Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk



Relevanta dokument
Psykisk ohälsa och missbruk, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv?

Psykiatrisk samsjuklighet och missbruk ur ett gen miljöperspektiv

Sociala och sociologiska aspekter på missbruk

Missbruk och psykisk ohälsa, hur hänger det ihop i ett arv och miljöperspektiv?

Söner följer sina drickande fäder i större utsträckning än döttrar sina drickande mödrar

Svenska BUP kongressen Ungdomar och Missbruk

Arv och miljö Hur påverkar det och vad kan göras??

Kent W. Nilsson RFMA

Missbruk: Kunskap till praktik

Konferens Missbruk/beroende. Karlstad 8 oktober 2019

Ensamkommande barn De mest utsatta!

Samsjuklighet och behandlingsprognos för ungdomar med psykisk ohälsa och missbruk

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

Anders Hjern. barnläkare, professor Sachsska Barnsjukhuset

Barn med psykisk ohälsa

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Drogfokus

Psykisk ohälsa bland ungdomar med missbruk. Mikael Dahlberg IKM, Institutionen för pedagogik

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Nationell fördjupning Att stärka barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Utsatt hemmiljö och genetisk sårbarhet för drogmissbruk

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Behandling av missbruk/beroende och svår psykisk sjukdom klinik och evidens

En narkotikakultur den sosiale påvirkning smitteperspektivet overdosedødelighet

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS.

AN ALKOHOL OCH NARKOTIKA

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Behandling vid samsjuklighet

Framgångsrik behandling vid samsjuklighet och samtidigt missbruk hos unga

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

ALKOHOLBEROENDE HOS KVINNOR. Åsa Magnusson, Med. dr, KI Psykiater, BCS

Det försummade barnet

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Våld, utsatthet och ohälsa hur hänger det ihop?

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Underlag för psykiatrisk bedömning

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

ADHD & Substansbrukssyndrom - Riskfaktorer

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

METOD 3. Validitet 4. Reliabilitet 4. Tillförlitlighet 4. Bortfall 4. Andelen elever som röker 5. Andelen elever som snusar 6

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Bedömning inför psykoterapi. Barnet 3

Traumamedveten omsorg

Uppmärksamma den andra föräldern

Utredning och diagnos/sering av barn med begränsade kunskaper i svenska, språkliga svårigheter och med en annan kulturell bakgrund.

Psykisk ohälsa hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem. Mikael Dahlberg, IKM, Institutionen för pedagogik och lärande

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Tidig sexuell debut: spelar det någon roll?

Stöd till anhöriga och närstående

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Identifikation, bedömning, behandling av samsjuklighet

En undersökning av samiska ungdomars hälsa och levnadsvillkor.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

MÅLGRUPPSINVENTERING

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Missbruk, beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Kroppslig bestraffning och annan kränkande behandling av barn i Sverige 2011 resultat från en

Sexuellt våld i ungas relationer förekomst, riskfaktorer och förändringsarbete

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Depressioner hos barn

Barn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård

Mår barnen bättre eller sämre? - om att tolka registerdata. Måns Rosén SBU Tidigare Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Implementering rekommendation. Utredning. nationellasjalvskadeprojektet.se

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

AD/HD hos flickor. Køpenhamn Svenny Kopp M.D. Drottning Silvias barn-och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Fyra hälsoutmaningar i Nacka

Transkript:

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland

Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Samsjuklighet drogmissbruk och psykiatriska tillstånd bland ungdomar Depressioner 15-25% Ångestsyndrom & PTSD 15-25% Uppförandestörningar 60-80% AD/HD 30-50% Bipolära sjukdomar 10-15% Svårt att hitta drogberoende ungdomar utan psykiatrisk samsjuklighet (NIH online)

Svenska data från Maria Ungdom; en långtidsregisterstudie Missbruk + kriminalitet Missbruk + kriminalitet + fysisk sjuklighet Kvinnor Män Populationen Kliniken Populationen Kliniken 2,2% 28,8% 9,4% 40,5% 0,9% 24,7% 5,3% 27,2% Missbruk + psykisk sjuklighet Missbruk + psykisk sjuklighet + kriminalitet 0,9% 13,5% 1,8% 13,6% 0,6% 10,9% 1,5% 13,0% Larm, Hodgins, Tengström & Larsson 2012 Hodgins, Larm, Molero-Samuleson, Tengström, Larsson 2009

Svenska data från Maria Ungdom - Ökad risk för negativa utfall fram till 50 års ålder - Även om man bara tagits för en fylla - Högre risk för kvinnor än män - Speciellt för; tidig död, drogmissbruk och kriminalitet - Fortsatt missbruk i vuxen ålder förklarade inte riskökningen för; - Död - Fysisk sjuklighet - Psykisk sjuklighet - Kriminalitet - Fattigdom

Svenska data från Maria Ungdom - Ju allvarligare missbruk eller avvikande beteende på Maria ungdom, desto sämre utfall - Ju allvarligare missbruk eller avvikande beteende på Maria ungdom, desto intensivare och längre behandling - Riskökningen kan inte förklaras med faktorer som uppstått efter 21 år ålder. - Livslinjen styrs förmodligen av faktorer som påverkar tidigt i livet..

Hur stor är ärftligheten? Ärftligheten för; 1. Alkoholmissbruk 50-65% 2. Rökning är 50-70% 3. Cannabismissbruk 20-80% 4. Opiater 45-70% (Goldman et al 2005)

Sådan fader sådan son. The Stockholm adoption study: Pojkar följer sin biologiska pappa och flickor följer sin biologiska mamma De följer mindre sällan föräldern av det motsatta könet De följer ännu mindre sällan sina miljömässiga föräldrar Cloninger, Bohman, Sigvardsson, von Knorring 1985 Cloninger, Sigvardsson, Gilligan, von Knorring, Reich, Bohman, 1988

Alkohol, Arv & Miljö Alkoholrelaterat problembeteende hos pojkar Nilsson KW, Sjöberg RL, Wargelius H-L, Leppert J, Lindström L, Oreland L. The MAO-A gene, family function and maltreatment as predictors of destructive behavior during male adolescent alcohol consumption. Addiction 2007 Alkoholrelaterat problembeteende hos flickor Nilsson, K.W., Wargelius H.L., Sjöberg R.L., Leppert, J. and Oreland, L. The MAO-A gene, platelet MAO-B activity & Psychosocial environment in female adolescent alcohol related problem behaviour. Drug and Alcohol Dependence, 2008

Alkoholrelaterat problembeteende hos pojkar

Alkoholrelaterat problembeteende hos flickor

En eller ett par studier är ingen vetenskaplig sanning! Resultat måste upprepas

Alkoholrelaterat problembeteende hos pojkar och flickor Nilsson KW, Comasco E, Åslund C, Nordquist N, Leppert J, Oreland L. MAOA genotype, family relations and sexual abuse as predictors of adolescent alcohol consumption. Addiction Biology 2010

11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 MAO-A Gen*miljö; Riskökning för flickor Unadjusted O.R. 6,8 Adjusted O.R. 10,3 SS-ref. LS LL

Psykosocial uppväxtmiljö?

Familjens relationer? Men familjens relationer beror väl på mammas och pappas gener???

Är familjerelationer eller socialt stöd bra mått på psykosocial miljö?

Miljö - socialt stöd Socialt stöd, ofta använt koncept inom medicin och socialvetenskap Predicerar hälsa, dödlighet Predicerar missbruk och psykiska sjukdomar Medierar emotionella reaktioner på stress Kendler 1997

Miljö - socialt stöd - Multidimensionellt koncept - Tämligen stabilt över tid - Till stor del ärftligt (40-80%)! Stöd från vänner 43% Relativt stöd 44% Relativa problem 49% Problem med vänner 59% Förtrogenhet 66% Social integration 75% Kendler 1997

Arv & Miljö - Strax efter födelsen förklaras t.ex. 90% av variationen i serotoninnivåer i hjärnan av ärftlighet - Vid pubertet endast 50% av variationen ärftlig - Miljömanipulationer påverkar starkt - Arv viktigt -erfarenheter viktiga - Arv och miljö kan ofta samverka negativt - Det är sannolikt att en individ med svagt serotonergt system har föräldrar med samma avvikelser och liknande beteendemönster - Uppväxtmiljön kommer att göra ont värre

Ung och beroende (Maria Ungdom) - 81 pojkar och 99 flickor - 90% av flickorna & 81% av pojkarna hade minst en psykiatrisk diagnos utöver missbruket - I medeltal tre ytterligare diagnoser - De flesta diagnoser före missbruket - Ej kända av socialtjänsten eller BUP - Skiljer sig från sina närmaste syskon Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007

Ung och beroende (Maria Ungdom) - 8% hade minst en dom för våldsbrott - 27% hade minst en dom för icke-våldsbrott - 45% rapporterade våld mot andra - 76% rapporterade annan brottslighet - Uppförandestörning var den förklarande faktorn (62% pojkar & 45% flickor) Hodgins et al 2010

Föräldrarna då? - 80% mödrar & 67% fäder hade minst en psykiatrisk diagnos - 30% mödrar & 78% fäder hade missbruk och - eller personlighetsstörning - 19% mödrar & 46% fäder var dömda - 2,5% mödrar & 13% fäder var dömda för våldsbrott Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007

Föräldrarna då? - 45% mödrar & 39% fäder rapporterade blivit fysiskt misshandlade av partner - 15% mödrar & 14% fäder rapporterade blivit sexuellt misshandlade av partner Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007

Barnens uppväxtvillkor - 23% flickor & 9% pojkar hade blivit extremt fysiskt misshandlade - 28% flickor & 28% pojkar hade blivit svårt fysiskt misshandlade - Mer än en tredjedel hade upplevt sexuella övergrepp - Ca 40% hade blivit fysiskt misshandlade av jämnåriga det senaste året Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007

Barnens uppväxtvillkor Maria ungdom populationen - Maria ungdom i relation till sina föräldrar: - Mindre värme - Mindre förståelse - Mindre tillit - Mer oro - Mindre förtrolighet - Mindre anknytning Hodgins et al 2010 Hodgins et al 2007

Nästa generation - 25 av 86 (29%) flickor hade fött minst ett barn (ca 8 år tidigare än andra) - Överrepresentation av; - Fäder med alkohol eller drogberoende - Mödrar med alkohol eller drogberoende - Föräldrar med psykisk sjukdom - Fysisk misshandel - Sexuella övergrepp

Nästa generation - 80 % av de unga mödrarna hade uppförandestörning och eller trotssyndrom

Sammanfattning 1. (Maria Ungdom) - Skiljer sig från sina närmaste syskon - Psykiatrisk samsjuklighet är mycket stor - Börjar oftast före missbruket - Hög förekomst av fysisk, psykisk och sexuell misshandel - En stor andel föräldrar med; - Psykiatrisk sjuklighet - Missbruk - Kriminalitet - En stor andel av flickorna uppvisar samma problem som sina föräldrar och har själva blivit föräldrar

Men.

Olika grupper lever efter olika regler; gruppens påverkan

Andra förklaringsmodeller Meme Gene En enhet eller element av ideer symboler eller handlingar Förs över från ett medvetande till ett annat genom kulturell kommunikation Tal, gester, ritualer, m.m. - imitation S Blackmore

Vilka memes har ungdomarna idag?

Varför dricker ungdomarna? -Svar från 200 djupintervjuer - Roligt - Kul att bli full - Bättre stämning - Blir gladare - Röja till - Mer impulsiv - Inte lika känslig - Lättare att ta kontakt - Träffar mer folk - Man blir galnare - Hittar på saker - Tänka på annat - Slappna av - Man blir lugn

Sammanfattning 2. - Det biologiska arvet betyder mycket - Den sociala miljön är en arena för de biologiska förutsättningarna (G*E) - Den samhällsgrupp man tillhör och den kultur (memes) som finns där kan vara avgörande för effekterna av de biologiska och sociala förutsättningarna (G*E*M)

Tack till; - Alla ungdomar och deras föräldrar som deltagit i våra studier - Professor Sheilagh Hodgins - Professor Lars Oreland - Med dr. Peter Larm - Med dr. Cecilia Åslund - Med dr. Erika Comasco - Doktorand Sara Björstad - Forskningsassistent Mattias Rehn - Forskningsassistent Marisa Da Silva

Tack för er uppmärksamhet!