Kognition och relation Steg 1 Vi möter barn och ungdomar som har olika sätt att sortera, filtrera och bearbeta information? Nåkkve Balldin Socionom Fritids,kortids,boende Behandlingsarbete Familjearbete Råd och stöd Handledning & utbildning e-post: nakkve@balldin.com Åhörarkopior: www.humana.se Ofta får detta även konsekvenser för hur de reagerar, hanterar och agerar på affekter Svårigheter tar sig olika uttryck Gemensamt: Att våra standard strategier, traditionella verktyg och metoder för samtal inte räcker Vi måste göra något annat! Normal Onormal Vi behöver kunskap om Unikt sätt standard förmågor - standard utveckling Komma ihåg att: Vad som betraktas som standard förändras över tid Variation av standardförmågor är och skall få vara stor! Barn är olika och barn utvecklas och mognar olika olika funktioner som påverkar våra individuella förmågor för lärande, samspel, kommunikation och att vara i meningsfulla relationer bemötandets betydelse för lärande, samspel, kommunikation och att kunna få vara i meningsfulla relationer Varför får fler personer idag olika diagnoser? Kognitiva neurovetenskapen stora framsteg - mer kunskap om hjärnan idag Lever i en tid som ställer allt större krav på oss hantera och bearbeta information Lever i en tid som ställer större krav på samspel Funktionsnedsättning funktionshinder.eller funktionsmöjlighet Diagnoser en beskrivning av sårbarhet i en specifik situation, ett visst sammanhang och i en viss miljö funktionshinder är de begränsningar som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen Copyright 1
Biosocial teori Hjärnans sätt att ta emot och bearbeta informationsflödet I biosocial teori betonas samspelet mellan genetiska förutsättningar och omgivning Genetiska förutsättningar påverkar våra förutsättningar för samspel med omgivningen Omgivningens bemötande avgör till stor del vilka konsekvenser våra genetiska förutsättningar får Syn Hörsel Känsel Tankar Impulser Känslor Sinnesintryck Förenklad skiss! C B S S = Sekreteraren (förmedveten nivå) B = Bibliotekarien (förmedveten nivå) C = Chefen (medveten nivå) Handlande Luria/Edby/Hedevåg Sekreteraren Arbetsminne - Arbetskoncentration Organisation Ta emot information Fokusera Att memorera information och att agera på den i ett nu och här perspektiv Lisa kan du gå ut och börja ta på dig overall och skor Tidsuppfattning Aktivitetsgrad Koncentration Reglering Planering Arbetsminne Att komma ihåg vad man skall koncentrera sig på i ett här och nu perspektiv Just nu skall jag lyssna på vad Nåkkve har att säga om arbetsminne. Impulsstyrning Prioritering Uppmärksamhet Dopamin, serotonin, noraadrenalin Studier kring Arbetsminne - Arbetskoncentration Barn utvecklar arbetsminne genom hela barndomen, också långt upp i tonåren Den stora utvecklingen sker vid cirka sex års ålder Stor variation mellan olika barns arbetsminnesförmågor Arbetsminnet är inte statiskt! Det kan förbättras (och försämras) av miljöns villkor och omgivningens bemötande Arbetsminne centralt för inlärningsförmågor Arbetsminne centralt för problemlösning Arbetsminne centralt för metakognition (att tänka om våra tankar) I stunden hämma benägenheten att handla Fördröja den reaktion man vill agera på Filtrerings och regleringssvårigheter Att leva utan bromsar (Barkley ADHD and the nature of selfcontrol) Inhibitionssvårighet Läs mer: Den lärande hjärnan Torkel Klingberg Copyright 2
ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder 1. ADHD med primärt uppmärksamhetssvårigheter Svårt att bibehålla fokus Tre undergrupper Svårt att förstå det sammanhanget Svårt att använda erfarenheter Arbetsminnet har stor betydelse 2. ADHD med primärt impulsivitet hyperaktivitet Svårt att reglera aktivitet kompenserar med överaktivitet Säger och gör saker förhastat Inhibitionsförmågor har stor betydelse 3. ADHD av kombinerad typ både uppmärksamhet och Impulsivitet hyperaktivitet Rörig Stökig, stimmig Säger och gör olämpliga saker Glömmer bort Disträ - dagdrömmare Bilbarn Unik sekreterare Kreativ Ser möjligheter Energisk Modig Närvarande här och nu Fångar stunden Känna igen Tolka Likheter Bibliotekarien vår pejlare Koda/analysera Föreställningsförmåga Språkligt sammanhang Generalisering Helheter - detaljer Socialt samspel Föreställningsförmåga Konkret (visuell) föreställningsförmåga Se med ögat Abstrakt föreställningsförmåga (mentaliseringsförmåga) Se med tanken Ab tra t fö eställningsf rm ga är f rmågan att f lla i t mrumm n o h att k nna se m d t nken v d d tt ö a inte k n se Abstrakt föreställningsförmåga: Skapa inre bilder Att själv kunna komplettera given information Leka med tanken, spela upp på den inre teatern Hur tänker och känner andra? Andras intentioner? Konsekvenser av bristande abstrakt föreställningsförmåga: Svårigheter med kommunikation och samspel Generaliseringssvårigheter Behov av förförståelse inför nya situationer Bristande flexibilitet Svårt att dela andras tankar och känslor Kognitiv Empati inte samma som affektiv empati!!! Strukturella - funktionella avvikelser i hjärnan Begränsad föreställningsförmåga Pe Kognition rc ep tio n Symptom K Huvud og symptom Diagnoskriterier ni Diagnoskriteriertio n Ärftliga faktorer Begränsad förmåga till socialt samspel Synapser, Spegelneuroner Autismspektrum Kromosomavvikelser Förlossningsskador Annorlunda sätt att tänka och förstå Annorlunda lärande Begränsad kommunikations förmåga Skador uppkomna i fosterlivet Skador uppkomna efter förlossningen Copyright 3
Autism verkar bero på att olika delar i hjärnan är dåliga på att kommunicera med varandra Unik Bibliotekarie Fastnar i detaljer Oflexibel Ogillar förändringar Upplevs fyrkantig Upplevs socialt udda Noggrann Uthållig Fokuserad Vågar egna vägar Ärlig och rak Tågbarn Slutsatser: Aktivt tänkande Aktiv planering Chefen Aktiv analys IQ Aktiv nyinlärning Aktiv utvärdering Aktiva beslut Chefen fattar aldrig bättre beslut än underlaget som kommer från Sekreteraren och Bibliotekarien. Det går åt mycket energi när chefen måste kompensera för bristande sekreterar- och bibliotekariefunktioner. Detta ger en större risk för en stressad och utbränd chef. Förmågor varierar med chef Chefen vill lyckas och undviker helst arenor där man riskerar att misslyckas Nedsatta chefsförmågor påverkar personens utvecklingsnivå Sinnesintryck (perception) Intryck Bearbetning Uttryck Hörsel Syn Smak Lukt Känsel Muskelsinnet Samordning av sinnesintryck Foto: Robert Svensson www.msitua.net Copyright 4
Vid hög stress/affekt minskar blodflödet i vissa delar av hjärnan och ökar i andra delar Hög negativ stress/hög affekt försämrar: Arbetsminne - metakognition Kognitiva förmågor för planering och reglering Intellektuella förmågor Kommunikativa och affektiva förmågor Personer med kognitiva svårigheter har lättare att hamna i hög negativ stress: Ojämna hanteringsförmågor krav chefen arbetar betydligt mer tar mer mental energi Förmågor som försämras i stress är redan nedsatta Emotionell sårbarhet Emotionell sårbarhet en olycklig kombination Låg Låg Långsamt Långvariga reaktioner Bidrar till hög känslighet för eventuell ny emotionell stimulus Sensitivitet Reaktivitet Återgång till normaltillstånd Hög Omedelbara reaktioner Låg tröskel för emotionella reaktioner Hög Extrema reaktioner Högt påslag stör kognitiva processer Snabbt Låg Låg Långsamt X Sensitivitet Reaktivitet Återgång till normaltillstånd X X Hög Hög Snabbt 100 0 Emotionell sårbarhet Reflektionsförmåga Känslomässigt dysreglerad Känslostyrd Känslomässigt reglerad Förnuftsstyrd Vad skall vi göra då???? Det finns inga mirakellösningar men vi kan bidra med mycket. Visa förståelse Öka vår kunskap om kognitiva funktioner Förstå att det handlar om barn och ungdomar som kräver mer av oss och som behöver mer av oss.. Copyright 5
Bemötandets betydelse - vilket ansikte möts jag av idag? Kroppsspråk, mimik, tonalitet affektsmitta Bemötande och kommunikation Positiv förstärkning bekräftelse Behåll lugn och ha mycket tålamod Tydlig och konkret kommunikation Balansera mellan anpassningar och krav - Tänk på chefsformen! Tolka inte undvikande av ögonkontakt som ointresse Ge tid att vänta in personens respons Tänk på mängd ord (Första och sista ordet) Ge positiva strategier Undvik fokus på inte Ge varför förklaringar Skilj på vad vi gör och säger när barnet/ungdomen är känslostyrt och när barnet/ungdomen är förnuftsstyrt Diagnoser på gott och ont Diagnoser på gott och ont Fördel om diagnos blir en väg till ökad förståelse för att möjliggöra att få vara i nära och meningsfulla relationer Fara om diagnoser används som förklaringsmodell för att göra individ till bärare av problem och att individualisera insatser, i värsta fall för att motivera exkludering Stöd vid uppmärksamhetssvårigheter Avslutande magiska orden: Slut för idag, tack för idag Nåkkve Balldin E post: nakkve@balldin.com Korta instruktioner färre ord En instruktion ett göra Ställtid Tänk på Nej som Jag behöver mer tid Längre pass med mer av samma Visuella stöd: listor, kom ihåg lappar, whiteboard, Visuella påminnare: mobillarm, appar, sms Stöd med att organisera och planera: Uppgifter, läxor, prov, inlämningsuppgifter, material, mappar, pärmar, lösa papper, datorns organisation med mera Starthjälp. Vuxenstöd som stöttar i igångsättning, oftast bäst genom ett görande, inte pratande Fysisk rörelse Arbetsminnesträning Copyright 6
Stöd vid hyperaktivitet Korta instruktioner färre ord En instruktion ett göra Ställtid Tänk på Nej som Jag behöver mer tid Visuella stöd i genomförande Positiv förstärkning Korta pass med uppgifter direktbelöningar Fysisk rörelse Träna strategier att vänta; Räkna tyst till 20 innan du ställer om fråga, Gå in på rummet och lyssna på två låtar sen kommer jag En konflikthanteringsplan för att hantera starka reaktioner: Förebyggande insatser / akutinsatser / efterarbete Träna självprat Visualisera tiden med scheman, digitala äggklockor, timglas, tid på datorn, koppla ihop tid med aktivitet mm Stöd vid svårigheter med föreställningsförmåga Skapa stor förutsägbarhet vad det gäller situationer, förändringar och personer. Använd visuellt stöd i form av text/skisser/bilder/scheman Dagsscheman, veckoplaneringar Visualisera Plan B Mycket fokus på varför förklaringar Visualisera hur delar hänger ihop till större sammanhang. Använd bilder, skisser, tankekartor Sociala berättelser, ritprat, sociala manuskript, papper, penna! Tala är silver, visualisera är guld Onsdag o Läxor; Engelska + matte o Gå ut med hunden Helst innan 17.00! Fotbollsträning 17.30 19.30!!! Glöm inte mellanmål vid 15.30 Checklista Mobil Jojo kort Plånbok Skolväska Nycklar OBS! Glöm inte låsa! Hjälpmedel för att öka social förståelse Ritprat - en kommunikationsmetod skriva och rita små berättelser för att öka förståelsen i sociala situationer för att förstå sig själv i relation till andra Positiv förstärkning Framgångssamtal. Där man bara tar upp positiva saker och händelser. Med visuellt stöd så man kan visa vad som är bra. Betona även positiva tendenser. Använd starka sidorna och intressen vid nyinlärning Energiinventering och balansera dagen Kartlägga stressorer Stressredcuering Avbryt i succe! Fortsätt inte tills det inte funkar längre. Ställ olika krav på beroende på Chefsformen Mat, sömn Stöd till chefen Omtanke, kärlek och lite service Copyright 7
Litteraturtips Den översvämmade hjärnan Torkel Klingberg (Natur och Kultur) Den lärande hjärnan Torkel Klingberg (Natur och kultur) Barn med överlappande diagnoser Kutscher (Natur och Kultur) ADHD att leva utan bromsar Kutscher (Natur och kultur) Varför jag känner som du känner Joachim Bauer (Natur och Kultur) Familjevardag med autism och Asperger Lindberg-Månsson (Gothia) En alldeles särskild familj Lindberg (Gothia) Problemskapande beteende Hejlskov Elven Studentlitteratur Explosiva barn Ross Greene Studentlitteratur Vilse i skolan Ross Greene Studentlitteratur Böcker - Gunilla Gerland www.pavus.se Copyright 8