SVE Bäste kund! I din hand har du CefarCompexs Praktiska Guide med specifik information om alla program i stimulatorn. Den Praktiska Guiden omfattar alla program i CefarCompexs tre rehabprodukter Mi-Theta 600, Theta 500 och Rehab 400. Alla program har en referens som visar om programmet finns tillgängligt i din stimulator. Denna information är lätt att förstå och syftet är att den ska fungera som ett extra stöd, vid behov. Läs riktlinjerna för den rekommenderade intensitetsnivån, och på det utvikbara omslaget de föreslagna placeringarna av elektroder. Du kan alltid hitta mer information på CefarCompexs webbsida: www.cefarcompex.com Cefar och Compex, elektroterapins två ledande företag förenar sina krafter för att förse dig med den optimala teknologin och mot ett gemensamt mål: att stödja dig i ditt vardagliga yrkesliv. 1
SVE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund NMES... 5 TENS... 5 Allmän information... 5 Stimuleringsenergi -... 6 Kroppsposition... 6 Kombination av 2+2-funktionen och Mi-teknologin... 6 2 Generella program Rehabilitering... 7 Inaktivitetsatrofi... 7 Förebygga inaktivitetsatrofi... 8 Uppbyggande styrka... 9 Neur. rehab (lång start)...10 Rygg-bål/stabilitet...11 Försvagad muskulatur (mod frekv)...12 Styrka (mod frekv)...13 Cirkulationsökning...14 Muskelskada...15 Motorpunktsprogram...16 Specifik rehab... 17 Höftledsprotes...17 Patellarsyndrom...18 Hemiplegi...19 Rotator cuff - axel...20 Korsbands rehab...21 Hjärtträning...22 Smärtlindring... 23 TENS 100 Hz eller 80 Hz...23 Frekvensmod TENS...24 Pulsbreddsmodulerad TENS...25 Burst TENS/endorfin...26 Muskelavslappning...27 TENS blandad frekvens...28 Muskelsmärta...29 Ledsmärta...30 Fraktursmärta...30 Specifik smärtlindring... 31 Knäsmärta...31
SVE Trapeziussmärta...32 Skuldersmärta...33 Nacksmärta LO...34 Nacksmärta HI...35 Bröstryggsmärta...36 Ländryggsmärta...37 Muskelsmärta ländrygg...38 Ischiassmärta...39 Ryggskott...40 Tennisarmbåge...41 Nackspärr...42 Ledsmärta...43 Cirkulation... 44 Tunga ben...44 Venös insufficiens 1...45 Venös insufficiens 1...46 Arteriell insufficiens 1...47 Arteriell insufficiens 1...48 Krampförebyggande...49 Kapillärisering...50 Specifik behandling Agonist - Antagonist... 51 Försv. muskulatur/uppbyggande styrka...51 Spasticitet... 53 Droppfot...53 Spasticitet...54 Subluxerad skuldra...55 Hemofili... 57 H. inaktivitets atrofi/uppbyggande styrka...57 Estetik...58 Muskeltonus...58 Muskeltrimning...59 Muskelformning...60 Muskelförbättring...61 Mage...62 Säte-gluteus...63 Elasticitet...64 Träningsprogram Sport... 65 Potentiering...65 3
SVE Uthållighet...66 Anaerob träning...67 Styrka...68 Explosiv styrka...69 Hypertrofi...70 Regenerering...71 Ländryggsstyrka...72 Bålstabilitet...73 Aktiv återhämtning...74 Mild återhämtning...75 Fitness...76 Muskelträning...76 Muskeldefinition...77 Kraft...78 Massage...79 Förberedande massage...79 Avslappnande massage...80 Återhämtande massage...81 Antistressmassage...82 Böljande massage 1...83 Böljande massage 1...84 4
Bakgrund NMES NMES (neuromuskulär elektrisk stimulering) används framgångsrikt både inom medicinsk rehabilitering och som ett komplement till idrottsträning på alla nivåer. Syftet med elektrisk muskelstimulering är att uppnå sammandragningar eller vibrationer i musklerna. Normal muskelaktivitet kontrolleras av de centrala och perifera nervsystemen, som sänder elektriska signaler till musklerna. NMES fungerar på liknande sätt, men använder en extern källa (stimulatorn) med elektroder fästa vid huden för att sända elektriska impulser till kroppen. Impulserna stimulerar nerverna till att sända signaler till en given målmuskel, som reagerar genom att dras samman, precis som den gör vid normal muskelaktivitet. Elektrisk muskelstimulering är lämpad för alla muskler i kroppen. Den kan användas för att stärka muskler som försvagats av ett kirurgiskt ingrepp, en fraktur osv., och förbättrar rörligheten. Den är även ett utmärkt verktyg vid rehabilitering av stroke för att hjälpa patienter träna handgrepp och gång. Elektrisk muskelstimulering för rehabiliteringsändamål ska testas av en fysioterapeut eller annan vårdpersonal för bästa resultat. SVE TENS TENS (transkutan elektrisk nervstimulering) ger goda resultat vid akuta och kroniska smärttillstånd av många slag. Den är kliniskt utprovad och används dagligen av fysioteraoeuter, annan vårdpersonal och toppidrottsmän runt hela världen. TENS aktiverar nervsystemets smärthämmande mekanismer. Elektriska impulser från elektroder, placerade på huden ovanför eller i närheten av det smärtsamma området, stimulerar nerverna att blocker de smärtsignaler som sänds till hjärnan, och smärtan avkänns inte. Behandlingens Burst TENS/ Endorfin stimulerar frigörandet av endorfiner, kroppens naturliga smärtstillande medel. TENS är en säker behandlingsmetod och har, i motsats till smärtstillande medel som sväljs eller andra smärtlindringsmetoder, inga bieffekter. Den kan vara tillräcklig som enda behandlingsform, men är också ett värdefullt komplement till andra farmakologiska och/eller fysiska behandlingar. Allmän information För att uppnå bästa möjliga resultat av stimuleringen är det viktigt att placera elektroderna på rätt sätt. När det gäller muskelsammandragning säkerställer en exakt placering på motorpunkten maximal komfort och effektivitet. På utvikningsbilderna i den här guiden hittar du utförliga illustrationer av placeringen av olika elektroder. Innan du placerar elektroderna på kroppen ska du alltid tvätta och torka huden för att säkerställa god ledningsförmåga. Du ska alltid placera elektoderna på frisk hud, och avståndet mellan dem får inte underskrida 3 cm eller 5
SVE överskrida 30 cm. nas är beroende av hur väl skötsel- och underhållsinstruktionerna åtföljs. Se till att dina patienter alltid har sina egna, personliga elektroder. Välj elektrodstorlek i enlighet med storleken på muskeln, använd små elektroder på mindre muskler och stora elektroder på stora muskler. Om stimuleringen känns obehaglig kan det vara ett tecken på att kontakten mellan huden och elektroden är otillräcklig. na kan vara utslitna och behöva bytas ut. Obs: Se alltid till att stimuleringen är avstängd (energinivå 0) innan du tar bort elektroder från huden. Stimuleringsenergi Vid smärtlindringsbehandling med en stimuleringsfrefrekvens mellan 50-100 Hz, är grundregeln att stimuleringen ska uppfattas starkare än själva smärtan. Öka intensiteten tills du får en stark pirrande känsla som inte är obehaglig. Vid smärtlindring med en stimuleringsfrekven mellan 2-10 Hz ska intensiteten vara hög nog för att framkalla synlig muskelrespons. Observera att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger någon synlig sammandragning! Under NMES och muskelstimulering har terapeuten till uppgift att motivera patienten att tolerera sin högsta möjliga, icke smärtsamma energinivå för stimulering. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal motorenheter påverkas. I vissa fall kan det vara välgörande att kombinera stimulering med patientens egna muskelsammandragningar/ medsammandragningar. Försök att öka den densitet som uppnås under en session liksom från en session till nästa. Kroppsposition Du finner en illustration av den rekommenderade kroppspositionen under illustrationen av elektrodplacering. Den optimala positionen beror på typen av program och vilken kroppsdel du vill stimulera. När du använder massageprogram, som exempelvis Avslappnande massage, är det viktigt att du befinner dig i en position där du kan slappna av på rätt sätt. 6 Kombination av 2+2-funktionen och Mi-teknologin Observera att när du använder 2+2-funktionen kan Mi-Scan-funktionen fortfarande användas på kanalerna 1 och 2, men är då bara tillgänglig för programmen Endorfin, Uppbyggande styrka och Inaktivitetsatrofi på kanalerna 3 och 4. Funktionerna Mi-Range, Mi-Tens och Mi-Action kan inte användas på detta stadium. För ytterligare information se "Listan över program" i Bruksanvisningen. Mi-Theta 600: Två Mi-sensorer medföljer uppsättningen och gör det möjligt att fullt ut använda Mi-teknologin med Mi-Action, Mi-Range, Mi-Tens och Mi-Scan. Theta 500: Denna enhet är klar för Mi. Genom att köpa två kablar med Mi sensorer kan du dra nytta av Mi-teknologin med Mi-Range, Mi-Tens och Mi Scan. Rehab 400: Mi-teknologin är inte tillgänglig för den här enheten.
Generella program SVE Rehabilitering Inaktivitetsatrofi Efter en lång period av orörlighet eller nedsatt rörelseförmåga, drabbas en normalt innerverad muskel av en volymminskning. Fibrer med långsamma fibrer (typ I) påverkas särskilt av denna brist på användning. Genom att använda frekvenser som skapar tetaniska sammandragningar av typ I-fibrer. För att modifiera programmet allteftersom patienten gör framsteg, använd nivå 1 under de första två veckorna för att sedan växla till nivå 2 under påföljande veckor. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se Elektrodens position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Om patienten erfar obehag och smärta under stimuleringen, gör 2+2- funktionen det möjligt för detta program (k 1+2) att kombineras med ett smärtlindrande program (k 3+4). Inaktivitetsatrofi, nivå 1 (25 min) Frekvens 6 Hz 35 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 7 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s Inaktivitetsatrofi, nivå 2 (25 min) Frekvens 6 Hz 45 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 5 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s 7
SVE Förebygga inaktivitetsatrofi Efter ett kirurgiskt ingrepp eller en benfraktur, blir en lem eller en del av en lem orörlig och musklerna i den delen av kroppen drabbas snabbt av inaktivitsatrofi. Den snabba minskningen av muskelvolym beror i huvudsak på ett reflexinhibitionsfenomen eller en total frånvaro av någon som helst motion. Det är viktigt att framhålla att den här typen av atrofi är koncentrerad till långsamma muskelfibrer. (Typ I). Som kompensation för detta kan NMES reproducera en serie sammandragningar jämförbara med den normala aktivitetsnivån under en dag. Behandlingstiden för det här programmet är relativt lång och programmet använder frekvenser riktade till långsamma muskelfibrer. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Om patienten erfar obehag och smärta under stimuleringen, gör 2+2- funktionen det möjligt för detta program (k 1+2) att kombineras med ett smärtlindrande program (k 3+4). Förebygga inaktivitetsatrofi, nivå 1 (54 min) Frekvens 6 Hz 30 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 3 s 1,5 s 1,5 s Fasens 2 min 5 s 14 s 3 min 2 s 1,5 s 1,5 s 3 s Förebygga inaktivitetsatrofi, nivå 2 (47 min) Frekvens 6 Hz 40 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 3 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 12 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s 8
Uppbyggande styrka Exempel: Muskeluppbyggande styrka används för att stärka friska muskler (med normal volym). Kan användas på muskler med före detta inaktivitetsatrofi som återfått sin volym. För att erhålla ökad styrka och stabilitet. Genom att använda frekvenser som skapar tetaniska sammandragningar av snabba muskelfibrer (typ II). Används ofta då rehabilitering pågår och normal muskelvolym har uppnåtts genom tidigare användning av program för inaktivitetsatrofi. Vi rekommenderar att du använder nivå 1 under de första två veckoerna och nivå 2 under påföljande veckor. Stärka laterala peronealmuskler för att förebygga vrickningar. Stärka skuldermuskler för att förebygga skulderdislokationer. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Om patienten erfar obehag och smärta under stimuleringen, gör 2+2- funktionen det möjligt för detta program (k 1+2) att kombineras med ett smärtlindrande program (k 3+4). SVE Uppbyggande styrka, nivå 1 (20 min) Frekvens 6 Hz 75 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 4 s 10 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s Uppbyggande styrka, nivå 2 (20 min) Frekvens 6 Hz 85 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 4 s 8 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s 9
SVE Neuro Rehab (LÅNG START) Exempel: NMES är ett utmärkt komplement till traditionell fysioterapi för olika neurologiska diagnoser som t.ex. stroke. Behandlingen kan användas passivt, men ska helst användas aktivt i träningssituationen. För att bidra till att underlätta och på nytt lära in den motoriska förmågan. Detta program har en långsam, 4-sekunders stegringstid av sammandragningen, och en lång vilofas. Erfarenheten har visat att utformningen av programet är mer lämpad för patienter inom denna diagnosgrupp. Ökad funktion hos en subluxerad skuldra. Underlättar och ökar funktionen i underarm - hand. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Neur. rehab (lång start), nivå 1 (20 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens 6 Hz 35 Hz - 3 Hz 1,5 s 4 s - 1,5 s Fasens 2 min 5 s 15 s 3 min 2 s 2 s - 3 s Neur. rehab (lång start), nivå 2 (20 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens 6 Hz 45 Hz - 3 Hz 1,5 s 4 s - 1,5 s Fasens 2 min 5 s 15 s 3 min 2 s 2 s - 3 s 10
Rygg-bål/stabilitet Exempel: För patienter med insuffuciens i rygg och bål p.g.a. långvarig smärta eller en neurologisk störning. Detta program går bra att kombinera med aktiva rörelser. För att stabilisera rygg- och bålmuskler. Öka medvetenhet och kroppskontroll. Genom att stimulera de abdominala eller lumbara muskelgrupperna. Abdominal och/eller lumbar stimulering för att öka medvetenheten om bäckenrörelse. Öka stabiliteten och funktionen hos lumbar/ abdominalmusklerna. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. SVE Rygg-bål/stabilitet (30 min) Frekvens 6 Hz 40 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 2 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 12 s 3 min 2 s 1 s 0,5 s 3 s 11
SVE FÖRSVAGAD MUSKULATUR (mod frekvens) Använd det på svaga eller immobila muskler. Exempel: Programmet fokuserar på typ I-fibrer för att förbättra muskelns stamina. Genom att modulera frekvensen under en tidsperiod som är lika med sammandragningstiden, känns sammandargningen mer behaglig. Kontraktionerna startar med den lägsta frekvensen och avslutas med den högsta frekvensen. Ökad styrka i skuldermusklerna genom stimulering av romboidmusklerna. Postoperativ stimulerning av quadriceps, framför allt den mediala vastus. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Försvag. muskulatur, mod. frekvens (30 min) Frekvens 6 Hz 25-40 Hz. 4 Hz 3 Hz 1,5 s 2 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 4 s 8 s 3 min 2 s 1 s 0,5 s 3 s 12
Styrka (mod frekv) För att vidmakthålla muskelstyrka under immobilisering, eller att öka muskelstyrkan hos en specifik muskel/muskelgrupp. SVE Exempel: Programmet fokuserar på typ II-fibrer för att förbättra muskelns stamina. Genom att modulera frekvensen under en tidsperiod som är lika med sammandragningstiden, känns sammandargningen mer behaglig. Ökad styrka hos höftabduktorer. Stimulering av quadriceps, i samband med immobilisering. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Styrka, mod. frekvens (30 min) Frekvens 6 Hz 35-60 Hz. 4 Hz 3 Hz 1,5 s 3 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 8 s 15 s 3 min 2 s 1 s 0,5 s 3 s 13
SVE Cirkulationsökning Exempel: Som en förberedelse inför, eller återhämtning efter, muskelaktivitet. Kan användas för att öka den lokala cirkulationen i vävnad/muskel. För att öka elimineringen av mjölksyra och slaggprodukter samt för att reducera muskelstyvhet. Det här programmet skapar muskelvibrationer för öka blodflödet till muskeln, öka motståndsstyrkan samt att återhämta kapacitet. Sätt stora elektroder på stora muskelgrupper, t.ex. quadriceps och knäsenor. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Viktigt att utlösa synliga vibrationer. Cirkulationsökning (30 min) Kontinuerlig stimulering Frekvens 8 Hz 14
Muskelskada Exempel: Om du har en mer eller mindre signifikant muskelskada, kan det här programmet användas som ett komplement till den vanliga behandlingen (kyla, kompression etc). Tillåt rörelse i extremiteten. För att underlätta för muskelfibrerna att snabbare återgå till normal aktivitet. Programmet är utformat för att stegra och stimulera muskeln gradvis för att förebygga stress hos muskelfibrena. Stimulera baksidan av låret (knäsenor). utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. SVE Muskelskada (30 min) Frekvens 6 Hz 40 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 6 s 1,5 s 1,5 s Fasens 2 min 3 s 10 s 3 min 2 s 1,5 s 1,5 s 3 s 15
SVE Motorpunktsprogram Detta program (3 Hz kontinuerligt), i kombination med användning av en motorpunktspenna, gör att användaren kan avgöra läget av motorpunkten hos respektive individ. En elektrod placerad på motorpunkten säkerställer den mest effektiva och behagliga stimuleringen. Anslut motorpunktspennan till kabelns röda stiftkontakt (se Anslutningar i Användarhandboken). Anslut den svarta stiftkontakten till en elektrod och placera den på huden. Bred ut lite gel på det hudområde där du vill söka efter motorpunkten och öka intensiteten. Den rätta punkten är den där du erhåller den starkaste och mest synliga sammandragningen. Markera punkten med en filtpenna. Motorpunktsprogram (15 min) Kontinuerlig stimulering Frekvens 3 Hz 16
Specifik rehab Höftledsprotes Exempel: Efter ortopedisk kirurgi i höften. Använd stimulering tillsammans med motion och aktiv fysioterapi. Det är vanligt att stjärtmusklerna påverkas med förlust av styrka och reducerad aktiv stabilitet hos höften. Detta kan påverka förmågan att stå på ett ben eller gå. Sekvensen av låga frekvenser (uppvärmning, aktiv vila, återhämtning) är uteslutna ur det här programmet för att inte skapa vibrationsfenomenon i protesmaterialet. De tre nivåerna är inaktivitetsatrofi nivå 1, nivå 2 och uppbyggande styrka nivå 1 utan låga frekvenser. Stimulera gluteus maximus och medius. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. SVE Höftledsprotes, nivå 1 (30 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 35 Hz - - - 1,5 s - - Fasens - 6 s 6 s - - 0,75 s - - Höftledsprotes, nivå 2 (30 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 45 Hz - - - 1,5 s - - Fasens - 6 s 6 s - - 0,75 s - - Höftledsprotes, nivå 3 (15 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 75 Hz - - - 1,5 s - - Fasens - 4 s 11 s - - 0,75 s - - 17
SVE Patellarsyndrom Exempel: Subluxation av patellan p.g.a. obalans hos de olika muskeldelarna hos quadriceps. Efter trauma på knäled och/eller påverkat knäbrosk, som kan orsaka smärta och/eller reflexinhibition, och leder till ett tillstånd av inaktivitsatrofi av quadriceps. Minskad knästabilitet. Särskild berabetning av medial vastus är möjlig medan electrisk muskelstimulering används. Du kan också ändra reflexinhibitionen genom att stimulera hela quadriceps. Sekvensen av låga frekvenser (uppvärmning, aktiv vila, återhämtning) är uteslutna ur det här programmet för att inte skapa vibrationsfenomen, vilket kan få oönskade effekter på patellan. De tre nivåerna är inaktivitetsatrofi nivå 1, nivå 2 och uppbyggande styrka nivå 1 utan låga frekvenser. Särskild stimulering av en del av quadriceps (t.ex. medial vastus) eller hela quadriceps. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Ja, men som 3+1 eftersom k 1+k 2+k 3 används för patellarsyndromprogrammet. Patellarsyndrom, nivå 1 = INAKTIVITETSATROFI, NIVÅ 1 (30 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 35 Hz - - - 1,5 s - - Fasens - 6 s 6 s - - 0,75 s - - Patellarsyndrom, nivå 2 = INAKTIVITETSATROFI, NIVÅ 2 (30 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 45 Hz - - - 1,5 s - - Fasens - 6 s 6 s - - 0,75 s - - 18 Patellarsyndrom, nivå 3 = UPPBYGGANDE STYRKA, NIVÅ 1 (15 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 75 Hz - - - 1,5 s - - Fasens - 4 s 11 s - - 0,75 s - -
Hemiplegi Exempel: Som ett komplement tillsammans med traditionell fysioterapi efter en stroke. Används för att bidra till att underlätta och på nytt lära in motorisk förmåga samt även för att minska spasticitet. Om patienten har reducerad perceptiv förmåga (neglect), kan träning av funktionen även integreras i behandlingen. Patienter som återhämtar sig efter en stroke har två problem. För det första med att «hitta» muskeln p.g.a. dålig förmåga att centralt sända ut impulsen. För det andra en inaktivitet som resulterar i muskelatrofi. Behandlingen kan användas passivt, men ska helst användas aktivt i träningssituationen. Detta program har en långsam, 4-sekunders stegringstid av sammandragningen, och en lång vilofas. Erfarenheten har visat att utformningen av programmet är mer lämpad för patienter inom denna diagnosgrupp. Förbättra gång och dorsal flexion i ankeln. Reducera spasticitet och öka funktion genom att stimulera antagonisten. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. SVE Hemiplegi, nivå 1 (20 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens 6 Hz 40 Hz - 3 Hz 1,5 s 4 s - 1,5 s Fasens 2 min 10 s 20 s 3 min 2 s 2 s - 3 s Hemiplegi, nivå 2 (20 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens 6 Hz 45 Hz - 3 Hz 1,5 s 4 s - 1,5 s Fasens 2 min 10 s 20 s 3 min 2 s 2 s - 3 s 19
SVE Rotator cuff - axel Exempel: Stört rörelseområde, skuldertendopati och smärtor kring skuldran. För att öka muskelfunktionen och neurologisk motoromskolning av rotator cuffen - axel. Öka funktion hos extern rotation av skuldran. Centralisera och sänka humerushuvudet. Du kan kombinera träningen med aktiva rörelser. Stimulering av de supraspinala, infraspinala, teres minor och/eller deltoidmusklerna. utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Viktigt att utlösa synliga vibrationer. Rotator cuff, nivå 1 (25 min) Frekvens 6 Hz 35 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 7 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s Rotator cuff, nivå 2 (25 min) Frekvens 6 Hz 45 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 6 s 5 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s Rotator cuff, nivå 3 (20 min) Frekvens 6 Hz 75 Hz 4 Hz 3 Hz 1,5 s 1,5 s 0,5 s 1,5 s Fasens 2 min 4 s 10 s 3 min 2 s 0,75 s 0,5 s 3 s 20
Korsbands rehab. Exempel: Efter ruptur av bakre korsbandet (ACL). Detta är en av de mest vanliga olyckorna i sporttraumatologin. För postoperativ stimulering eller som en skyddande behandling. För att uppnå aktiv stabilitet hos knäleden, med tillräcklig funktion hos de muskler som omger leden. ACL-programmet är utformat speciellt för den här behandlingen genom att implementera en kompenserande medsammandragningssession. Stimuleringen inleds med hamstrings (k 1 och k 2). Medan de sammandras, fortsätter stimuleringen av quadriceps (k 3 och k 4), för att förhindra risk för en anterior draglåda. Postoperativ behandling. Som rehabilitering för att återgå till sportaktiviteter, stimulering av knäsenor och quadriceps utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Försök att gradvis öka energinivån under en behandlingssession. Nej. 2+2-funktionen finns inte tillgänglig för det här programmet eftersom alla fyra kanalerna används. SVE Korsbands rehab. (25 min) Första sammandragning (k 1+2) knäsenor Andra sammandragning (k 1+2+3+4) knäsenor+quadriceps Aktiv vila Frekvens 40 Hz 40 Hz 4 Hz 1,5 s 3 s 0,5 s Fasens 3 s 6 s 8 s 0 s 0,75 s 0,5 s 21
SVE Hjärtträning Exempel: För patienter med reducerad kapacitet att röra sig och gå p.g.a. kroniskt hjärtfel. Elektrisk muskelstimulering av stora muskelgrupper kan öka de muskulära oxidativa kapaciteterna och representerar en mild form av fysisk träning. Stimulering av vad- och quadricepsmuskler, 1 timme 5 gånger i veckan. Bilateral stimulering av quadriceps och gastrocnemius utplacerade i enlighet med den muskel som ska stimuleras. Se nas position. Maximal tolerabel stimuleringsenergi, vilken är en av nyckelfaktorerna för behandlingens effektivitet. Ju högre stimuleringsenergin är, desto större procentantal muskelfibrer (motorenheter) arbetar. Viktigt att utlösa synliga vibrationer. Hjärtträning (60 min) Uppvärmning Sammandrag Vila Slutlig återhämtningsfas Frekvens - 10 Hz - - - 2 s - - Fasens - 20 s 20 s - - 1 s - - 22
Smärtlindring SVE TENS 100 Hz eller 80 Hz Exempel: TENS är det första valet vid akut eller långvarig smärta, både neurogen och nociceptiv. Goda resultat har observerats, framför allt då smärtan har sitt ursprung i leder, skelettet, muskler, hud, inälvor eller nervsystemet. Vid en akut smärta måste du få smärtlindring för att kunna delta i dagliga aktiviteter och undvika att hamna i en ond cirkel. Vid kronisk smärta måste du ha ett sätt att hantera ditt dagliga liv. TENS har inga bieffekter och är lätt att använda. TENS utnyttjar nervsystemets egen smärtlindringsmekanism och är baserad på grindteorin. Denna teori hävdar att vid stimulering av A-ßetafibrer, de sensoriska nervfibrer som leder tryck, vidröring och vibration, hindrar impulsöverföring i smärtvägarna. Frekvens: 80 eller 100 Hz. Pulsbredd: lämpad för sensiviteten hos det behandlade området och patienten. Du kan välja mellan 100 Hz: nivå 1-30 µs (mycket sensitiv), nivå 2-50 µs, nivå 3-70 µs eller 80 Hz: 180 µs (normalt). Nacksmärta, skuldersmärta, armbågssmärta, reumatisk smärta, brutet revben, ryggskott, menssmärta, fantomsmärta, höftsmärta samt osteoartritisk smärta. Som regel ska elektroderna placeras på eller i närheten av det smärtande området, eller över ett område som segmentellt är relaterat till det smärtande området. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, men behaglig paraestesi pirrning. Justera energinivån under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. TENS Frekvens Nivå Pulsbredd Behandlingstid 100 Hz 1 30 µs 20 min 100 Hz 2 50 µs 20 min 100 Hz 3 70 µs 20 min 80 Hz - 180 µs 30 min 23
SVE Frekvensmod TENS Exempel: TENS är det första valet vid akut eller långvarig smärta, både neurogen och nociceptiv. Goda resultat har observerats, framför allt då smärtan har sitt ursprung i leder, skelettet, muskler, hud, inälvor eller nervsystemet. Vid en akut smärta måste du få smärtlindring för att kunna delta i dagliga aktiviteter och undvika att hamna i en ond cirkel. Vid kronisk smärta måste du ha ett sätt att hantera ditt dagliga liv. TENS har inga bieffekter och är lätt att använda. TENS utnyttjar nervsystemets egen smärtlindringsmekanism och är baserad på grindteorin. Denna teori hävdar att vid stimulering av A-ßeta-fibrer, de sensoriska nervfibrer som leder tryck, vidröring och vibration, hindrar impulsöverföring i smärtvägarna. För att undvika adaption, har frekvensmodulerad TENS en kontinuerlig variation av stimuleringsfrekvensen. Pulsbredd: lämpad för sensiviteten hos det behandlade området och patienten. I Mi-Theta 600 kan du välja mellan 1-30 µs (mycket sensitiv), nivå 2-50 µs, nivå 3-70 µs (inte så sensitiv). Nacksmärta, skuldersmärta, armbågssmärta, reumatisk smärta, ryggskott, menssmärta, fantomsmärta, höftsmärta samt osteoartritisk smärta. Som regel ska elektroderna placeras på eller i närheten av det smärtande området, eller över ett område som segmentellt är relaterat till det smärtande området. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, men behaglig paraestesi pirrning. Justera energinivån under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Frekvensmod TENS Frekvens Nivå Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 50-150 Hz. 1 30 µs 2 s 20 min 50-150 Hz. 2 50 µs 2 s 20 min 50-150 Hz. 3 70 µs 2 s 20 min Frekvensmod TENS Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 50-150 Hz. 50 µs 2 s 20 min 24
PulsBREDDSMODULERAD TENS Exempel: TENS är det första valet vid akut eller långvarig smärta, både neurogen och nociceptiv. Goda resultat har observerats, framför allt då smärtan har sitt ursprung i leder, skelettet, muskler, hud, inälvor eller nervsystemet. Pulsbreddsmodulerad TENS ger även en massageeffekt på muskler som trapezius. Vid en akut smärta måste du få smärtlindring för att kunna delta i dagliga aktiviteter och undvika att hamna i en ond cirkel. Vid kronisk smärta måste du ha ett sätt att hantera ditt dagliga liv. TENS har inga bieffekter och är lätt att använda. TENS utnyttjar nervsystemets egen smärtlindringsmekanism och är baserad på grindteorin. Denna teori hävdar att vid stimulering av A-ßetafibrer, de sensoriska nervfibrer som leder tryck, vidröring och vibration, hindrar impulsöverföring i smärtvägarna. Pulsbreddsmodulerad TENS är en typ av stimulering där pulsbredden varierar kontinuerligt. Detta sakapr en böljande känsla som kan vara behagligare än en konstant pulsbredd. Nacksmärta, skuldersmärta, trapeziussmärta, armbågssmärta, reumatisk smärta, ryggskott, menssmärta, fantomsmärta, höftsmärta samt osteoartritisk smärta. Som regel ska elektroderna placeras på eller i närheten av det smärtande området, eller över ett område som segmentellt är relaterat till det smärtande området. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, men behaglig paraestesi pirrning. Justera energinivån under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. SVE PULSBREDD-modulerad TENS Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 80 Hz 70-180 µs 2 s 30 min 25
SVE Burst TENS/endorfin Exempel: De behandlingar som Burst TENS/endorfin vanligen är mest effektiv för är utstrålande smärta i armarna och benen (rhizopati), för tillstånd med reducerad eller ändrad känsla för beröring, för djup muskelsmärta eller då efter effekten av konventionell TENS är för kort. Vid en akut smärta måste du få smärtlindring för att kunna delta i dagliga aktiviteter och att inte hamna i en ond cirkel. Vid kronisk smärta måste du ha ett sätt att hantera ditt dagliga liv. Burst TENS/endorfin har inga biverkningar och är lätt att använda. Burst TENS/endorfin utnyttjar nervsystenmets egna smärtlindringsmekanismer och lindrar smärta genom att stimulera musklerna till att frigöra kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner från hypothalamus. Muskelryckningarna ökar dessutom den lokala blodcirkulationen. Frekvens: 1-5 Hz. Mononeuropati, central smärta, nackrizopati, ischias och knäsmärtor. Placera elektroderna på en muskel i det smärtande området så att en synlig sammandragning inträffar, eller på akupunkturpunkter i det smärtande området. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. BURST TENS Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 2 Hz (2 pulsserier per sekund med en intern frekvens på 80 Hz) 180 µs 20 min Endorfin Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 5 Hz 200 µs 20 min 26
Muskelavslappning Exempel: Den här typen av behandling minskar spänningen hos vissa muskler och kan även användas som en förbehandling för att underlätta manipulering. För att erhålla en reduktion av muskelspänningen. Studier har avslöjat att muskelryckningar producerade vid en mycket låg frekvens (1 Hz) effektivt minskar muskelspänningen hos de muskler som stimuleras. Nackspärr, ryggskott. Elektoderna placeras i enlighet med de muskler där du vill reducera spänningen. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. SVE Muskelavslappning Frekvens Behandlingstid 1 Hz 20 min 27
SVE TENS blandad frekvens Exempel: TENS är det första valet vid akut eller långvarig smärta, både neurogen och nociceptiv. Goda resultat har observerats, framför allt då smärtan har sitt ursprung i leder, skelettet, muskler, hud, inälvor eller nervsystemet. TENS blandad frekvens kallas även Han-stimulering. Stimuleringsfrekvenserna växlar var tredje sekund och ger en kombination av 80 Hz- och 2 Hz-stimulering, vilket kan ge en mer effektiv behandling. Vid en akut smärta måste du få smärtlindring för att kunna delta i dagliga aktiviteter och undvika att hamna i en ond cirkel. Vid kronisk smärta måste du ha ett sätt att hantera ditt dagliga liv. TENS har inga bieffekter och är lätt att använda. TENS blandad frekvens utnyttjar nervsystemets egen smärtlindringsmekanism och är baserad på grindteorin (se TENS) och dessutom på frigörandet av kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner (se Burst TENS). Nacksmärta, skuldersmärta. ryggskott, höftsmärta och låtsmärta. Placera elektroderna på en muskel i det smärtande området så att en synlig sammandragning sker. Se nas position. Stimuleringen ska ge en stark men behaglig parestesi pirrning liksom även väl synliga muskelryckningar. OBS: Detta program har separata intensitetsnivåer. Starta med at justera energinivån med 80 Hz för en pirrande känsla, sedan med 2 Hz för att få synliga muskelryckningar. TENS blandad frekvens Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 80 Hz 3 s / 2 Hz 3 s 180 µs 30 min 28
Muskelsmärta För all slags muskelsmärta, men de vanligaste är smärta från muskelspänningar i nack- och skulderområdena. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). na ska placeras på det smärtande området, helst över ömma punkter. Se nas position. Hitta den rätta elektrodpositionen med mycket små ändringar av elektroderna. Stimuleringen ska uppfattas starkare än själva smärtan. Stark, pirrande, böljande känsla, utan att göra ont. SVE Muskelsmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 70 Hz 80-200 µs 2 s 30 min 29
SVE Ledsmärta Ledsmärta är ett mycket utbrett tillstånd och de vanligaste områdena är skuldrorna och knäna. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). na ska placeras på det smärtande området. Se nas position. Hitta den rätta elektrodpositionen med mycket små ändringar av elektroderna. Stimuleringen ska kännas starkare än själva smärtan. Stark, pirrande, böljande känsla, utan att göra ont. Ledsmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 60 Hz 60-150 µs 2 s 30 min Fraktursmärta Alla frakturer är mer eller mindre smärtsamma. Få icke-kirurgiska tillstånd är så smärtsamma som brutna revben. Dessa patienter behöver en effektiv smärtlindring för att förebygga komplikationer som lungkomplikationer eller trombos. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). na ska omge det smärtande området. Se nas position. Hitta den rätta elektrodpositionen med mycket små ändringar av elektroderna. Stimuleringen ska uppfattas starkare än själva smärtan. Stark, pirrande känsla utan att göra ont. Fraktursmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 70 Hz 170 µs 2 s 30 min 30
Specifik smärtlindring SVE Knäsmärta Det finns många tillstånd och aktiviteter som kan orsaka skador och knäsmärtor, t.ex. arbets- och sportaktiviteter. Knäsmärtor kan orsakas av bakomliggande medicinska tillstånd som osteoartrit, reumatoid artrit och kondromalaci. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). I det här programmet varierar pulsbredden kontinuerligt. Detta skapar en böljande känsla som kan vara behagligare än stimulering med en konstant pulsbredd. na ska placeras på vardera sidan av knäleden för att underlätta böjningen av knät. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för vidröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande, böljande känsla utan att göra ont. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Knäsmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 80 Hz 75-180 µs 2 s 30 min 31
SVE Trapeziussmärta Smärta i trapeziusmuskeln kan orsakas av t.ex. tunga eller upprepade lyft, överanvändning, dålig eller obekväm hållning, icke-ergonomiska arbetsstationer, men även underliggande medicinska tillstånd som artrit eller disksjukdom i nacken. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). I det här programmet varierar pulsbredden kontinuerligt. Detta åstadkommer en böljande känsla som ger en massage-effekt på trapeziusmuskeln. na ska placeras på det smärtande området, helst över ömma punkter. Se nas position. Hitta den rätta elektrodpositionen med mycket små ändringar av elektroderna. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande, böljande känsla utan att vara plågsam. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Trapeziussmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 60 Hz 80-200 µs 3 s 30 min 32
Skuldersmärta Skuldersmärta kan orsakas av t.ex. tunga eller upprepade lyft, sportskador och bakomliggande medicinska tillstånd som arthrit, tendinopati och impingement. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). I det här programmet varierar pulsbredden kontinuerligt. Detta åstadkommer en böljande känsla som ger en massage-effekt på trapeziusmuskeln. En elektrod ska placeras på skuldran över akromion och den/de andra elektroden/erna på deltoidusmuskeln. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande, böljande känsla utan att vara plågsam. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. SVE Skuldersmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 80 Hz 75-180 µs 3 s 30 min 33
SVE Nacksmärta LO Nacksmärta orsakas ofta av upprepade och ihållande kontraktioner av Levator scapulae och/eller övre trapezius och beror bl.a. på ickeergonomiska arbetsställningar. För smärtlindring och ökad cirkulation. Stimuleringen lindrrar smärta genom att stimulera musklerna att frigöra kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner. Muskelryckningarna ökar dessutom den lokala blodcirkulationen. nas position beror på platsen för smärtan, om den är unilateral eller bilateral. En elektrod placeras på den mest smärtsamma punkten som kan hittas genom palpering. En eller två elektroder ska placeras på nackens paravertebrala muskler. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Nacksmärta LO Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 5 Hz 250 µs 20 min 34
Nacksmärta HI Nacksmärta orsakas ofta av upprepade och ihållande kontraktioner av Levator scapulae och/eller övre trapezius och beror bl.a. på ickeergonomiska arbetsställningar. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). I det här programmet varierar pulsbredden kontinuerligt. Detta åstadkommer en böljande känsla som ger en massage-effekt på trapeziusmuskeln. na ska placeras på det smärtande området, helst över ömma punkter. Se nas position. Hitta den rätta elektrodpositionen med mycket små ändringar av elektroderna. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande, böljande känsla utan att göra ont. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. SVE NACKSMÄRTA HI Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 80 Hz 60-160 µs 2 s 30 min 35
SVE Bröstryggsmärta Bröstryggsmärta orsakas ofta av kroniska kontraktioner av de dorsala paravertebrala musklerna (erector spinae) och kan bl.a. bero på degenerering eller lägen där musklerna kring ryggraden befinner sig i spänning under långa tidsperioder. För smärtlindring och ökad cirkulation. Stimuleringen lindrrar smärta genom att stimulera musklerna att frigöra kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner. Muskelryckningarna ökar dessutom den lokala blodcirkulationen. Använd helst två stimuleringskanaler. Placera en elektrod på en öm punkt och den andra elektroden i samma kanal på erector spinae; ovanför eller under den första elektroden beroende på om smärtan strålar ut mot nackregionen eller lumbarregionen. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Bröstryggsmärta Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 5 Hz 250 µs 20 min 36
LÄNDryggsSmärta Lägre bröstryggsmärta orsakas ofta av långvarig statisk kontraktion av lumbara paravertebralmuskler. För smärtlindring och ökad cirkulation. Stimuleringen lindrrar smärta genom att stimulera musklerna att frigöra kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner. Muskelryckningarna ökar dessutom den lokala blodcirkulationen. Använd helst två stimuleringskanaler. Placera en elektrod på en öm punkt och den andra elektroden i samma kanal på erector spinae; ovanför eller under den första elektroden beroende på om smärtan strålar ut mot nackregionen eller lumbarregionen. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. SVE Lägre bröstryggsmärta Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 5 Hz 250 µs 20 min 37
SVE MUSKELSMÄRTA LÄNDRYGG Lägre bröstryggsmärta är en av de vanligaste orsakerna till att patienter söker läkare. Detta program rekommenderas för att förkorta återhämtningstiden och som symtomterapi. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). För att undvika adaption, har programmet en kontinuerlig variation av stimuleringsfrekvensen. Som regel ska elektroderna placeras på eller i närheten av det smärtande området, eller över ett område som segmentellt är relaterat till det smärtande området. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande känsla utan att vara plågsam. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Lägre bröstryggsmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 40-100 Hz. 250 µs 3 s 30 min 38
Ischiassmärta Patienter som lider av lumbosciatica uppvisar lumbarsmärta. Denna har sitt ursprung i kroniska kontraktioner av de paravertebrala musklerna. Är nervroten dessutom involverad leder det till att smärtan utstrålar i ett större eller mindre område från huvudnerven, och i vissa fall dess grenar. För smärtlindring och ökad cirkulation. Stimuleringen lindrar smärta genom att stimulera musklerna att frigöra kroppens egna morfinliknande substanser, endorfiner. Muskelryckningarna ökar dessutom den lokala blodcirkulationen. Två elektroder placeras över den sciatiska nervrotens utgångsplatser (L4-L5, L5-S1). Två andra elektroder placeras på den sciatiska nervbanan: en på nedre delen av sätet och den andra på lårets bakre yta. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge muskelryckningar, om möjligt synliga (eller åtminstone palpabla). Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. SVE Ischiassmärta Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 5 Hz 250 µs 20 min 39
SVE Ryggskott Ryggskott är i princip orsakat av en skarp och intensiv sammandragning av de nedre ryggmusklerna (lumbarregionen). För att erhålla en reduktion av muskelspänningen. Muskelryckningar producerade vid mycket låg frekvens (1 Hz) reducerar muskelspänningen hos de stimulerade musklerna under vila. placeras på den nedre ryggmuskel där du vill reducera spänningen. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge muskelryckningar, om möjligt synliga (eller åtminstone palpabla). Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. Ryggskott Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 1 Hz 250 µs 20 min 40
Tennisarmbåge Tennisarmbåge är en tendinopati och kan orsakas av t.ex. ensidigt arbete samt sporter som tennis och golf. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). För att undvika adaption, har programmet en kontinuerlig variation av stimuleringsfrekvensen. na ska placeras på vardera sidan av armbågen. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för vidröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande känsla utan att vara plågsam. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. SVE Tennisarmbåge Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 50-150 Hz. 50 µs 2 s 20 min 41
SVE Nackspärr En person med nackspärr har ofta svår smärta i nacken, ofta följd av en påtaglig minskning av rörelseförmågan i nackområdet. För att erhålla en reduktion av muskelspänningen. Muskelryckningar producerade vid mycket låg frekvens (1 Hz) reducerar muskelspänningen hos de stimulerade musklerna under vila. placeras på den muskel där du vill reducera spänningen. Se nas position. Stimuleringen ska kännas behaglig och ge synliga muskelryckningar. Kom ihåg att patienten kommer att känna av stimuleringen innan det föreligger synliga sammandragningar. Synliga muskelryckningar är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. Om patienten erfar obehag under stimuleringen, kan 2+2-funktionen låta detta program (k 1+2) kombineras med ett TENS-program (k 3+4) för att åstadkomma muskelryckningarna snabbare och behagligare. Nackspärr Frekvens Pulsbredd Behandlingstid 1 Hz 250 µs 20 min 42
Ledsmärta Ledsmärta är smärta i eller som påverkar en led. Orsakerna till ledsmärta varierar och sträcker sig från degenerativa och destruktiva processer som osteoartrit och sportskador. För smärtlindring. Stimuleringen hindrar impulsöverföring i smärtvägarna (grindkontroll). För att undvika adaption, har programmet en kontinuerlig variation av stimuleringsfrekvensen. na ska placeras på vardera sidan av armbågen. Se nas position. Det är viktigt att säkerställa att patienten har normal känslighet för beröring i området där elektroderna är placerade. Stimuleringen ska ge en stark, pirrande känsla utan att vara plågsam. Det är viktigt att energinivån justeras under behandlingen, detta är en nyckelfaktor för behandlingens effektivitet. SVE Ledsmärta Frekvens Pulsbredd Moduleringstid Behandlingstid 50-150 Hz. 50 µs 2 s 20 min 43