ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

ELKAS PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN Uppdaterad 07.10.2015

INNEHÅLL Inledning 1. Daghemmet Elkas värdegrund och fostringsprinciper 1.1. Personalen 1.2. Barnen 2. Med barnaögon 2.1. Fostringsgemenskapen 2.2. Egenvårdare 2.3. Hembesök 2.4. Smågruppsverksamhet 3. Årets tema Bokens År 2015-2016 4. Språket 4.1. Språklig utveckling 4.2. Språklig medvetenhet 4.3. Tvåspråkighet 5. Leken 5.1. Ledd lek - fri lek 5.2. Innelek utelek 6. Inlärningsmiljön 6.1. Den kognitiva och emotionella inlärningsmiljön 6.2. Den sociala inlärningsmiljön 6.3. Den fysiska och estetiska inlärningsmiljön 7. Andra ämnesområden 7.1. Ekologi 7.2. Rörelse och motion 7.3. Matematik och logiskt tänkande 7.4. Empati och känslor 7.5. Estetik och konst 7.6. Natur och miljö

7.7. Traditioner, kultur och historia 8. Mobbningsförebyggande arbete 9. Specialpedadogik 9.1 Lönneberga 10. Samarbetspartners Slutord

INLEDNING Planen för småbarnsfostran är ett styrdokument för arbetet på daghemmet Elka. Personalen har byggt upp grunden för planen för småbarnsfostran under en lång period. Grunderna till planen har arbetats fram i diskussionen på pedagogiska kvällar, planeringsdagar, på barnträdgårdslärar- och barnskötarträffar samt med föräldrarna. Planen för småbarnsfostran har utarbetats utgående från det vardagliga arbetet, vilket innefattar planerande, genomförande och utvärdering av verksamheten samt från diskussioner med föräldrar och samarbetspartner. Planen finns tillgänglig för föräldrarna att läsa och bekanta sig med. Därtill har varje grupp en egen plan för småbarnsfostran som mer detaljerat berättar om verksamheten i gruppen. Planerna uppdateras årligen. Grunden för Elkas plan för småbarnsfostran utgår från den nationella planen för småbarnsfostran utgiven av Institutet för hälsa och välfärd. Daghemmet utvärderar sin plan vid inledandet av varje nytt verksamhetsår. Föräldrakvällar, pedagogiska kvällar, möten och utvecklingsdagar kommer i framtiden också att vara tillfällen för utvärdering och utvecklande av planen för småbarnsfostran på daghemmet Elka.

1. DAGHEMMET ELKAS VÄRDEGRUND OCH FOSTRINGSPRINCIPER De värderingarna som detta verksamhetsår utgör grunden för verksamheten på daghemmet Elka är: trygghet, glädje, en hälsosam miljö, välmående barn, barncentrerat arbete, respekt och jämlikhet, gott samarbete med hela familjen. Fostringsprinciperna i småbarnsfostran är att främja barnets välbefinnande, stärka barnets sociala färdigheter och samarbetsförmåga samt att öka barnets självständighet och självkänsla. 1.1. Personalen Personalen har kunskap om barns utveckling samt respekt för individualiteten hos varje barn. I enlighet med barnets kunskapsnivå och intresse erbjuder vi mångsidig och ändamålsenlig verksamhet. På daghemmet har vi personal som är utbildade i att fostra och vårda barn i grupp. Vi har kunskap i utvecklingspsykologi, småbarnsfostran, pedagogik, didaktik, socialpedagogik samt specialpedagogik. Detta ger oss färdigheter att planera, utveckla och utvärdera verksamheten. Vi har dessutom personal som sköter om matlagning, städning, fastigheten med mera, och alla de har alla mycket viktig roll i daghemmets vardag och barnens liv. Personalen vill utvecklas i sitt i sitt arbete, och deltar i mån av möjlighet i utbildningar. En stor betydelse och inspirations källa för utvecklandet av småbarnspedagogiken, metoder och arbetssätt, är möjligheten att delta i olika projekt och bygga upp nätverk mellan olika daghem och pedagoger både nationellt men även internationellt. 1.2. Barnen Barnens trygghet och välbefinnande är grunden för vårt arbete. Vi lägger stor vikt vid att barnen får utveckla sina sociala färdigheter bl.a. genom att hjälpa varandra och dela med sig. Barnen får tid för självständigt lärande, möjlighet att pröva på och lära sej av misstag. Det är viktigt att speciellt de äldre barnen får möjlighet, vid behov med vuxnas stöd, att själv hantera konflikter och lösa konfliktsituationer. När barn leker och umgås med olika kompisar och vuxna lär de sig att bemöta olikheter och olika personligheter. Med positiv uppmuntran stärker vi barnets självförtroende. Det som barnet redan kan är grunden för vidareutveckling. Vi hjälper barnen vidare i egen takt, det nya målet är på lagom nivå. Med hjälp av vuxna eller andra barn, sedan självständigt, lär sig barnet nya kunskaper och utvecklas. Barnet skall själv få uppleva sina framsteg och utvärdera sitt eget lärande. Varje barn måste få möjligheten att ta ansvar. Möjligheten till självständighet ökar i takt med utvecklingen. Att få en uppgift, göra någonting betydelsefullt och lyckas med det, är grundläggande för självförtroendet hos oss alla.

2. MED BARNAÖGON Psykoterapeuten Katri Kanninen och psykologen Arja Sigfrids har utarbetat en modell som kallas Med Barnaögon. Det är en modell som stöder barnets dagvårdsstart och ger trygghet för barnet. Vi anser detta vara stommen för vårt arbete. Helsingfors stad har gått inför att alla daghem följer denna modell. Personalen deltar i kursdagar och lär sig använda denna modell. Modellen bygger på att varje barn har en egenvårdare på daghemmet som i första hand är den som bär ansvar för barnet och sköter samarbetet med familjen. Tanken är att stöda barnets första steg till daghemmet på bästa möjliga sätt. Barnets anknytning till dagvårdspersonalen främjas av att ha en egenvårdare. Egenvårdaren har hand om barnet så mycket som möjligt under den första tiden och blir en trygghetskälla. Nyckelordet för denna modell är trygghet. Viktigt är att beakta barnets temperament och personlighet för att verkligen se barnet som det är. 2.1. Egenvårdare Varje barn har en egenvårdare som i första hand är kontakten med familjen. Vi strävar efter att skapa en relation mellan familjen och egenvårdaren redan innan barnet börjar i dagvården. I samband med dagvårdsbeslutet skickar daghemmet information om egenvårdarsystemet, mjuklandningsperioden och vem som blir barnets egenvårdare. När familjen bekräftar dagvårdsplatsen kommer egenvårdaren överens om ett hembesök hos barnet. Egenvårdaren har samtal med föräldrarna på hösten då den individuella planen för småbarnsfostran görs samt ett utvärderande samtal på våren. I den individuella planen diskuteras barnets styrkor och utmaningar. Vi gör upp en plan för att klargöra hurdan verksamhet gynnar det enskilda barnet. Planen fungerar som ett arbetsredskap för pedagogerna i barngruppen. Vi uppmuntrar föräldrar att samtala med personalen spontant varje dag, samt att boka tid för mera ingående diskussioner alltid när det finns något de undrar över. 2.2. Hembesök Hembesöket görs av två personer, egenvårdaren och daghemsföreståndaren eller vice- föreståndaren. Vid behov kan även specialbarnträdgårdsläraren delta. Syftet med hembesöket är att skapa en god kontakt mellan egenvårdaren och barnet och barnets föräldrar. När personalen träffar familjen i deras egen miljö har man också möjlighet att observera barnet i en bekant och trygg omgivning. Vi upplever också att familjen har enklare att berätta om sitt barn, sina förväntningar och önskemål i den trygga hemmiljön.

Under hembesöket görs planerna för den så kallade mjuklandningsperioden på daghemmet. Barnets föräldrar informerar personalen om familjen och barnet; egenskaper, vanor, värderingar och barnets intressen. Frågor kring barnets utveckling och behov av särskilt stöd diskuteras. 2.3. Mjuklandning Vi önskar att barnets mjuklandningsperiod planeras enligt behovet hos det enskilda barnet och att föräldrarna bokar ordentligt med tid för invänjning. Mjuklandningen börjar med att barnet bekantar sig med daghemmet, den egna gruppen, rutiner, barn och personal, tillsammans med sina föräldrar. Efter den första veckan kan föräldrarna börja vänja barnet vid att bli ensam på daghemmet utan föräldrarna, vissa barn behöver dock en längre gemensam invänjning. Tiden som barnet stannar på dagis förlängs stegvis; först en halvtimme, sedan en timme, en förmiddag och så vidare, allt enligt barnets behov. Egenvårdaren och familjen gör en noggrann planering för mjuklandningsperioden och de tider som familjen besöker daghemmet. Meningen är att egenvårdaren alltid finns närvarande när det nya barnet mjuklandar. Efter mjuklandningsperioden börjar barnet småningom att bekanta sig mera också med de andra vuxna i gruppen. Alla vuxna i gruppen deltar i barnets vård och har ett gemensamt ansvar över alla barnen. 2.4. Fostringsgemenskapen Vi vill tillsammans med familjen stöda barnets utveckling och se till att barnen har det så tryggt och bra som möjligt. Vi poängterar ett öppet samarbete och en god daglig kommunikation med föräldrarna. Vi berättar om hur barnet, både som enskild individ och gruppmedlem, deltog i verksamheten och hurudant humör barnet haft. Vi talar också om hur barnet mått under dagen och berättar öppet om såväl positiva som tråkiga händelser. Vi anser även informationen hemifrån vara guldvärd och vill gärna höra hur t.ex. veckoslutet varit för att förstå barnets humör och tankar bättre. Vi vill uppmuntra föräldrarna att komma in på avdelningen och se barnens alster, i mån av möjlighet ta del av verksamheten och komma med tankar och förslag. De vuxna som finns i barnets närmiljö, föräldrar, andra familjemedlemmar, vänner och daghemmets personal är de som med sitt exempel visar barnet vad som är rätt och fel. Vuxna på daghemmet Elka, personal och föräldrar, beaktar varandra med respekt. Samarbetet bygger på en öppen diskussion. 2.5. Smågruppsverksamhet För att se det enskilda barnet är smågruppsverksamhet en naturlig form av daghemsverksamheten. I en mindre grupp har egenvårdaren möjlighet att lyssna och samtala med barnet se barnet individuellt.

3 ÅRETS TEMA BOKENS ÅR 2015-2016 I år kommer sagor och böcker att vara ett övergripande tema på hela Västra områdets svenskspråkiga daghem, gruppfamiljedaghem samt skolor. Vi kommer att läsa i smågrupper, enskilt för barnen och i större grupper. Vi kommer att göra fler besök till biblioteket och också bjuda in viktiga vuxna runt barnen att komma och läsa för dem. Sagans värld bidrar till att stöda barnets språkutveckling, fantasi, kommunikation, konstnärliga talanger och fungerar som en inspirerande källa för att själv berätta sagor. 4 SPRÅKET Språket utgör en stor del i barnets utveckling. Vi behöver alla kunna uttrycka våra tankar, känslor och behov och kommunicera med varandra. På daghemmet Elka, där det finns barn i åldern 0-6, arbetar personalen med språket på väldigt olika sätt. Daghemmet Elka erbjuder svenskspråkig dagvård till svenskspråkiga eller tvåspråkiga barn. För att barn skall kunna utveckla ett bra språk, krävs mångsidig språklig stimulans under hela dagen. Personalen på Elka använder sig av modellen Språkstrategin för dagvården som en grund och ett verktyg för barns språkutveckling. Enligt språkstrategin delas språkinlärningen i 4 olika block (läs mer i modellen för Språkstrategin): Vardagen på daghemmet ger barnet nya utmaningar, bland annat samarbete, turtagning och socialt samspel. Språket är mycket mer än bara ord, barnet övar sig på att lyssna, förstå samt använda & tolka gester och miner. Vi strävar efter att i ett tidigt skede uppmärksamma eventuella behov av stöd inom språkutvecklingen. Personalen har mångsidig kunskap om barnets språkutveckling. Familjen får stöd av personalen, tips och råd angående hur de på bästa sätt kan stöda sitt barns språk. Läs mer i kapitlet om Specialdagvården. På initiativ av språkstödsbarnträdgårdsläraren Johanna Karlsson samlas en liten grupp som vi kallar språkgruppen. Språkgruppen samlas en gång i veckan och består av 5-7 barn med stark finska tillsammans med två barnträdgårdslärare. Språkgruppen har som mål att låta barnen öva upp svenskan inom vardagliga teman som de behöver under dagen, t.ex. färger, vad vi gör på morgonen, vad som finns i ett hem. I en liten, trygg grupp kommer barnet bättre till tals. De vågar uttrycka sig fastän det känns svårt och det tar tid att hitta de rätta orden.

Vi håller oss a jour med utbildningar gällande barnets språkliga utveckling, uppmuntrar och inspirerar varandra till en mångsidig verksamhet kring språket. 4.1. Vuxna som språklig modell Det är ytterst viktigt att vuxna, både föräldrar och personalen, är medvetna om sitt eget språkbruk för att ge barnen rätt språklig modell. Vi använder oss av en korrekt vardagssvenska, med mycket variationer och lekfullhet. Vi ger barnen nya ord och undviker finlandismer. Vi pratar inte över huvudet på barnet utan aktiverar barnet till diskussion. Samtidigt ser vi vuxnas sakliga diskussioner sinsemellan som en språklig modell för barnen. Vi anser det viktigt att synliggöra barnens tankar genom att dokumentera det barnen berättar, sagotera eller intervjua barnen. Dokumentationen möjliggör föräldrarnas delaktighet och diskussioner om barnets daghemsvärld. Samtidigt ger det personalen redskap att följa med barnets språkliga utveckling. 4.2. Språklig medvetenhet Det är viktigt att väcka barnets nyfikenhet till det egna språket. Vi bekantar oss med ordens ljud, form, uppbyggnad och betydelse. För att lära sig de olika ljuden i det svenska språket, måste vi aktivt lyfta fram dessa ljud; använda dem, lyssna på dem och bli medvetna om att de finns. Att samtala, ha dialog, kräver erfarenhet av samtalssituationer. Vi övar detta genom att dagligen samtala i smågrupper, t.ex. vid samling, på- och avklädning samt matsituationer. Det är väldigt viktigt att barnet får prata, lyssna på varandra och har möjlighet att använda sitt språk med alla nyanser som det innehåller. 4.3. Språkutvecklande miljö Vi strävar till att erbjuda mångsidig språklig stimuli på daghemmet. Barnen har god tillgång till böcker och vi läser sagor för barnen dagligen. Texter på ramsor, sånger finns synliga på väggar, likaså bokstäver och siffror. En lugn läsvrå med bokhylla bredvid finns på varje avdelning. Språklekar är viktiga för att barnen skall få lära sig nya ord, grammatik, öva sig på att använda minnet, berättande osv. Sagan ger möjlighet att utveckla fantasin, dramatisera, utveckla och bearbeta sina känslor, samtala om olika ämnen, återberätta och lyssna. På daghemmet läser vi sagor varje dag, både med och utan bilder. Vi har därtill olika sagopåsar med rekvisita för sagan. Vi vill inspirera barnen med att tygliggöra sagan, göra den mer levande och mångsidig. Barnen får själva leka sagan och med sina egna ord återberätta

sagan. Det är viktigt att sagor finns på olika nivåer för att varje barn skall få ändamålsenliga utmaningar. Sagoböckerna finns lätt tillgängliga på avdelningarna. Vi utforskar vår närmiljö och ger barnet möjlighet att lära sig nya ord och uttryck. Vi besöker parker, museer, teater, konserter etc. och diskuterar kring upplevelserna för att befästa orden. 4.4. Tvåspråkighet Majoriteten av daghemsbarnen i dag är tvåspråkiga. Tvåspråkigheten är en rikedom men ställer också vissa utmaningar på daghemmet. Vi uppmuntrar barnen att prata svenska med varandra och med personalen. Personalen talar enbart svenska och upprepar de svenska motsvarigheterna då barnet talar något annat språk. För att barnet skall lära sig att skilja åt de två språken är föräldrarnas konsekventa bruk av sitt språk otroligt viktigt. En förälder ett språk. 5 LEKEN Barnet lär sig genom lek och rörelse. Viktigt är att barnen får leka varje dag. Genom lek kan barnet bearbeta upplevelser, känslor, öva sig på socialt samspel och utveckla sitt språk och sin fantasi. En mångsidig lekomgivning är viktig och vi uppmuntrar barnen att variera sina lekar. Vid behov stöder personalen barnen och visar modell i leken. 5.1. Ledd lek - fri lek Både ledd lek och fri lek är viktigt för barnet. Ledd lek sker under dagen vid lämpliga tillfällen, den vuxna leder och lär barnen leken (ex. tafatt, Följa John, spegel). Den ledda leken ger barnen struktur och regler. Barnet övar sig på att lyssna, ta emot direktiv, fungera i grupp och samarbeta. Genom den ledda leken för vi också traditionella lekar vidare till följande generation. Den ledda leken kan också fungera som inspiration och ge idéer för barnens fria lekstunder. Under den fria leken får barnen öva sig på sina sociala färdigheter och fantasi. Vi anser att det är viktigt att barnen får leka fria lekar varje dag under en tillräckligt lång stund. Det ger möjlighet för fantasin att utvecklas och vänskapsanknytningar. För att göra barnen mera medvetna om möjligheter till olika lekar används tidvis lekstationer. På ett uppgjort schema gör barnen medvetna val om vilken lek de vill leka. Med tiden, då barnet tillsammans med de vuxna övat upp olika lekstrategier, är det lätt för barnet att klara sig självt med andra barn i leksituationer.

5.2. Utelek innelek Uteleken stöder barnets grovmotoriska färdigheter. Barnen får springa fritt och använda sig av ett stort område medan inneleken utvecklar andra färdigheter såsom finmotoriken och koncentrationen. Ute på gården träffas också barn på ett naturligt sätt från olika avdelningar och har möjlighet att leka tillsammans. Vi strävar också till att barnen får besöka varandras avdelningar och på så sätt hitta nya vänner och utveckla lekförmågan. 6 INLÄRNINGSMILJÖN Det centrala i inlärningsmiljön är att barnet känner sig tryggt. Hela omgivningen på daghemmet fungerar som en inspirationskälla för barnets inlärning och utveckling. För att detta kan vara verklighet måste personalen och barnen ständigt utveckla och utvärdera inlärningsmiljön. Inlärningen sker via lek och upplevelse i vardagen. De vuxna på Elka har en aktiv roll i verksamheten och erbjuder hjälp och stöd när det behövs. Barnen delas i mindre grupper enligt ålder eller utvecklingsnivå för att verksamheten bättre kan anpassas för just de barnen och för att vuxna skall ha möjligheter att se och uppmärksamma alla barnen. Smågruppsverksamhet är en allmän metod på Elka och den skräddarsys på varje avdelning enligt gruppens storlek och behov. 6.1. Den kognitiva och emotionella inlärningsmiljön Reglerna på Elka är gemensamma för alla och med dem skapar vi en atmosfär där barnen känner sig trygga. De vuxnas förhållningssätt till barnen är av grundläggande betydelse och förutsätter en god växelverkan vuxna emellan - när den är harmonisk blir stämningen lugn. Vi strävar efter kontinuitet i personalstrukturen, och vill gärna att en bekant vuxen följer med barnen vid gruppombyte. Vi respekterar barnets känslor, vi hjälper barnen att känna igen sina egna och andra barns känslor och uppmuntrar att uttrycka dem också i ord. Periodvis används Stegvis- och Start- materialet som är ett pedagogiskt medel där man övar barnets emotionella och sociala färdigheter. Verksamheten utgår alltid från barnet, har barnets behov och intressen i fokus. För att kunna nå detta är smågruppsverksamheten en viktig metod. Föräldrarnas kunskap om sitt eget barn och dess behov är värdefull information för oss, för att kunna stödja barnet i de varierande situationerna på daghemmet.

6.2. Den sociala inlärningsmiljön Vuxna hjälper till att skapa de första sociala kontakterna när barnet börjar. Vuxna är aktiva och deltagande, med i leken och i de olika situationerna med barnet. Vi strävar efter trygghet, fysisk närhet, vuxna på barnens nivå, trygga rutiner och bra föräldrakontakt. Vuxna har en betydelsefull roll som förebilder för barnen. Vuxna uppmuntrar barnen att leka med varandra och att ta hänsyn till varandra i leken och i olika vardagssituationer. På Elka är vi öppna för olikheter och ser det som en rikedom. Vi strävar till att barnen respekterar varandra, är artiga och vänliga mot varandra. Kulturella, religiösa och etiska skillnader tas i beaktande på Elka. Barn och familjer från olika kulturer har möjlighet att berätta och presentera sin kultur, sina vanor och traditioner. Samtidigt får barngruppen möjlighet att lära sig nytt och på ett konkret och tryggt sätt få insikter i olika kulturer. 6.3. Den fysiska och estetiska inlärningsmiljön Den fysiska inlärningsmiljön på daghemmet skall inspirera till fantasifulla lekar, utmanande uppgifter, samt lugn, ro och harmoni. Pedagogiskt material; sagoböcker, pussel, spel, handdockor, klossar osv. skall finnas tillgängligt för barnen. Viktigt är att sakerna har sin egen plats, så att barnen lätt hittar dem samt lär sig ordning och reda. Vi strävar efter att byta ut leksaker och spel med jämna mellanrum för att ge barnen ny inspiration, variation och möjligheter till utmaningar. Skattkammar - förrådet är till för att kunna rotera materialet i hela huset. Barnens arbeten, konstverk och kreativitet skall synas på Elka. Väggarna används fritt för utställning och dokumentation. Utrymmen som lockar till lek är rika i både färg och form. Små förändringar kan betyda mycket för barnen, det ger inspiration och olika sinnesintryck. Elkas gård är i aktivt bruk, Lindgården för de äldre barnen och Äppelgården för de yngre. Vi vill att barnen känner sig trygga och har möjlighet till en mångsidig verksamhet också utomhus. Trots våra fina gårdar, gör vi ofta utfärder i den närliggande omgivningen; parker, bibliotek och skogen. Då vi har möjlighet gör vi även kulturella utfärder till museer, biografer, teatrar etc. Utfärderna ger barnen möjlighet att vidga sina vyer, skapa nya sinnesintryck och öva sig på viktiga färdigheter i trafiken. De yngsta barnen mår dock bättre av att vistas i bekanta miljöer, och upptäcker omvärlden närmast i trygghet av våra egna gårdar med bekanta vuxna och barn. De fysiska utrymmen, både gården, lekställen, leksaker, samt byggnaden (brandsäkerhet, luftkonditionering etc.) granskas regelbundet av personalen och regelbundet även av Palmias representant.

7 ANDRA ÄMNESOMRÅDEN På daghemmet Elka är språket det område vi lägger störst vikt vid. Men även andra viktiga områden som vi vill lyfta fram finns kort presenterade nedan: 7.1. Ekologi Vi lägger stor vikt vid miljöfostran; vi diskuterar med barnen om hur man kan sortera avfall, återvinna material och vara rädd om sina saker/leksaker. Vi tänker också på att återanvända material och ta tillvara det vi har för att pyssla och utöva konst. Vi samarbetar med kökspersonalen för att lära barnen att t.ex. inte kasta bort mat i onödan. På vår matlista finns det en ekologisk maträtt varje vecka. 7.2. Motion och rörelse Vi uppmuntrar barnen att röra på sig varje dag. Dels har vi ledda rörelselekar regelbundet, dels får barnen fritt leka och springa utomhus på våra stora gårdar. Det är viktigt att ge barnen möjlighet till mångsidig fysisk aktivitet. Vi övar både individuella färdigheter och lagsport som utökar samarbetsförmågan. Genom motoriska övningar stärker vi barnets kroppsmedvetenhet vilket även ökar barnets självförtroende. 7.3. Matematik och logiskt tänkande Genom att barnet blir matematiskt medveten föds intresset för matematiken. Det viktiga är att barnet upplever matematiken som vardaglig, rolig och framförallt något som alla kan. Vi strävar efter att presentera matematiken i vardagssituationer (duka matbordet, klä på sig, samling etc.). Vi ger barnet möjlighet att utveckla sitt logiska tänkande genom att utmana dem med åldersenliga uppgifter och problemlösningar. Vi lyfter fram vardagliga händelser där barnet får tänka ut lösningar själv (t.ex. vilka kläder behöver jag i kallt väder?)

På varje avdelning finns material, tillgängligt för barnen, som stimulerar barnets matematiska utveckling (spel, pussel, gestaltningsövningar) 7.4. Empati och känslor Barnet utvecklar sin empati i samspel med andra barn. Skillnaden mellan rätt och fel, sanning och lögn utvecklas då barnet lär sig att handskas med konflikter med sina vänner. Vi vill att barnet lär sig respektera andras synsätt och åsikter samt lära sig lösa vardagliga konflikter. Respekt är bl.a. att behandla andra rättvist och vänligt, lyssna på andra, vänta på sin tur, uttrycka sig själv på ett acceptabelt sätt och be om förlåtelse. Vuxna fungerar som ett gott exempel. På daghemmet är vi alltid i en grupp och därför har vi inte samma regler som barnen har hemma. Barn och vuxna (både föräldrar och personal) diskuterar och kommer överens om gemensamma regler på daghemmet. Vid tråkiga eller sorgliga händelser diskuterar vi i barngruppen så att barnen kan känna trygghet, välbefinnande och empati. Barnet skall få bearbeta svåra saker och ändå känna sig tryggt. Vi har till förfogande Stegvis- och Start - materialet som är ett ypperligt sätt att utveckla barnets empatiska förmågor. Materialet finns till påseende för intresserade. 7.5. Estetik och konst Vi vill ge barnen möjlighet att uppleva omvärlden med alla sinnen och uttrycka sig på olika sätt. Barnen blir medvetna om sin omgivning och får mod till att skapa med hjälp av konst; bild, teater, dans, musik, handarbete och slöjd. Barnen bekantar sig med olika material och tekniker och vuxna har som mål att väcka barnens intresse för skapande verksamhet. Vi visar intresse för barnets skapande, diskuterar om det och visar upp det. Vi uppmuntrar barnen till att skapa själva men också samarbeta i grupp. Vi vill också lära barnen att visa respekt för varandras skapande. Att bearbeta händelser via konst är en viktig del. Barnen får på ett konkret sätt visa vad de upplevt. 7.6. Natur och miljö Att barnet får upptäcka och uppleva naturen är grundläggande för barnets utveckling. I naturen finns alla möjligheter att utforska, lära sig nya saker och leka tillsammans. Barnen utvecklar sin fantasi, sin motorik och uppskattning till naturen.

De yngre barnen följer med årstidsväxlingar på den trygga egna gården, medan de äldre barnen har möjlighet att röra sig i närmiljön. Vi utnyttjar närliggande lekparker, grönparker, skogen, skridskoplanen, pulkabackar, bibliotek, museer med mera. 7.7. Traditioner & kultur Traditioner är en viktig del av människans identitet och vi vill att barnen skall bli medvetna om varför vi firar olika högtider. Högtidsdagarna firar vi oftast tillsammans med hela huset och görs så konkret som möjligt (sångstunder, teater etc.). Familjer med annan religiös bakgrund tas i beaktande i verksamheten och synliggörs i mån av möjlighet. Vi vill lyfta fram den finlandssvenska kulturen och göra barnen medvetna om att Finland är ett tvåspråkigt land. 8 MOBBNINGSFÖREBYGGANDE ARBETE Konflikter hör till livet och vardagen på daghem. När barnet samspelar med andra barn behöver barnet få stöd i att utveckla sina kunskaper att lösa konflikter. Alla barn har något att lära sig i mobbningsförebyggande arbete (säga ifrån, kommunicera, ta besvikelser, turas om, självkontroll). Vi jobbar förebyggande mot mobbning enligt följande: o Positiv förstärkning: Genom att prata positivt till och om barnen är vi ett bra exempel. o Smågruppsverksamhet är vårt viktigaste arbetssätt: Det är lättare att se varje barn då vi jobbar med en mindre grupp & det ger barnen en trygg kontakt till de vuxna. o Vi går fram till den vi talar med och har ögonkontakt med barnet. o Vuxna sprider på sig och är med barnen när de leker. Vuxna skall inte bara veta var de leker utan också vad de leker! Vi måste veta vad de säger till varandra. o För att kunna hjälpa till vid konflikter behöver vi ha sett/hört vad som hänt. Negativa spiraler måste genast brytas. o Vi uppmuntrar till kommunikation barn emellan. Jag vill vara med! Får jag vara med? Berätta vad ni leker! Barnen skall öva på att diskutera sinsemellan och få hjälp av de vuxna vid behov. o Vuxna uppmuntrar till att ta med andra barn i leken. Vuxna hjälper barnet att komma med i leken och ser till att barnet är delaktigt.

o Sagoläsning och sagotering hjälper barnet att kommunicera i leken, sätta ord på händelser och känslor. o Vi övar rollekar och att ha olika roller i leken, att turas om. o Spel övar samarbete och att ta besvikelser. o Matsituationens diskussioner övar att lyssna på varandra, vänta på sin tur och argumentera/förklara. o Reglerna skall barnen kunna ta till sig och de skall inte vara för många. Barnet vågar stå på sig om det vet reglerna t.ex. alla får vara med, så där får man inte säga/göra. Vuxna hjälper om det är svårt för barnen att komma överens. o Vi lär barnen använda Jag vill inte, sluta, stop och när kompisen hör det måste han/hon sluta. o Barnet behöver uppmuntran och stöd i att säga ifrån istället för att ge tillbaka. o Vi lyssnar på barnet när det vill berätta något, vi avläser även kroppsspråk hos försiktigare barn. Vi frågar hur de har det, vad de tycker om osv. Vi avbryter inte, vi låter barnet prata färdigt. o Vi reder ut små konflikter direkt. Vi diskuterar om att be om förlåtelse. Vi uppmuntrar barnet att berätta till en vuxen vad som hänt. o Vi lär barnen att respektera olikheter. Alla är viktiga, vi kan olika saker, vi behöver varandra. o Barnet får vara en del av olika grupper, vi uppmuntrar barnet att lära känna och leka med flera vänner. o Vi ger positiv uppmärksamhet och uppmuntran till alla barn. Om personalen/föräldrarna upplever att det finns en oro för att mobbning sker, tas det direkt upp till diskussion med de parter som ärendet berör. Vi diskuterar situationen och går igenom stödåtgärderna för fortsättningen. Lösningen varierar från barn till barn. Eftersom barnen tacklas med att utvecklas inom olika delområden inom den sociala växelverkan så blir även lösningen olika varje gång.

Vi vill med denna bild visualisera barnets färd i livet. Med empati och andra redskap inom kommunikationen till/med andra människor i seglen, färdas barnet i det konfliktfyllda havet. Vi vuxna, föräldrarna och pedagogerna, bidrar till att hålla kursen, stöda i konfliktsituationer och erbjuda en trygg hamn för barnet att komma till. Gruppandan som skapas i gruppen hjälper till att navigera rätt. 9 SPECIALPEDAGOGIK På daghemmet Elka är alla likvärda. Vi strävar efter att skapa en omgivning där olikhet är en rikedom och vi bemöter varandra jämlikt och respektfullt. Vårt mål är att alla barn skall känna sig trygga och trivas hos oss. Vi samarbetar med ambulerande specialbarnträdgårdslärare, rådgivningen, familjerådgivningen, psykologer, Folkhälsans habiliteringsavdelning och övriga professionella som vi kommer i kontakt med. Vi samarbetar också med förskola och skola, och sammankallar till överföringsmöte för att göra övergången till förskola så smidig som möjligt. Vi funderar kring olika alternativ beaktande skolan och framtiden för barnet utgående från barnets individuella behov.

9.1. Lönneberga På daghemmet Elka finns en integrerad specialgrupp, Lönneberga. Lönneberga-gruppen har 12 barn i åldern 3-6. Gruppen har 5 platser reserverade för barn i behov av särskilt stöd. Vi jobbar i smågrupper och utformar verksamheten enligt barnens behov & intressen. Stödåtgärder finns i första hand för barn som är i behov av särskilt stöd, men gynnar alla barn. Personalen består av två specialbarnträdgårdslärare och en barnskötare. Personalen har utbildning inom specialpedagogiken och fortbildar sig enligt behov och senaste nya rön inom området. Dagsrutinen är viktig och dagen är noggrant strukturerad. Varje ledd verksamhet har en viss struktur som också visualiseras i form av bilder. Bilder används även vid maten, vilostunden, påklädningen etc. Vi stöder barnen i växelverkan med andra barn genom att rita upp sociala berättelser. Barnen får en tydlig bild på händelsen och kan lösa problemet med hjälp av bilderna. Vi använder även individuella dagböcker som ett kommunikationsstöd, händelser från t.ex. veckoslutet är lättare att diskutera om på dagis, samtidigt som barnet har lättare att delge föräldrarna sina upplevelser från dagen. Vi visar respekt för barnen, har en förståelse för varje enskilt barn och en positiv syn på olikheter. Vi ger möjlighet för barnet att i dess egen takt och enligt egen förmåga utveckla sig utan att glömma ändamålsenliga utmaningar. Barnen erbjuds specialpedagogiska stunder där vi stöder det enskilda barnet i dess utveckling. Stegvismaterialet används för att öva empati, problemlösning och självkontroll. I Lönnebergas grupp har vi möjlighet att jobba på tumanhand med ett barn eftersom det är en liten grupp. Barnet kan behöva stöd inom olika områden; det kan handla om motorik, språk, emotionell medvetenhet, kognitiv färdighet och social förmåga. 10 SAMARBETSPARTER Daghemmet får regelbundet handledning av områdets ambulerande specialbarnträdgårdslärare Carita Hjelt. Vid behov kan hon även delta i diskussionstillfällen med föräldrar. Hon stöder personalen i arbetet, speciellt om det uppkommit oro kring barnets välbefinnande. Språkstödsbarnträdgårdsläraren Johanna Karlsson fungerar som vår språkpolis. Hon ger oss tips, idéer och inspiration då det gäller språket. Vårt samarbete med hälsocentralen sker främst i samband med att barnet fyller 4 år och skall gå på kontroll hos både hälsovårdare och läkaren (4Hyve). Innan kontrollen förs ett samtal daghemspersonalen och föräldrarna emellan. Vid behov kan personalen kontakta hälsovården/barnrådgivningen om det uppkommer frågor. Vi samarbetar även med talterapeut och psykolog på hälsocentralen. Familjerådgivningen stöder både daghemspersonalen och familjer i frågor gällande barn/familjeärenden.

Självfallet samarbetar vi även med andra instanser som familjerna har kontakt med. SLUTORD Vi önskar ett gott samarbete med alla familjer och hoppas vi kan erbjuda många minnesfulla daghemsstunder för barnen. Väl mött på daghemmet Elka!