street 2014 NEWS Mattias Jag isåg att jag måste bestämma mig. Jag svarade ja! Det sveper e caabisvåg blad uga i Sverige Attityde till droger ka komma att avgöras vid matbordet tar fighte mot drogera!
Foto: Per-Joha Thör Mattias Abulu blev e kriste på riktigt för två år se. Lite otippat då ha hade e bild av kyrka som lite trist och seg. Nu försöker ha kombiera si tid mella egagemaget i kyrka och lägdhoppsträig. Mattias Mattias är uppväxt i Agered i Göteborg. Familje kommer frå Etiopie. Mattias och has lillasyster är födda här i Sverige. Ha fick e bra uppväxt och upplevde sig aldrig aorluda eller utaför. Omgivige var trygg och ågra allvarliga feltramp eller testade av droger blev det aldrig tal om. Det var ekelt för mig. Själv har jag alltid upplevt mig som e säll kille, berättar ha som u huit fylla 23 år. Reda som 12-årig började ha itressera sig för friidrott och lägdhopp. Mycket av mi tid utaför skola har hadlat om träig. Iblad har det varit lite segt me u sporras jag av att ha kommit upp på e ivå där jag platsar i blad de bättre juiorera. Egetlige räkas ma som juior fram till ma är 22 år. Därefter är ma seior. Steget frå Mattias persobästa på 7.43 till det sveska rekordet är visserlige bara cirka 80 cm me i verklighete, og så tuff. E aa utmaig var e skada på e tävlig i juli förra sommare 2013. Jag fick rejält ot i fote och isåg att allt ite var ok me jag körde på. Det ladade i ett bros på juior-sm. Vi trodde det var e träigsskada me det visade sig vara e godartad cysta i beet. I väta på operatio som skedde först u i maj i år blev jag tvigad att ta det lite vackert. Resultatet av skada blev att ha träade midre me kude i och med det ge mer av si tid i kyrka. Jag är teamledare med ett övergripade asvar för folk som medverkar på våra mötessamligar. Dessutom är jag med i ett ugdomsteam och ett fototeam. Året som ligger bakom har ieburit att ha fått tid att täka till. Ska ha säga tack och hej till läghoppige eller går det att kombiera. Jag käer att jag har mer att ge. Och dessutom är det så kul. Mi iställig är att jag vill kombiera det hela. Fråga är bara hur balase kommer se ut. Idrotte är lite av e färskvara, de fukar defiitivt ite är jag är 50 år. Ret ekoomiskt är det dessutom svårt att försörja sig på friidrotte. Ha uppskattar att det bara är e hadfull som klarar det. I jämförelse med adra sporter så fis det ite så mycket sposorpegar iom friidrotte. Därför har ha de seaste åre jobbat som elevassistes på e mellastadieskola. Måga elever har det tufft, ma ska vara cool och tredig för att ite riskera att käa sig utaför. Me själv käer jag mig på rätt plats. Lite av e favör att häga med elevera till skillad mot lärara som har tydliga mål för varje arbetsdag. Ofta häder det att ha får berätta om si träig och tävladet. Iblad också om si tro som kriste. Det är lättare att prata om ågo udrar vad jag tycker i olika frågor. Det häder att jag får följdfrågor äve frå mia träarkompisar är jag lagt upp e bild frå kyrka på facebook eller istagram. Mest blir det frågor om kyrka och det som hät där. Mattias är medlem i Coect Church och väge dit gick via ett jobb på e gymasieskola. Strax efter jag själv tog studete fick jag jobb på e gymasieskola där jag blev god vä med e av elevera. Efter jag slutat jobba där fortsatte vi umgås och ha frågade mig om jag ville följa med till kyrka och se vad som häder där. För att ite göra hoom besvike och för att samtidigt kolla om mi bild av e trist och seg kyrka stämde så sa jag ja. Me jag blev helt ställd, iget av det jag föreställt mig stämde. Miljö och atmosfäre tilltalade mig så mycket att jag ite tvekade iför att komma tillbaka ästa södag. Då ästkommade södag käde jag att ågot häde iom mig. Det gick ut e ibjuda om att släppa i Jesus i sitt liv och jag isåg att jag måste bestämma mig. Jag svarade ja. Samtidigt blev det lite av e chock, var jag beredd på ett så sabbt ställigstagade. Det tog ågra veckor ia jag fattade vad jag gjort. Mattias berättar att ha alltid varit oga med sia värderigar. Så det ha mötte blad sia ya väer i kyrka var ite så svårt att förhålla sig till. Me e hel del har trots det förädrats. Mi omtake om adra mäiskor har blivit större. Jag ser mäiskor på ett aat sett ä tidigare. Mitt sätt att uttrycka mig är aorluda, jag svär ite lägre. Första tide fick ha måga ya väer i församlige. Nu käer jag ige de flesta, församlige är som ett adra hem för mig tillägger ha. Mattias döptes i maj 2013. Det kädes väldigt bra att också ta det steget. Nu käer ha sig så pass frisk att ha träar fem pass i vecka me avvaktar med tävladet. Och framtidsdrömmara ligger ite lågt bort. Täk att vara med på ett EM, VM eller ett OS och prestera i de sammahage. Me först måste jag bli helt frisk och käa att jag resultatmässigt ka häga på där jag ia operatioe slutade, iser ha. 2 3
Mie Jesustältet Foto: Christer Galleby Egetlige behöver det ite vara så tillkråglat, vi i gruppe bär på e lägta att berätta om tro på Jesus. E fredag eller lördag, 30 meter frå pube i Väramo står Jesustältet, som e del valt att kalla det. Mikael Svesso har varit med måga gåger och ha berättar gära varför partytältet riggas upp just i cetrala Väramo. Gatukyrka i Väramo började juldage 2007 och har med udatag av sommaruppehåll geom åre bjudit på både fika och samtal varaa vecka. Vi brukar ha med oss kaffe, chokladmjölk, fikabröd och aturligtvis biblar. Tältet är bemaat frå 23.00 till ågo gåg mella 03.00 och 05.00 på morgoe. Flera som beställer taxi gör det till Jesustältet, eftersom ma hamat där efter pubbesöket. Geom åre har måga relatioer skapats där på Storgata. Vi upplever att folk vill prata. Iblad är ma som e papperskorg där både Gud och församligsfolk får ta emot både det ea och adra. Me att vi omges av ågot större ä oss själva det fis det sälla ågo tveka iför. Det var ite så läge se som gruppe fuderade på om det var dags att täka om. Ett 10-tal persoer frå bas-gäget flyttade frå Väramo. Me i höstas, alltså för ett år se, kom flera ya asikte och berättade att de vill börja. Nu är vi mella 15-20 totalt som hjälper till olika mycket. Dessutom fick gruppe e extra ispiratio är de fick höra på omvägar att e dam i Oskarsham berättat att ho kom till tro där på Storgata. De gåge det häde var äve Cafébusse med Ove och Ageta Joso på plats. Mikael Svesso t h. Efter uppehåll u i sommar blev det att bekäa färg uder Väramodagara i mitte av augusti. Egetlige behöver det ite vara så tillkråglat, vi i gruppe bär på e lägta att berätta om tro på Jesus. De flesta av de vi möter letar sig ite självmat till kyrkora. Folket som kommer trivs hos oss och vi med dem. Det är ytterst sälla som det spårar ur. Stödet frå församligara för gatukyrka i Väramo (eller Street Church som e del säger) är Mikael tacksam för. Vi kommer frå olika kyrkor och samlas alltid på ågot sätt för att be för ästa tillfälle. För att bredda böestödet försöker vi vara med på de olika församligaras böetillfälle. Det är jätteviktigt med ett ire stöd, poägterar Mikael. 4 5
Håka Axéll Det sveper e caabisvåg blad uga i Sverige I tv-programmet Kalla Fakta i mars berättas det om att var femte elev på 2:a i gymasiet provat och av dem är allt fler positiva till droge. Håka Axéll ledare för LP-ug och SPIK tillhör dem som ite stillatigade ser på vad som häder. Äve tulle höjer röste och måste motvilligt medge att karket flödar i över gräsera. Till syes valiga ugdomar sätter allt på spel för att kua röka på. E uppskattig berättar att var femte elev på gymasiet testat droger. Håka Axéll och ätverket SPIKykter träffar geom skolbesöke ärmare 10 000 elever varje år. Vad är di bild Håka? Det sprids e förrädisk och romatiserad bild av ätdroger som är häftigt och coolt. Ett takemöster som är lätt att ta till sig, är att droger som går att beställa hem till dörre, ite ka vara farliga. Måga går tyvärr på detta. Det socialarbetare, polis och äve skola u märker är att det är måga som u börjat röka hasch. För ite så läge seda besökte Håka e skola i orra Sverige. Där träffade ha e 15-årig som berättade om sia återkommade besök på ugdomspsyket. E helt valig kille som provat så mycket att ha kommit till isikt över vad ha höll på med. I e egekompoerad rapplåt lyder de återkommade refräge. Jag lever i mi bubbla. Jag säger därmed ite att alla som röker hasch får allvarliga psykoser me att det förekommer så ofta är tillräckligt skrämmade. Droger är som rysk roulett - du vet aldrig vad som häder. Det faktum att ätdroger är billigare ä alkohol tror Håka är e av orsakera till e ökad yfikehet att testa. Ytterligare e orsak är att drogera fått e spridig i hela samhället. Löpsedlaras avslöjade om kädisars påstådda iehav får följdverkigar. Måga har dessutom åkt dit för kokaiiehav. Me om vi väder på resoemaget och pratar fiesse med av avstå. Är det uppförsbacke här också? Oh ej, absolut ite. Det är lite av e färskvara att vara ute och besöka ugdomar. Vi i SPIK måste därför hela tide vara offesiva. Våra argumet är geomtäkta och det bästa av allt, de håller. När vi säger att du ka vara stolt som ykter, så mear vi det. Håka återger e ispirerade miesbild frå Örsköldsvik där atalet SPIK medlemmar är stort. Det var häftigt att komma i i de gymasieklasse. På mi fråga hur måga som ite aväder alkohol eller arkotika räcker 19 elever upp hade. Jag frågade e tjej som satt ära. Hees svar gav mig gåshud: Jag träffade dig är jag gick i högstadiet. Det jag bestämde mig för då gäller äve u. Det är så kul är ma får de type av feedback. Jag täker också på Mellerud, där kommue gjorde uppföljigar blad elevera som visade på bra attityd. Vi besökte dem regelbudet uder fem år. De betyder så eormt mycket. Det fis tyvärr e okuskap krig de ya ätdrogera. Alla vuxa måste vara med i matche, föräldrar, äldre sysko, lärare, idrottsklubbe och kyrka, kotrar Håka och fortsätter. Om exempelvis e so eller dotter, som det går så bra för i skola tycker att ätdrogera ite är ågot att fudera över så vacklar måga föräldrar i si stådpukt. Ma sakar ord i replikskiftea vilket vi u måste komma tillrätta med. Håka tror att kampe kommer hårda. Det måste fias e moteld som säger ej på ett positivt sätt. När vi talar fis det bara plusvärde att säga ej till rökig, alkohol och droger. Tide i skola blir bättre. Du är mer vaksam i arbetet. Och du fugerar bättre hemma. Allt vad gäller droger är e flykt. Det gäller både toårigar, medelålders eller pesioärer med sia omtalade lådvier. Öppehete frå skola gäller fortfarade. Replikera frå de lilla klick pålästa drogliberaler har Håka hititills lyckats hålla på avståd. E satsig i e större stad iebär flera dagars möte med uppskattigsvis 700 elever. Jag vill ite släppa de utmaige så läge jag får komma, orkar, vill och ka, avslutar ha med stor tydlighet och ärmare 30 års erfarehet. Håka Axéll (lilla bilde) och ya SPIKmedlemmar uder ett skolbesök i Örebro. Vill du hjälpa geom att skäka? Möbler, elektroik, glas och porsli, ja allt som täkas ka. Med hjälp till självhjälp har i Bulgarie gett resultat: Matbespisig, sjukvård, iköp av jordbruksmark m m. Försäljigstider: osdagar 14-18, lördagar 10-14 För hämtig, rig eller läma är det passar! Vilket kök vill du umgås i? Gammeldags romatiskt eller sparsmakat 2000-tal? Oavsett smak och stil så behöver det ite va så svårt att få ett ytt kök om du får professioell hjälp. Du ka byta allt i ditt kök eller behålla stommara och ädå få t.ex. stora modera lådor eller ibyggd micro. Allt apassas efter dia mått och öskigar. 1 KÖK i Tehult AB 036-39 75 00 el. 0709-95 00 12 www.1kok.se Styrka är att aldrig ge upp... Box 75 330 33 Hillerstorp Telefo 0370-37 36 30 www.smemo.se 6 7
Fred Nyberg Attityde till droger ka Tillsammas bygger vi mer ä ett boede vi skapar ett hus att älska. komma att avgöras Vireda, 578 92 Aeby. Tel. 0390-310 55 www.lovsta-trahus.se vid matbordet Välkomme i så hjälper vi dig med ågot som du har ytta av hela livet Fäladsgata 4 B Kristiastad Tel. 044-19 06 90 ÖPPET: tis 15-18, lör 10-13 Ska exempelvis caabis vara e drog som blir jämställd med tobak och alkohol? Förespråkara hävisar till flera amerikaska delstater där detta u är uder diskussio. Fred Nyberg, professor i biologisk beroedeforskig, har lyssat i argumete. Ha vet tillräckligt mycket för att fortfarade hålla varigsflagga väl sylig. I 21 delstater i USA är det idag fullt legalt att som smärtlidrig i mediciskt bruk ordieras marijuaa. I två delstater Colorado och Washigto är det dessutom fritt att exempelvis röka marijuaacigaretter för eget bruk. Åldersgräse är satt till 21 år. Det fis kompoeter i marijuaa som har mediciska effekter. Dels att behadla smärta samt uderlättar tillstådet vid e del eurologiska sjukdomar, exempelvis MS. Me äve om det fis mediciska effekter så är marijuaa vare sig i Sverige eller USA eligt Fred Nyberg ett godkät läkemedel. När presidet Obama i börja av året också delgav sia takar om e liberalare hållig ådde det budskapet sabbt våra media. Fred Nyberg är väl isatt i problematike och är tacksam över att de ya forskige u på fullt veteskaplig basis ger de återhållsamma hållige föryad vid i segle. Och det ka behövas. Lobbyverksamhete för e liberaliserig pågår i mycket stor skala. Det är uppebart att USA:s presidet lyssat mer till sia ekoomiska rådgivare ä sia hälsoexperter. Takegåge här är att e legaliserig tar bort kartellera frå gatora och itäktera i form av beskattig tillfaller state. Vi pratar här om mågmiljardbelopp. Vi första ablicke e lockade take me ige ska ibilla mig att kartellera upphör med si verksamhet. Geom e åldersgräs på 21 år skapas eligt Fred Nyberg automatiskt e y målgrupp för de illegala hadel, ämlige de som är uder 21 år. Toårigar är dessutom de grupp som är de mest sårbara. De flesta ugdomar i världe som debuterar i drogsammahag gör det i vid e ålder av 15-20 år. Om vi sätter e gräs vid 21 år är det kappast troligt att flertalet kommer väta med debute till dess. Fred berättar om y forskig som på ett helt aat sätt ä tidigare ka belägga det måga reda befarat. Tidigare visste ma ite hur THC, alltså de aktiva bestådsdele i måga av de droger som säljs via ätet, påverkar vår hjära. Nu på 2000-talet har ma lyckats ta fram helt ya veteskapliga istrumet, blad aat hjäravbildigsaalyser. Förstörelse i hjära är kopplade till försämrat mie och koordiatio. De ya forskige säger dessutom att toårigar är de grupp som är mest sårbar, vilket också går att mäta i e direkt IQ-säkig. Lobbyverksamhete som så kosekvet skömålar avädadet av droger har flera argumet som Fred ser dyka upp på bloggar och olika forum. Det valigaste argumetet hävdar att alkohol är bra mycket farligare ä exempelvis hasch. Det är lite som att jämföra äpple med tropisk frukt. Det är sat att totalt sett skördar alkohole mer offer ä hasch eller marijuaa. Me det ma ite berättar är att alkohole aväds och har aväds av lågt fler mäiskor. Me tillåt mig iflika - om alkohole har dessa stora skadeeffekter varför ska vi då legalisera ytterligare e egativ drog? Marijuaa verkar på olika sätt är det gäller att utöva sia effekter. När det gäller alkohol måste du ta ett atal glas för att utveckla ett beroede. De aktiva bestådsdele i Marijuaa Fred Nyberg - THC verkar mycket mer specifikt vilket iebär att 1 gr THC är betydligt farligare ä 1 gr alkohol. Det cirkulerar ett citat som eligt Fred Nyberg är fullstädigt fel. Ma påstår att: De som börja röka marijuaa bidrar till e midre alkoholkosumtio. Eligt e ylige geomförd studie av CAN i Sverige sakas det helt och hållet belägg för de slutsatse. Frå forskare i USA hörde jag e samstämmig slutsats som jag tycker är relevat: Det tog 40 år att lära oss läxa med tobaksrökig. Ska det ta lika låg tid ia vi lär oss läxa med marijuaa? Marijuaa är dessutom eligt Fred Nyberg starkare idag. Halte av THC har avsevärt ökats uder det seaste årtiodet. Det gör de mer attraktiv med högre kickar. Resultatet av det har vi ite sett äu då mycket talar för att de egativa effekte också blir högre. Me trots alla dessa orosmol är ha ädå lite hoppfull. Jag tror att vi kommer hålla ställigara de ärmaste åre. Me det fis exempel som skrämmer mig. För ågot år seda gick ett utskick ut till ladets kommupolitiker fullt med liberala togågar som har som avsikt att baa väg för e öppare attityd. Persoer i ledade ställig som på måga håll sakar iformatio. Jag ser fram emot de dage vi tagit fram ett pedagogiskt material som vi ka ge beslutsfattare och framförallt föräldrageeratioe. Ett material de ka ha för att själva ta aktiv ställig är samtalet är i full gåg där hemma vid matbordet. 8 9
Revival i Skellefteå Det vi ser Gud göra idag är också ågotig mella geeratioer, berättar Gustav Jacobso, ugdomspastor i Skellefteå Pigst. LP-ug och SPIK besöker följade platser: v. 36 Skellefteå v.37 Härösad v.38 Gullabo v.39 Edsby/Bolläs v.41 Ulriceham v.43 Kalix v.46 Kia v.47 Örkelljuga v.48 Norge Det häder saker i Pigstkyrka i Skellefteå. Geom ett målmedvetet relatiosbygge frå främst uga mäiskor i församlige har e yfikehet frå folk utaför kyrka väckts till liv. Me det staar ite där, ma har upplevt att det fis ågot riktigt bra för de ire mäiska också. Gustav Jacobso, ugdomspastor i församlige, var med frå börja och mis de första stapplade stege. Nu i augusti är det två år seda jag började mi tjäst som iebär att jag delar de mella ugdom och såg/musik. Vid de tidpukte var jag med på böesamligar hos ugdomara där budskapet att gå ut och berätta om si tro blev så tydligt. Uder arbetsamet Revival som betyder blad aat föryelse har mötesplatser skapats. Lördagaras Revivalmöte med mycket av lovsåg och udervisig har u eligt Gustav ieburit ett sådat geomslag i Pigstförsamlige att det bokstavligt talat kommer ya mäiskor till samligara varje vecka. Vi jobbar alltså utåtriktat geom att bygga relatioer. Vår kyrka har ett toppeläge i sta. E viktig pusselbit är Björkskola som församlige står som huvudma för. Där på skola har församliges ega ugdomar fått med sig kompisar, som i si tur tar med sig kompisar. Uder e kort tid har det relatiosskapade arbetet resulterat i 20 ydöpta persoer. Det vi ser Gud göra idag är också ågotig mella geeratioer, mella olika åldrar. Vi har aturligtvis e verksamhet för just ugdomar, me mycket av det som sker, sker geom mötesplatser för alla åldrar. Gustav berättar att medlemmar som varit med läge i församlige kommer i fuktio geom att bli metorer för uga mäiskor. Vi ser att det här är ett bra sätt bygga församlig. Ett bygge som äve ivolverar atioaliteter. Måga med romsk eller afrikask bakgrud har fuit si tillflykt i församlige, fortsätter Gustav och målar ut e jämförelse med samhället i stort. Mycket i samhället är sekteristiskt och väldigt lite av gräsöverskridade. Spotat ka jag ite komma på ågo aa plats ä församlige där de öppa gemeskape är e verklighet som här. Det är så späade att vara med just u. Skellefteå som måga adra platser i ladet har också e aa sida, med esamhet och problem relaterade till alkohol och droger. Peter Peppe Eriksso har blåst liv i LP-kotakte som vi kommer berätta mer om i ågot av de kommade umre av LP-Nyhetera. WWW.SPIKNYKTER.SE 10 11
Håka Nylader Några av deltagara/ledara på sommares LP-ug evet på Gullbraagårde. Jag tror på e förvadlad ugdomsgeeratio Håka käer måga gåger ige sig är ha träffar ugdomar idag. Bakom e till syes välpolerad yta fis det, mer eller midre, e brustehet som tyger. Själv upplevde ha e radikal förvadlig som började ie på häktet för ett atal år seda. Me vi börjar med rolle som ugdomsledare på LP:s stora sommarevet u i sommar. När ma väl fått e fugerade kotakt och vi ka prata om hur det egetlige är då märker ma tydligt att ma har ågotig att ge grudat på erfarehet och felsteg som jag själv gjort i livet. Föräldrar till ugdomar som varit med i sommar har berättat att deras ega ugdomar klassat i sommares läger som det bästa som hät dem uder året. Och det är ju riktigt kul att höra, fortsätter Håka. Ugdomara som varit med i sommar kommer dels via alla de LP-kotakter som fis ute i ladet, dels frå de familjer som är med på sommarlägret. Vi sjuger och har adakter där ågo av ledara delar med sig av sia upplevelser. Vi har gemeskapsaktiviteter där vi försöker få med så måga som möjligt, och aturligtvis e så här sommar har det blivit mycket bad. Flera av oss har lovat att hålla kotakte via blad aat facebook. Håka berättar att de fått fråga om det ite går att aorda fler läger exempelvis på viter uta att för de skull koppla ihop det med skidor. Ha är klar över att e vecka uder sommare ite ka göra uderverk me e ädrad attityd och yfikehet på vem Jesus är ka skapa oaade möjligheter. Ha är själv ett levade bevis på det som ha här återger lite kort. För mig blev böe till Gud uder tide jag satt häktad ågot av e vädpukt. Ett radioprogram frå Hope FM där e f d heroimissbrukare berättade om si omvädelse blev på ytt e påmielse om att det fis ågo som bryr sig. Hemma i Bromölla fick jag de sommare e bikerbibel i mi had. Jae, e bekat till familje talade direkt i i mitt hjärta och öskade mig Guds välsigelse. Det gjorde mig yfike på att följa med till de församlig ha brukade gå till. De var ite måga, medelålder var rut 60 år, me texteras iehåll i det som kallas Segertoer tilltalade mig. Familje och socialtjäste såg att Håkas liv höll på att väda till det bättre. Jag är så otroligt tacksam till LP. Där jag fick hjälp, på Torpahemmet, där fas det gitarrer i ästa alla samligsrum och vi sjug mycket. För mig som har e gåva att aväda såge och musike blev detta ett bomärke som gav mig både trygghet och idetitet. Framför oss ligger e yutgive cd med låtar skriva och framförda av väer och bekata till Caria Nyma. Håka är e av de som medverkar. På ett av mia tidigare LP-läger uppmutrade ho mig att på e cafésamlig framföra ågot eget kompoerat. Jag slipade på e halvfärdig låt som visade sig tillräckligt bra för att komma med på cd:, fortsätter Håka och åsyftar E Gud som lagar det som gått söder. De 25 maj i år var avslutig på de ettåriga bibelskola Grow som drivs av Pigst i Jököpig. Vilket fatastiskt år jag varit med om. Flera itressata äme där bibelkuskap och ledarskap stack ut lite extra, vid sida av de lovsågsprofil jag valde förstås. Uder året gjorde klasse e resa till Etiopie som lämade starka itryck hos Håka. Täk dig ett lad på 80 miljoer där hälfte av befolkige är uder 15 år, vilke utmaig. Orsake till det är delvis aids me också e alldeles för kort livslägd. När vi uder församligsbesöke och i hemme bad och lovsjug Gud var det så äkta och aturligt. Respose var eorm. Vi lever i överflöd som å adra sida ite är aturligt. Vi måste hjälpa de som kappt ågotig har, så är det bara. Håka vill vara öppe iför vad som kommer häda i höst. Jag vill vara med och bygga Guds rike, be med adra mäiskor. Jag vill vara med i ett sammahag där jag ka vara med och betyda ågot, förutspår ha frå lägehete ha just u har i Bakeryd. Närmast ligger skolbesök i SPIK och LP-ugs regi tillsammas med Håka Axéll. Alltför måga avskärmar sid vid mobiltelefoe. Trycket frå sociala media, sättet att täka och vara är så stort idag. Det gäller att passa i i malle. Likgiltighete är tillräcklig, det behövs absolut iget mer av de vara. Jag tror att ugdomar kommer få smak på ågot aat och större. De halvfabrikat som vi skapat räcker ite. Det måste bli e förädrig. Alla de som söker efter saige kommer att fia de. E ugdomsväckelse med radikala islag kommer skapa både trovärdighet och framtidstro, jag är övertygad. 12 13
Café Busse Ove Josso i samtal på Järtorget i Göteborg, uder de sea attimmara på årets Älska Göteborg satsig. 93 000 mil på 28 år. Bussmissioes flagskepp - e geui Volvo reparerades rejält i höstas för att vara i full aktivitet dea sommar. Och så har det verklige blivit. Nu seast uder Älska Göteborg kampaje som Smyraförsamlige i Göteborg bjuder i till. Paret Ove och Ageta Josso frå Skilligaryd har serverat bra måga kaffemuggar och e hel del Nya Testamete geom åre. Det fis e öppehet frå alla åldrar att prata livsfrågor. Jag skulle till och med säga e rejäl portio yfikehet hos speciellt ysveskar som är vaa vid e mer öppe attityd. Och visst har busse fått vara ett redskap för samtal. Sju år på Hultsfredsfestivale med ärmare 25 000 festivalbesökare de åre det vara som allra störst. Nu är det 3:e året som vi är med på Emmabodafestivale som ka käas lite mer lagom med 10 000 festivalbesökare. Ove uppskattar att det fis 15 cafébussar i ladet där flertalet fis på samma plats vecka efter vecka. För paret Josso och medarbetara i Bussmissioe är upplägget lite aorluda. Vi reser dit där ågo kallar oss. Vi vill se vår verksamhet som ågot församligar har ytta av där ya kotakter ka kytas, exempelvis ett Alphasammahag. Gära om det är ågot evet där det häder lite olika saker, det hjälper oss att passa i. För e festival som Emmaboda där det kommer folk ifrå hela ladet är det ite så ekelt att förmedla kotakter vidare me vi gör vårt bästa. Ove och Agetha sammafattar syftet med busse. Dels vill vi å persoer som ite kommer i kotakt med Jesus på ågot sätt. För det adra så vill vi hjälpa kyrkas folk att å utaför kyrkdörre. Det sägs att tröskel för att komma i i kyrka ka vara väl hög. Dessvärre är de ofta äu högre för att komma ut och berätta då ma lätt tappar det aturliga vittesbördet. För alla dem som är egagerade krig busses arbete är det ite atalet serverade kaffekoppar som betyder mest. Får vi prata med tre persoer e kväll och visa på Jesu kärlek då har vi kaske satt igåg e process där adra i ett kommade skede får ta vid. Busse har också e lugade effekt. Frå polis och socialarbetare kommer ofta kommetare: Vad sköt att i fis här ikväll. På Järtorget i Göteborg uder dagara u i augusti hade busse lite av de effekte. Dessutom var de välbesökt. Valigt folk ka tycka det är lite bakvät är vi berättar att vi hade fullt upp klocka 02.30 iatt. Me så är det, vid de klockslage får vi ofta bra samtal med persoer som är tillräckligt yktra för att veta vad de säger, avslutar Ove. street 2014 NEWS Street News utkommer ormalt med ett r/år. Tidige utges av LP-verksamhete. Asvarig utgivare: Ulrika Wadskog Redaktio och foto: Håka Axéll, Mikael Jacobso, Per-Joha Thör, Christer Galleby och Aders Hällzo Tryck: V-TAB i Vimmerby, sept 2014 14 15
Posttidig B LP-Nyhetera/Street News Box 15144 167 15 Bromma Du tjeje Täk om jag kude få dig att förstå hur otroligt värdefull och fi du är. Att di åsikt räkas, alltid, och lika mycket som alla adras. Kaske förtjäar ite di kille att ha e såda fi tjej som du fast du tror att det är tvärtom. Täk om du tror att mycket av DITT värde ligger i hoom ågot jag vill påstå är helt galet! Alla ökam ha kallar dig är ite saa. De är så lågt ifrå saige som det ka bli Jag vill så gära berätta för dig hur otroligt fi du är att du har så mycket möjligheter framför dig. Du ska ite välja e kille du tror du förtjäar, du ska välja e kille som du är värd! Ha ska lyssa på dig är du berättar dia drömmar och stödja dig i dia visioer. Ha ska skratta med dig och aldrig åt dig. Du ska vara has fiaste skatt och vä. Du ska ha e varm käsla i mage är du ser hoom, för ha får dig att käa dig trygg, alltid. Jag vill berätta för dig att du värd e såda pojkvä! Kom ihåg, du är världes bästa tjej! Hälsigar Nia Nia Erikso, jobbar med DEBORA-projektet. Det iebär att ho är ispiratör för att stärka kvior som fis iom missbrukssammahag. GUDS Guds hjärta slår för e trasig HJÄRTA ugdomsvärld! I Sverige fis alldeles för måga utsatta ugdomar som av olika aledig hamat fel och lever i riskzoe med fara för sia ega liv....på turé! Håka Nylader och Håka Axéll Vi frå LP-ug har möjlighet att besöka Er församlig! Förslag till program för e vecka är att vi besöker kommues skolor och att vi följer upp skolkotaktera 16