen rikstäckande eller länsvisa geodata, så finns uppgifter om ursprungsskala. Boverkets Stoppområden. Kan jag då hitta information om ursprungsskala på annat sätt? Jag ombeds läsa om VindGIS skikten i en rapport, som det finns en länk till. Tyvärr så gav länken följande resultat, vilket inte är helt ovanligt. Alltså får jag kanske hoppa över att skriva in ursprungsskala. Stoppområden som namn på ett WMS-tjänstlager säger inte så mycket om det står i en teckenförklaring tillsammans med 30-40 andra lager från 5 7 olika geodataleverantörer. Jag söker på Internet och får följande förklaring till stoppområden: Övriga områden som hyser natur- eller kulturvärden eller har stor betydelse för landskapsbilden. Ofta är det fråga om överlagrade riksintressen för naturvård, friluftsliv och kulturmiljö. Dessa har också uppmärksammats i VindGIS som stoppområden. Dessa områden kan också vara områden som har stor lokal betydelse bland annat i enlighet med den kommunala översiktsplanen. Ytterligare en träff berättar att: Stoppområden Boverket pekar också ut ett antal områden med höga bevarandevärden och stora samhällsviktiga intressen som bör undantas från vindkraftsutbyggnad. Till dessa hör bl.a. Fladen och Lilla Middelgrund i Kattegatt samt Midsjöbankarna och Hoburgs bank i södra Östersjön, vilka alla varit föremål för vindkraftsbranschens intresse. Även stora delar av kustbandet bör undantas, främst på grund av stora natur- eller kulturmiljövärden eller för att de är militära övningsområden. I fjällvärlden undantas alla områden som omfattas av bestämmelserna i 4 kap. 5 miljöbalken, så kallad obrutna fjällområden, i vilka bland annat alla de stora nationalparkerna ingår.

Jag väljer områden med höga bevarandevärden och stora samhällsviktiga intressen som får ingå i skiktnamnet även om det är väl långt. Eftersom obrutna fjällområden och andra länsstyrelseskikt tycks ingå i bedömningen, så bestämmer jag mig för ursprungsskala 1:500 000 baserat på ovanstående information från Lst. Det låter också högst rimligt. Det får inte finnas åäöåäö i fil- eller foldernamnen och mellanslag brukar också ställa till problem. Därmed blir filnamnets inledning BoV_1_500000_omraden_med_hoga_bevarandevarden_och_stora_samhallsvik tiga_intressen_ Shapefilen är transformerad till sweref99tm och filnamnet får då sluta på _s99tm. Använder du udig som OGC Viewer eller Desktop GIS, så får du inte heller ha stora bokstäver, versaler, i filnamnet. Då låter vi DIVA-GIS ändra alla fyra ingående filerna för en shapefil och så här ser det ut i DIVA-GIS just nu: Då har jag klistrat in textsträngarna OK. och trycker på

Har du flera shapefiler i samma folder så brukar jag först byta den inledanden strängen på alla, där ju BoV_ och 1_500000_ är samma för alla och sedan ändra till _s99tm som ju gäller för alla filerna. Utan DIVA-GIS så skulle det vara en mardröm att ändra 100-tals shapefilnamn för att de ska passa att publiceras som WMS-tjänster!

Transformera Shapefil från RT90 till Sweref99 med QGIS Detta kapitel beskriver hur du konverterar shapefilers projicering i QGIS. Starta QGIS! Vi börjar först med att kontrollera att filen vi ska konvertera läses in av QGISprogrammet korrekt. Gå in under Lager >> Lägg till vektorlager eller tryck på: Överst väljer du typ av källa, fil, och under detta väljer du vilken kodning shapfilen har. UTF-8 passar normalt för svenska tecken. Tryck på knappen Bläddra för att välja din shapefil och tryck på Öppna. Shapefilen ligger nu i Dataset. Tryck OK. Shapefilen visas i QGIS kartfönster och vi kan nu börja med vår konvertering. Välj Verktyg från menyn >> Datahanteringsverk tyg >> Exportera till ny projektion

Du får då upp följande fönster, där ak_svk står är vald shapefil. Koordinatsystem för indata är nuvarande koordinatsystem, om uppgift om denna saknas är det antingen problem med.prj filen eller också saknas den. Det du gör då, om du har en annan projektionsfil (.prj) tillgänglig, som du vet är i rätt koordinatsystem kan du låna den.prj-filen och ge den samma namn som den fil du ska omprojicera, i det här fallet: ak_svk.prj. Vi ska nu omprojicera till SWEREF99 och detta gör vi genom att trycka på Välj knappen under Koordinatsystem för utdata. Vi kommer då till Choose output CRS: Saknas Sweref99TM bland de senast använda så får du söka efter EPSG 3006. Känner du inte till CRS eller EPSG nummer så kan du också söka med hjälp av Namn och Hitta. Information om projektionssystem hittar du på följande länk: http://www.spatialreference.org/

Nu är nästa steg att välja vart Shapefilen ska hamna efter att den blivit projicerad. Klicka på Bläddra och placera filen i den folder som du finner lämplig och vi rekommenderar att du ger filen ett nytt namn. I detta exempel har vi bara lagt till _SWEREF99TM. Det hade varit ändå tydligare om vi inlett filnamnet med LMV_kommungränser. Då hade både geodataleverantör och betydelsen av ak framgått! Tryck sedan på OK för att bekräfta filnamn och var filen ska placeras. Efter att du tryckt på OK får du upp det här fönstret: Här väljer du om det nya lagret ska läggas till i ditt QGIS projekt. I denna guide väljer vi Ja. Du får då upp båda lagren Gröna Sverige är Sweref99TM och blåbärsfärgen är RT90 2.5gV. Sweref99TM hamnar nu cirka 100 mil väster om RT90 lagret, vilket är helt rätt. Du kan nu välja att ta bort RT90 lagret om du känner att du inte har någon användning för det längre.

Exportera Shapefiler till PostGIS via shp2pgsql_gui Efter att denna Handbok var färdig(091230), så släpptes ännu en viktig pusselbit i en produktionsmiljö för det som Handbok WMS-tjänster handlar om. shp2pgsql är ett mycket arbetsintensivt laddningsprogram, där ett antal moment ska upprepas vid varje laddning av en shapefil. Detta har nu paketerats i shp2pgsql_gui, som kan köras fristående, men det är en klar fördel att lägga in det som en plugin till pgadminiii, då flera uppgifter då fylls i med automatik. Efter att ha ägnat flera monotona dagar åt att köra shp2pgsql i november 2009, så beslöt jag mig den 2 jan för att leta efter något bättre verktyg. Inom en timma så hade jag hittat och laddat ner shp2pgsql_gui och efter ytterligare ett par timmar så kunde jag utan problem köra shp2pgsql_gui. som just nu (100104) kan laddas ner via http://www.postgis.org/download/windows/experimental.php. Det finns en mycket tydlig installationsanvisning. En eloge till PostGIS gänget! Troligen kommer den att ingå i pgadminiii när PostGIS version 1.5 släpps. Du hittar den bland Plugins, om du installerat den i pgadminiii Användargränssnittet ser du på nästa sida och eftersom bilden är så stor så skriver jag några inledande kommentarer här: 1. Prova första att du har förbindelse med PostGIS 2. Klicka sedan på Välj sedan den fil du ska exportera till PostGIS: Välj Open eller dubbelklicka på filnamnet. Ha gärna *.shp aktiverad om du har många olika filer i folder, så syns bara shapefilerna Observerat de trevliga folderstegen (som är interaktiva) högst upp:

3. Se till att rätt PostGIS Database är aktiv, i detta fall LMV_1_1M_HP, annars hamnar filerna/tabellerna i fel databas i PostGIS. Det är ingen katastrof för du kan radera de och sedan köra om på nytt. Vill du se om tabellen kommit in i PostGIS så måste du trycka på Refresh the selected object 4. Tryck nu på så laddas shapefilen in i PostGIS. 5. När du valt en shapefil så får den blivande tabellen i PostGIS samma namn: Bilden ovan visar pgadminiii med dess nya plug-in shp2pgsql_gui.

Exportera Shapefiler till PostGIS via QGIS/Spit Ett alternativ till att exportera din Shapefil till PostGIS är QGIS verktyg Spit. Vi börjar med att starta QuantumGIS (om programmet redan inte är igång) och går till Lager >> Lägg till PostGIS-lager 1 eller klicka direkt på denna knapp: Under PostgreSQLanslutningar står här namnet på vår testdatabas i PostGIS. Är namnet rätt så tryck på Anslut. Vill du välja en annan databas, då PostGIS kan innehålla flera, så trycka på nedåtpilen till höger om nuvarande databasnamnet och klicka sedan på Anslut. Slutligen går det naturligtvis också att upprätta en helt Ny anslutning till en PostGIS Database. Om du valde att skapa en ny databasanslutning har du kommit hit: Fyll i de uppgifter som gäller för aktuell PostGIS anslutning och på nästa sida ser du ett exempel på hur vi fyllde i vår anslutning. Port 5432 är default liksom Användarnamn postgres. Ligger PostGIS på en annan dator i ditt nätverk, så får du skriva in IP-adressen istället för localhost. Databas-namnet hittar du med hjälp av PostGIS administratörsverktyg Efter att du fyllt i din information tar du och klickar på Testa Anslutning Om du får ett felmeddelande här kan det bero på att PostGIS tillägget inte hittas eller att installationen är felaktig eller att någon anslutningsinformation inte är ifylld. Är anslutningen godkänd trycker du på OK. Sedan stänger du anslutningsinformationsfönstret genom att trycka på OK även där. 1 En ny databasanslutning kan även definieras i SPIT- samma anslutningslista används för båda verktygen.

Tryck på Anslut och eftersom vi redan har laddat in några lager i databasen (Dim8200 PostGIS testdatabas med 6 olika datakällor 091119) så syns dessa här Gå till menyen och välj Insticksprogram >> Spit och klicka på Importera shapefiler till PostgreSQL eller Klicka på elefantikonen ute i menyfältet:

Under PostgreSQL-anslutningar bör din nyligen anslutna databas vara. Om inte så är fallet väljer du den databas du har skapat. Tryck på Anslut så får ett meddelande: Uppkopplingen till <Din POSTGISdatabas> lyckades Annsrs klickar du på knappen Redigera för att åtgärda eventuella problem. Du bör nu ha fått upp public i listan till höger under Globalt Schema. Ändra enbart public om du vet vilket Globalt på din databas. Schema du ska ha Du ska nu exportera dina första lager till PostGIS databasen. Klicka på Lägg till nere till höger. Du får nu upp följande ruta: Här väljer du den shapefil du vill ladda in din PostGIS databas, tryck sedan Öppna Shapefilen laddas in och fönstret inom den röda ramen visas tillfälligt.

Din shapefil är nu inladdad i Spit. Du kan nu välja att lägga till en ytterligare shapefiler på samma sätt eller ta bort den markerade shapefilen med knappen Ta bort eller Ta bort alla (SPIT tillåter inte med svenska åäöåäö ). När du är nöjd trycker du på OK. Kraschar QGIS efter detta kan du prova att göra om steget än en gång eller starta om datorn för att sedan prova igen. Förhoppningsvis blir Spit stabilare i kommande versioner av QGIS. Kvarstår problemet får du använda dig av shp2pgsql_gui eller shp2pgsql.

Exportera Shapefiler till PostGIS via shp2pgsql Shape to PgSQL är ett program som konverterar en shapefils innehåll till SQLsatser. Vi ska sedan mata in SQL koden i PostGIS med hjälp av PgAdmin. Börja med att ladda hem och installera programmet från www.carto.net Spara shp2pgsql och lägg den på en lätt tillgänglig plats (förslagsvis: C:\shp2pgsql.exe) och helst inte i alltför långt ner i folderhierarkin eftersom det är shp2pgsql.exe man kommer anropa i DOS kommando promptern. Vi rekommenderar att du skapar en separat katalog (i denna guide använder vi C:\Temp\). Lägg sedan din shapefil i denna tomma katalog tillsammans med.dbf.prj.shx filerna. Anledningen till att vi inte har mellanslag i filnamnet är för att DOS kommando promptern som bekant inte uppfattar mellanslag, denna tolkar inte heller åäöåäö tecken, därför ser vår shapefil ut som den gör och det måste förstås vara exakt samma namn för.shp,.shx,.dbf och.prj. Exempel på hur din katalog med dina shapefiler kan se ut: Vi ska nu skapa en exekverbar fil (ex. Konvertera.bat) så att vi enkelt och snabbt kan konvertera med shp2pgsq. Notepad eller Wordpad är bra för att undvika konstiga styrtecken i Word. Här är hela kommandosträngen med 6pt text: C:\shp2pgsql.exe "C:\Temp\LMV_GRADNAT_SWEREF99TM.shp" LMV_GRADNAT_SWEREF99TM > "C:\Temp\LMV_GRADNAT_SWEREF99TM.txt" [.sql] Det är två radbrytningar här eftersom vi har förstorat upp texten: C:\shp2pgsql.exe "C:\Temp\LMV_GRADNAT_SWEREF99TM.shp" LMV_GRADNAT_SWEREF99TM > "C:\Temp\LMV_GRADNAT_SWEREF99TM.txt" [.sql] * anpassa efter dina inställningar GRÖN = Där Shp2pgsql är installerad, dvs. där.exe filen är GUL = Infilsdata, där shapefilen befinner sig RÖD = Namet på tabellen som skapas LILA = Utfilsdata, dit SQL koden skrivs i ett.txt filformat

Nu ska vi sätta igång med konverteringen till SQL och vi ska nu döpa om vår textfil till.bat istället för.txt i slutet av filnamnet. Denna prompt körs Om du vill öppna den resultatfilen så rekommenderar vi att du öppnar den med Wordpad och inte Notepad, eftersom WordPad visar resultatet mycket snabbare. Denna SQL kod ska nu kopieras in till PgAdmin. Om du inte har PgAdmin kan du ladda ner det gratis från http://www.pgadmin.org/. Uppe i vänstra hörnet syns vår PostGIS databas. Högerklicka på denna och välj Connect. Du är nu ansluten till din PostGIS databas och du ser pgadmin III i bilden ovan.

Nu kan du välja att göra en PostGIS Database om du vill dela in din databas i olika kategorier med data. Vi gör en databas som heter: Lantmäteri Verket, klicka på plusstecknet till vänster din databas: Du får nu upp ett formulär New Database : I vårt exempel är Name = Lantmäteri Verket och övriga uppgifter framgår av bilden nedan: Du får sedan upp en lista med olika underflikar, högerklicka på Databases(5) 5:an betyder att vi i denna guide redan gjort tre databaser. Två databaser ska alltid vara med och de tillverkar PostGIS själv. Du har nu fått en ny Database under Databases och vår Database är markerad:

Börja med att markera din databas först, annars vet inte programmet vilken databas du vill uppdatera. Det vi vill göra nu är att vi vill lägga in och uppdatera databasen med den SQL information vi fått med hjälp av Shp2pgsql. Gå till menyen och välj Tools >> Query Tool (Ctrl + E). Eller tryck på denna knapp: Du har nu hamnat i detta fönster: Ta bort eventuell text enligt den blåa markeringen ovan. Beroende på om du har valt din utfil att sparas i.txt format eller.sql finns det två olika sätt att göra det på, vi börjar visa hur man gör det med.sql filerna: Välj Open i verktygs menyen under File. Syns ruta till höger trycker du på No eftersom den frågar om du vill spara texten som står där i hörnet från början.

Bläddra sedan till foldern där din.sql fil ligger som du vill ladda in. Markera och välj Open. Voilá, filens sql kod är nu i fönstret. Om du har valt att skriva ut den som en.txt fil letar du själv upp din.txt fil och öppnar med Wordpad eller Notepad, Vi rekommenderar, som sagt, att öppna dina.txt filer med Wordpad. Markera all kod i WordPad med Ctrl + A och kopia via Ctrl + C eller högerklick Kopiera. Använd sedan Ctrl + V eller högerklick Klistra in i pgadmin III fönstret nedan. Kommer det inte upp någon kod och rutan förblir tom är det mot förmodan följande problem: Kommer denna ruta No SQL query was generated upp är det något som gått fel vid konverteringen av shapefilen med shp2pgsql eller att shapefilen innehåller fel. Här klistrar du in SQL-koden

Fungerar det inte efter att du provat konvertera om filen på nytt och om det inte fungerar att konvertera filen i Spit, så är denna shapefil obrukbar. Är allt som det ska är det bara att köra igång, trycka på: Eller Gå till menyen Query >> Execute (F5) SQL koden är nu inläst, hur lång tid det tar beror helt och hållet på vad du har för dator samt hur stor datamängd som läses in. Trots att det kan finnas en hel del varningar tar den med allting, den tar inte bort något utan den varnar bara. Eftersom detta är en engångskörning så behöver du inte spara SQL-satserna och du kan stänga Query fönstret. Du har nu skapat en ny tabell med alla importerade objekt i den nya Database Lantmäteri Verket i din PostGIS databas. Klicka dig ner till Tables så hittar du innehållet från den shapefil du precis läst in, lmv_gradnat_sweref99tm. Grattis! Du har nu lärt dig att föra över shapefiler till PostGIS med hjälp av shp2pgsql. Blir det gröna streck/linjer under delar av SQL koden så är det PostgreSQL som markerat att någon är fel. Du behöver inte titta igen all kod utan det räcker med att du tittar på om det är gröna streck på de första SQL-kod raderna eller i slutet.

Publicera PostGISdata som WMS-tjänster med GeoServer Detta kapitel kommer kortfattat att beskriva hur man publicerar skikt/lager/layers i en PostGIS databas genom en WMS-tjänst med hjälp av GeoServer. Vi använder termen lager i fortsättningen. En WMS-tjänst består av en till över hundra (ex. SHMI_2009) lager, normalt 5-25 stycken. Ett lager innehåller normalt bara en objekttyp, ex. busshållplater, motionsspår, vattendrag. Både geodataleverantören och vi själva, via GeoServer, kan välja att slå ihop flera objekttyper i samma lager. Det är då viktigt att de inte skymmer varandra då möjligheten att anpassa visningsordningen i teckenförklaringen uteblir i Layer Groups. Börja med att installera och starta GeoServer med hjälp installationsguiden. (Inloggning till GeoServer efter installationen: användare=admin och lösenord= geoserver) När GeoServer är igång administreras den via ett webbinterface som antingen nås genom att välja Go to GeoServer Admin homepage i GeoServers programgrupp i startmenyn Alternativt anger du nedanstående adress i din webbläsare, förutsatt att du använder local host och porten 8080: http://localhost:8080/geoserver/web : När du loggat in så tillkommer Data i vänsterkolumnen

Ett lager (GeoServers Layers) tillhör en Store, som i sin tur tillhör en Workspace.. En Store definierar i GeoServer kopplingen till en datakälla, t.ex. en databas (i vårt fall PostGIS), shapefil etc. En Workspace grupperar alla lager från en Store genom ett prefix och en namespace. Det är viktigt hur ett namn fortplantar sig ifrån det ursprungliga filnamnet, via PostGIS och till GeoServers formulär för att publicera WMS-tjänster OCH slutligen hur olika OGC Viewers exponerar dessa uppgifter i teckenförklaringen. Detta gäller speciellt de OGC Viewers där namnet inte kan ändras, vilket ex. gäller i Gaia. GISassistans förhoppning är att Sveriges geodataleverantörer snarast tillrättalägger sina nuvarande geodatatjänster, så att resultatet blir som bilden på nästa sida visar, dvs. Boverket som namn på Workspace och identiska namn på Name och Title, då olika OGC Viewers använder antingen Name eller Title. MEN det här gäller ju bara för GeoServer, säger ni! Helt rätt men principen måste tillämpas oberoende av vilken WebMap programvara som organisationen använder. DET HÄR ÄR OERHÖRT VIKTIGT OM DET SKA GÅ ATT FÖRSTÅ TECKEN- FÖRKLARINGEN NÄR ETT STORT ANTAL GEODATATJÄNSTER HAR BLANDATS IHOP för att ge det utseende som användaren behöver för sitt arbete.

Den uppmärksamma läsaren ser att Data Source Name inte förekommer i QGIS eller udig s teckenförklaringar och det gäller alla övriga OGC Viewers, så vitt jag hittills kunnat se. Resten av detta kapitel går i detalj igenom de olika uppgifter som ska fyllas i för att definiera en WMS-tjänst i GeoServer.

Först måste vi definiera en Workspace. Klicka på Workspaces. På nästa sida Add new workspace Du får då upp denna sida: Det som anges i rutan under Name (för en ny Workspace) blir ett prefix för en Store och alla lager som kommer från en Store får detta prefix. Fyll i detta samt en Universal Resource Identifier (i detta fall behöver GeoServer en URI/URL, dvs en webbadress. Den kan vara vad som helst det viktiga är att det är en unik identifierare. Normalt har den dock något med lagren eller projektet att göra. Förslagsvis används länken till geodataleverantörens hemsida eller om det finns flera Workspace från samma geodataleverantör, så välj den hemsida som beskriver geodatatjänsten ifråga.) Exempel på hur det skulle kunna se ut. Klicka Submit för att spara. När ovanstående gjorts är det dags att definiera en Store, i detta fall en referens till en PostGISdatabas. Klicka på Stores. Tryck på Add new Store.

Välj PostGIS NG. På sidan som visas i miniatyr ovan, skall ett antal fält fyllas i som definierar själva kopplingen till PostGISdatabasen. Dessa redogörs för nedan tillsammans med en mindre text som förklarar ungefär vad fälten ska fyllas i med. Till höger ser ni exemplet Store Boverket. Först väljer du i plocklistan nedan vilken Workspace som din nya Store (och alla lager som hämtas därifrån) ska höra till. Workspace = PostGISDB_Alla kommer att visas tillsammans med WMS-lagernamnet i vissa viewers, ex. för WMS i QGIS: Riksantikvarieämbetets GEM:LANDSKAP.

= Namnet på Store. Har ingen betydelse för viewers. Är bara relevant för administrationen av GeoServern. = Vad denna Store skall ha för beskrivning. Uppgift för administratören av GeoServern. = Är databasen en postgis databas? Ja, eftersom vi angav detta på föregående fältdärför är detta redan angett. Låt stå. = Vilken värd (dator) som kör databasservern. Localhost är ett synonym för denna dator (samma som GeoServern körs på). Körs databasen på en annan dator anges dess IP-adress här. (Aktsamhet bör iakttagas så att datorn GeoServern körs på har rätt att anslutas till databasservern (I detta fall där PostGIS ligger). Denna inställning görs på databasservern) så låt detta stå. = Vilken port databasservern lyssnar (efter inkommande anslutningar) på. Specificeras inget annat så kör den på PostGRESQLs standardport 5432 (som redan angivits). = Vad heter databasen på databasservern som vi skall hämta lager från? = Databasschema som används för ovanstående databas. Public är det förinställda, om intet annat schema används = Användarnamn & lösenord för användare som har åtminstone läsrättigheter i ovan angiven databas (PostGIS FOSS4GaAv1). GeoServer har föreslagit postgres (PostGRESQLs standard super användare). Har ingen annan användare skapats så låt detta stå. Lösenordet är förmodligen egendefinierat, så skriv detta. = URI:n som angivits för Workspacen, vars namn är PostGISDB_Alla i exemplet.