Kvalitetsanalys 2011/12

Utbildningsförvaltningen 2012-09-30 Gymnasieskolan SPYKEN Karin Stavne 046-35 78 03 Karin.stavne@lund.se Kvalitetsanalys 2011/12 1. Sammanfattning Spykens vision är att ge eleverna kunskap, kompetens och positiva erfarenheter för framtiden. Högt prioriterade mål är självklart goda studieresultat och en god arbetsmiljö för eleverna. Utbildningsresultaten på Spyken är generellt mycket goda och skolan uppfyller de nationella målen väl. För samtliga program är medelbetygen klart högre än genomsnittet i riket. Andelen elever med behörighet till högskolan är också mycket hög i jämförelse med riket. Sammanfattningsvis kan sägas att måluppfyllelsen för kunskapsmålen är mycket god. Som åtgärd för generell förbättring har många ämnesgrupper angivit det påbörjade arbetet med formativ bedömning. För oss på Spyken är det mycket viktigt att eleverna känner trivsel och arbetsglädje. Utvärderingar har visat att eleverna på Spyken i mycket hög grad säger att de trivs på sin skola. Spyken har på indikatorer för Normer och värderingar positiva värden. Totalt måste måluppfyllelsen betraktas som god. Trivsel och den positiva upplevelsen av skolans miljö måste anses vara en av skolans styrkor. Arbetsron på lektionerna kommer att bli föremål för särskild uppföljning under det kommande året. Spyken är angelägen om att vara en skola som ständigt utvecklas och strävar efter att anpassa verksamheten efter de förändrade krav som elever, föräldrar och det omgivande samhället ställer. Skolan vill ligga i framkant när det gäller pedagogisk utveckling och användning av ny teknik. Postadress Besöksadress Telefon vx Telefax Internetadress e-post Box 138 Stortorget 1 046-35 50 00 046-35 70 84 www.lund.se utbildningsforvaltningen@lund.se 221 00 LUND

2 Innehåll 2. Översiktlig beskrivning av verksamheten... 3 3. Redovisning utifrån Qualis kvalitetsområden... 4 3.1 Kunskaper och färdigheter... 4 3.2 Trygghet och trivsel... 11 3.3 Elevernas ansvar för eget lärande... 15 3.4 Arbetssätt och lärarroll... 17 3.5 Delaktighet... 19 3.6 Organisation... 20 3.7 Styrning och ledarskap... 22 3.8 Kommunikation... 23 3.9 Kompetens... 25 3.10 Resursutnyttjande... 26 3.11 Image... 27 4. Slutsatser... 28 Nyckeltal Bilaga 1... 32 Nyckeltal, elevhälsans medicinska del Bilaga 2... 38 Självvärderingsmatris Bilaga 3... 41

3 2. Översiktlig beskrivning av verksamheten Spykens vision är att ge eleverna kunskap, kompetens och positiva erfarenheter för framtiden. I den arbetsplan som personalen under det gångna läsåret arbetat fram konkretiseras hur skolan ska arbeta för att nå de uppsatta målen. Det finns en pedagogisk idé för hur skolan ska arbeta för att uppnå visionen. Högt prioriterade mål är självklart goda studieresultat och en god arbetsmiljö för eleverna, men också att ge eleverna ett antal kompetenser som bedöms nödvändiga i morgondagens samhälle. För oss på Spyken är det mycket viktigt att eleverna känner trivsel och arbetsglädje och att de upplever att de är delaktiga i allt som rör skolans verksamhet. Utvärderingar har visat att eleverna på Spyken lämnar skolan med mycket höga betyg och att de trivs på sin skola. Studieresultaten är mycket goda. Betygen är höga och ligger enligt Skolverkets senaste betygsstatistik över medel för riket och över medel för lundaskolor. Totalt fanns läsåret 2011/12 ca 1000 elever och ca 130 personal på Spyken. Skolan leddes av en rektor och tre biträdande rektorer. Personalen är välutbildad och mycket engagerad i sitt arbete. Personalomsättning bland personalen är låg. De ekonomiska förutsättningarna är tillfredsställande. Spyken erbjöd lå 2011/12 fyra olika program Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Spyken strävar efter att erbjuda eleverna en bred utbildning. Alla elever ska få möjlighet att utvecklas på ett optimalt sätt i sina studier. Detta innebär att vi erbjuder stöd till elever som känner att de behöver detta, men också att vi i flera ämnen utvecklat ett samarbete med Lunds Universitet, LTH, Malmö högskola, Malmö musikhögskola och folkhögskolor, som gör det möjligt för eleverna att redan under sin gymnasietid få prova på vad högskolestudier innebär. Eleverna på Spyken har ett stort inflytande över sin studiesituation. De deltar tillsammans med lärarna i planeringskonferenser, där terminens arbete läggs upp och de deltar också i skolrådet och Spykens rådgivande styrelse. Elevernas engagemang är mycket berikande för skolans utveckling. Spyken strävar efter att i sin verksamhet kunna erbjuda eleverna internationella kontakter och utblickar. Våra elever deltar i internationella projekt. Vi gör studieresor till andra länder och skolan är engagerad som FN-skola. Ett annat område som engagerat många på skolan är hållbar utveckling. Skolan erbjuder en profilutbildning kring globalisering och hållbar utveckling och våra elever har varit engagerade i flera olika miljöprojekt. Skolan har också medverkat i ett forskningsprojekt där forskare från olika universitet följer skolans undervisning kring hållbar utveckling. Verksamheten på Spyken utvecklas ständigt. Skolan ligger i absolut framkant när det gäller användning av IKT i undervisningen. Alla elever och all personal har tillgång till

4 en personlig bärbar dator, vilket har gett goda förutsättningar för den pågående pedagogiska utvecklingen. Under läsåret har skolan också arbetat mycket med att introducera formativ bedömning. Personalen har fått kompetensutveckling kring detta och arbetet med formativ återkoppling till eleverna har kommit igång. 3. Redovisning utifrån Qualis kvalitetsområden 3.1 Kunskaper och färdigheter Fullmäktigemål 1: Kunskap och kompetens Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Spyken har i sin verksamhetsplan för läsåret 2011/12 haft som prioriterat område att utveckla kunskapsresultaten. Skolans mål och åtaganden: Spyken strävar efter att skapa trygga och stimulerande inlärningsmiljöer, där eleverna har möjlighet att tillägna sig goda kunskaper och färdigheter såsom de beskrivs i de olika kursplanerna. De elever som lämnar vår skola ska ha blivit självständiga och ansvarstagande, väl förberedda för fortsatta studier, redo att tänka nytt och att leva trygga rika liv. Varje elev ska ges möjlighet att tillägna sig goda kunskaper, insikter och färdigheter utifrån sina förutsättningar. Elevens självkänsla och tilltro till sina egna förmågor ska stärkas. Varje elev ska bli sedd och få känna sig värdefull. Alla elever ska när de lämnar Spyken känna sig optimalt förberedda för arbetsliv och vidare studier. För undervisningen i klassrummet innebär detta att: o Eleverna ska vara delaktiga i planering av undervisningen o Eleverna arbetar med varierade arbetsmetoder o Eleverna gör löpande reflektioner och bedömningar av sin inlärning tillsammans med lärarna o Eleverna använder digitala verktyg o Eleverna ska i sitt skolarbete få möjlighet till kontakt med universitet och högskola och yrkesliv o Elevernas arbete ska öka deras kunskaper om internationalisering och hållbar utveckling o Elevernas arbete ska bidra till att stimulera entreprenörskap Lärarna på Spyken ska o vara duktiga ämnesexperter som erbjuder en varierad och flexibel undervisning o vara stödjande, positiva coacher som ger formativ återkoppling till eleverna för att de ska nå sina mål o ta till sig feedback eftersom detta är en källa till utveckling

5 o behandla elever och kollegor med respekt o ha höga positiva förväntningar på eleverna o vara välutbildade och medvetna ledare o använda IT som lärandeverktyg Uppföljning av kunskapsmålen: Skolan tar årligen fram betygsstatistik för alla kurser. Uppföljningen görs för skolan som helhet och för varje program. Resultaten följs upp och värderas utifrån kunskap om tidigare års resultat och i förhållande till de intagningspoäng som eleverna har när de kommer till Spyken. Resultaten diskuteras och analyseras av skolledningen, programarbetslagen och ämneslagen. Kunskapsmålen följs upp på individ-, grupp- och skolnivå Individnivå Lärarna registrerar de enskilda elevernas resultat på olika kurser i den s k bedömningsmodulen i It`s learning. Lärare som bedömer att en elev ev inte kommer att nå målen gör en pedagogisk kartläggning och sänder denna till bitr rektor som utreder om särskilt stöd behövs. Om så är fallet upprättas ett åtgärdsprogram. SYV och bitr rektor följer särskilt upp de elever som fått IG/F på någon kurs. Grupp- och skolnivå Betygsstatistik och resultat på nationella prov samlas årligen in för skolan som helhet. Data samlas in för varje program och flertalet kurser inom varje program. Lärarna får varje år ut statistik som omfattar minst fem år tillbaka i tiden. Resultaten följs upp och värderas utifrån kunskap om tidigare års resultat, resultaten i övriga Lund och i riket samt i förhållande till de intagningspoäng eleverna har. För varje kurs görs också en kursutvärdering. Resultaten diskuteras och analyseras av lärare i ämneslagen samt av skolledningen. I samband med klasskonferenser samt möten i programarbetslag och ämneslag diskuteras och analyseras skolans resultat på individ- och gruppnivå. Kunskapsresultat Av de nyckeltal som redovisas längre fram i denna kvalitetsredovisning framgår att kunskapsresultaten måste bedömas som goda. Alla de redovisade betygsnyckeltalen ligger klart över medel för riket Spyken gör också årligen en uppföljning av resultaten jämfört med föregående års resultat. Här kan konstateras att en del resultat försämrats något jämfört med föregående läsår. Som en del av den årliga resultatanalysen tas, utöver betygsresultat, också fram en kvot baserad på den intagningspoäng respektive årskurs har och de poäng samma elever har när årskursen lämnar Spyken.

6 Kvot Medelpoäng/intagningspoäng Program Totalt 2011/2012 Totalt 2010/2011 Program ES 1,03 1,01 1,07 Program NV 0,95 0,94 0,99 Program SP 0,97 0,97 0,97 Totalt 2009/2010 Målsättningen är att kvoten ska uppgå till minst 1,0, d v s att elevernas prestation har blivit bättre under gymnasietiden jämfört med prestationerna i grundskolan. Om man tittar på resultaten på detta sätt kan man konstatera att det är i undervisningen på ES som skolan lyckas bäst trots att betygsmedel här är lägre än på de andra programmen. Man kan också konstatera att med detta sätt att mäta har minst föregående års nivå uppnåtts på alla program. I elevenkäten instämmer 64 procent av eleverna helt eller till stor del i påståendet Jag tycker att jag når goda studieresultat. Vårt mål under läsåret 2012/13 är att öka denna andel till minst 75 procent av eleverna. Vad gäller påståendet Jag tycker att lärarnas sätt att mäta mina kunskaper är bra är det 48 procent som instämmer helt eller till stor del. I personalenkäten framkommer det att 58 procent anser helt eller till stor del att på skolan har vi utarbetade metoder för att följa upp de fyra F:en; fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet i elevernas lärande. 21 procent tar ej ställning till påståendet. Lärarnas analys av kunskapsresultaten samt förslag till åtgärder Utöver resultaten i de kärnämnen som redovisas i nyckeltalstabellerna och i Qualisenkäterna tar Spyken också fram statistik för ett stort antal andra kurser på varje program. Lärarna har tillsammans diskuterat och kommenterat dessa resultat. Utifrån dessa diskussioner kommer skolan att vidta följande åtgärder för att ytterligare öka måluppfyllelsen. Förbättra resultaten i matematik på ES och SA Extra lärarresurs har tilldelats så att på två klasser finns tre lärarresurser. De lärare som undervisar i matematik på ES och SA samarbetar för att finna metoder att öka måluppfyllelsen i dessa klasser. Lärarna bildar också tillsammans en forskarcirkel i matematik som, genom att ta del av forskningsresultat och kontakter med högskolan, ska ta fram förslag på de nya metoder man ska prova under detta läsår. Resultaten på den nya kursen Ma1b är betydligt lägre än resultaten för kursen MaA. Detta kan troligen förklaras med att det är en ny kurs med nytt innehåll och nya krav. Det nya betygsystemet spelar också in. Elever och lärare anser att man har arbetat hårdare i den nya kursen än under den tidigare MaA. Det är nödvändigt att få alla elever att komma igång och börja arbeta med matematiken tidigt på kursen. Stödåtgärderna ska utnyttjas mer effektivt. Eleverna ska uppmuntras att gå på stödundervisningen.

7 Lärarna är nöjda med att eleverna arbetar hårdare och får mer utmaningar än under MaA. Lärarna anser också att man har haft ett bra samarbete kring kurserna Ma1c och 2c. Arbetet med bedömningsmatriserna har varit bra, men kanske inte så formativt gentemot eleverna som man hade önskat. Matriserna är ett bra stöd för läraren inför betygssättningen. Inlämningsuppgifter med skrivplattor har fungerat formativt. Diagnoser har gjorts under kursen och de har också fungerat formativt. Förbättra resultaten i kemi Lärarna i kemi har under det avverkade läsåret bl a arbetat med nedanstående punkter för åk 1. Förhoppningsvis kommer detta och andra insatser på sikt att ge positiv effekt på kommande slutbetyg för NA elever. Matrisbedömning Formativt labrapportskrivande Kamratbedömning i vissa moment Öka antalet s k öppna laborationer för eleverna Den i fjol annorlunda uppstarten i NA1:orna med ett vidare grepp på det att vara naturvetare hoppas vi ger en bra start för eleverna och inspirerar dem bättre till att studera bl a kemi. Denna modell kommer troligen att användas även i år Förbättra resultaten i religionskunskap Resultaten i religion har detta år förbättrats jämfört med tidigare år och lärarna vill nu fortsätta arbeta med en formativ approach i kurserna, där den enskilde eleven utmanas och stimuleras att uppnå nya erfarenheter, färdigheter och kunskaper samt applicera dessa i analytiska sammanhang. Förbättra resultaten i moderna språk Resultaten är goda i jämförelse med andra kommunala skolor i Lund. Den konkreta åtgärden blir att genomföra en diagnos och självvärdering i början av kursen för att uppmärksamma elever som kan vara i behov av stöd och komma igång med detta tidigt. Indirekt verkar vi genom ett varierat arbetssätt för att ge alla elever som kommer till språkundervisningen på Spyken möjlighet till nystart och positiva utmaningar. Vi fördelar även eleverna aktivt och medvetet i grupperna utifrån vad vi tror ska ge så många som möjligt bäst förutsättningar. Förbättra måluppfyllelsen i fysik En åtgärd är pedagogiska diskussioner kring schemaläggningen. Fysiken har stora innehållsrika kurser, vilket gör att det är mycket stoff att läsa in på en vecka. Vi ska också hinna med att laborera mycket och vi vill gärna jobba formativt för att stötta eleverna i deras inlärning av både teori och experimentellt arbete. Under det gångna läsåret hade fysiken som mål att redovisa elevernas resultat i matriser för att belysa vilka delar av fysiken de har tagit till sig och var de har luckor. Det upplever lärarna som bra och som något man vill fortsätta med. Lärarna försöker också att diskutera tillsammans för att utveckla våra nya fysikkurser på bästa sätt. Under det gångna läsåret hade fysiken också som mål att arbeta fram ett projekt t ex om Energi (då skulle vi kunna relatera till hållbar utv, etik i forskning mm) Det har gått bra och vi har tagit stor del i ettornas projekt på våren om Stadsbyggnad och hållbar utveckling. Fysiken kommer att vara med och jobba i projekten i åk 1 även detta år. Vi

8 är nöjda med detta och funderar vidare både på utveckling av de projekten och på vilka nya projekt vi kan ge oss in i. Fysiken hade också som mål att arbeta med Matrisbedömning/Formativ bedömning. Lärarna har jobbat med att återkoppling till eleverna är viktigt, men ser ett problem i att det är brist på lämpliga lokaler för samtalen. Att behöva sitta i korridorerna med dessa samtal är inte tillfredsställande. Fortsatt mål för nästa läsår är att arbeta in de nya kurserna fysik 1 och fysik 2. Samsyn och samarbete är viktigt för oss, vi vill gärna jobba igenom kurserna steg för steg mot ämnesplanen. Vi vill jobba formativt och med så mycket återkoppling som möjligt. Förbättra måluppfyllelsen i psykologi Lärarna i psykologi vill utveckla samarbetet med de andra gymnasieskolorna. Vi har ett välfungerande utbyte med en gemensam plattform på It s learning. Dock kan vi vara mer aktiva med att dela dokument och länkar i nuläget är det mest Polhemskolan som delar med sig av matriser, planeringar, provfrågor etc. De gemensamma mötena på Polhemskolan har varit bra forum för diskussioner kring Gy11, betygssättning och bedömning i de nya kurserna. Förbättra måluppfyllelsen i historia Under förra läsåret arbetade lärarna i historia väldigt aktivt med begrepp inom källkritik och historiebruk, förståelse för vad historieämnet är, en tydlig epoköversikt osv. Vi upplever att eleverna har haft vissa svårigheter med att landa i ett nytt arbetssätt i historia (det skiljer sig mycket från arbetssätten i grundskolan), men de tycker generellt sett att historieämnet är intressant. Vi behöver fortsättningsvis arbeta mycket med ämnesplanen och kunskapskraven tillsammans med eleverna för att förtydliga och få dem att känna sig bekväma med den nya betygsskalan. Vi vill även i fortsättningen samarbeta med biblioteket, gärna med övningar så att eleverna lär sig hitta i biblioteket och upptäcka att det finns andra källor än de som finns på webben. Förbättra måluppfyllelsen i filosofi Man kan konstatera att betygsresultatet i filosofi har förbättrats under förra läsåret. Orsaken till denna förändring är att vi har arbetat mycket med att variera vårt sätt att utvärdera elevernas kunskaper. På B-kursen hade vi inte enbart prov utan eleverna fick även fördjupa sig i en filosof eller ett filosofiskt problem och detta arbete redovisades både muntligt och skriftligt. Under detta läsår kommer vi att fortsätta med att variera och utveckla examinationsformerna. För att öka motivationen för ämnet har vi planerat att låta eleverna få lyssna på föreläsare från Lunds universitet. Förbättra måluppfyllelsen i engelska Väldigt många elever väljer att läsa Engelska C, vilket gör att nivån i grupperna är ojämn. Måluppfyllelsen är trots detta bra, vilket inte minst påvisas av de goda resultaten på CAE-testet som flera elever valde att göra. Den nya snabbengelskgruppen har fungerat väl med goda resultat. De har redan läst både Engelska 5 och 6. Resultaten i Engelska A är i princip som tidigare år. Lärarna upplever att svårighetsgraden på de nationella proven har skärpts något. Nedgången i betygssnitt i Engelska B är svår att förklara.

9 Ökad sambedömning och diskussioner kring kursinnehåll och bedömning borde leda till en mer likvärdig utbildning och mer likvärdiga betyg. För att möjliggöra detta behövs det avsättas mer tid för sambedömning vid de nationella proven. Förbättra måluppfyllelsen i samhällskunskap I kurserna Samhällskunskap A, B och Internationella relationer på SP är resultaten goda. Resultaten ligger något över medelbetyget totalt och betygsnivåerna har även ökat något de senaste tre åren. På NV har resultaten sjunkit något de senaste tre åren, vilket även gäller för intagningspoängen på NV. Det senaste läsårets medelpoäng ligger något under medel totalt. Resultaten på ES har fluktuerat marginellt över tid. Det senaste betygssnittet ligger i paritet med medel totalt. Sammanfattningsvis är resultaten goda och inga anmärkningsvärda avvikelser kan konstateras. Förbättrad måluppfyllelse i svenska Lärarna i svenska konstaterar att siffrorna generellt ser bra ut jämfört med tidigare år. De skillnader som finns kan eventuellt tillskrivas det nya betygssystemets högre krav och upplägg med fler betygssteg. Skillnaderna mellan skolorna är marginella. Få elever har IG/F i svenskkurserna med tanke på att det är kärnämneskurser/gymnasiegemensamma ämnen (stora elevkullar). Svenskgruppen har under 2011/12 genomfört läsförståelsediagnos med hela årskurs 1. Det resulterade i mer medvetna pedagoger och att några elever med behov av extrahjälp fångades upp. Svenskgruppen arbetar aktivt med formativ bedömning samt har kontinuerliga diskussioner och sambedömning för en likvärdig bedömning och betygsättning. Det bör på sikt öka måluppfyllelsen och ligger i fas med det uppdrag Skolverket har gett oss. Förbättrad måluppfyllelse i musik Generellt är vi nöjda med de relativt höga resultaten i musikämnena, förutom Gehörsoch musiklära. För att höja resultatet i denna kurs jobbar vi nu med ett koncept där Ensemble med körsång och Gehörs- och musiklära samarbetar genom gemensam planering och struktur med samma lärare i de båda kurserna. Tätare samarbeten mellan lärarna och en ökad medvetenhet för helheten ger förhoppningsvis ökade kunskaper. Detta tror och hoppas vi kan höja statusen på kursen och troligtvis också resultatet. I kursen Gemu B/Gehörs- och musiklära 2 finns det önskemål om att eleven ska ha goda kunskaper i Gemu A/Gehörs- och musiklära 1 för att få läsa vidare. Nu är det stora spridningar i förkunskaperna hos eleverna kombinerat med stora grupper vilket gör det svårare att nå högre resultat. Vi ser ett tydligt behov hos eleverna att knyta de teoretiska kunskaperna till något praktiskt/musikaliskt och på så sätt höja motivationen. De flesta moment som görs i Ensemble med körsång analyseras i Gehörs- och musiklära 1 och vice versa. Föregående års åtgärder för att höja måluppfyllelsen har givet positiva effekter. Resultatet (Gemu A) kan ha höjts bland annat genom ett gott samarbete mellan lärarna genom ämnesövergripande projekt som till exempel Låtskrivarprojektet, som knyter an till flera av musikämnena och musikkurserna, men även Svenska och Engelska. För att ytterligare öka måluppfyllelsen vill vi arbeta med att ha en gemensam övergripande struktur över samtliga kurser och ämnen där eleven tydligt kan koppla de olika momenten till det centrala innehållet och kunskapskraven, vilket vi håller på att

10 utarbeta. I översikten, som går under arbetsnamnet årshjulet, ska vi också ha bedömningsmatriser som är synliga för den enskilda eleven. Loggbok för snabb feedback kommer också att finnas. En betaversion kommer att testas på åk 1 och 2 våren 2013 och målet är att ha en modell färdig hösten 2013. Det är också av stor vikt att man tittar på kursens karaktär när det gäller gruppstorlek. Detta för att kunna ha en bra kommunikation med alla elever i gruppen samt göra en rättvis bedömning och betygssättning. Förbättrad måluppfyllelse i specialundervisningen Lärarna upplever att de har uppnått goda resultat under läsåret utifrån elevernas förutsättningar och utifrån de resurser som har funnits till förfogande. Arbetssätt under läsåret Inom specialundervisningen har vi haft egna grupper, enskild undervisning och öppen verksamhet. Arbetssätten har anpassats efter elevernas behov. Fördelningen på programmen har varit följande: Program Antal elever i undervisning Kompensatoriska hjälpmedel ES/HU 16 7 NV 8 13 SP 23 12 Rutiner som har fungerat Matematikundervisningen har varit upplagd så att specialundervisningen i matematik har kunnat läggas parallellt med vissa klasser. Detta har medfört en effektiv resursanvändning, vilket i sin tur har inneburit att fler elever har fått stöd i matematik 1b. Däremot har gruppen blivit så stor att endast en liten del av de elever som hade behövt stöd, har fått det. Kontakten med undervisande lärare har fungerat bra. Att fler lärare använder It s learning har underlättat för oss att kunna hjälpa eleverna med deras uppgifter. Övriga stödtimmar Det är av största vikt att Spykens öppna stödtimmar i de olika ämnena blir synliga för eleverna, så att de kan nyttja denna hjälp. Med fördel kan stödundervisningen hållas i biblioteket då blir det lätt för eleverna att veta vart de ska gå. Test av ettor Höstterminen 2011 testades alla ettor med LS läsförståelse III. Detta kommer vi att genomföra hösten 2012 igen. Utvärdering av testresultaten kommer att ske vid svenskkonferensen vid terminsstart hösten 2012. Efter genomgången diagnos samtalar svenskläraren med eleven om eventuellt behov av stöd. När svenskläraren har ytterligare resultat som tyder på att eleven har svårigheter anmäls eleven till bitr rektor som tar upp ärendet på elevhälsans veckomöte. Samma förfarande bör ske med matematik.

11 Självvärdering Qualis, Kunskaper och färdigheter Av självvärderingarna framgår att alla programarbetslagen anser att Skolan samlar in, följer upp och analyserar resultat på individ-, grupp- och skolnivå som underlag för förbättringar (steg 3) och att Kunskapsresultaten är goda i jämförelse med egna förutsättningar och jämförbara skolor (steg 4). Vad gäller att Skolan har utifrån de nationella styrdokumenten utvecklat kriterier och metoder för att säkerställa en likvärdig bedömning av kunskaper och färdigheter (steg 4), klarar vi detta i det gamla systemet men är ännu inte färdiga vad gäller Gy11. Sammanfattning av personalens bedömning är att skolan ligger på steg 4 i Qualis. Skolledningens bedömning är att skolan klart uppnår steg 4 och är på mycket god väg mot att uppnå steg 5 och 6. 3.2 Trygghet och trivsel Fullmäktige mål 2: Lärandemiljö Lugn, trygghet och arbetsro ska prägla våra skolor och förskolor. Skolans mål och åtaganden: Enligt Spykens vision ska skolans elever under sin tid på Spyken utöver kunskap och kompetens även få en mängd positiva erfarenheter som gör dem väl förberedda för framtiden. Ett gott bemötande och trivsel för elever och personal är därför prioriterat område i Spykens verksamhetsplan. Uppföljning av målen: Som indikatorer på hur väl skolan lyckats i sin målsättning används svaren på nedanstående frågor i Qualis elev- och personalenkät. Påstående i Qualis elevenkät Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Varken eller Stämmer ganska dåligt Stämmer mycket dåligt Det är positiv stämning på skolan 2012 72,7% 24,7% 2,6% 0 2011 59,3% 36,7% 3% 1% 2010 46,8% 45,9% 6,3% 0,5% 0,5% Kommentar och analys: Andelen elever som anser att det är en positiv stämning på skolan är mycket hög, 97 procent och har ökat sedan föregående år. Åtgärd: Ingen åtgärd behövs. Skolans målsättning inför kommande läsår är att lyckas bevara denna höga andel av elever som anser att det är en positiv stämning på skolan. Påstående i Qualis elevenkät Instämmer helt Instämmer till stor del Neutral/tar inte ställning Instämmer till viss del Instämmer inte alls Jag trivs i skolan 2012 65,8% 23,4% 3% 6,1% 1,3% 2011 59,3% 32,7% 5,7% 2,7%

12 Kommentar och analys: Av enkätsvaren framgår att 89 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i att de trivs i skolan och 76 procent av personalen svarar att de trivs på sin arbetsplats. I påståendet Totalt sett är jag nöjd med vår skola instämmer 75 procent av personalen helt eller till stor del. Vårt mål är att öka denna andel till minst 80 procent. Åtgärd: Ingen särskild åtgärd behövs. Skolans målsättning inför kommande läsår är att bevara den höga andel elever som trivs på skolan och ytterligare något öka andelen, till minst 80 procent av personalen som trivs på sin arbetsplats. Vi arbetar vidare med de förankrade metoder som finns för att skapa trygghet och trivsel innefattande bl a att utse kamratstödjare i alla klasser. Påstående Lärare bemöter elever med respekt Stämmer mycket bra Stämmer ganska bra Neutral/tar inte ställning Stämmer dåligt Stämmer mycket dåligt 2012 46% 49,3% 4,3% 0,3% 2011 41,1% 53,5% 4,7% 0,7% 2010 31,1% 57,2% 8,1% 2,7% 0,9% Kommentar och analys: I personalenkäten instämmer 88 procent helt eller till stor del i att förhållandet mellan personal och elever kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt. 73 procent av eleverna i elevenkäten instämmer helt eller till stor del att de har förtroende för sina lärare. Det är 95 procent av eleverna som instämmer i att lärarna bemöter eleverna med respekt. Detta resultat innebär en förbättring jämfört med föregående år och är mycket glädjande. Åtgärd: Ingen särskild åtgärd behövs. Skolans målsättning inför kommande läsår är att bevara den höga andel elever och personal som anser att det råder goda relationer. Påstående i Qualis elevenkät Instämmer helt Instämmer till stor del Neutral/tar inte ställning Instämmer till viss del Jag får den arbetsro jag behöver 15,2% 48.9% 10% 22,5% 3% Instämmer inte alls I personalenkäten framgår att 41 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet Det råder arbetsro när vi arbetar i skolan. Kommentar och analys: Denna fråga har inte ställts i tidigare års elevenkäter och resultatet har väckt viss förvåning hos lärarna på skolan. Lärarna upplever att det råder en god arbetsro på lektionerna. Vid analys av lärarnas egna svar kring påståendet det råder arbetsro i skolan framkommer att lärarna här troligen avser arbetsmiljön i det egna arbetsrummet, inte lektionsmiljön. För att försöka utröna vad som ligger bakom

13 elevernas svar har skolledningen gjort intervjuer med elevrådsrepresentanter och andra. Det som framkommit i dessa intervjuer är att eleverna är kritiska till sitt eget beteende att ibland var lite okoncentrerade och pratiga i slutet på skoldagen, men att man inte upplevde det som om det fanns problem med arbetsron på lektionerna. Några elever framhöll också störande ljud utifrån och från angränsande klassrum som förklaring. Det kan också tilläggas att 80 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i elevenkätens påstående Jag följer skolans ordningsregler. Som ett led i att skapa en god arbetsmiljö för eleverna finns förankrade rutiner för att ta emot nya elever. Innan skolstarten i åk 1 får alla nya elever ett välkomstbrev och under de första skolveckorna avsätts tre hela dagar för särskilda introduktionsaktiviteter. Uppropsdagen tillbringas med klasskamrater och mentorer och man följer ett särskilt program för att eleverna ska få all information som behövs för att snabbt kunna komma in i verksamheten i den nya skolan. Inom första veckan avsätts ytterligare en dag för att eleverna ska få arbeta med lära känna-övningar och andra sociala aktiviteter i syfte att skapa en tillhörighet och trygg miljö. Skolan anordnar också en särskild välkomstfest för eleverna i åk 1. I introduktionen medverkar elever i högre årskurser. Även för elever som börjar senare under terminen finns särskilda rutiner med syfte att skapa ett gott mottagande för de nya eleverna. En annan viktig faktor för elevernas trivsel i skolan är deras upplevelse av den fysiska miljö de dagligen vistas i. 78 procent av skolans elever instämmer helt eller till stor del i elevenkätens påstående Miljön inomhus i min skola är trivsam och 81 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet att Skolan är välstädad. Mot denna bakgrund måste eleverna anses vara nöjda med sin fysiska skolmiljö. Åtgärd: Skolan kommer under läsåret 2012/13 att fortsätta att särskilt följa upp elevernas arbetsro. Likabehandling /kränkande behandling Under året har två utredningar gjorts i ärenden där elever anmält att de har upplevt sig kränkta av en lärare. I båda ärendena har det genomförts samtal med elev, förälder och lärare. I ett ärende ledde utredningen till att eleven fick byta undervisningsgrupp. Uppföljningar har genomförts. När det gäller kränkningar elever emellan har inga anmälningar inkommit från elever. Lärare har dock vid något tillfälle noterat att det förekom kränkande uttalanden om elever på internet. Detta togs upp direkt i berörda klasser, vilket fick god effekt. Vidare har alla elever i åk 1 fått genomgå utbildning kring vad digitala kränkningar innebär. En annan viktigt del av arbetet mot kränkande behandling är att skolan utser två kamratstödjare i varje klass. Dessa elever ska hålla särskild uppsikt över vad som händer i klassen och uppmärksamma att ingen utsätts för kränkande behandling. Kamratstödjarna får särskild utbildning för sitt uppdrag och träffar regelbundet personal från elevhälsan för att rapportera om elevernas arbetsmiljö.

14 Rutiner för frånvarouppföljning Elevernas närvaro på lektionerna registreras i Skola24. Till detta registreringsprogram är knuten en funktion som automatiskt skickar ett e-postmeddelande till vårdnadshavare när en elev är frånvarande från undervisningen. Mentor i de olika klasserna har ett uppdrag att kontinuerligt följa upp elevernas frånvaro och ska då särskilt uppmärksamma elever som har haft ej anmäld frånvaro, återkommande ströfrånvaro eller stor anmäld frånvaro. I dessa fall kontaktar mentor eleven för att utreda orsaken till frånvaron. Mentor skickar också hem en grafisk översikt över elevens frånvaro till vårdnadshavaren och kontaktar vid behov även vårdnadshavaren per telefon. Mentor tar också varje månad ut en rapport över klassens totala frånvaro och lämnar denna tillsammans med en kommentar till respektive bitr rektor. Finns det i klassen någon elev som har haft hög oanmäld frånvaro ska mentor göra en särskild utredning kring orsaken till detta och lämna denna skriftliga dokumentation till bitr rektor. Elever med problematisk frånvaro tas regelbundet upp till diskussion vid elevhälsans veckomöten med bitr rektor. Vid dessa möten beslutas vem i elevhälsan som ska ha huvudansvar för kontakt med eleven. I de fall där särskilt stöd behövs upprättas åtgärdsprogram. För elever som har varit frånvarande mer än 14 kalenderdagar under en månad begär skolsköterskan in läkarintyg. Skolan följer också upp frånvaron på klassnivå. De olika programmen har under läsåret genomfört olika insatser för att förbättra närvaron. I samband med läsårets slut tar Spyken också fram statistik över den totala närvaron för olika klasser under läsåret för att ha som underlag för diskussioner om ytterligare möjligheter till förbättringar. 2009 2010 2011 2012 Närvaro 87,5% 87,3% Uppgift saknas 89% Man kan alltså konstatera att närvaron, trots att skolan genom åren har försökt vidta olika förbättringsåtgärder, endast ökat marginellt. Eleverna var alltså i genomsnitt frånvarande från 11 procent av lektionerna, 8 procent var anmäld frånvaro och 3 procent icke anmäld frånvaro. Från och med läsåret 2011/12 infördes regler om att vårdnadshavare redan samma dag ska informeras om en elev har ogiltig frånvaro. På Spyken informeras vårdnadshavaren om all frånvaro. Vidare har nya bestämmelser om att ogiltig frånvaro ska registreras på terminsbetyget införts. Dessa åtgärder tycks än så länge inte ha haft någon större påverkan på elevernas frånvaro. För att se till att eleverna erhåller sin garanterade undervisningstid är det viktigt att lektionerna startar på utsatt tid. Ibland är klassrumsdörren stängd under den inledande stund då läraren startar lektionen och inte vill att undervisningen ska störas. Det finns på Spyken också regler om att all undervisning, även lektioner med s k eget arbete, ska påbörjas och avslutas i klassrummet. I samband med lektionsbesök följer skolledningen regelbundet upp att lektionerna startar på avtalad tid. Självvärdering, Trygghet och trivsel Fyra grupper menar att Spyken når steg 4, ej steg 5 eftersom det inte finns förankrade metoder för att hantera konflikter.

15 En grupp anser att vi når steg 5, gemensam värdegrund saknas som krävs för steg 6. Tre grupper placerar oss på steg 6 d v s skolan har en gemensam värdegrund. Skolledningens självvärdering är att skolan uppnår steg 5. Med hänsyn till att inte alla lärarna är övertygade om att det finns en gemensam värdegrund når skolan inte steg 6. Skolledningen anser att det finns metoder för att hantera konflikter, men att man måste medvetandegöra dessa för personalen. 3.3 Elevernas ansvar för eget lärande Fullmäktigemål 3: Valfrihet och demokrati Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan. Skolans mål och åtaganden: Enligt Spykens vision ska skolan utöver kunskap också ge eleverna kompetens. I skolans pedagogiska idé beskrivs närmare vilka kompetenser skolan anser att eleverna behöver med sig i morgondagens samhälle. Bland dessa finns tre punkter som anknyter till elevens ansvar för det egna lärandet: Självständighet och ansvar: att eleverna kan ta initiativ, organisera och visa personligt ansvar Självkänsla och självtillit: att eleverna känner tilltro till sin förmåga, är medvetna om sina kvalitéer och vill fortsätta att utvecklas Reflektion och analys: att eleverna har goda baskunskaper och kan undersöka, analysera, reflektera och dra slutsatser; att de tillsammans med läraren gör löpande reflektioner och bedömningar av sin inlärning Uppföljning av målen: I elev- och personalenkäter inom Qualis finns flera frågor som anknyter till uppföljningen av området elevernas ansvar för det egna lärandet. 61 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i påståendet Eleverna tränas i att ta ansvar för sitt eget lärande i förhållande till ålder och mognad. Elevernas studieplan utgör grunden för upplägget av elevens studier inom skolan. Här dokumenteras kontinuerligt elevens val av kurser och studieresultaten i avslutade kurser. Studieplanen utgör en bas för de utvecklingssamtal mentor har med elev och föräldrar. I elevenkäten instämmer 35 procent av eleverna helt eller till stor del i påståendet Min individuella studieplan styr mitt arbete och medan 58 procent av personalen anser helt eller till stor del att den individuella studieplanen och målen styr lärandet. En annan grundpelare för elevernas lärande är att man känner till och förstår målen för de kurser man studerar. På Spyken finns skriftliga instruktioner om att alla lärare ska se till att eleverna får kunskap om målen i alla kurser och i den kursutvärdering som används i slutet av kursen finns frågan Jag känner till och förstår målen för kursen där en övervägande majoritet av eleverna instämmer helt eller till stor del.

16 Åtgärd: Genom kursutvärderingar följs det upp att eleverna har fått information om mål och bedömningskriterier i varje kurs. Reflektion och återkoppling kring elevens lärande Enligt Spykens pedagogiska idé ska eleverna också göra löpande reflektioner och bedömningar av sin inlärning tillsammans med lärarna. Under läsåret genomfördes stora insatser för kompetensutveckling kring begreppet formativ bedömning. Lärarna lyssnade till föreläsning, hade studiecirklar kring litteratur i ämnet och inledde arbete med att mer strukturerat börja arbeta med formativ bedömning, eftersom detta i forskningen visat sig ha mycket positiva effekter på elevernas inlärning. Kommentar och analys: Insatserna har lett till att många lärare med positivt resultat har börjat tillämpa formativ bedömning som återkopplingsform till eleverna. En del ämneslag anser sig redan ha sett positiva resultat av detta arbete. Åtgärd: Skolan kommer under läsåret 2012/13 att fortsätta arbetet med att utveckla formativ bedömning i alla ämnen. Som stöd för arbetet har skolan bl a startat en forskarcirkel kring formativ bedömning. Delaktighet i planering och i att sätt mål för sitt lärande 57 procent av eleverna instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag får vara med och planera mitt arbete i skolan och 41 procent instämmer helt eller till stor del i påståendet Jag formulerar egna mål för mitt lärande. Kommentar och analys: Det hade varit önskvärt att en högre andel av eleverna upplever att de får vara med att planera och att de sätter egna mål i sitt arbete, eftersom delaktighet brukar leda till bättre trivsel och bättre prestationer. Det är dock svårt att uttala sig om resultaten på dessa enkätfrågor eftersom ca 20 procent av eleverna inte tar ställning till dessa frågor. En jämförelse med utfallet på dessa frågor på andra skolor i Lund visar en liknande situation som på Spyken. Åtgärd: Eleverna uppmuntras att vara delaktiga i planeringen av verksamheten och i att sätta egna mål för sitt lärande. Självvärdering, Elevernas ansvar för eget lärande Tre grupper anser att skolan befinner sig på steg 2. Dessa grupper anser att vi kan bli bättre på att tolka och förmedla mål till eleverna. En grupp anser att vi når steg 3. Eleverna förstår målen, men man frågar sig hur starkt vi ska tolka förstå. Eftersom lärarna under detta läsår har arbetat med att förstå målen i GY11 är det svårt att tydliggöra dessa för eleverna. En grupp menar att vi med viss tveksamhet når steg 4. Skolan arbetar med att stimulera eleverna att bedöma sina egna resultat mm, men har inte nått ända fram (steg 5). Vi är på väg, men det finns mycket kvar att göra. Två

17 grupper anser att vi uppnår steg 5, vi har påbörjat arbetet med att få eleverna att sätta egna mål och dokumentera sitt lärande och vara delaktiga i bedömningen av sitt lärande. Skolledningens bedömning är att skolan uppnår steg 4. Skolan arbetar vidare med formativ bedömning som är ett medel att uppnå steg 5. Lärarna stimulerar eleverna att bedöma sina egna resultat, reflektera över sitt lärande och utveckla olika sätt att lära. 3.4 Arbetssätt och lärarroll Fullmäktigemål 1: Kunskap och kompetens Det nationella uppdraget ska fullgöras med goda resultat, hög kvalitet och hög effektivitet. Kunskapsmålen ska sättas i fokus. Skolans mål och åtaganden: I Spykens pedagogiska idé framhålls att när eleverna lämnar gymnasiet och går vidare till universitet eller arbetsliv kommer deras arbetsdag inte att se ut som den gör på gymnasiet. Vardagen i skolan ska påminna om den som man har på en arbetsplats, där det råder stor och ständig variation av arbetsformer och där det ställs krav på elevernas självständighet och ansvarstagande. Det mänskliga mötet mellan lärare och elever och elever emellan är viktigt. Arbetssättet ska vara kreativt och varierat och så ofta som möjligt styrt av hur eleverna vill arbeta. Det varierade arbetssättet kan innebära att man har föreläsningar, klassundervisning, seminarier i mindre grupper, projekt i grupp eller enskilt eller helt individuella studier. Konkret kan detta innebära att större ämnesområden gås igenom i större grupper, varefter egenstudier, problemlösning eller projekt tar vid, hela tiden varvat med lektioner och seminariediskussioner i smågrupper. För undervisningen i klassrummet innebär detta att Eleverna är delaktiga i planeringen av undervisningen, d v s innehåll, arbetsmetoder och redovisningar av kunskaperna. Eleverna arbetar med varierade arbetsmetoder. Varje utbildningsprogram ska innefatta tvärvetenskapliga projekt. Projekten har anknytning till omvärlden och arbetet sker i strukturerad projektarbetsform. Arbetet ska träna analys och kritiskt tänkande. Eleverna gör löpande reflektioner och bedömningar av sin inlärning tillsammans med lärarna. Eleverna använder digitala verktyg för informationssökning, kommunikation, dokumentation och presentation och har god informationskompetens. Eleverna får i sitt skolarbete möjlighet till kontakt med universitet, högskola och framtida yrkesliv. Elevernas arbete bidrar till att öka deras kunskaper och förståelse för internationalisering och hållbar utveckling. Elevernas arbete bidrar till att stimulera entreprenörskap.

18 Uppföljning av målen: Qualiskriterier Elevernas tillgång till aktuella och relevanta kunskapskällor Alla elever har en egen bärbar dator och tillgång till internet överallt i skolan. Det finns god kompetens hos både personal och elever när det gäller att använda IKT i undervisningen. Skolan har nya och uppdaterade läroböcker och arbetar också aktivt för att eleverna ska få kunskap via kontakter med det omgivande samhället. Vi använder regelbundet föreläsningar från Transfer och har ett rikt internationellt utbyte med skolor och organisationer i andra länder. Spyken har också länge haft som prioriterat mål att ha kontakter med universitet och högskola, vilket har lett till samarbete inom flera ämnen. Arbetssätt och lärarroll ska präglas av variation och flexibilitet Ett varierat arbetssätt är något som betonas i den pedagogiska idén. Enligt elevenkäten instämmer 84 procent av eleverna helt eller till stor del i påståendet Jag får arbeta på många olika sätt i skolan, t ex själv, i grupp eller under lärarens ledning. Den höga siffran tyder på att tankarna om varierat arbetssätt verkligen fått genomslag i undervisning. I elevenkäten instämmer 44 procent av eleverna helt eller till stor del i påståendet Lärarna utgår från vad jag kan som elev. Vårt mål läsåret 2012/13 är att öka denna andel till minst 60 procent. Kreativitet och skapande ska finnas med som inslag i lärandet På Spyken finns en omfattande estetisk utbildning som i sin verksamhet självklart har många kreativa inslag. Även på övriga program finns ofta kreativa inslag i verksamheten. IKT har t ex gett möjlighet för olika redovisningsformer med kreativa inslag. Arbetssätt och arbetsformer ska ge utmaningar och skapa helhetsperspektiv i samverkan mellan ämnen Lärarna uppmanas att använda varierade arbetssätt. I detta inbegripes också att alla elever ska få möjlighet att varje termin arbeta med ett större ämnesöverskridande projekt. Projektarbetsformen innebär att eleverna tränas att ta ett ökat ansvar för det egna lärandet. Arbetet ska också träna analys och kritiskt tänkande. De utvärderingar som gjorts av denna arbetsform har vart mycket positiva. I Qualisenkäterna instämmer 76 procent av eleverna helt eller till stor del i påståendet Mina lärare ger mig utmaningar. I påståendet Jag vill påverka hur vi ska arbeta i grupparbeten/projekt/enskilt instämmer 86 procent av eleverna helt eller till stor del. Utvärdering och dokumentation av arbetssätt och arbetsformer Lärarna använder i stor utsträckning den s k bedömningsmatrisen i It`s learning för att dokumentera och kommentera elevernas arbeten. Flertalet lärare utvärderar tillsammans med eleverna varje kurs som genomförts. 74 procent av personalen instämmer helt eller till stor del i enkätens påstående Jag utvärderar och dokumenterar kontinuerligt arbetssätt och arbetsformer. Målet läsåret 2012/13 är att öka denna andel till minst 80 procent.

19 Många lärare använder sig av modellen att genomföra en utvärdering i mitten av kursen för att få feedback på sitt arbete, vilket eleverna anser är en bra metod. Skolledningen genomför också kursutvärderingar i ett stort antal kurser. 90 procent av lärarna anser att påståendet i personalenkäten Jag använder resultatet av kursutvärderingarna för att utveckla min undervisning stämmer ganska eller mycket bra. Åtgärd: Läsåret 2012/13 kommer vi att speciellt utvärdera om eleverna under kursens gång tydligt fått veta hur de kan förbättra sina studieresultat. Självvärdering, Arbetssätt och lärarroll. Sju grupper anser att steg 5 är uppfyllt, Modern teknik används som integrerad del i undervisning och lärande samt Utvärdering av arbetssätt och arbetsformer görs och dokumenteras kontinuerligt av lärare och elever tillsammans. Vi når inte steg 6 eftersom det ej råder samsyn kring kunskapsbegreppet. Tre grupper anser att vi befinner oss på steg 6. Skolledningens bedömning är att skolan uppfyller steg 5. 3.5 Delaktighet Fullmäktigemål 3: Valfrihet och demokrati Elever, föräldrar och personal ska ha ökade möjligheter till insyn, delaktighet och påverkan. Skolans mål och åtaganden: Eleverna kan påverka genom elevråden. Varje klass utser två representanter till programelevråden. Skolledningen på respektive program träffar regelbundet elevråden, som då har möjlighet att framföra önskemål om miljö och trivsel. Elevrådet är med och påverkar när lokaler ska renoveras eller få ny möblering. Skolan har elevskyddsombud som har fått utbildning i arbetsmiljöfrågor. ESKO deltar regelbundet i samverkansmöten och skyddsronder. I varje klass finns två kamratstödjare som har till uppgift att värna om kamraternas trivsel och arbetsmiljö. På Spyken finns också ett skolråd med representanter för personal och elever som fattar beslut i alla för skolan väsentliga frågor. Föräldrar bjuds in till regelbundna föräldramöten och har då möjlighet att framföra synpunkter på trivsel och miljö. Elevråden är delaktiga att utifrån enkäter mm diskutera, analysera och ge förslag till förbättringar av verksamheten. Samma gäller eleverna i skolrådet. Skolan har också en rådgivande styrelse med elevrepresentanter som tre gånger per år träffas för att diskutera strategisk framtidsplanering samt utveckling av verksamheten. Uppföljning av målen: Vad gäller påståendet i elevenkäten Jag har inflytande över de delar av verksamheten som jag är berörd av är det 40 procent av eleverna som instämmer helt eller till stor del i. Vårt mål läsåret 2012/13 är att öka denna andel till minst 60 procent.

20 Spyken har en lång tradition av att försöka göra eleverna delaktiga i planeringen av undervisningen. d v s innehåll, arbetsmetoder och hur kunskaperna ska redovisas. Varje termin hålls planeringskonferenser, där representanter för eleverna tillsammans med undervisande lärare gör en grovplanering av terminens verksamhet. Lärarna uppmanas därefter att tillsammans med eleverna i klassen diskutera hur arbetet ska läggas upp och redovisas. I personalenkäten instämmer 73 procent helt eller till stor del i påståendet Eleverna är med i skolans planeringsprocesser. Föräldrarnas delaktighet utvärderas inte regelbundet. En utvärdering gjordes dock för något år sedan. I personalenkäten instämmer 29 procent i påståendet Jag uppmuntrar föräldrar att engagera sig i skolans verksamhet. Självvärdering, Delaktighet En grupp menar att vi når steg 6, Skolan arbetar aktivt med att kontinuerligt öka elevernas delaktighet i läroprocesserna, men ej steg 7, eftersom vi ännu inte uppfyller kravet på systematiskt förbättringsarbete utifrån forskningsrön. Två grupper menar att vi når steg 5 om vi bortser från föräldrarnas delaktighet. En grupp menar att vi finns på steg 4, men är oklar över tolkningen av metoder. Tre grupper menar att vi når steg 3. Vi har bra aktivitet i elevstyrda grupper, t ex elevråd, men tror inte att det alltid förankras nedåt. Menar dock att man som elev har mycket goda möjligheter att driva frågor på Spyken. Man är osäkra på vad steg 4 egentligen innebär. Skolledningens bedömning är att skolan uppnår steg 6, då vi inte lägger så stor vikt vid föräldramedverkan som vid elevernas möjlighet till delaktighet. 3.6 Organisation Fullmäktigemål 6: Styrning och uppföljning Planering, styrning och uppföljning ska förenklas och förbättras. Skolans mål och åtaganden: Skolan har en matrisorganisation med programarbetslag och ämneslag. Lärare och elever som tillhör ett program bildar ett programarbetslag som leds av en bitr rektor. Lärare som undervisar i ett visst ämne ingår i ett ämneslag under ledning av en ämneslagsledare. Programarbetslaget ansvarar för de elever som ingår i programmet. Inom programarbetslaget finns lärargrupper som gemensamt ansvarar för den ämnesövergripande planeringen för vissa klasser. Skolan har en ledningsorganisation med rektor och bitr rektorer. Det är tydligt dokumenterat vem i skolledningen som har ansvar för olika frågor. Rektor har ansvar för frågor av för skolan övergripande karaktär, medan bitr rektor har ansvar för arbetsledning lärarpersonal och elevärenden. Programarbetslaget utgör den grupp som har APT enligt samverkansavtalet. Programarbetslagets uppgifter är skriftligt dokumenterade. Detsamma gäller ämneslagets och ämneslagsledarens uppgifter. Skolledningen har tillsammans med personalen utvärderat skolans mötesstruktur under läsåret 2010/2011. Detta ledde till att vi under läsåret 2011/2012 provade en ny mötesstruktur med två regelbundna träffar per vecka. Ett schema för möten läggs ut så