En ärbar man och en kvinna av heder

Hälsa och samhälle En ärbar man och en kvinna av heder Om att leva i hederstänkande familjer Sindis Polisi Emelie Dyberg

An honourable man and a woman of honour About the life in honour focused families Författare Polisi, S & Dyberg, E. En ärbar man och en kvinna av heder om att leva i hederskultur. Examensarbete i socialt arbete 10 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för socialt arbete, 2004. Abstrakt Syftet med vårt arbete var att undersöka varför och på vilket sätt flickor som lever under patriarkala och hederstänkande familjeförhållanden är utsatta. Vi ville ta reda på vilka sätt hederskulturen konkret kommer till utryck samt hur denna kultur påverkar flickors frihet. De frågor vi vill ha svar på är: - Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkala familjer? - Vilka uttryck kan hederskulturen ta sig? - Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i en utsatt situation? Vissa familjer präglas av sitt ursprung i traditionella patriarkala system och lever även i Sverige ett liv efter traditioner och normer som stödjer hedersförtryck. De lever efter ett kollektivistiskt och gruppcentrerat system där gruppen kommer före individen. Manligt har företräde framför kvinnligt och likaså ålder medför respekt. Om en gruppmedlem bryter mot reglerna skadas kollektivets heder. Då kan släkten straffa vederbörande för att återupprätta hedern. Anledningen till att tjejer är utsatta, är att familjens heder på många sätt är avhängig flickans sexualitet, sexuella beteende och hennes kyskhet. Hedersförtryck har sin grund i kultur och kan förstärkas av faktorer såsom segregation och religion. För att hjälpa flickor som befinner sig i en problematisk situation, bör det satsas på strukturella åtgärder. Från samhällets sida bör man arbeta förebyggande med attitydförändring och utbildning. Diskussion kring jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter är insatser som vi efterlyser. Det är viktigt med samverkan mellan olika myndigheter för att kunna hjälpa flickor som lever under hedersförtryck. Nyckelord: arrangerat äktenskap, heder, kultur, hedersförtryck, patriarkal familjestruktur, segregation/integration, utsatthet, 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD 5 2. INLEDNING 6 2.1. Syfte och frågeställningar 6 2.2. Disposition 7 3. METOD 8 3.1 Intervjuer 8 3.1.1. Presentation av våra informanter 9 3.2. Etiska överväganden 9 3.3. Brister i metoden 10 4. TEORI 11 4.1. Hedersbegreppet 11 4.2. Hedersförtryckets mekanismer 12 4.2.1. Hur verkar hederstänkandet i Sverige? 13 4.3. Patriarkala familjer uppbyggnad & funktion 14 4.3.1. Individualistiska och kollektiva samhällen 14 4.3.2. Den patriarkaliska familjestrukturen 15 4.3.2.1. Pappan 17 4.3.2.2. Mamman 17 4.3.2.3. Barnen 17 4.4. Kulturbegreppet 18 4.4.1. Kulturtolerans & tonårskonflikter 21 4.4. Leva i två kulturer dubbelliv 23 4.5. Religion och heder 23 4.5.1. Kroppsliga gränser och könets symbolik 24 4.6. Integration Segregation 26 4.6.1. Konflikten 26 4.6.2. Integrerad familjestruktur 26 4.6.3. Traditionell patriarkal familjestruktur 27 4.6.3.1. Arrangerade äktenskap 30 4.6.3.2. Dubbelheten i lagstiftningen 30 4.7. Yttersta extremen mord 32 5. EMPIRI 35 5.1. Hederstänkande 35 5.1.1. Det kollektivistiska och patriarkaliska samhällssystemet 36 5.2. Orsaksförklaring struktur 37 5.2.1. Sexualitet 38 5.2.2. Religion och sexualitet 38 5.3. Kultur 39 5.3.1. Kunskap 39 5.4. Segregation 40 5.4.1. Grupptryck, ökad kontroll 41 5.4.2. Möjlighet att leva vidare i den patriarkaliska familjemodellen 42 5.4.3. Utanförskap misstro mot omgivningen 42 5.5. Hedersförtryckets yttringar 42 5.5.1. Förtryck, kontroll, underordnande och begränsningar 42 5.6. Flickor i Sverige som lever i hederstänkande familjer 43 5.6.1. Kulturkollision 44 5.7. Strategier, uppbrott och skydd 45 5.8. Förebyggande arbete och förbättringar 47 6. SLUTDISKUSSION 50 7. LITTERATURLISTA 52 3

Bilaga 1... 4

1. FÖRORD Vi vill framföra vårt tack till de personer som gjorde det möjligt för oss att genomföra detta arbete. Ett stort tack till våra informanter som ställde upp med så kort varsel och som försett oss med värdefull information om det valda ämnet. Genom att låta sig intervjuas, gjorde de det möjligt för oss att belysa fenomenet hedersrelaterad problematik. Tack för att ni delade med er av era tankar, erfarenheter och känslor kring ett så viktigt ämne. Vi vill också tacka Agneta, vår handledare, som med sina tips och råd har hjälpt oss framåt under arbetet. 5

2. INLEDNING Vi har valt att skriva om hederstänkande och unga kvinnor som lever i eller kommer ifrån patriarkala familjestrukturer. Hedersrelaterat våld och förtryck är inte längre främmande ord för det mångkulturella Sverige, eftersom det numera är en del av vårt samhälles verklighet. Det är därför viktigt för oss att vara medvetna om problemet och att uppmärksamma det eftersom vi som blivande socialarbetare troligen kommer att träffa många ungdomar som befinner sig i utsatta situationer på grund av ett hederstänkande samhälle. Genom vårt uppsatsarbete, hoppas vi få mer kunskap och en ökad förståelse för problemet, så att vi kan identifiera det i våra blivande yrkesroller och kan hjälpa dessa ungdomar på ett professionellt sätt. Det finns olika skäl till vårt ämnesval. För det första tycker vi att det är ett intressant och aktuellt problemområde som har fått stor uppmärksamhet under den senaste tiden. Vi anser oss, för det andra, behöva mer kunskap om olika förklaringsmodeller till bakomliggande orsaker till hederstänkande, hedersförtryck och hedersproblematik. Med hederstänkande menar vi själva tanksättet och med hedersförtryck menar vi de ofrivilliga begränsningar som en individ kan utsättas för i hederns namn. Med hedersproblematik menar vi den problematik som kan uppstå t.ex. när en individ vill göra annorlunda än vad hedersnormerna säger. Det skrivs och talas mycket om invandrarungdomar i bl.a. massmedia, oftast i negativt sammanhang och vi anser att det har skapats en stereotyp bild av invandrarflickan som utsatt och maktlös. I mycket av informationen som förmedlas i media kan det vara svårt att sortera och bena upp vilka begrepp som betyder vad. Ämnet känns trots en pågående debatt ännu ganska så outforskat. Begrepp som hedersrelaterat våld och förtryck debatteras och flimrar förbi, men lämnar djupa avtryck i våra sätt att betrakta omgivningen. Hedersrelaterat våld, utsatthet och förtryck mot invandrarflickor lyfts fram och reducerar ofta fenomenet till att handla om antingen kultur eller religion. Vi vill få kunskap om ämnet för att i vårt framtida yrkesliv kunna identifiera och bemöta förtryckets yttringar på ett professionellt sätt. 2.1. Syfte och frågeställningar Vi har valt att undersöka varför och på vilket sätt flickor som lever under patriarkala familjeförhållanden är utsatta. Vi vill ta reda på vilka sätt hederstänkandet konkret kommer till uttryck, hur detta påverkar flickors frihet samt hur man kan arbeta för att förbättra deras situation. Vi har valt att skriva vår rapport utifrån ett professionsperspektiv genom att i empirin fokusera på hur yrkesverksamma personer uppfattar hederstänkandet ur olika utgångspunkter. De frågor vi vill ha svar på är: Vilka sociala mekanismer ligger bakom förtrycket av flickor i patriarkala familjer? Vilka uttryck kan hedersförtrycket ta sig? Varför befinner sig flickor i patriarkala familjer i Sverige i en utsatt situation? Hur kan man arbeta för att förbättra livssituationen för flickor utsatta för hedersrelaterat förtryck? 6

2.2. Disposition Vi inleder vår rapport med att redovisa för våra teorier kring hedersbegreppet, kultur och olika samhällssystem. Efter det följer en orsaksförklaring kring hederstänkande vilket innefattar sexualiteten och religioners syn på kvinnokroppen. Efter det följer ett avsnitt om segregation och kultur som för hederstänkande påverkande faktorer. Här tas även upp hur hedersförtryck kan yttra sig, t.ex. genom arrangerat äktenskap och hedersmord. I empiri- och analysdelen följer vi liknande upplägg och vi styrker här våra teorier med informanternas svar. Vi avslutar med en slutdiskussion där vi sammanfattar våra slutsatser. Vi har valt att inte ha ett separat avsnitt för resultat och analys, utan har istället valt att löpande i texten, både i teori- och empiridelen, analysera och dra slutsatser. 7

3. METOD I detta avsnitt redogör vi för hur vi har gått till väga för att samla in materialet till rapporten. Vi redogör för vilken metod vi använt oss av och vilka svårigheter och brister som förekommit i processen. Avsikten med vårt arbete har varit att, utifrån uppsatsens syfte och frågor, fokusera oss på ämnet hedersrelaterad problematik. Vi har genomfört studier av litteratur vilket utgör det primära datamaterialet för vår analys. Vi har identifierat teorier som vi applicerat i empiridelen. Empirin består av intervjuer. Vår intention var att intervjua yrkesverksamma personer som har kunskap och erfarenhet av vårt problemområde. Detta för att få en god inblick i ämnet ur professionsperspektiv. Genom att använda oss av både litteratur och intervjuer fick vi en stor mängd data, vilket gjorde det svårare att göra avgränsningar. Vi tycker nämligen att allt insamlat material är viktigt och relevant för denna uppsats. Vår metod har varit kvalitativt inriktad såtillvida att vi under studiens gång ständigt har försökt att identifiera mönster och kopplingar mellan teori och empiri i vårt datamaterial. Vi anser att validiteten i vår rapport är god, tack vare att vi undersökt det vi från början avsåg. 3.1 Intervjuer Vi bestämde oss för att göra intervjuer med olika yrkesrepresentanter och experter som i sin vardag kommer i kontakt med hedersrelaterade problem. Från början funderade vi på att intervjua flickor som lever i patriarkala familjer i hederstänkande samhällen och även flickor som befinner sig i en utsatt situation. De sistnämnda var tänkta som nyckelpersoner eftersom [ ] genom intervjun kan de förmedla sin situation till andra och med egna ord (Kvale 1997:70). Vi övervägde detta starkt men vi upptäckte snart att det, med tanke på att vårt ämnesval är känsligt, var svårt att finna flickor som var villiga att berätta om sin egen situation. Därför valde vi att skriva rapporten utifrån ett professionsperspektiv, alltså utifrån yrkesrollen. Vi ville också intervjua en projektledare för ett skyddat boende för utsatta tjejer, eftersom en sådan person torde ha erfarenhet av det aktuella problemet. Vi kontaktade henne via e-post. Hon kunde dock inte ställa upp på en intervju på grund av tidsbrist. Vi kontaktade telefonledes även en socialarbetare som arbetar i en invandrartät stadsdel i Malmö som vi antog var väl insatt i ämnet, men vi fick dessvärre ingen respons av henne heller. En socialrådgivare från samma stadsdel kontaktades också per telefon och tillfrågades om hon ville ställa upp på en intervju, men även hon tackade nej. På samma sätt kontaktades en manlig socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten men inte heller han ansåg sig kunna ställa upp på grund av tidsbrist. Han i sin tur hade frågat runt bland de anställda på socialbyrån, men ingen av dessa hade vare sig tid eller vilja att ställa upp på intervjuer. Nästan alla tilltänkta informanter som vi kontaktade (speciellt inom socialtjänsten) påpekade dock vikten av att få det aktuella ämnes belyst med motiveringen att det är ett viktigt ämne och att alla människor som arbetar med ungdomar och familjer behöver få ökade kunskaper om hedersrelaterade problem. Genom olika kontakter fick vi slutligen kontakt med fem personer som lät sig intervjuas. Med ett undantag har intervjupersonerna lång yrkeserfarenhet, professionell sakkunskapen och utbildningsmässiga kvalifikationer. 8

3.1.1. Presentation av våra informanter Anna: Mellanösternvetare och projektledare inom en frivillig organisation som arbetar i ett projekt med hedersrelaterad problematik på både förebyggande nivå och med akuta situationer. Lena: Socionom och projektledare för kommunalt kvinnofridsarbete. Arbetar även som projektledare inom socialtjänsten i ett samarbete mellan mödravård, socialtjänst, sjukvård och öppen förskola. Sara: Socialrådgivare på ett boende för utsatta kvinnor och barn. Sofia: Kurator på grundskola åk. 6-9. Malin: Kurator på grundskola åk. 1-9. Utifrån en intervjuguide (se bilaga 1) har vi använt oss av semistrukturerade frågor och som upptagningsmetod använde vi diktafon (jfr Denscombe 2000:6). Vi ställde identiska frågor till informanterna, men vi tillät oss att dels ändra frågornas inbördes ordning under intervjuernas gång, dels ställa spontana följdfrågor i anslutning till informanternas beskrivningar. Vi gav, med andra ord, informanterna möjlighet att utveckla sina svar utan att avbryta dem. Det var svårt och tidskrävande att formulera intervjufrågor, inte minst på grund av att de formulerades i en tidig fas av vårt arbete då vi ännu inte var särskilt insatta i ämnet. Metoden att spela in intervjuerna på band fungerade bra förutom vid ett av intervjutillfällena. Då uppstod det nämligen ett tekniskt fel som gjorde att vi fick en bristande ljudkvalitet och som i sin tur försvårade transkriberingen. På grund av den rådande tidsbristen försökte vi inte att göra om intervjun men vi lyckades ändå transkribera nästan hela intervjun. Intervjuerna pågick mellan 45 och 60 minuter. Vi medverkade båda vid samtliga intervjutillfällen. 3.2. Etiska överväganden Det viktigaste etiska övervägandet vi har gjort under arbetets gång är att vi medvetet avstått från intervjuer med flickor som befinner sig i en utsatt situation. Det är viktigt att [ ] förstå saker ur de involverades synvinkel (Denscombe 2000:6), och vi tror att deras erfarenheter skulle ha varit värdefulla för vårt syfte, men vi vägde detta mot eventuella negativa konsekvenser för flickorna. Flickor som brutit upp med sina familjer kan befinna sig på skyddat boende och de kan må både fysiskt och psykiskt dåligt och om vi hade intervjuat dessa hade det funnits risk för att de skulle må ännu sämre. Ett annat etiskt övervägande som vi har gjort är att utlova anonymitet till våra informanter och detta har vi självklart hållit fast vid under skrivandet av denna rapport. Alla informanter tillfrågades om anonymitet och eftersom en av våra informanter ville vara anonym, så bestämde vi oss för att inte använda våra informanters namn. För att underlätta för läsaren och för att kunna skilja på deras yrkesroller, har vi benämnt våra informanter med fingerade namn, nämligen: Anna, Lena, Sofia, Malin och Sara. Vi är dock, av etiska skäl, inte alltid konsekventa vid presentationen av citaten. Detta betyder exempelvis att det kan vara Anna som uttalar sig i ett specifikt citat, men att vi anger att det är Sofia. 9

3.3. Brister i metoden Följande delar av den metod vi använt har eller kan ha påverkat slutresultatet negativt. - Vi har använt oss av en öppen metod, dvs. tillåtit oss att ta in information allt eftersom vi fått ökad kunskap. Detta har gett oss mycket material samtidigt som det har varit svårt att sammanställa och relatera det till vårt syfte. Vi samlade t.ex. in mycket litteratur som senare visade sig vara utan relevans för studien. - Det lilla antalet informanter gör att vi omöjligen kan generalisera utifrån vårt resultat, alltså är reliabiliteten låg. - En av intervjuerna var svår att transkribera på grund av dålig ljudkvalitet, men vi tror inte att det har påverkat studiens resultat nämnvärt. - En annan brist som påverkat resultatet, är att intervjufrågorna formulerades i en tidig fas av vårt arbete då vi ännu inte var särskilt insatta i ämnet. Våra frågor täcker inte alla aspekter vi valt att ta upp i resultatet. Detta gäller främst avsnitten om Arrangerat äktenskap och Hedersmord. - Ett allmänt problem som har påverkat hela vårt arbete är tidsbristen och de begränsningar som vi har tvingats göra på grund av denna brist. 10

4. TEORI I teoridelen som följer härnäst redogör vi, utifrån syftet, för de teorier och begrepp som vi identifierat i studierna av litteraturen. Dessa är tänkta att ge en övergripande förklaringsgrund till hederstänkandets mekanismer och yttringar. Vi analyserar löpande i texten genom att lyfta fram resonemang och begrepp och identifiera kopplingar dessa emellan. 4.1. Hedersbegreppet I nedanstående kapitel ska vi försöka förklara begreppet heder och dess betydelse för människor som lever i patriarkala familjestrukturer. Vi kommer att förklara vilka mekanismer ligger bakom hedersförtrycket. Hela släktens heder hänger på flickornas sexualitet. Om en flicka misstänks ha brutit mot de regler som gruppen lever efter, genom en sexuell relation kan släktens heder skadas allvarligt. Då kan hela släkten straffa flickan för att återupprätta familjens heder. Det blir en kollektiv bestraffning då det i gruppcentrerade skamkulturer är så att individen är underordnad gruppens värde. Det finns olika faktorer som kan bidra till att hederstänkandet förstärks i Sverige och det är bl.a. segregation och arbetslöshet. Ordet heder är värdeladdat i det svenska språket och utstrålar ädelhet och hjältemod. Det hänvisar till en tid då män var ridderliga, modiga och satte moraliska principer högt. Heder är sammanfogat med en individ eller ett kollektiv. Och det kan svårligen ersättas med något annat begrepp. Man skulle kunna tänka sig att respekt skulle vara synonymt med heder men det håller inte alltid. Man visar respekt för en person, eller man erhåller respekt i samhället. Heder har en annan innebörd. I europeisk historia, liksom i de flesta icke-västliga samhällen, har heder haft en könsdimension. [ ] Kvinnor hade skam, mannen ära. Männen representerade familjen utåt och förvaltade dess heder. Kvinnor å sin sida utgjorde ett hot mot männens heder i kraft av sin sexualitet (Wikan 2004:57). Hedersbegreppet ges olika betydelser i olika samhällen. Det är beroende av bl.a. den sociala och historiska kontexten och det är därmed föränderligt över tid. Därför är det svårt att ge en allomfattande bild av hedersbegreppet. Begreppet är omtvistat men många forskare menar ändå att det är relevant och att kraven på kvinnlig kyskhet är ett centralt element inte bara i det så kallade kyskhetsbältet (ungefär Mellanöstern/Nordafrika) utan också i andra delar av Medelhavsområdet (Amnesty 1 ). I Europa liksom i Mellanöstern och många andra delar av världen har hedersbegreppet en paradoxal karaktär. Mannens heder är knuten till kvinnornas sexualitet och sexuella handlande, vilket gör honom själv väldigt sårbar när det kommer till kvinnornas uppförande. Med andra ord råder ett starkt kvinnoförtryck i samhällen som bygger på hederstänkandet. Kvinnor har ingen heder. Heder betraktas som något manligt: män har heder, kvinnor har skam i kroppen. Att ha skam i kroppen är att rätt kunna förvalta sin sexualitet i enlighet med hederskoden. Utan skam i kroppen kan kvinnor störta hela släkten i vanära. Men familjen kan välja att blunda för kvinnans skamlöshet helt enkelt därför att de älskar henne, eller de avskyr den man som brutit mot reglerna och finner skäl till att lägga hela skulden på honom (Wikan 2004:70). 1 http://www2.amnesty.se/krg.nsf/hedersmordfulltext?openpage 11

Vad normerna angående kvinnors ärbarhet går ut på och i vilken utsträckning de tillämpas idag varierar och beror på vilken kontext de sätts in i. Men man kan säga att heder är ett kulturellt tema som spänner över alla religioner och världsdelar. Oberoende av region och religion finns det gemensamma drag i könsbundna hedersföreställningar. Hederskoden är en överordnad värdekategori. Hedern i denna betydelse är en ägodel, inte en egenskap. [ ] heder är något man äger eller har eller förlorar; den är en del av en själv som en kroppsdel (Wikan 2004:247). Den är enligt Wikan (a a), lika kroppslig som vår näsa. En retorisk rest av denna hedersform i västerländsk kultur finns i talesätt som att förlora ansiktet och högburet huvud. Världen består för dessa människor, enkelt uttryckt, av människor med och utan heder. Heder handlar om rätt till respekt, i betydelsen krav på respekt. Gruppen är skyldig att visa respekt för personen, förutsatt att reglerna för hederskodex följts. I motsatt fall förlorar personen sin heder (samtidigt som andra dras med av bara farten eftersom hedern är kollektiv). Heder kan förloras. Detta är ett utmärkande drag (Wikan 2004:70). Reglerna för förlust och återerövrande av heder är tydligt specificerade. Reglerna i hederskodex specificerar vad man måste göra för att återvinna sin stolthet om man blivit vanhedrad. Inom gruppen råder ingen tvekan om vilka dessa är. Reglerna uppfattas som grundläggande värderingar och brott mot dessa innebär att man drar på sig skam. Individen och dennes familj anses inte bara mindervärdiga utan blir ofta även föraktade (a a). Enligt Elektra 2 bygger hedern på en social känsla och används för att uppmana människor inom traditionella samhällen att upprätthålla den allmänna ordningen, att inte bryta de uppställda reglerna och att straffa dem som gör så. Eftersom hedern, eller mannens heder, är starkt kopplad till kvinnans sexualitet innebär detta att kvinnans beteende måste kontrolleras för att hedern skall bevaras (Elektra 2 ). 4.2. Hedersförtryckets mekanismer Förtryck, tvång, våld och mord i hederns namn är, enligt Johansson (2004), ett kulturspecifikt fenomen som förekommer i samhällen som domineras av gruppcentrerat skamtänkande. Det huvudsakliga innehållet i sådana kulturer är bevarandet av hedern mot varje form av skam. Individen är helt underordnad gruppen, dvs. familjen/släkten och klanen. Kvinnor och flickor är starkt underordnade gruppen och tycks enbart tillhöra den interna sfären i varje familj, medan pojkar emellertid anses tillhöra den offentliga delen av familjens liv. Familjens/släktens heder hänger först och främst på att kvinnorna är trogna och inte skiljer sig och att flickorna (döttrarna) inte har några kontakter med motsatta könet. Flickor och kvinnor i alla åldrar kan anklagas för att dragit skam över sin familj eller deras samhälle på grund av sitt uppförande - allt ifrån att småprata med en manlig granne till att ha en sexuell relation utanför äktenskapet (Amnesty) I hederstänkandet hänger familjens och släktens heder på att flickor inte har föräktenskapliga förbindelser oavsett hur oskyldiga dessa än är. Enbart misstanken om sådana förbindelser kan skada hedern allvarligt om de leder till rykten och skvaller inom gruppen. En kvinna tillåts inte begå misstag, och blotta misstanken om att hon är involverad i en otillåten sexuell relation med en man, kan innebära livsfara för henne (Amnesty). Ett misstag som görs av en 2 http://www.elektra.nu/frameset/hederskultur/index.htlm 12

gruppmedlem innebär skam för hela gruppen och hela gruppens heder drabbas av detta misstag, eftersom individen i gruppcentrerade skamkulturer är helt underordnad gruppens värde. Eftersom hela familjen och släkten utsätts för skam inför andra människor som tillhör samma etniska grupp inom närområdet måste hedern återupprättas. Det är viktigt att övriga medlemmar i den etniska gruppen får veta att bestraffning har skett och godtar denna som ett medel för återupprättelse av hedern. Även män/pojkar kan skada familjens/släktens heder genom sina uppträdanden, men sådana brott kan rättas till eller bestraffas internt inom gruppen. När däremot kvinnor och flickor skadar familjens/släktens heder genom felsteg som betyder att hon lämnar den interna sfären (t ex. visar sig med en annan man, är otrogen, har en pojkvän, har sex före äktenskap etc.) då måste hedern återupprättas offentligt. Andra måste få veta det! (Johansson 2004:4). Mannens heder är beroende av de andra familjemedlemmarnas uppförande och beteende och hedersbegreppet används för att legitimera våld mot eller mord på kvinnor. Särskilt viktig, och direkt kopplad till mannens och familjens heder, är de kvinnliga familjemedlemmarnas avhållsamhet. Kvinnornas avhållsamhet utgör gränsen mellan heder och skam och kvinnorna är, med andra ord, bärare av männens, familjens och hela släktens heder. Det är inte bara pappan eller maken som ställer krav utan det gör hela släkten, eftersom även den drabbas av kvinnans eller dotterns skam. Hela släkten kräver ingripanden för att återupprätta den egna hedern när en flicka eller en kvinna bryter mot regler om för- eller utomäktenskapliga förbindelser. När en flicka/kvinna skadar familjens heder genom felsteg blir det en kollektiv skam som leder till ett behov av gruppoffentlig bestraffning som i sin tur gör [ ] att alla former av förtryck i hederns namn blir en kollektiv process som är kompromisslös och långvarig (Johansson 2004:4). 4.2.1. Hur verkar hederstänkandet i Sverige? Hedersproblematiken förstärks, enligt Johansson (2004:4), i vårt land av fyra faktorer. Den första faktorn är den långt gångna boendesegregationen. Denna innebär att många invandrare med samma etniska tillhörighet bosätter sig nära varandra. När de bor i närheten av varandra är relativt enkelt för gruppmedlemmarna att utöva kontroll över flickorna. Om en flicka inte följer gruppens regler sätter skvallret igång bland alla i den etniska gruppen inom närområdet. Då hotas familjens heder direkt och bestraffning kan bli aktuell. Även om vi håller med Johansson vill vi tillägga att flickans familj kanske inte alls tycker att en handling varit ett övertramp, de kanske har så pass stor tolerans och integrationsnivå att de tycker det är okay att ge barnen en viss frihet. Men det kollektiva hederstänkandet är troligen ofta djupare än så och det har överordnad betydelse. Vid påpekanden från andra personer i samma etniska grupp, kan dessa och hur omgivningen ser på familjen bli viktigare än familjens egna värderingar. Familjen kan därmed känna sig tvungen att agera och återupprätta sitt anseende för att markera sin grupptillhörighet. Den andra faktorn har, enligt Johansson (2004:4), också med segregationen att göra. Den består av en rad svårigheter som vuxna invandrare (främst män) får i det nya landet. De har exempelvis svårt för att komma in på arbetsmarknaden, har språkproblem och är utsatta för boendesegregation. På grund av dessa svårigheter integreras de inte i det svenska samhället. Som en följd av dessa problem väljer de istället att stärka varandra inom de egna organisationerna och föreningarna. Detta 13

medför att många invandrarföreningar med mansdominans stödjer och stärker ett patriarkalt hederstänkande. Den tredje faktorn är att hederstänkande familjer som bor i Sverige befinner sig under stor press från släkt och vänner som bor kvar i hemlandet. De sistnämnda kan ha en annorlunda syn på hur kvinnor och flickor ska bete sig jämfört med svenska synsätt. Enligt Johansson (2004:4) har de inte förståelse för att flickors och kvinnors rättigheter är olika i Sverige och i hemlandet. Därför kräver de samma lydnad och kyskhet av flickor som bor här som de kräver av flickor i hemlandet. Ibland måste föräldrar ge speciella löften till släkten i hemlandet och se till att dessa uppfylls. Om flickorna inte lyder sina föräldrar utan istället börjar kräva ökad frihet drabbas familjens och släktens heder (även i hemlandet) på ett negativt sätt. Den fjärde faktorn, enligt Johansson (2004:4) är motsättningen mellan familjens heder och döttrarnas krav på mänskliga rättigheter. För alla invandrarungdomar sker en anpassning till den svenska kulturen och de normer som gäller för ungdomar här i landet. De invandrare som lever enligt kyskhetsidealet upplever den frihet som svenska ungdomar (både tjejer och killar) har, som en farlig frihet. För att skydda flickor från denna farliga frihet blir föräldrarnas regler hårdare och betydligt strängare än vad de är i hemlandet. Konfrontationen mellan föräldrarnas tvångsmetoder i hederns namn och flickornas troliga krav på frihet blir i och med det mycket stark. Vi anser att det är viktigt att förstå att hedersförtryck inte är ett fenomen som förekommer bland alla invandrargrupper. I vissa etniska grupper existerar det inte alls och i andra kan det finnas men är sällsynt. I några invandrargrupper är dock hederstänkandet ett problem även om detta inte dominerar. Det är ändå ett så stort problem att även många inom samma etniska grupp reagerar mot detta och försöker bekämpa företeelsen (Johansson 2004:6). Heder är fundamentalt en fråga om handlingar, inte uttalanden. Det krävs alltså något mer än offentlighet för att man ska vara tvungen att tvätta bort skammen genom att bruka våld mot kvinnor. Det som tillkommer består i att män i familjen konfronteras med sin svaghet och i och med detta provoceras. Det här visar hur viktig den sociala miljön är - vanhedern ligger inte i handlingen. Den ligger i hur kollektivet reagerar. Därför kan också kollektivet rädda en människa eller omgivningen från att tvingas verkställa den påstådda enda lösningen (Wikan 2004). 4.3. Patriarkala familjer uppbyggnad & funktion I nedanstående avsnitt förklarar vi skillnaderna mellan kollektivistiska och individualistiska samhällen. Vi förklarar även patriarkaliska familjers ursprung och uppbyggnad, vilka individernas roller är och vilken hierarki som råder inom dessa. 4.3.1. Individualistiska och kollektiva samhällen I ett individualistiskt samhälle har individen en stor valfrihet och tillgodoser sina egna behov, men förutsätts också ta ett stort eget ansvar. Individen representerar sig själv och har sitt eget samvete som styrmekanism för sina livsval. Den sociala kontrollen finns inom individen. Man kan känna skuld över en handling, men 14

även skulden är individuell och skadar ingen annan. I de individualistiska samhällena börjar kärnfamiljen förlora sin centrala roll och individen är mycket självständig i förhållande till släkt och vänner. Samhället och dess funktioner är uppbyggt på ett sätt som ersätter det gamla kollektivet. I de flesta demokratiska länder dominerar en individualistisk samhällsordning, vilket innebär att individen bär ansvaret för sina egna handlingar. Denna individualistiska skuldkultur skiljer sig väsentligt från det kollektivistiska skamoch hederstänkandet och dess kulturspecifika drag, bl.a. på grund av att individen som lever i en skuldkultur bär hela skulden för sina felsteg och dennes familj drabbas sällan av släktens eller omgivningens fördömanden. Strängt patriarkala familjer förekommer även i individcentrerade kulturer (t.ex. bland ursprungssvenskar) men felsteg från en familjemedlem skadar inte hela familjen och släkten. Det finns inga krav på bestraffning eftersom det inte är hela familjens skam och det mesta arbetet för att rätta felsteg sker internt. I andra delar av världen har man ett kollektivt tänkande och kollektivt samhällssystem. De kollektiva enheterna är där viktigare än individen. Individen får gruppgemenskap, beskydd och ekonomisk trygghet genom att tillhöra den större gruppen. Tillhörigheten är oftast villkorad på så sätt att den enskilde måste sköta sig enligt de uppställda reglerna för att inte dra skam över hela gruppen. Bryter någon mot reglerna finns det krav på bestraffning. 3 Det kollektiva systemet bärs upp av rigida regelsystem som påverkar lag och rättstillämpning i invandrares hemländer. Och det underbyggs av rätten till kollektivt sanktionerat våld mot den som bryter mot reglerna. Våldet riktar sig i första hand mot kvinnor, men det kan också drabba män som vägrar delta i spelet (Wikan 2004:274). 4.3.2. Den patriarkaliska familjestrukturen Den patriarkaliska modellen har ofta sina rötter i det traditionella bondesamhället, som har behov av en samhörighet men även av en klar maktkontroll för att utöva sina huvudsakliga funktioner i det traditionella samhället. Den patriarkaliska modellen ger mannen en mycket stor makt och roll inom interna men också externa relationer. Denna makt är ofta förknippad med att mannen är familjeförsörjare och att det ekonomiska ansvaret ligger på honom. Kvinnans roll blir under sådana omständigheter att föda barn, sköta hemmet och hjälpa mannen i vissa uppgifter. Den här modellen har utvecklats genom historien där samhället har utgått från en manlig dominans och kvinnan som ett komplement till mannen inom familjens ram. Samhället i många av ovan nämnda områden (d v s Mellanöstern, Nordafrika, vissa delar av Asien och Latinamerika, men även Sydeuropa) har betonat denna modell genom att stifta lagar och regler som stärker mannens roll i familjen och i samhället [ ] (Al-Baldawi 2003:111). I många länder ses familjen som den grund på vilket hela samhället vilar. Familjen är hierarkiskt uppbyggd utifrån kön och ålder vilket innebär att ålder är överordnat ungdom och kvinnor underordnade män. I dessa samhällen är mannens betydelse och sociala anseende avhängigt faktorer såsom familjeheder och stameller klantillhörighet. Heder är kopplat till patriarkala familje- och 3 Författare: Hanna Cinthio & Marcus Eriksson, titel: Utbildningsmaterial Mecca, utgivningsår 2004 15

släktskapsrelationer och individen betraktas i första hand som en del av gruppen, klanen eller familjen (Amnesty). Al-Baldawi definierar familjestruktur som en modell som beskriver hur familjen ordnar sina relationer och positioner inom systemet för att uppnå stabilitet och jämvikt. Hur familjestrukturen ordnas har sin grund i kultur. Familjen i denna bemärkelse ses som ett system av interna och externa relationer. [ ] Rollfördelningen och maktutövningen inom strukturen har stor betydelse för att definiera familjestrukturen (Al-Baldawi 2003:110). I många samhällen i världen är den patriarkaliska modellen rådande. Något som har sin rot i ett traditionellt bondesamhälle och innebär att mannen i familjen är överhuvud, med ett ansvar för familjens sociala relationer och dess ekonomi och agerar även som representant för familjen i externa relationer. Barnen i dessa familjer fostras medvetet eller omedvetet att fungera inom de uppställda ramarna. Ramarna styrs av regler och traditioner inom vilka flickor har en sekundär roll och inom vilka det manliga könet på många plan har en viktigare roll och högre värde än det kvinnliga. Flickorna i den patriarkala familjen befinner sig i botten av det hierarkiska systemet. En individ är först och främst familjemedlem och därefter medborgare. Familjen i denna bemärkelse fungerar som en organisation som ger sina medlemmar social trygghet. Familjen är i denna mening sina medlemmars livförsäkring. Familjen utgör en viss organisation av de sociala, ekonomiska och moraliska grunderna för individens funktion i samhället och därmed ökas familjemedlemmarnas ansvar för varandra (Al-Baldawi 2003). Modellen som är hämtad från Al-Baldawis artikel Migration och familjestruktur (2003:110), beskriver det sätt som familjen organiserar sina inre relationer på. Självklart kan det inom ett land innebära att familjers inre relationer ser olika ut, beroende på faktorer som t.ex. utbildningsnivå, klass och om de kommer från urbana/agrara samhällen. Men för att någorlunda kunna titta på de processer och mekanismer som pågår i familjen under migrationen, använder vi oss av denna förenklande och något generaliserande modell. 16

Den patriarkaliska familjen är inte bara en barn- och föräldrarelation utan familjen har även skyldigheter gentemot sin omgivning, kollektivet. Familjen har något att upprätthålla i relation till en större krets och ramar att hålla sig inom för att få fortsätta erhålla kollektivets skydd och stöd. I den patriarkaliska traditionella familjen är det inte bara barnen och föräldrarna som känner stort ansvar och förpliktelser mot varandra, utan varje medlem har också rättigheter och skyldigheter i förhållande till en större krets. På detta sätt utgör relationerna mellan familjemedlemmarna en grundval för individens moraliska liv. [ ] Familjens inflytande på individen präglar inte bara det moraliska livet utan spelar också en viktig roll i det sociala livet och därmed lär sig barnet från början att sätta familjens heder och bästa före sitt eget (Al-Baldawi 2003:114). 4.3.2.1. Pappan Fadern är familjens överhuvud (Al-Baldawi 2003) och har hand om alla yttre relationer, såsom kontakter med myndigheter. Pappan har sista ordet när det blir konflikter inom familjen. Inom patriarkala familjer är det pappans intressen som är grunden för hur familjelivet organiseras, detta till skillnad från demokratiska familjer där barnets bästa oftast är utgångspunkt för familjeorganisationen. I dessa traditionella samhällen stödjer samhället pappan i sin makt inom familjen genom sitt sätt att hantera familjens interaktioner med samhället. Det är närmast en självklarhet att pappan tar hand om alla yttre angelägenheter, t.ex. föräldramöten, andra skolkontakter och myndighetskontakter. Hans roll i det patriarkaliska familjelivet stärks genom sanktion från samhället. 4.3.2.2. Mamman Mamman har historiskt fungerat som en länk mellan mannen, de äldre i familjen och barnen. Hon har förmedlat och förmildrat makten från pappan till barnen. Men hon har även haft rollen att föra vidare barnens åsikter och önskningar till pappan. Hon har lite funktionen av en känslomässig buffert som är av mycket stor betydelse och ju äldre hon blir desto mer makt får hon i familjen och i dess inre relationer, men även till viss grad i familjens yttre relationer (Al-Baldawi 2003). 4.3.2.3. Barnen Här finns en tydlig maktordning där pojkarna är överordnade flickorna. Äldsta pojken fostras tidigt in i rollen som arvtagare av makten. Om det äldsta av barnen är en flicka tar pojken som följer efter henne makten. Flickor i det patriarkaliska systemet är en utsatt grupp, de ligger i botten av det hierarkiska systemet. Flickorna måste anpassa sig till makthavarna både inom sitt eget barnsubsystem och inom systemet i familjen, d.v.s. släkten och pappan. Eftersom samhället bygger på att ge mannen en mer framträdande roll innebär det att familjen i denna bemärkelse ger pojkarna mer rättigheter och friheter än flickorna att utöva saker som de tycker om (Al-Baldawi 2003:115). Flickor och pojkar får ofta olika uppgifter i hemmet, och de har olika förväntningar på sig både inom familjen och från omgivningen. Ett exempel är hur kravet på flickors oskuld kan få följder i de fall där flickan väljer att leva på ett annat sätt (Integrationsverket 2000). Astrid Schlytter skriver i sin artikel i Socionomen (2002:9) om de förväntningar, krav och begränsningar som drabbar 17

flickorna från föräldrar och släktens håll. Hon ger en bild av hur det kan vara att leva som flicka i en familj styrd av patriarkalismen. Flickorna ingår i ett sammanhang där det ställs krav på såväl på flickan som på föräldrarna och andra i familjen/släkten. Deras ömsesidiga relationer regleras bland annat av följande två grundläggande förväntningar: (A) att föräldrarna ska få till stånd ett passande giftermål för dottern och (B) att dottern ska vara orörd när hon gifter sig. Dessa förväntningar medför att flickan inte bör bli kär. [ ] Hennes liv inskränks och hon har ett ytterst begränsat privatliv utöver det hon har i hemmet eller med överinseende av någon familjemedlem (Schlytter 2002:9). Detta innebär att föräldrarna ska kontrollera så att flickan rättar sig efter de krav som ställs på henne. Gör hon inte det så måste hedern återupprättas genom att fadern eller någon annan manlig släkting får henne att inordna sig. 4.4. Kulturbegreppet Här nedan försöker vi sammanfatta vad kultur innebär för den enskilda individen och vad själva begreppet diskursmässigt kan stå för. Vi tar även upp kulturers föränderlighet och vilken betydelse och påverkan den kan ha i individers liv. Kultur kan definieras på olika sätt. Antropologens syn på fenomenet kultur skiljer sig ofta t.ex. från psykologens. Al-Baldawi som själv är psykiater, definierar i sin artikel kultur så här; Enligt min mening är kulturen summan av genom livet inlärda traditioner och normer som dominerar och utvecklas genom historien hos en folkgrupp eller nation (Al-Baldawi 2003:108). I sin definition av kulturbegreppet försöker han betona två viktiga aspekter. För det första att kulturen består av normer, seder och traditioner som genom omgivningen matas in i människan som ett arv, en inlärningsprocess. Att definiera kultur som en inlärningsprocess innebär att ingen kultur är rätt eller fel, utan att var och en kultur har rätt att existera på sitt sätt. Men det är upp till individen att se på andra kulturer och på så sätt se vilka element i sin egen man vill behålla och kanske förstärka eller förkasta. Det kan, trots att man flyttar till ett nytt land, vara mycket svårt att gallra ut traditioner och normer som individen är beroende av för att i gruppen erhålla legitimitet och social styrka. För det andra vill Al-Baldawi betona att kulturer inte är oföränderliga. Det betyder att kultur, traditioner och normer påverkas av en dynamiska historisk utveckling där vissa traditioner tas bort och andra stärks samt att det skapas nya traditioner ju mer människor öppnar sig mot andras kulturer. (Al-Baldawi a a) Inom antropologin ser man fenomenet kultur som ett symboliskt meningssystem, [ ] ett betydelsemönster som är strukturerat på bestämda sätt, lärs in och överförs som ett mer eller mindre gemensamt tolkningsschema. Det innebär emellertid inte att kulturella mönster är stabila eller oföränderliga eller att de är fria från inre motsättningar, paradoxer eller variationer. Jag hävdar tvärtom att symbolernas mångtydighet eller överskott på mening - liksom inkonsistensen mellan olika symboliska fält och meningsnivåer utgör själva det material som kulturella processer består av: den kontinuerliga produktionen och reproduktionen av symboliska betydelse (Solheim 2001:32). Masoud Kamali skriver (I Socionomen 2002:3) att det finns två grupper av definitioner av kultur: 18

Kultur som ett system av värderingar, symboler och tolkningsmönster Kultur som social handling Han menar att det vanligaste sättet att se på kultur idag är att betrakta den som social handling. Detta paradigm avser kultur som ett spektra av föränderliga sociala praktiker som sker i ett sammanhang av motsättningar, aktiva handlingar och konflikter. Därmed har ordet kultur förlorat mycket av sin nationsbundna och liktydiga betydelse och det har fått stor betydelse inom samhällsforskningen. Kultur kom att utgöra en repertoar av färdigheter och egenskaper som liksom variablerna klass, kön och utbildning kunde förklara uppkomsten av olika sociala fenomen. (Kamali 2002:3) Han menar vidare att kulturkompetens inte är att eftersträva eftersom det i praktiken är omöjligt att uppnå. Han menar istället att man måste ta hänsyn till att det i ett och samma geografiska område och hos en och samma folkgrupp existerar olika värderingar, normer och livsstilar. Han menar att en hjälp för att underlätta i arbetet med personer med invandrarbakgrund kan vara t.ex. nedanstående, relevanta faktorer: Urbaniseringsgrad Vistelsetid i Sverige Sociala relationer Familjen/släktens storlek Etnicitet Han menar alltså bl.a. att grupper och individer från mycket traditionella förhållanden och samhällsformer har det svårare i sin integration än de som kommer från urbana och relativt moderna samhällen. Detta beror på att människor i de traditionella samhällena till skillnad från i de moderna, inte är vana att hantera det moderna samhällets komplexitet. Detta faktum stärks av ytterligare två faktorer nämligen utbildningsnivå och liknande arbetsuppgifter, som de man utfört i hemlandet. Även Darvishpour (2004) beskriver liknande faktorer som möjligtvis kan påverka maktrelationen mellan unga flickor och deras föräldrar. [ ] familjens socioekonomiska och kulturella bakgrund och uppväxtmiljö, föräldrarnas respektive ungdomarnas position i det nya landet, samt vistelsetiden (Darvishpour 2004:2). Schlytter beskriver kultur som ett komplext ord som har många betydelser t.ex [ ] ett socialt, folkligt, nedärvt levnadssätt (Schlytter 2004:17). Utgångspunkten för begreppet kultur kan alltså vara hur vi lever våra liv. Kultur kan alltså vara samma sak som gruppnormer och värderingar som har sitt ursprung i olika faktorer som religion, historia, nationalitet, etnicitet och traditioner. Det finns många kulturer som mer eller mindre är olika varandra, men detta behöver inte betyda att en kultur har mer värde än någon annan. Varje kultur har sin uppfattning och sin sanning om vad som är bra och vackert. Schlytter menar [ ] att människor lever bredvid varandra och lever efter olika gruppnormer, betyder inte att alla deras kulturella uttrycksformer per definition är acceptabla. Att alla människor har lika värde är inte detsamma som att alla kulturella uttrycksformer som människor förmedlar har det. Det finns normer inom alla kulturer som kan ifrågasättas och diskuteras (Schlytter 2004:17-18). Vi har i våra studier av litteraturen sett att det blir konsekvenser av att ha ett kulturrelativistiskt synsätt. Det kan vara bra att förstå mekanismerna bakom ett kulturellt handlande, att förstå det system av värderingar, symboler och tolkningsmönster som kultur utgör, men det är vanskligt att tro att det finns enhetlig kulturspecifik kunskap. Att förstå ett kulturellt fenomen och att tillgodogöra sig teoretiska tolkningsverktyg är inte detsamma som att utge sig för 19

att vara expert och att man förstår hur och varför människor från en viss kultur, etnicitet eller religiös tillhörighet agerar. Som vi ser det finns det en fara i att kulturer betraktas som något statiskt och inte som en produkt av människors beteenden. Man riskerar att missa att kultur inte är något enhetligt och att det alltid finns personer som vill förändra dess innehåll. Såväl inifrån, interkulturellt, som utifrån, pågår kritik och alternativa diskurser till den inom kulturen dominerande. Om man utelämnar kulturens mångtydighet i tolkningen innebär det bland annat att maktförhållandena inom kulturerna inte lyfts upp. Då kan seder som könsstympning och tvångsäktenskap accepteras, eftersom de tillämpas och kanske för många av de involverade framstår som logiska. Kamali, liksom Schlytter, hävdar att kultur är varken [ ] statiskt och partikulär eller dymanisk och universell. Kultur skapas och återskapas genom människornas sociala praktiker och är därför kontextbunden. Detta innebär att kulturen är präglad av det sociala sammanhang den verkar i och vilken den hjälper till att reproducera (Kamali 2002:13). Han menar att detta sociala sammanhang ändå inte ska jämställas med lokalitet dvs. med endast ett geografiskt område. Man kan inte tala om kultur i singularis för då skulle det innebära att en viss kultur tillskrivs egenskaper som skall gälla för alla medlemmar, oavsett var de bor och vilka sociala relationer de ingår i. En etnisk grupp består av olika personer och grupper som ingår i olika sociala relationer och på samma gång i en och samma grupp kan det finnas olika kulturella och subkulturella grupperingar, som kan vara både moderna och traditionella. Att de bor i ett geografiskt avgränsat område har inget förklaringsvärde i sig för gruppens socioekonomiska egenskaper. I ett och samma geografiska område och hos en och samma folkgrupp existerar motstridiga normer, värderingar och livsstilar. På samma sätt kan gemensamma normer, värderingar och livsstilar formas av folkgrupper som bor i skilda geografiska områden (Kamali 2002:13). Vi anser att det är viktigt att komma ihåg att kulturen på ett medvetet eller omedvetet plan styr och kontrollerar vårt sätt att leva, kommunicera, arbeta och producera. Detta innebär att kulturen sätter upp vissa ramar och regler som präglar vår livsstil som individer eller som grupp. Med kultur menas värderingar, ståndpunkter och idéer, alltså det som ligger bakom handlingar och som tar sig uttryck i olika beteenden. Kultur är vad man ser med, inte vad man ser, lyder en definition enligt Wikan (2004:92). Hedern är en bit av kultur, ett sätt att vara. Wikan menar att det till stor del handlar om genom vilka glasögon man ser. Om man ser genom just dessa, är hedern viktigare än en dotterns liv under vissa omständigheter (Wikan a a). Det handlar om ett existerande och ett handlande som har sin egen logik och som delas av en grupp. Det innebär inte att de är överens om allting eller att sättet på vilket de betraktar varandra inte låter sig förändras. Allra minst innebär det att de handlar som om de var skapade av kulturen. Människor tänker, känner, resonerar och gör val hela tiden. Wikan skriver att; Antingen hedersmord är på väg ut ur kulturen, som i vissa samhällen, eller på väg in, som i andra samhällen (Norden till exempel) handlar det om människors aktiva strävanden, på gott och ont. Det finns något hoppfullt i detta. Strukturer kan förändras. Tänkesätt kan förändras. Kultur är föränderlig (Wikan a a). I Rädda barnens rapport (2003) anförs att man inte ska acceptera allt i traditionens namn för då blir det fel med det mångkulturella samhället och med demokratin. Då göms våldet bakom traditionen. 20

4.4.1. Kulturtolerans & tonårskonflikter Här tar vi upp hur fördomar kring kultur och rädsla för det okända kan fungera som en orsak till att låta bli att agera. Men vi tar även upp svårigheten med att man kanske agerar förhastat just för att man antar att problemet har med kultur att göra, fast det kanske rör sig om t.ex. tonårskonflikter. Det finns även ett avsnitt om olika syn på barnuppfostran. Wikan (a a) tar upp det faktum att man inom socialtjänst och andra institutioner har låtit bli att hjälpa ungdomar med invandrarbakgrund under förevändning att det rör sig om en kulturkonflikt. Wikan menar att man därmed nekar en betydande del av befolkningen dess mänskliga rättigheter. Det finns inom olika myndigheter exempel på att man behandlar människor olika inför lagar och riktlinjer utifrån (föreställningar om) olika kulturella aspekter. De myndighetsrepresentanter som kommer till tals, i en rapport av Integrationsverket (2000), bekräftar att det förekommer bristande utredningar när det gäller flickor med invandrarbakgrund. Bakomliggande orsaker kan vara utredarens tidigare erfarenheter av ungdomar som har använt sig av sin kulturella bakgrund för att få stöd eller utredarens bristande förmåga att bedöma flickornas berättelse. En annan orsak kan vara svårigheten att få tag i föräldrarna, framför allt om föräldrarna själva har dåligt förtroende för socialtjänsten. Det kan också handla om att socialtjänsten underlåter att gripa in i missförhållanden eller att familjer utesluts ur arbetet när man vill hjälpa ett barn som mår dåligt. Det kan handla om osäkerhet, fördomar och misstänksamhet och en missriktad hänsyn till en annan kultur än den egna. I Integrationsverkets rapport uttrycks ett behov av att finna en balans mellan att behandla alla lika inför lagen och samtidigt ge erkännande för olika kulturella eller religiösa uttryck och behov. Att hitta gemensamma avvägningar är en ständigt pågående demokratisk process som måste bygga på allas lika rättigheter i samhället (Integrationsverket a a). Kultur kan inte ställa några krav på respekt inte i sig, bara i den utsträckning den främjar välbefinnande för alla, särskilt för de svaga. Den fransk-libanesiske författaren Amin Maalouf uttrycker det så här: Traditioner förtjänar respekt bara i den utsträckning de själva är respektabla, det vill säga förutsatt att de respekterar att de respekterar alla mäns och kvinnors fundamentala rättigheter (I Wikan a a s247). Wikan tar upp fler exempel, bl.a. Bhikhu Parekh, en brittiskindisk professor som instämmer i tidigare resonemang: Respekt för människor innebär inte nödvändigtvis att man måste respektera deras kultur, för kulturen visar kanske ingen respekt för människan (a a s247). Schlytter (2004) hävdar att en del socialsekreterare har svårt att bedöma om en konflikt mellan en flicka och hennes föräldrar är en vanlig tonårskonflikt eller om den beror på andra faktorer, t.ex. att flickan har sociala problem med missbruk eller umgänge i kriminella kretsar, eller om det beror på föräldrarnas alltför stränga och hotfulla kontrollfunktioner. Tonårskonflikten som fenomen är kopplat till tonåringens utveckling till självständighet och tanken är att ett barn stegvis ska lära sig att stå på egna ben. Detta innebär att de tidigt ska tränas i att ta egna beslut och att barnets handlingsutrymme vidgas successivt, med hänsyn till dess ålder och mognad. Om det uppstår allvarliga oenigheter i denna process som de involverade inte klarar av att lösa själva, kan det frågan om en tonårskonflikt. Förutsättningen är en uppfattning om att de unga ska genomgå en frigörelseprocess och denna involverar flickor i samma grad som pojkar. Om föräldrarna försöker begränsa flickans handlingsutrymmen genom tvång eller misshandel av olika slag, då handlar det inte längre om en tonårskonflikt utan om en konflikt av en annan 21