Planera din kommunikation Anki Högdahl Informationsstaben Västerbottens läns landsting 1
2 Vi drunknar i information Mängd av information Utbud Konsumerad/ individ Effekt/ individ 1950 1975 2000 Källa: Jan van Cuilenberg
3 Kommunikationsplanering Bakgrund Syfte/övergripande mål Nulägesanalys Målgrupper Kommunikationsmål Strategier Budskap Kanaler Tid-/aktivitetsplan Utvärdering 4. Utvärdering 3.Genomförande 1. Analys 2. Beskrivning/ planering
4 Reflektion Lägger ni tid på någon av delarna i kommunikationsprocessen? Vad lägger ni i så fall mest tid på? Varför vad är det som styr?
5 Syfte/övergripande mål Vilka är dom övergripande målen (ej kommunikationsmål). Vad ska vi uppnå? Exempel på övergripande mål: Öka den fysiska aktiviteten hos personalen och få dem att äta mer frukt och grönt
6 Målgrupper Våga välja och välja bort! Allmänheten, befolkningen eller alla är sällan eller aldrig en målgrupp! Ju mer välavgränsade målgrupper, desto större möjligheter att målgruppsanpassa informationen/kommunikationen och därigenom är också förutsättningarna större att nå önskad effekt. Oviktiga Viktiga Huvudmålgrupp och undermålgrupper Målgruppsanalys Mycket viktiga
7 Kommunikationsmål Vad vill vi åstadkomma med kommunikationen? Vad ska den leda till? Vad ska målgruppen veta/tycka/göra? (kunskap/attityd/beteende) Ange konkreta mål som går att följa upp efteråt Exempel på kommunikationsmål: XX% förstår varför man ska äta mer frukt & grönt och motionera 30 min per dag (kunskap). XX% tycker att det är bra att vi byter ut smörgåsarna mot frukt (attityd). XX% äter mer frukt och grönt och motionerar 30 minuter per dag (beteende).
8 Kommunikationsstrategier Hur når vi kommunikationsmålen på bästa sätt? Hur får vi målgruppen att lyssna? Kommunikationskanaler Vilka kanaler är mest effektiva för att nå målgruppen? Exempel på kommunikationsstrategier: Använda oss av fakta. Följa upp personalens kost- och motionsvanor. Uppmärksamma goda idéer och förebilder. Tävlingar. Exempel på kanaler: Möten. Anslagstavlor i personalrum och sköterskeexp. Intranät. Nyhetsbrev. E-post.
9 Budskap Allt är viktigt, men allt är inte viktigast! Kom alltid ihåg varför-argumentet what s in it for me? Stödargument, varför?: Det är dyrt Stödargument, hur?: Tobaksavvänjning på sjukhuset XX Huvudbudskap: Sluta röka Stödargument, varför?: Det är farligt för din hälsa Stödargument, hur: Sluta-röka-linjen, tel 0000
10 Exempel Varför-argument Budskap Hur-argument
11 Aktivitetsplan Först nu bestämmer du vilka aktiviteter som ska göras och vilka kanaler som ska användas för att nå ut till målgrupperna på bästa sätt. Aktivitet Målgrupp Kanal Tidplan Ansvarig Kommentar Info. om pausgympa Nattpers. Möte 20 sept Anna ansl.tavla Frukttävling Natt+dag- Möten 15 + 20/9 Peter pers. ansl.tavla Pressmeddelande Allmänhet Media 1 okt Lotta
12 Vad är en nyhet? Avvikelser. Ny och het. Aktuell händelse i samhället eller den pågående debatten. Berör många. Närhet geografisk eller kulturell. Konflikter. Människor, djur eller miljö. Kändisar. Bildmässig.
13 Den journalistiska metoden Berätta det viktigaste först. Pang på rödbetan! Välj ut det som är viktigt och angår mottagaren Prioritera materialet Formulera dig Kontrollera faktauppgifter, stavning och språk
14 Den journalistiska metoden, forts. Inledningen svarar på frågorna vad var när hur vem/vilka varför? Därefter kommer bakgrunden
15 Pressmeddelandet Börja med nyheten gå pang på rödbetan. Ge tidigt svar på frågorna vad, var, när, hur, vem/vilka och varför? Intresseväckande rubrik som är sann, aktiv och specifik. Använd citat. Skriv enkelt, kort och koncist. Håll dig till fakta. Max en A4-sida. Tydliga kontaktpersoner som är tillgängliga. Skicka tidigt på morgonen. Sänd vid rätt dag. (måndag el. fredag ofta bra dagar)