O M V Ä R L D S B E V A K N I N G B E D Ö M N I N G S T R AT E G I 20 15 Nuläge, utmaningar och observandum Linköpings kommun Kommunledningskontoret linkoping.se
Omvärldsbevakning Bedömning Strategi Rapporten OBS 2015 avser att ge en samlad, enhetlig och kortfattad bild av nuläget samt identifiera trender inom några viktiga områden för Linköpings kommun. Rapporten som redovisas i början av aktuellt år fungerar som ett av bakgrundsmaterialen för nämndernas budgetarbete och nämndernas egna fördjupade omvärldsbeskrivningar. Utöver detta utgör rapporten en tvärsektoriell kunskapsuppbyggnad som ska bidra till att identifiera och minimera kunskapsluckor. OBS 2015 inleds med att kommundirektören pekar på några observandum som är särskilt viktiga att uppmärksamma. Därefter redovisas ett antal övergripande utmaningar som förväntas påverka Linköpings utveckling. Rapporten avslutas med att ett antal observandum inom nedan områden redovisas. Befolkning Arbetsmarknad Bostäder Näringsliv IT Infrastruktur Landsbygd Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekonomi Personal Fördjupningsdelar där även nuläge och trender inom respektive område beskrivs finns tillgängliga som fördjupningar i ett separat dokument, OBS 2015 Fördjupning. Skribenter: Tove Holmström (Ks) Andreas Larsson (Ks) 1
Linköping i utveckling! Linköping är en fantastisk stad, kommun, arbetsgivare och plats för personlig utveckling. Utvecklingen går i ett rasande tempo och de närmaste åren kommer att förändra förutsättningarna för stadens invånare för lång tid framåt. Ostlänkens dragning genom (under) staden sätter den fysiska agendan på ett tydligare sätt än någon annan fråga de närmaste åren. Men allt är inte bra, tillväxten har en baksida som innebär att det samtidigt som helheten fungerar bra så kan delar hamna i otakt, och i värsta fall dras isär. Det måste vi se, erkänna och förhålla oss till. För att säkerställa att samtliga nämnder och styrelser har tillgång till ett gemensamt faktaunderlag som både pekar på den positiva utvecklingen och lyfter de goda förutsättningarna men samtidigt tydligt pekar på de utmaningar och hinder som Linköping står inför så har kommunledningskontoret med stort stöd från flera förvaltningar tagit fram OBS-rapporten. Vi har i år valt att göra en särskild rapport som samlat pekar på de största övergripande utmaningarna som vi alla i Linköpings kommun delar. Till detta finns ett omfattande faktaunderlag som respektive nämnd eller styrelse kan fördjupa sig i. Även om den rapport du håller i din hand är en sammanfattning av de övergripande utmaningarna så vill jag som kommundirektör ändå peka på några utmaningar som jag menar kräver särskild uppmärksamhet i det fortsatta arbetet i respektive nämnd och styrelse. Linköpings ekonomiska tillväxt bygger på kunskap Linköpings profil som en tekniskt inriktad, kunskaps- och forskningsintensiv stad förstärks. Där både tillväxten i befintliga företag och tillkomsten av nya företag ställer stora krav på både hög och rätt utbildning hos arbetskraften. Detta innebär att utbildningsnivån löpande måste höjas så att fler har chansen att bli attraktiva på arbetsmarknaden. De som har hamnat vid sidan av arbetsmarknaden riskerar att fastna i långvarigt försörjningsstöd om inte kompetensutvecklingsinsatser erbjuds som matchar den moderna arbetsmarknadens krav. Idag har vi i Linköping en stor utmaning vad gäller individer med långvarigt försörjningsstöd. En större utmaning än för flera andra kommuner med tanke på vår lokala arbetsmarknadsprofil. Linköpings befolkningstillväxt består av individer med olika förutsättningar I Linköping, som i de flesta andra svenska kommuner, så utgörs den största delen av befolkningsökningen av personer med utländsk bakgrund. Det ställer stora krav på kommunen vad gäller integrationsinsatser, inte minst inom utbildnings- och arbetsmarknadsområdet. Nya Linköpingsbor har olika kulturell-, religiös, studie- och arbetsmarknadsbakgrund. Vilka personer och grupper som kommer hit är till stor del beroende av krigs- och oroshärdar i andra länder, vilket innebär att situationen i Linköping snabbt förändras. Det innebär att vårt möte med nya Linköpingsbor och vår planering i allt högre grad måste präglas av flexibilitet och proaktivitet. I korthet måste vi vara bättre förberedda på att hantera större variationer än vad vi hittills behövt hantera. Vi måste också hitta vägar för att bättre tillvarata alla människors inneboende potential, kunskap och erfarenheter. 2
Ett ökat bostadsbyggande är nyckeln till många andra frågor Bostadsbyggandet har ökat under de senaste åren, men mer behövs. Bostadsutvecklingen påverkar möjligheterna till en ökad positiv befolkningstillväxt. En bostadsmarknad som inte går i takt med befolkningsökningen riskerar att öka både den etniska och sociala bostadssegregationen. Möjligheterna för kommunen att hantera boendesituationen för socialt utsatta linköpingsbor är pressad och kräver nya lösningar. Ett fungerande boende är en av nycklarna för ett framgångsrikt resultat inom exempelvis utbildnings-, omsorgs- och socialnämnderna. Bostadsbyggandet är alltså en fråga som påverkar både stadens tillväxtförutsättningar och de flesta nämndernas förutsättningar att driva sin verksamhet med goda resultat. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att kommunen i sig inte är byggherre. Tillväxt och utveckling kostar Linköpings kommuns ekonomi är god. Vi har en låg skattesats, hög soliditet och god likviditet. Men de kommande årens insatser kommer att vara ekonomiskt påfrestande. Under de kommande 10 åren planerar kommunkoncernen samlat att investera hisnande 35 miljarder kronor. Det kommer att påverka den kommunala ekonomin på flera sätt, inte minst kommer det att påverka likviditeten och lånebehovet. För att investeringar ska kunna genomföras till en rimlig kostnad och utan allt för negativ inverkan på linköpingsbornas vardagsmiljö så krävs en god framförhållning och samordning inom koncernen. En nämnd- och styrelseöverskridande investeringsplanering är alltså nödvändig. All verksamhet genomförs med personal Linköpings kommun är en förhållandevis attraktiv arbetsgivare på den lokala arbetsmarknaden. Det måste vi fortsätta att vara. Konkurrensen om arbetskraften ökar och vår förmåga att bibehålla och öka vår attraktivitet är en avgörande faktor för framtiden. Vi måste ha anställningsvillkor, arbetstidsmodeller, en bra lokal lönebildning och bra och tydliga karriärvägar inom kommunen. Under de kommande åren behöver vi sannolikt våga pröva nya och kanske utmanande former för att säkra vår egen kompetensförsörjning. Detta är några av de frågor jag sätter högt på observandumlistan. Du hittar säkert några till som är extra viktiga för din nämnd eller styrelse. Jag hoppas att OBS 2015 kommer till stor nytta för hela Linköpings kommunkoncerns planering. Joakim Kärnborg Kommundirektör 3
Övergripande utmaningar Stora förändringar att vänta Linköping kommer att utvecklas och förändras i en takt som inte har sin motsvarighet i närtid. Föreliggande rapport har vanligtvis tämligen korta tidsperspektiv oftast 1-3 år. Flera av dagens utmaningar är dock relaterade till kommande decennier utveckling, vilket innebär att ett längre tidsperspektiv i vissa fall blir viktigt. Omkring 2028 finns Sveriges första höghastighetsjärnväg och ett nytt större resecentrum - i ett nytt läge på östra sidan Stångån - på plats. En ny blandad stadsdel - som bidrar till att Linköping ytterligare befäster sin roll som regionalt nav är under utveckling. Stadsdelen kommer på sikt att utvecklas med minst 5000 bostäder och 15 000-20 000 arbetsplatser. 1 Antalet resande som passerar Linköpings resecentrum beräknas mer än fördubblas när Ostlänken och Götalandsbanan är utbyggda. Sammantaget skapar detta delvis nya och andra förutsättningar för Linköping att utvecklas. Samtidigt planeras det för omfattande investeringar runtom i Sverige. När flera stora projekt pågår parallellt hårdnar konkurrensen om arbetskraft. Enbart i Stockholm har man beslutat att bygga fyra nya tunnelbanesträckningar och runt 78 000 fler bostäder i tunnelbanans närområde. Trafikstarterna beräknas från 2020-2025 beroende på sträcka. Fram till 2028 görs också en rad storsatsningar på kollektivtrafik, järnvägar och vägar i Göteborgsregionen det så kallade Västsvenska paketet. Paketet innehåller bl.a. en pendeltågstunnel Västlänken - under Göteborg. Alla delar i Västsvenska paketet förväntas vara genomförda 2027. Målet är att öka Göteborgs lokala arbetsmarknad till 1,5 miljoner invånare år 2020 från dagens ca 990 000. I Öresundsregionen som utvecklats kraftigt sedan Öresundsbrons tillkomst har bl.a. planering för ytterligare en fast förbindelse mellan Malmö-Köpenhamn Öresundsmetron startat. Sveriges starka urbanisering driver utvecklingen. Stockholm, Malmö och Göteborg har tillsammans med sina kranskommuner haft en mycket starkt tillväxt de senaste decennierna och trenden ser ut att fortsätta. 2 Bara fram till 2020 väntas ca 75 % av befolkningstillväxten ske i storstadsregionerna och de övriga 25 % i huvudsak i regioner med större städer. 3 Begränsningar i infrastruktur och kommunikationer inom storstadsregionerna i kombination med situationen på bostadsmarknaden och dyra levnadsvillkor i regionernas centrala delar är det som skulle kunna skapa en mottrend i vad som annars ser ut att vara en relativt säker utveckling. Utvecklingen innebär att konkurrenssituationen mellan städer skärps ytterligare. Stockholm idag en av Europas snabbast växande städer - intar i sammanhanget en särställning. Framskrivningar av Östra Mellansverige pekar på att Stockholms fortsatta roll som tillväxtmotor befästs med ökad befolkning, hög sysselsättningstillväxt och kraftig inpendling. Historiskt har samtidigt de storregionala kärnorna inom Stockholms influensområde där Linköping och Norrköping ingår ökat sin befolkning. 4 I 1 Översiktsplan för Kallerstad (Stång) och nytt resecentrum m.m. 2 Vinnova 2013, Trafikanalys 2012, Eurostat 2012 3 Tillväxtanalys 2013 4 Utöver Linköping och Norrköping ingår Uppsala, Västerås, Örebro, Eskilstuna och Nyköping i det som kallas storregionala kärnor i ÖMS (Östra Mellansverige). År 2012 bodde ca 3,7 miljoner, eller ca 40 % av Sveriges befolkning i Östra 4
framskrivningarna förväntas även Linköping växa både avseende befolkning och sysselsättning. 5 Utmaningen för Linköping en stad i Stockholms periferi - kommer bl.a. att vara relaterat till hur storleksrelationen städerna sinsemellan utvecklas. Urbaniseringens bakomliggande krafter har sin grund i storleksförhållanden. I stora och dynamiska arbetsmarknader - där matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare underlättas - gagnas specialisering och näringslivsutveckling. Stora befolkningsunderlag skapar också förutsättningar för mångfald och breda utbud. I jämförelse med etablerade storstadsregioner kan Linköping inte ensam erbjuda motsvarande utbud och mångfald varken vad det gäller arbetsmarknads-, kultur- eller handelsutbud etc. Till Linköpings fördel talar dock geografin kommunen är centralt placerad mellan Sveriges storstäder och samtidigt nära en stor grannstad. Ur storlekshänseenden är Linköping och Norrköping med omland varandras tillgångar. Linköpings utvecklingsförutsättningar kommer att påverkas av hur väl ekonomiskt och socialt integrerad regionen blir. 6 Graden av integration kommer att visa sig i olika former av utbyte pendlingsströmmar och handelsströmmar etc - inom regionen och i förekommande fall mellan regioner. Graden av integration kommer också att avgöra vilka reella integrationseffekter som uppnås. Tidigare beräkningar visar på tydliga integrationsvinster i sysselsättnings- och lönesummeutveckling. Studier av boendevärderingar visar att det breda regionala sammanhanget runt bostaden värderas högre idag. Goda kommunikationer värdesätts till exempel högre än tidigare samtidigt som goda arbets-, inkomst- och utbildningsmöjligheter på orten värderas lägre idag. 7 Detta antyder sammantaget att det regionala sammanhanget givet goda kommunikationer blir allt viktigare i den framtida konkurrensen om kompetens och arbetskraft. Också komplementariteten mellan framförallt Linköping och Norrköping är central. 8 Detta eftersom komplementära städer främjar utbud och mångfald. Det är dock tveksamt om bara regionförstoring kommer att vara tillräckligt även regionförstärkning förväntas bli viktigt dvs förmågan att utveckla och utnyttja resurser och intensiteten i kontakterna inom regionen. Av betydelse för Linköping och regionen blir därmed att stimulera den endogena tillväxtpotential som finns samt stärka befintliga komparativa fördelar. 9 Mellansverige. Sedan slutet av 1960-talet är det en ökning med drygt en miljon varav 750 000 tillkommit i Stockholm och 250 000 tillkommit övriga län. För Stockholms del förväntas befolkningsökningen nå någonstans mellan 2,7-3,3 miljoner år 2050. Ökningen i övriga ÖMS förväntas vara långsammare och landa på mellan 1,8 och 2,2 miljoner. Befolkningsframskrivningar visar en fortsatt ökning av andelen av befolkningen som bor i de storregionala kärnorna. 2050 förväntas 60 % av befolkningen bo i någon av kärnstäderna, inklusive Stockholm. 5 Framskrivningar av befolkning och sysselsättning i östra Mellansverige scenarier för kommuner och tätorter till år 2050, rapport 2013:8 6 Med integration avses här det som kännetecknar funktionella regioner (dvs ett ekonomiskt och socialt integrerat geografiskt område) vilka karakteriseras av gemensam arbetsmarknad, gemensam boendemarknad, gemensam marknad för handel och gemensamma mötesplatser. 7 Kairos Future 2013 8 Insikten om detta förhållande är på intet sätt ny vilket den Gemensamma översiktsplanen (GÖP) mellan Linköping och Norrköping vittnar om. 9 Komparativa fördelar teorin om komparativa fördelar säger att ett land bör specialisera sig på att tillverka och exportera de produkter som de relativt sett är mest effektiva på. Tillgång på teknik, naturresurser, kommunikation och arbetskraft är exempel på en regions komparativa fördelar. Med endogen tillväxt menas här att regionens/stadens tillväxt drivs av den egna förmågan till organisation och förnyelse och dess marknad växer endast då staden och dess omland växer. 5
Utvecklingen globalt påverkar Sverige och Linköping. I rapporten Strategiska trender i ett globalt perspektiv, 2025, som tagits fram inom regeringskansliet, konstateras att mycket talar för att Indien år 2025 kommer att vara världens mest folkrika land, den globala urbaniseringstrenden förväntas fortskrida och Kinas ekonomi väntas, i nominella termer, vara i paritet med eller till och med större än USA:s. Geoekonomiskt väntas en tyngdpunktsförskjutning mot Asien. Europa och Sverige berörs i väsentliga avseenden av dessa förändringar. Den europeiska andelen av globala handelsflöden och investeringar förmodas minska och väst kommer inte på samma sätt som tidigare att sätta dagordningen på global nivå. Delar av EU förväntas brottas med låg produktivitet och den demografiska utvecklingen utmanar. När kansliet för strategisk analys i samma rapport - tittar på trender är man försiktigt optimistisk och menar att ljusglimten möjligen består av teknologi och innovation. EU förväntas tappa en del konkurrenskraft när kinesiska företag blir mer globala men Europa och inte minst Nordeuropa kommer 2025 sannolikt att ligga i topp när det gäller innovation, entreprenörskap och kreativitet. 10 Inom dessa fält är det också viktigt att Linköping utvecklar sina förmågor vidare. I ett konkurrensperspektiv med Stockholms förväntade tillväxt och höga kunskapsinnehåll är det rimligt att anta att detta inte minst kommer att gälla kunskapsintensiva branscher. I föregående OBS-rapport redovisades Linköpings starka position som kunskapsintensiv stad. 11 Positionen förklaras bl.a. av att utbildningsnivån är hög i ett svenskt perspektiv, Linköpings universitet är väletablerat och att industristrukturen i många avseenden är att betrakta som högteknologisk. Andelen civilingenjörer är också bland Sveriges högsta. 12 När humankapitalet blir en allt viktigare lokaliseringsfaktor torde detta vara ett centralt ingångsvärde. En rimlig förväntan är att möjligheten till och vikten av kompetensförsörjning kommer att förstärkas över tid. Sett till kommande investeringars påverkan på arbetsmarknaden finns antaganden om att höghastighetståg sannolikt främst kommer att attrahera service- och tjänstesektorn. Arbetskraft med kreativa och flexibla arbetsuppgifter, personer med specialiserad utbildning och kompetens antas tillhöra de grupper som på arbetsmarknaden har goda förutsättningar att utnyttja den förbättrade tillgängligheten. Även studerande vid högskolor och universitet kan potentiellt ingå i denna grupp. 13 Staden vinner mark Som påtalats ovan är urbaniseringen en av vår tids tydligaste samhällstrender såväl nationellt som globalt - och det finns inget som tyder på att den avtar. Det finns flera förklaringar till detta. En del handlar om arbetsmarknad kanske framförallt storleken på denna kopplat till möjligheter att få arbete och karriärutveckling. Forskning visar att det senare är särskilt viktigt för personer med högskoleexamen. Forskningen är också relativt samstämmig avseende att individers tillgänglighet till arbete eller försörjning är en grundförutsättning för att individer ska vilja eller kunna flytta. 10 Strategiska trender i ett globalt perspektiv, 2025: en helt annan värld? Regeringskansliet, Kansliet för strategisk analys 11 Internationella Handelshögskolan i Jönköping har tidigare i en studie rankat alla Sveriges 290 kommuner baserat på andelen högutbildade och andelen kreativa klassen. I denna studie hamnar Linköping på en tionde plats bland Sveriges alla städer enkom Stockholmskommuner samt Lund och Uppsala listades före Linköping. 12 Mätt som andel civilingenjörer per 10 000 invånare. Linköping ligger på en åttonde plats bland Sveriges kommuner (2009). 13 Framtidens Götaland en banregion för tillväxt och utveckling, TTP-projektet (delstudie) 6
Tillgången till arbete är avgörande för boendeattraktivitet. Det gäller också de som flyttar en kortare sträcka eftersom dessa sannolikt kommer att ha kvar sitt arbete. Att ha försörjning utgör också en grundförutsättning för hemvändarna. 14 Erbjuder en stad eller region goda möjligheter till arbete och karriärutveckling ökar alltså möjligheterna att attrahera inflyttning liksom förmågan att behålla invånare. Men även andra faktorer påverkar en stads boendeattraktivitet. Bland dessa kan nämnas boendestandard, tillgången till offentlig service, lokala omgivningar och trygghet liksom fritid, kultur och nöjen. Stadsliv och stora utbud upplevs som attraktivt. Utvecklingen visar att många i Stockholm är beredda att byta kvadratmetrar mot stadsliv. Växa inifrån och ut Beslutet att bygga Ostlänken och nytt resecentrum innebär stora utvecklingsmöjligheter och betyder att stor kraft framöver kommer att läggas på stadsutvecklingsfrågor. Som ett led i arbetet har kommunen bl.a. tagit initiativ till att förbättra och förstora innerstaden genom det tematiska tillägget till översiktsplanen, Utvecklingsplan för Linköpings innerstad. Målsättning är att planen ska bidra till mer och bättre innerstad. 15 I planen förbereds Linköping för att på sikt ska bli 200 000. Stadskvaliteter ska förädlas och ambitionen är att ytterligare 30 000 personer ska uppleva innerstadskvaliteter. Innerstaden kommer att växa över ån och förstärkas genom utveckling i strategiska stråk. Omvandling och förtätning är viktiga delar i detta. Målet är att öka stadens urbana kvaliteter genom bl.a. täthet, mer rörelse och ett mer intensivt stadsliv med en påtaglig storstadskänsla. Med bl.a. högt markutnyttjande och funktionsblandning gynnas en sådan utveckling. Med Linköpings utvecklingstakt kommer det att bli allt viktigare att slå vakt om långsiktigt strategiska lägen. Inte minst gäller detta lägen som kommer att vara stukturerande för stadens utveckling. Hur marken används får stor betydelse för möjligheterna att nå ekonomiska, sociala och ekologiska mål. Det finns många intressen som konkurrerar om mark såväl av exploaterings- som bevarandeintressen. Ytterst är det kommunen som ansvarar för markanvändningen den fysiska planeringen är ett redskap för att göra avvägningar mellan olika intressen och skapa bästa förutsättningar för staden utifrån politiska målsättningar. Vid förtätning krävs dessutom större helhetssyn än vid nyexploatering beroende på att fler berörs i sitt dagliga liv. Detta ökar kraven på avvägningar mellan olika intressen och behovet av kompromisser tenderar att bli större. Vikten av holistisk planering Infrastruktur är kittet som binder samman och möjliggör regionförstoring och regional integration. Ostlänken skapar inte bara en vidgad arbetsmarknad genom ökad tillgänglighet till Stockholm utan också nya möjligheter att utveckla pendeltåg och godstrafik. 16 Pendeltågstrafik kompletterat med busstrafik är grunden för en långsiktigt hållbar arbetspendling inom regionen. Precis som tidigare OBS-rapporter framhållit räcker det inte att investera i Ostlänken för att skapa utveckling. Av största betydelse är att kommunen och regionen i olika planeringsprocesser beaktar och tillvaratar den tillgänglighetspotential som följer av 14 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (PM 2014:13)Varför är vissa platser mer attraktiva för boende än andra? en forskningsöversikt om de faktorer som skapar boendeattraktivitet 15 Utvecklingsplan för Linköpings innerstad, tematisk tillägg till Översiktsplan (samrådshandling) 16 Ostlänken: en ny järnväg för höghastighetståg mellan Linköping och Järna. 7
investeringen. För att utvecklingen ska kunna dra fördel av bättre villkor för resande krävs att arbetsplatser, handelsområden och bostadsområden kan kopplas samman genom transportinfrastruktur. Om inte riskeras eller reduceras tillväxtpotentialen. 17 Studier över den svenska arbetsmarknaden visar också att pendlingsbenägenheten antas vara känslig för restidsförbättringar när restiden mellan arbetsplats och bostad är mellan ca 15-50 minuter. För att hela resan ska kunna fungera krävs investeringar i kollektivtrafikstråk samt arbete för att utveckla samordning mellan bil, tåg, buss, cykel och gång. Robusta system är centralt eftersom olika former av osäkerhetsmoment ofta har en mycket stor påverkan på reseströmmar. Avstånden mellan stationer och arbetsplatser, utbildningsplatser, bostäder och besöksintensiva verksamheter kommer därför att bli viktiga ingångsvärden när det gäller att förstå potentialen i olika tillväxtmönster. I relation till kommande investering i Ostlänken är det viktigt att notera att järnvägsbanor ställer krav på långsiktighet i planeringsfrågor på ett annat sätt än infrastruktur med lägre grad av fast infrastruktur. 18 Det är bl.a. mot bakgrund av detta som ett enat kommunfullmäktige förordar en underjordslösning för både Ostlänken och Södra stambanan. En underjordslösning frigör exploateringsytor mitt i staden, tar bort järnvägen som barriär, minskar buller och utsläpp och genererar få trafikstörningar under byggtiden samtidigt som möjligheterna att utveckla Stångån inte riskeras. Att säkerställa Linköpings stadskvaliteter är avgörande för att utveckla staden vidare. Tunneln möjliggör en attraktiv stads- och regionutveckling för ökad tillväxt genom transportsystemet och är dessutom en långsiktigt hållbar lösning. Ostlänken Ostlänken är det enskilt största projektet i den nationella planen 2014-2025. 19 Den beräknas vara färdigställd 2028 med planerad byggstart 2017. Den nya järnvägen för höghastighetståg är kommunens förstahands prioritering när det gäller ny infrastruktur. Tiden fram till Ostlänkens byggstart kommer att präglas av intensiv planering och omfattande förberedelser. Under 2014 genomfördes en komplettering till järnvägsutredningen Ostlänken 2010 gällande sträckan Malmskogen-Glyttinge. Syftet var att utreda hela sträckan genom Linköping samt möjligheten att förlägga banan under mark genom Linköping. I Trafikverkets kompletterande utredning bekräftas att en brolösning blir mer tekniskt komplicerad och får fler långtgående negativa konsekvenser för staden än man tidigare insett. Beslut om valt alternativ i järnvägsutredningen och upphandling av järnvägsplan väntas ske under 2015. Under 2014 har också ett planprogram för resecentrumområdet och Kallerstad påbörjats. Särskilda investeringar i relation till förberedande åtgärder för Ostlänken och nytt resecentrum samt senare för själva byggandet av resecentrum och dess omgivning krävs och kommer att medföra att kommunens investeringsnivå väsentligen behöver höjas. Arbetet med att bygga ut innerstaden och nytt resecentrum aktualiserar också frågor med kopplingar till utformning av trafiknät i omgivande stadsdelar. Sannolikt finns det behov av mycket stora förändringar som kommer att kräva mycket stora investeringar, vilket i sin tur kräver förberedelser i den ekonomiska planeringen. 17 Framtidens Götaland en banregion för tillväxt och utveckling, TTP-projektet (delstudie) 18 Framtidens Götaland en banregion för tillväxt och utveckling, TTP-projektet (delstudie) 19 Den nationella planen 2014-2025 fastställdes av regeringen den 8 april 2014. Ostlänken är den första delen i en tänkt svensk stambana med höghastighetståg mellan Stockholm-Göteborg respektive Stockholm-Malmö. 8
Åtgärder i det regionala vägnätet sker enligt länstransportplanen (LTP) 2014-2025. Under perioden finns 200 Mkr avsatta för kollektivtrafikåtgärder som ska förbättra tillgängligheten till de nya resecentrumen som kommer att byggas i Linköping och Norrköping. Samtidigt pågår arbete med att förbättra den regionala kollektivtrafikens framkomlighet i Linköpings tätort. Ett av de aktuella ombyggnadsprojekten är Hamngatan som till 2015 får kollektivtrafikkörfält mellan Drottninggatan och Tullbron. År 2012 antogs också ett handlingsprogram för kollektivtrafik där utvecklingsåtgärder preciseras. Programmet bygger på Trafikstrategin. Samtidigt finns en målsättning att integrerat i den fysiska planeringen skapa stråk där bebyggelse och kollektivtrafik samverkar till en hög andel kollektivtrafikresor. Senare års trend visar på ökat antal bussresor. Flödesmätningar av motorfordon för Linköpings centrala delar visar från 1970-talet fram till 2000-talet på en minskning och därefter på en stagnation. För de yttre delarna har trafiken ökat sedan 1970-talet. Sedan mitten på 1990-talet märks en stagnation i tillväxten. Det kostar att utvecklas Relaterat till bl.a kommande infrastrukturinvesteringar står både kommunen och de kommunala bolagen inför stora utmaningar. Enligt bolagens treårsplaner ligger investeringsnivån på ungefär 2,5-3 miljarder per år. Utvecklas investeringarna i paritet med detta innebär det totalt för en tio års period investeringar i 30 miljardersklassen. Till detta kommer den kommunala organisationens investeringar som enligt nämndernas förslag kommer att stiga från 250 miljoner kronor till ungefär 450 miljoner kronor. Under en tioårsperiod innebär detta investeringar för ca 4-5 miljarder kronor. Sammantaget förväntas således kommunkoncernen investera för nästan 35 miljarder kronor kommande decennium. För realiserandet av Ostlänken förs diskussioner med Sverigeförhandlingen kring de förväntade nyttoeffekter som höghastighetsbanan förväntas generera. Till detta kommer diskussioner kring medfinansiering av stationsområdet etc. Storleken på den kommunala medfinansieringen är i dag svåra att uppskatta men troligen rör det sig om tämligen stora belopp. Vid nyexploatering står kommunen för initialkostnaderna. I samband med detta låser kommunen likviditet. Intäkterna kommer först i samband med att områden säljs. För att klara kommunkoncernens framtida utmaningar gällande investeringar och exploatering krävs ökad samordning kring finansiering och planering. De höga investeringsnivåerna i Linköping och Norrköping kommer dessutom innebära ett stort tryck på den regionala entreprenadmarknaden. För att undvika konkurrens inom koncernen krävs därför även samordning härvidlag. Mängden åtagande förväntas driva konkurrensen om kommunens samlade investeringsresurser. Kraven på prioriteringar kommer att öka liksom kraven på innovationskraft inom den kommunala organisationen. Gott utgångsläge Linköpings ekonomi är stark. De finansiella tillgångarna är goda. De senaste tio åren har kommunen haft positiva resultat. För 2014 prognostiseras ett positivt resultat på 263 miljoner. Skattesatsen är låg lägre än riksgenomsnittet. I jämförelse med kommuner i samma storlek har Linköping den lägsta skattesatsen. Även landstinget i Östergötland har i jämförelse låg skattesats. Likviditeten har de senaste åren, med ett undantag från 2011, legat på en hög nivå. 9
Med stor marginal till det kommunala målet om 200 miljoner. Jämfört med de flesta kommuner har Linköping en mycket hög soliditet, som dessutom ökade under 2013. Detta är centralt och anger kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Investeringar har finansierats med egna medel. Under de senaste fem åren har ca 600 miljoner av likvida medel använts för investeringar. Hittills har avskrivningskostnaderna varit relativt konstanta. Nu kan dock en ökning skönjas. På sikt förväntas därför avskrivningskostnaderna att ta allt större utrymme i kommunens budgetar. Även de kommunala bolagens ekonomi är god och resultaten stabila. En extern värdering från 2014 visar dessutom att värdet på bolagen ökat sedan den senaste värderingen 2009. Framförallt är det fastighetsbolagens värde som ökat. En jämförelse mellan bokfört värde och marknadsvärde visar övervärden i intervallet 9-13 miljarder kronor. I närtid finns dock ett antal ekonomiska utmaningar relaterat till den kommunala verksamheten. De stora kostnads- och efterfrågeförändringar inom individ- och familjeomsorg som noteras under senaste år är ett observandum. Det är främst HVB, familjehem och ekonomiska bistånd som kraftig ökat i kostnad. Öppna jämförelser Folkhälsa 2014 visar också en negativ utveckling för långvarigt ekonomiskt bistånd i Linköping. 20 Jämfört med tidigare mätningar 2009 har andelen med långvarigt ekonomiskt bistånd ökat från 37 % till 52 %. 21 Med detta hamnar Linköping näst sist i rangordningen av Sveriges kommuner. Enbart Södertälje hamnar lägre. Detta är tydligt ett observandum. Noterbart är dock att antalet biståndsmottagare inte ökat generellt. En minskning kan också iakttas för unga vuxna i åldrarna 18-24 år, vilket kan antas hänga ihop med minskad ungdomsarbetslöshet. Viktigt att uppmärksamma är också kärnverksamhetens kontinuerliga behov av utveckling där delar är kostnadsdrivande. Det handlar också om att hantera och klara den ökade ofta demografisk betingade efterfrågan på verksamheter. Linköping växer De senaste två åren har Linköpings befolkningstillväxt stabiliserats på nivåer mellan 1 650-1700 personer. År 2014 ökade befolkningen med preliminärt 1654 personer, vilket motsvarar en relativ ökning med ungefär 1,1 % (total 151 856 personer). Som jämförelse växte Stockholms kommun preliminärt under samma period med 1,8 % eller 15 811 personer. 22 Födelsenettots utveckling är generellt fortsatt stabilt. Födelsenettot för Sverigefödda med två inrikes födda föräldrar är emellertid svagt i relation till hur stor populationen är 113 778 personer (2013). Födelsenettot för gruppen uppgick år 2013 till 145 personer. 23 Många yngre flyttar också till storstäderna och bildar familj där. I studier över svenska folkets boendevärderingar framgår att den yngre halvan av befolkningen helst vill bo och verka i storstadsregioner. 24 Utvecklingen kan förväntas få strukturerande effekter. Linköpings flyttnetto är något lägre 2014 jämfört med 2013. Fler i studentåldrar har dock flyttat till Linköping. Både antalet folkbokförda i studentåldrar och antalet registrerade studenter har ökat. Att detta sker samtidigt som årskullarna i studentåldrar börjat minska är 20 Definitionen av långvarigt ekonomiskt bistånd är att försörjningsstöd behövts minst tio av tolv månader. 21 Avse andel av alla vuxna biståndsmottagare, Öppna jämförelser 2014: Folkhälsa 22 Mätt som kvartalsvis årstakt mellan kv3 2013 och kv3 2014. Definitiva befolkningsuppgifter för Sveriges samtliga kommuner 2014 kommer först under februari 2015. 23 Födelsenetto (Födda minus döda) 24 Kairos Future (2013) Så vill vi bo, SBAB (2014) Så vill unga bo 10
intressant. Både ungdomsarbetslösheten och antalet heltidsstuderande vid LiU har utvecklats positivt och kan antas ha bidragit till utfallet. Hösten 2014 studerade 23 900 studenter vid Linköpings universitet. Av dessa var 12 700 folkbokförda i Linköping och 11 200 i en annan kommun eller annat land. Noterbart är dock att studenter i de yngre åldrarna minskat 2014 och att de äldre studenterna ökat i antal. 25 Flyttnettot är också negativt mot det egna länet. År 2013 var förhållandet svagt positivt. Det är framförallt fler barnfamiljer som flyttat från Linköping 2014, jämfört med 2013. Linköping i relation till omlandet Landet indelas i lokala arbetsmarknadsområden. I ett lokalt arbetsmarknadsområde finns en kärnkommun (kärnstad) och kranskommuner. En kärnstad är LA-områdets arbetsmarknadsmotor medan kranskommunerna genom inpendling förser kärnkommunen med arbetskraft. Till skillnad mot Stockholm, Göteborg och Malmö minskar eller utvecklas Linköpings och Norrköpings kranskommuner befolkningsmässigt svagt. Utvecklingen kännetecknas av utflyttning av yngre personer. Utvecklingen, med negativa födelsenetton som följd, innebär att befolkningsminskningar över tid blir självgenererande. Invandringen har i detta sammanhang mildrat den negativa utvecklingen. Kontrasten är särskilt tydlig i relation till Stockholmsregionen där befolkningen, sett över en längre tidsperiod, visserligen ökat kraftigt i kärnstaden men än mer i kranskommunerna. 26 Utvecklingen på bostadsmarknaden i Stockholm får antas ha bidragit till detta. Kranskommunerna i LA-Linköping har minskat sin befolkning av Sverigefödda med 3 601 personer under 2003-2013 vilket är fler än tillskottet av utlandsfödda som har ökat med 3 580 personer. Det är främst yngre personer med svensk bakgrund som lämnar kranskommunerna till förmån för större städer. 27 Kranskommunerna i LA-Norrköping har under perioden minskat sin befolkning av Sverigefödda med 1 761 personer och fått ett tillskott av utlandsfödda med 997 personer. Det är främst yngre personer med svensk bakgrund som lämnat kranskommunerna. 28 25 Framförallt ökar allt ökade gruppen studenter över 25 år 2014 (avser heltidsstuderande nybörjare vid Linköpings universitet i Linköping) 26 Vinnova (2013) Vad ska man ha ett land till? Matchning av Bosättning, Arbete och Produktion för tillväxt 27 Utländsk bakgrund (Utrikes födda eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar) Utrikesfödd (Född utomlands oavsett var föräldrarna är födda) Sverigefödd (Född i Sverige oavsett var föräldrarna är födda) Svensk bakgrund (Född i Sverige och som har en eller två föräldrar som är födda i Sverige) 28 LA-Linköping Ödeshög, Kinda, Boxholm, Åtvidaberg, Motala, Vadstena, Mjölby och Linköping, LA Norrköping består av Söderköping, Finspång, Valdemarsvik och Norrköping. 11
Befolkningsutvecklingen i LA-Linköping 2003-2013 Befolkningsutvecklingen i LA-Norrköping 2003-2013 20000 15000 10000 12 107 15 136 20000 15000 10000 9 254 10 251 5000 0-5000 3 580-3 601 3 029-21 Svensk bakg. Utländsk bakg. 5000 0-5000 997-1 761 1 192-569 Svensk bakg. Utländsk bakg. -10000 Källa: SCB Kranskommuner Linköping LA-Linköping -10000 Källa: SCB Kranskommuner Norrköping LA-Norrköping Olika planeringsförutsättningar Den ojämna befolkningstillväxten i landet och regionen skapar stora skillnader i planeringsförutsättningar mellan kommuner som växer och kommuner som minskar. Att många kommuner inte formulerar strategier för att möta de utmaningar som en negativ befolkningstillväxt medför till exempel hur man ska prioritera och organisera sin verksamhet med krympande resurser är i sammanhanget oroande. 29 Accelererande urbanisering medför utmaningar och möjligheter men ställer också krav på proaktiv samhällsplanering av bostäder, infrastruktur och kommunikationer. Ny byggs det men mer behövs! Bostadsbyggandet ökar - även utanför storstadsregionerna. Jämfört med första halvåret 2013 ökade byggandet av flerbostadshus med nästan 30 % medan småhus ökade med 8 %. Orderläget för byggsektorn har stärkts och ligger i stort på normalnivå. Boverket spår att byggandet kommer att öka även nästa år men i en lägre takt. Under 2014 har det preliminärt färdigställts 505 lägenheter i Linköpings kommun. De senaste fem åren har priserna på bostadsrätter ökat betydligt mer än de för småhus, men även småhus visar betydande prisökningar. De närmaste åren förväntas tillväxten i samhällsekonomin vara god och räntorna mycket låga 30. Boverket anser att den snabba prisutvecklingen är oroväckande. Försäljningspriserna på bostadsrätter i Linköping har under det senaste året ökat med 8 %, medan småhuspriserna ökat med 12 % under samma period. 31 Det kan jämföras med KPI som under samma period minskat med 0,3 %. 32 I länet har motsvarande prisutveckling varit 13 %, respektive 12 %. Genomsnittspriset för en villa i Linköping är idag 2,9 miljoner och 2,1 miljoner i länet. Finansinspektionen har under november 2014 aviserat skärpt regelverk avseende amorteringskrav, vilket kan komma att påverka prisutvecklingen. Länets nyproduktion av bostäder har i stor utsträckning varit koncentrerad till Linköping. I LA - Linköping har det byggts 6 393 nya lägenheter under perioden 2004-2013 och i LA - 29 CKS (2014) Politik för kommuner som krymper 30 Boverkets indikatorer. Analys av utvecklingen på bygg- och bostadsmarknaden med byggprognos. Nov. 2014. 31 www.maklarstatistik.se, 2014-12-16. 32 www.scb.se, 2014-12-11. 12
Norrköping 2 244 nya lägenheter. Av den totala nyproduktionen av lägenheter i länet har Linköpings kommun svarat för 60 %. 33 Generellt har bostadsbyggandet stabiliserats kring nivåer runt 500 färdigställda bostäder i Linköping. Under perioden 2001 - till november 2014 har det färdigställts 7 203 lägenheter vilket ger ett genomsnitt på 515 lägenheter per år. Av historiken att döma verkar det svårt att lyfta från dessa nivåer. Nybyggnationen kan trots allt förmodas ha påverkat befolkningsutvecklingen. Ju större bostadsbristen är desto större betydelse får nyproduktionen av bostäder för befolkningens möjligheter att växa. Bostadsbyggandet är - stabila nivåer till trots emellertid fortfarande för lågt i förhållande till befolkningsutvecklingen. De flyttkedjor som uppstår vid nyproduktion har generellt inte - i tillräcklig omfattning - löst upp bostadsproblematiken i expansiva kommuner. Kostnaden för nyproducerade lägenheter har dessutom skjutit i höjden och medfört att allt färre har råd att köpa de lägenheter som byggs. I Linköping skulle det behövas ett nettotillskott på ca 750 bostäder per år för att antalet boende per bostad inte ska öka sett över hela beståndet. 34 2014 års utveckling där barnfamiljer i ökad omfattning söker sig till kranskommunerna - indikerar också att behoven är större än utbudet. Åtminstone sett till en förmodad betalningsvilja. Intressant att notera är att tillväxtsfördelningen mellan bostadsområden varierar. I vissa av områden har kommunen växt genom förtätning i bostadsbeståndet medan andra områden har glesats ut genom kvarboende. Vi kan se en tydlig trendförskjutning i kvarboende människor byter inte längre bostad i samma utsträckning som tidigare när behovet av bostadsyta förändras utan bor kvar. Följaktligen kan vi se en utveckling med förtätade och utglesade bostadsområden runt om i Sveriges kommuner. Linköping är inget undantag. Utglesningsfenomenet förväntas öka i takt med att antalet äldre ökar. Utbyggnaden av hemtjänst och LAH medverkar också till utvecklingen. Sammantaget påverkas flyttkedjorna. Man kan förmoda att bostadsbristen skulle vara mindre omfattande om rörligheten på bostadsmarknaden ökade. Genom flyttkedjor skapas möjligheter till förtätning i boendet och mer effektivt utnyttjade av boendeytor. Ser vi till de omflyttningar som sker inom kommunen blir det tydligt att Linköpingsbor flyttar till områden där nyproduktion sker och har skett. Ryd och Skäggetorp och i mindre utsträckning Tannefors och Berga tillhör de områden som boende i kommunen lämnar. Som framgår av nedan diagram är det också dessa områden som inflyttare från andra kommuner flyttar till. Av bilden framgår dessutom vilka stadsdelar som har ett begränsat eller obefintligt flyttnetto, vilket indikerar begränsad flyttrörlighet. Kvarboendet i flera stadsdelar minskar rörligheten på bostadsmarknaden. Den inomkommunala flyttningen är för närvarande i en nedåtgående fas trots att befolkningen växer. 33 Statistik och Utredningar 34 Baserat på befolkningsprognos för Linköpings kommun 2014-2023 samt boendetäthet enligt fickfakta 2013, Statistik & utredningar 13
Ryd Skäggetorp Berga Tannefors Lambohov Västra Valla Johannelund Ekholmen Hejdegården Garnisonen Tallboda Ramshäll Ekkällan Vasastaden Ullstämma Jägarvallen Hackefors Innerstaden Vimanshäll Hjulsbro Vidingsjö Gottfridsberg Östra Valla Ryd Skäggetorp Tannefors Berga Hejdegården Johannelund Västra Valla Ekkällan Lambohov Vidingsjö Vasastaden Jägarvallen Ramshäll Hackefors Vimanshäll Hjulsbro Ekholmen Tallboda Ullstämma Gottfridsberg Garnisonen Östra Valla Innerstaden 1 500 Summerade flyttnetton inom kommun för stadsdelar i Linköpings tätort 2008-2013 1 000 500 0-500 -1 000-1 500-2 000-2 500 Källa: SCB Summerade flyttnetton mot annan och egen kommun för stadsdelar i Linköpings tätort 2008-2013 3 000 2 000 1 000 0-1 000-2 000 Flyttneto inom kommun Flyttnetto annan kommun -3 000 Källa: SCB Linköping - regionens starkaste arbetsmarknadsnod Inpendlingen 2013 ökade för 17:e året i rad. Sedan mitten av 1990-talet har inpendlingen ökat med 72 %. 2013 pendlade 17 800 personer in till kommen - en ökning med ungefär 400 personer från 2012. Även utpendlingen ökade. Nettoeffekten är dock positiv. 2013 uppgick nettopendlingen till 7 137. Pendlingsnettot är stabilt mot samtliga kommuner i Östergötland utom Finspång. Från flertalet kommuner i länet fortsatte inpendlingen att öka under 2013. Mjölby utgör dock ett undantag här kan närmast en svag minskning noteras. Inom länet sker den främsta inpendlingen från Norrköping, Mjölby och Motala. Utpendling sker i första hand mot Norrköping. Nettopendlingen är störst i relation till Motala, Mjölby, Åtvidaberg och Norrköping. Sedan 1997 har Linköping haft ett stabilt pendlingsöverskott i relation till Norrköping. Under ett par år minskade dock inpendlingen för att på nytt öka under 2012 och 2013. Under 2013 passerade antalet inpendlare från Norrköping 4000 personer. Även utpendlingen till Norrköping ökade under 2013 - efter att ha varit i princip oförändrad sedan 2010. År 2013 pendlade drygt 2 800 personer från Linköping till Norrköping. 14
Mellan åren 2004-2013 ökade utpendlingen från Linköping med drygt 2000 personer (10 671 personer år 2013). Utpendlingen har koncentrats till Norrköping, Mjölby och Stockholm. År 2004 pendlade drygt 3 800 personer till dessa städer. Motsvarande siffra 2013 var nästan 5 400 personer. Detta motsvarar en ökning från 45 % till 50,5 %. Även utpendlingen från Norrköping har ökat från närmare 8 700 år 2004 till drygt 11 300 2013. Också här kan en koncentration till Linköping, Finspång och Stockholm ses. 2013 pendlade drygt 61 % till dessa orter mot nästan 56 % 2004. 35 Linköping försvarar sin position men storstäderna dominerar Under 2006-2013 har det tillkommit drygt 9 700 förvärvsarbetare (dagbefolkning) i Linköpings LA-område. Detta betingar en fjärde plats bland Sveriges lokala arbetsmarknadsregioner. Under 2013 utvecklades Linköpings LA-område betydligt bättre än övriga LA-områden storstadsområdena undantagna. Källa: SCB LA Linköping LA Örebro LA Jönköping LA Västerås LA Umeå LA Norrköping LA Luleå LA Borås LA Halmstad LA Skövde LA Falun-Borlänge LA Växjö LA Kalmar LA Eskilstuna Förändring av antalet förvärvsarbetande i dagbefolkningen exkl. storstadsregionernas LA-områden 2006-2013 0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 I hela landet ökade antalet förvärvsarbetare med drygt 435 000 personer under 2006-2013. LA-regionerna i de tre storstadsområdena svarade för 73 % av den totala ökningen, vilket motsvarar närmare 320 000 personer. Stockholm-Solna svarade ensam för drygt 200 000 av dessa eller 46 %. Linköping och Norrköpings LA-områden stod tillsammans för en ökning på närmare drygt 16 900 eller 3,9 % av landets totala ökning. Generellt kan vi konstatera att regioner med en mer diversifierad arbetsmarknad (större branschbredd) och ett större inslag av tjänsteinriktade verksamheter har visat en stark utveckling. Dessa bedöms också få en betydligt bättre utveckling än regioner med en tydligare industriinriktning i sin näringslivsstruktur. 36 Under 2015 väntas de tre storstadsregionerna 35 Statistik och Utredningar 36 Arbetsförmedlingen (2014) 15
svara för cirka 70 procent av jobbtillväxten. 37 Även i Östergötland väntas tillväxten bli god men utvecklingen visar tydligt de stora arbetsmarknadernas dragkraft och den utmaningen det medför i relation till övriga Sverige. Rekordhögt antal förvärvsarbetare 2013 men Linköpings näringsliv är att betrakta som robust i den meningen att strukturen vilar på flera ben. Detta tillsammans med en tämligen stor offentlig sektor minskar sårbarheten och ger bättre förutsättningar att stå emot konjunktursvängningar. Sett till huvudområden i relation till antal anställda dominerar tjänstesektor, tätt följd av den offentliga sektorn. Även tillverkningssektorn är stor liksom handelssektorn. År 2013 hade 77 169 förvärvsarbetare sin arbetsplats i Linköping det är en ökning med 1437 jämfört med 2012. Av dessa arbetade närmare 34 000 i närmare 6000 aktiebolag med säte i Linköping. I jämförelse med 2013 har nästan alla branscher har vuxit, antal anställda har ökat liksom omsättningen. 38 I en nyligen genomförd näringslivsanalys framgår att konkurrenskraften bland Linköpingsföretag generellt sett är god. 39 Tillväxten är störst i gruppen företag med 10 50 respektive 51 100 anställda. Under 2007-2013 ökade förädlingsvärdet med 25 respektive 35 % och sysselsättningen med 16 respektive 27 % i dessa grupper. Små och mindre företag växer också ganska bra i sysselsättning, men de minsta minskar i förädlingsvärde. Av analysen framgår också att yngre företag (0-20 år) genererar något mindre värde men likvärdig sysselsättning som de äldsta företagen. Bland nystartade företag märks branscherna Bygg, Företagstjänster och IT/Telekom. Det är också i dessa branscher som flest arbetar och flest nya arbeten skapas. 40 Ser vi till utvecklingen av näringsgrenar framgår det tydligt att - efter flera år med allt färre förvärvsarbetare i transportmedelsindustrin - ökade sysselsättningen kraftigt under både 2012 och 2013. Sammantaget var ökningen ca 600 personer. Detta förklaras bland annat av Saabs utveckling vilka påverkar såväl antalet sysselsatta vid Saab som underleverantörer till Saab. Ett uttryck för städers olika näringslivsprofil är koncentrationen av förvärvsarbetare i olika näringsgrenar i relation till det totala antalet förvärvsarbetare i kommunen. Linköpings fördelning av förvärvsarbetarande i relation till riket visar tydligt att Linköping har stor eller tämligen stor överrepresentation inom Transportmedelsindustrin, Vatten och avloppsreningsverk, Programvaruproduktion och datakonsulter, Vetenskaplig forskning och utveckling samt tekniska konsulter. Linköping har i många fall betydligt fler förvärvsarbetare inom dessa näringsgrenar än riket, vilket bekräftar Linköpings tekniska och forskningsinriktade profil. 41 Ser vi till branschbalans, d v s balansen mellan olika sektorer; företagstjänster, ortstjänster och tillverkning, kan vi konstatera att Linköpings struktur i stort liknar en modern storstadskommun. Linköping har en jämn branschbalans avseende både värde och sysselsättning - med en begränsad svaghet inom traditionella ortstjänster. En modern storstadskommun karakteriseras av en jämn fördelning (33 %) mellan sektorerna. I 37 Ibid 38 Avser aktiebolag, Bisnode kommunrapport 2013-2014, vecka 40/41 39 Näringslivsanalys 2007-2013, Linköpings kommun, Bisnode 40 Ibid. 41 Starka näringsgrenar 2012 16
Linköpings fall uppgår ortstjänsterna till 26 %, företagsstöd till 35 % och tillverkande till 39 % år 2012. 42 utmaningar bör noteras Trots att Linköping alltså har flera viktiga ingångsvärden tämligen välavvägd branschbalans, en växande tjänstesektor, en generellt hög utbildningsnivå, växande arbetsmarknad och ökad inpendling samt en förhållandevis hög lönesummenivå 43 saknas inte utmaningar. Trots en nationellt hög arbetslöshet uppger arbetsgivare att man har problem att finna rätt kompetens på arbetsmarknaden. Ett antal analyser av matchningen på svensk arbetsmarknad tyder på att effektiviteten har försämrats efter finanskrisen, d v s att det tar längre tid för arbetstagare och arbetsgivare att finna varandra. 44 Andelen arbetsgivare som upplevt svårigheter att rekrytera har ökat både hos privata och offentliga arbetsgivare. Det finns fortsatt stora regionala skillnader vad gäller rekryteringsproblem. Östergötland tillhör de län där rekryteringsproblemen bedöms vara mer utbredda inom offentlig sektor, där en högre andel av arbetsgivare uppger ökade svårigheter att finna rätt kompetens. 45 Generellt fortsätter efterfrågan på kvalificerad arbetskraft att öka samtidigt som det finns en stor tillgång på arbetslösa med lägre utbildning eller med kompetenser med låg efterfrågan på arbetsmarknaden. Jobbtillväxten väntas långsiktigt framförallt ske inom yrken där det krävs en kunskapsnivå som motsvarar högre utbildning. Vid rekryteringar ställs i högre utsträckning krav på minst gymnasieutbildning och ofta utbildning på eftergymnasial nivå. I landet överensstämmer detta i begränsad utsträckning med den nuvarande sammansättningen av arbetslösheten. 46 Grupper som av Arbetsförmedlingen ofta beskrivs som utsatta på 42 Bisnode, näringslivsanalys 43 Arbetsproduktivitet ger en fingervisning om regioners och kommuners konkurrensförmåga. Linköping ligger tämligen högt i ett Sverigeperspektiv. År 2011 uppgick lönesumman per sysselsatt efter FA-regioner till 313 135 kronor. I Stockholm var motsvarande summa till 372 240 kronor, Uppsala 298 715 kronor och Umeå 292 981 kronor. 43 Storstadsregionerna har ofta en hög arbetsproduktivitet men även regioner med större städer och ett antal mindre regioner uppvisar hög arbetsproduktivitet. Även Östergötland placeras sig förhållandevis högt bland Sveriges FA-regioner. Tillväxtanalys (2013). 44 Riksbanken (2014) Penning- och valutapolitik 2014:2, Riksbanken (2013) Penningpolitisk rapport. Perspektiv på utvecklingen på svensk arbetsmarknad, Riksbanken (2012) Penningpolitisk rapport. Har arbetsmarknadens funktionssätt förändrats? Riksbanken (2012) Penningpolitisk rapport. Den långsiktiga utvecklingen på svensk arbetsmarknad 45 Arbetsförmedlingen (2014) 46 Arbetsförmedlingen 2014 17