UTVECKLINGSPLAN SPA NGBERGSGYMNASIET/FRIVILLIGA SKOLFORMER Bakgrund systematiskt kvalitetsarbete Inför vårterminen delegerade skolledningen på Spångbergsgymnasiet det systematiska kvalitetsarbetet till två lärare. Uppdraget är att utveckla skolan mot ökad måluppfyllelse för våra elever. Tanken är att skapa en tydlig systematik i kvalitetsarbetet utifrån skolans målsättningar. Inledningsvis har vi producerat ett årshjul. Det är fysiskt utformat som en måltavla där eleven står i centrum. Runt eleven kretsar personer som i olika led har ansvar för elevens måluppfyllelse. Närmast eleven ligger läraren. Här finns inplanerat aktiviteter för den enskilde lärarens uppföljning och arbete med eleven. Det handlar om planering, omdömen, utvecklingssamtal med elev, utvecklande medarbetarsamtal med ansvarig skolledare samt utvärdering. Nästa cirkel i måltavlan placerar eleven i ett sammanhang där en grupp lärare finns som ansvariga. Här ryms planeringen för de olika lärarlagens arbete i programinriktade arbetslag och ämnesinriktade arbetslag. Dessa grupper har ett mer övergripande ansvar för elevens måluppfyllelse genom pedagogisk utveckling inom ämnesområde eller programområde. I den yttre cirkeln återfinns skolledningen som griper över hela verksamheten, men fortfarande med eleven i fokus. Här finns de aktiviteter inplanerade som syftar till hela verksamhetens kvalitetsförbättring som till exempel verksamhetsbesök och medarbetarsamtal. Utvärderingar med rapport till BUN. Uppföljning av enskilda lärares och arbetslags arbete kring elevens ökade måluppfyllelse. Genom årshjulets utseende hoppas vi synliggöra skolans fokus på eleven och att alla våra insatser, stora som små, hela tiden syftar till att öka elevens måluppfyllelse. På detta sätt förtydligas också ansvarsområden kring eleven samt att den betonar den enskilde lärarens avgörande roll för elevens resultat. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs med utgångspunkt i följande fyra frågeställningar:
Var är vi? Våren 2012 tillträdde två lärare på Spångbergsgymnasiet ett uppdrag som kvalitetsutvecklare. Vi jobbar med två parallella spår. För det första har vi utarbetat en plan för det systematiska kvalitetsarbetet utifrån de problemområden på skolan som vi upplever. För det andra finns en övergripande riktning i det systematiska kvalitetsarbetet att skapa en lärande organisation. Detta tankesätt genomsyrar vår planering mer långsiktigt och vi arbetar kompetenshöjande med detta. Utifrån inriktningen på vårt arbete så utarbetades ett årshjul. Här är tydligt att eleven är vårt allra viktigaste fokus. Det blir också väldigt tydligt att läraren är den som ligger närmast eleven och sitter inne med den kompetens som behövs för att öka elevens måluppfyllelse. När vi kunde konstatera denna sanning planerade vi för vissa organisationsförändringar för att skapa förutsättningar för lärare att utnyttja sin kompetens. Arbetslagen konstruerades delvis om och gavs i viss mån nya syften. Samarbete kring elevernas måluppfyllelse tror vi är vägen till framgång. På detta sätt kan vi lära av varandra och utnyttja allas kompetens, inte bara den egna. Arbetslagen har av tradition kretsat kring det program som eleven valt och fortsätter vara så. Men idag består arbetslagen av lärare i både karaktärsämneskurser och kärnämneskurser. Detta för att skapa en helhet för eleven i den utbildning som han/hon valt. Programarbetslaget har fått i uppdrag att ansvara för elevens ökade måluppfyllelse utifrån övergripande mål som examensmål och läroplansmål. Här sker också ett kontinuerligt arbete med och lärande kring betyg och bedömning, programutveckling, elevinflytande och marknadsföring. Programarbetslaget ansvarar också för att följa upp elevens behov av stöd. Vår rekommendation har också varit att fördela ansvaret för de olika arbetsuppgifterna och mentorskapet så att alla känner sig delaktiga. Programarbetslaget har möten var eller varannan vecka. Ämneslag arbetar mer fokuserat kring eleven i ett visst ämne eller ämnesområde. Arbetet kretsar kring pedagogiska frågor inom ämnesområdet. Här finns samlad kompetens kring innehåll, betyg och bedömning och det är också här de primära stödinsatserna bör föreslås. Även här har vi rekommenderat att arbetslagen fördelar ansvaret för utvecklingsarbetet. Ämnesarbetslaget träffas varje vecka. Utökade mötestider ger de olika arbetslagen tid för sitt utvecklingsarbete som ska mynna ut i en utvecklingsplan. Den utgår också från ovanstående fyra frågeställningar och ska sammanfattas i en mall med rubrikerna: Lagets målsättningar för läsåret Planerade insatser och tidsramar Uppföljning I takt med att de olika arbetslagen presenterar sina utvecklingsplaner blir det tydligt att det finns mängder av konstruktiva idéer för att höja måluppfyllelsen för eleven. I årshjulet finns också flera aktiviteter som syftar till att följa upp elevers studiesituation. Inledningsvis på terminen kallas alla undervisande lärare till överlämnande för de nya eleverna. Här presenteras kortfattat de elever som vi redan i förväg vet har behov av stöd på något sätt.
Vi har också som mål att presentera ingångsstatistik som en del i överlämnandet. Ingångsstatistiken blir också väldigt intressant när den kan jämföras med avgångsstatistik. Mitt i terminen skrivs omdömen om alla elever som skickas till mentor. Mentor sammanställer omdömen och har ett uppföljande möte med ansvarig skolledare. Här kan man gemensamt göra en plan för det fortsatta arbetet kring eleverna. Sedan håller mentorn utvecklingssamtal med sina elever. Vidare finns aktiviteten programforum i årshjulet. Med programforum syftar ett möte mellan skolledning, personal och elever på respektive program. Vid mötet kan man diskutera kring utbildningen dess styrkor och brister samt aktuella behov. Programforumet fungerar både som möjlighet till elevinflytande och att kunna jobba förebyggande med elevstöd. Terminerna avslutas med utvärdering av arbetslagens respektive ämneslagen utvecklingsplaner. En mer omfattande utvärdering görs vid läsårsavslut, då man också kan analysera resultat på nationella prov och avgångsbetyg. Vid tre tillfällen under året finns också ett stödmöte inplanerat. Detta är en möjlighet att kunna samlas kring våra elever och hjälpas åt att organisera stöd. Kanske kan vissa punktinsatser systematiseras och ordnas så att fler kan ta del av stödet. I den yttre cirkeln avseende skolledarens ansvarsområde finns några aktiviteter med som vi tror är av vikt för skolans utveckling. Verksamhetsbesök ingår som en naturlig del av planeringen. Det är av vikt att skolledningen deltar i vardagsarbetet. Medarbetarsamtal ska genomföras under hösten och tidig vårtermin. Här finns också ansvar för att följa upp elevernas stödbehov och genomföra elevenkät. För att underlätta lärares professionella arbete med elevernas lärande ska tjänstefördelning vara förhandlad och schemat klart innan vårterminens slut.
Vart ska vi? Arbetslagens utvecklingsplaner är underlag för information kring våra utvecklingsområden. Gemensamt för de som hittills publicerats är ett rejält fokus på elevens måluppfyllelse. Vi ska: Öka elevernas måluppfyllelse utifrån deras individuella förutsättningar med målet minst G/E. Utveckla samarbetet mellan lärare och mellan lärare och elev. Utreda och utvärdera material så att det är relevant för uppdraget. Få en tydligare struktur för uppföljning av eleverna och eventuella stödinsatser. Arbeta förebyggande och med sammanhang. De enskilda arbetslagens prioriterade mål se ut som följer nedan. BA Programråd och Västerängsråd elevinflytande Ökad måluppfyllelse Förnyelse av maskinpark Programinfärgning samarbete kärn/karaktär RL/VO/HA/HV Programråd elevinflytande Programinfärgning samarbete kärn/karaktär EE/IN/FT Programråd och Västerängsråd elevinflytande NA Ökad måluppfyllelse IM FBK SA Eleverna får betyg och blir behöriga för studier på gymnasieprogram Utveckla det öppna klimatet mellan elev-lärare Tydliggöra mål i alla ämnen Upprätta stödkontrakt Erbjuda läxhjälp Införa maxantal i undervisningsgrupperna Utvecklingssamtal/studieplanering 5 ggr/läsår Öka samverkan mellan ämnen - samarbete Ökad måluppfyllelse Bättre uppföljning av elever Skapa en karaktär på samhällsprogrammet höja statusen
Engelska Upprätta reviderade versioner av gemensam plan för kurserna inom ämnet verka för samsyn och rättvis bedömning Utarbeta rutiner för genomförande och rättning av nationella prov Sambedöma elevarbeten Arbeta gemensamt med elevernas stödbehov utvärdera och analysera Matte Fokus på kurs 1a för yrkeselever gemensam planering, parallellagda lektioner, problemlösningsuppgifter Samhällsämnen Ökad måluppfyllelse utveckla det pågående samarbetet inom samhällskunskap Skapa gemensam plattform för kurserna i SH/RE/HI Hur gör vi? Målsättningarna är generella och i varje arbetslag finns flera förslag på hur man kan realisera ovanstående mål. Metoder som lyfts fram är att arbeta förebyggande och motiverande. Detta tror vi att man gör genom att skapa struktur och sammanhang kring eleverna. Våra elever ska ha stor medvetenhet kring kursernas mål och programmets syfte och mål. Varför är jag här, vad ingår i min studieplan och vad ingår i de enskilda kurserna. Genom att vara medveten om vad som förväntas skapas en trygg struktur. I detta behöver vi stötta eleven genom kontinuerliga uppföljningar, utvärderingar och omdömen. En elev i behov av stöd ska identifieras tidigt. Vi ska ha en tydlig struktur för elevuppföljning för att snabbt kunna sätta in relevanta stödåtgärder. Detta är vad vi menar med förebyggande arbete. Vi behöver arbeta aktivt med elever med frånvaroproblematik. Arbetsmaterial finns framtaget och eftersom det verkar vara unisont så att närvaro i skolan ökar chansen till måluppfyllelse är detta av stor vikt. Frånvaro måste hanteras tidigt som en del i det förebyggande arbetet. I kalendariet för terminen finns utöver tidigare nämnd mötestid också tid för tvärgruppsmöten. Här finns möjlighet för undervisande lärare i en viss klass eller ett visst program att mötas alla samtidigt. Detta tror vi är avgörande för att skapa den helhet kring eleverna som kan bidra till ökad måluppfyllelse. Logik, samsyn och samarbete ska genomsyra vår verksamhet. Möten ska användas till att arbeta framåtsyftande. Alla som deltar i mötet ska ha en anledning att vara där. Alla arbetslag har som gemensam nämnare att man vill utveckla samarbetet mellan karaktären på programmet och de gymnasiegemensamma ämnena. Här har arbetslagen förslag på metoder för att öka elevernas måluppfyllelse. Det handlar om att göra gemensamma prov, samplanera ämnes-/temaområden, arbeta med studieteknik och loggbok. Att samla elever och lärare i programråd är viktigt för att stärka elevinflytandet. Programarbetslagen för våra yrkesprogram vill också införa ett Västerängsråd för att skapa en större helhetssyn kring yrkesprogrammen med dess styrkor och svårigheter.
Hur blev det? Utvärdering av arbetslagens respektive ämneslagens utvecklingsplaner sker terminsvis med en djupare analys vid läsårsslut. Här vävs också in elevernas faktiska resultat och ett försök till analys därav. Utvärdering och analys ska sammanställas i en rapport till skolledningen.