HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD

Transkript

1 HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD

2 Vad innebär hedersnormer och hedersrelaterat våld? Vilka sociala bestämningsfaktorer påverkar normerna i en familj? Hur kan Elevhälsans medicinska insats hjälpa utsatta barn och unga?

3 VAD INNEBÄR HEDERSNORMER OCH HEDERSRELATERAT VÅLD?

4 Individ- och kollektivnivå

5 Hedersnormer Inte förhandlingsbara Individens agerande påverkar hela familjen Individens intresse är underordnat familjens Individens sexualitet är angelägenhet för familjen Sexuella relationer får bara finnas mellan man och kvinna inom äktenskapet

6 Hedersrelaterat våld Kollektivt utfört Förövaren kan vara vem som helst i kollektivet eller flera i kollektivet Förövaren är man eller kvinna Offret är man eller kvinna Våldet fördöms av samhället med accepteras/förstås av släkt och familj

7 Sämre psykisk och fysisk hälsa än genomsnittet

8 Släkten i hemlandet Släkten i Sverige Grannskapet Den närmsta familjen

9 Hedersnormer kan i sin mest extrema form leda till: Barnäktenskap Tvångsäktenskap Könsstympning Suicid Hot om våld och faktiskt våld Dödligt våld

10 Förvalta sin sexualitet Mannens heder är helt och hållet beroende av flickor/kvinnors sätt att förvalta sin sexualitet

11 Oskuld Flickors oskuld före äktenskapet har stor betydelse och i detta spelar myten om mödomshinnan en central roll

12 Sträng övervakning Flickans/kvinnans sexliv är därför föremål för sträng övervakning vilket främst är mannens uppgift

13 Flickor är mest utsatta Men även pojkar kan drabbas om; de är homosexuella, stödjer en flicka som inte fogar sig eller inleder en relation mot släktens vilja

14 Rykte Flickor utsätts för mer kontroll från familjen eftersom deras beteende lättare resulterar i dåligt rykte

15 Just betydelsen av ett gott rykte är viktigt att förstå när det gäller hedersnormer. Ett beteende som bryter mot hedersnormerna kan i vissa fall tolereras så länge det förblir okänt för utomstående

16 Kontroll Fysiskt, psykiskt och socialt Allt från vardagliga begränsningar som klädval och socialt umgänge till stora livsval som utbildning och äktenskapspartner

17 Dubbelliv Undkomma bestraffning och bibehålla relationer

18 Att lämna familjen Ibland blir dock konflikterna så svåra att enda utvägen blir att lämna familjen

19 Att separera och lära sig leva skild från sin familj är svårt och krävande även i de fall den enskilde utsatts för svårt förtryck, hot, kränkningar och misshandel

20 Det är vanligt att personer som utsatts för hedersrelaterat våld återvänder till sin familj eftersom ensamheten blir för svår att hantera

21 I de mest gynnsamma av dessa fall har villkoren varit desamma som innan men i andra fall har återvändandet inneburit ökad kontroll, utfrysning, inlåsning, svår misshandel, tvångsäktenskap och ibland påtvingad återflytt till hemlandet

22 Religion Legitimering av hedersrelaterat våld med hänvisning till religionen förekommer inom de flesta religioner; hinduismen, kristendomen, judendomen och islam

23 Förekomst Hedersrelaterat våld är vanligare i vissa delar av världen såsom Mellanöstern, Nordafrika, Balkan, Indien och Bangladesh Hedernormerna varierar i olika kulturer och i olika etniska grupper inom ett och samma land

24 VILKA SOCIALA BESTÄMNINGSFAKTORER PÅVERKAR NORMERNA I EN FAMILJ?

25 Olika förklaringsmodeller Etnicitet Universella kvinnoförtrycket Socioekonomiska faktorer Flera bakomliggande faktorer som bidrar till underrespektive överordning

26 Faktorer som skapar underrespektive överordning Socioekonomiskstatus Migration Ojämlik hälsa Etnicitet Segregation Genus

27 Genus Genus är den sociala dimensionen av det biologiska könet. Genus speglar och skapas genom normer, värderingar och samhällsstrukturer

28 Genusordning Hedersnormer bygger på en patriarkal struktur där genusordning råder, det vill säga att det finns en ordning mellan könen där mannen är överordnad kvinnan.

29 Mannen En genusmässig arbetsfördelning råder där mannen ska försörja familjen och representera den utåt. Han ska också fatta avgörande strategiska beslut.

30 Kvinnan Kvinnan är i sin tur är ansvarig för hemmet, administrationen av hemmets ekonomi och barnuppfostran. I en familj med hedersnormer kan kvinnan svärta ner familjens heder genom att inte lyckas med barnens uppfostran.

31 Migration Invandrare är en person som flyttat från sitt hemland till ett annat land för att bosätta sig permanent eller tillfälligt. Många som invandrar till Sverige i dag invandrar på grund av flyktingskäl.

32 Många flyktingar som anländer till Sverige kommer från länder där hedersnormer är vanligt.

33 Migrationsprocessen Maktförskjutning Förlust av status och inflytande Förlorade privilegier, makt och status Klassresa nedåt

34 Generationskonflikter Unga startar en frigörelseprocess och vill ofta påskynda integrationsprocessen då de har bättre förutsättningar. Men många familjer är motståndare till att barnen försvenskas.

35 En kultur- och normkrock är oundviklig Detta kan leda till att kontrollen ökar. Bröderna i familjen involveras i kontrollen och övervakningen.

36 Ungas frigörelse Självständigheten ökar under ungdomstiden gentemot vuxna och relationer med jämnåriga blir mer betydelsefull. Det finns kulturella skillnader i perspektivet på den ungas process att bli vuxen.

37 Socioekonomiskstatus SOCIAL KLASS, INKOMST OCH UTBILDNINGSNIVÅ Familjens SES har betydelse för hur familjens hälsa och levnadsvillkor gestaltar sig. Invandrargruppen har ofta en låg SES vilket påverkar familjen negativt.

38 Låg socioekonomiskstatus Män med låg utbildningsnivå och låg SES har mindre möjligheter att uppfylla sina plikter som familjens överhuvud och får därmed en marginaliserad roll i familjen. Män kan då använda våld för att bibehålla eller återfå kontroll och makt.

39 Familjer i lägre klasser tenderar att ha en sammanhållning som präglas av en mer holistisk syn och som betonar gruppens överordnade identitet och betydelse snarare än individens.

40 Det finns ett samband mellan klasstillhörighet och våld mot kvinnor inom familjen.

41 Hög socioekonomiskstatus Män med högre utbildning, bättre socioekonomiska förutsättningar och större integration i samhället har lättare att anpassa sig till kvinnors ökade maktresurser.

42 Boendesegregation Boendesegregation sorterar in befolkningen i olika grannskap efter etniska bakgrund och kan orsakas av låg socioekonomisk status, diskriminering men också det egna valet.

43 Boendesegregation kan leda till: Att man nästan uteslutande umgås med familjer med samma SES och samma kulturella bakgrund Normer och värderingar viktmakthålls Språkkunskaperna blir begränsade Social exkludering

44 Förstärker den etniska identifikationen Skapar legitimitet för patriarkala värderingar Känslan av utanförskap blir stark vilket cementerar normer och värderingar som inte är i linje med svensk lagstiftning.

45 Boendesegregation ger plats för kollektiv kontroll

46 Heteronorm Hedersnormer bygger på en heteronormativ struktur

47 Tvåkönsnorm (man och kvinna) Tvingande binär könsuppfattning Omöjligt med könsöverskridande identifikationer Manligt är överordnat kvinnligt De två könen förväntas åtrå varandra

48 En genusordning som bygger på dominans och underordning finns inte bara mellan man och kvinna utan också mellan olika grupper av män.

49 Homosexuella befinner sig långt ner i den heterosexuella maskulinitetshierarkin. Den patriarkala kulturen anser att den homosexuella mannen saknar maskulinitet.

50 Homosexuella som lever i familjer med hedersnormer vittnar om en hög grad av våld även vid ryktet om att de eventuellt är homosexuella.

51 Heteronormen framställer det heterosexuella livet som det mest åtråvärda och naturliga sättet att leva.

52 För att heteronormen ska behålla sin position är den beroende av att skapa gränser till det som inte är norm.

53 HUR KAN ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS HJÄLPA UTSATT BARN OCH UNGA?

54 Kunskap Tolka signaler Våga se, fråga och agera Ge utsatt flickor och pojkar ett professionellt bemötande

55 Länsstyrelsen Östergötland Webbutbildning /webbutbildning-om-hedersrelaterat-vald-ochfortryck/ Stödtelefon Handbok Handbok hedersrelaterat våld, förtryck och könsstympning. Kristianstad komun.

56 P3 Dokumentär Hedersmordet på Pela gramid=2519 Mordet på Fadime gramid=2519 Hedersmordet på Abbas Rezai ogramid=2519

57 Tillgänglighet, tillit och förtroende Det är ett stort steg att komma och prata om hedersrelaterad problematik. För många är det ovant att prata med främlingar om problem i familjen. Men det kan även utgöra en fara att tala med någon utomstående.

58 Sekretess En vanlig rädsla hos personer utsatta för hedersrelaterat våld är att föräldrarna/mannen ska få veta att de sökt hjälp och att problemet ska förvärras när våldssituationen blir känd utanför familjen eftersom offentlighet riskerar familjens anseende.

59 Offentlighets- och sekretesslagen menar att om barn under 18 år kan skadas allvarligt psykiskt, fysiskt eller på annat sätt om uppgiften lämnas till vårdnadshavare ska sekretess råda.

60 Orosanmälan Ibland är oron över den ungas situation så stark att det finns anledning att göra en orosanmälan till socialtjänsten.

61 Familjearbete Vissa anser att familjearbete är den avgjort bästa lösningen. Andra avråder bestämt från sådant arbete då det innebär för stora risker för det enskilda barnet.

62 Föräldrar är ofta inte motiverade att förändra sin inställning till de hedersnormer man lever efter på ett sådant sätt att den ungas fri- och rättigheter kommer respekteras.

63 Moraliskt tveksamt att kompromissa med föräldrarna och då indirekt medverka till att den unga inte har och inte heller kommer att få samma rättigheter som andra svenska barn och ungdomar. Föräldrarna ser ofta normerna i det omgivande samhället som direkt felaktiga och inte sällan i strid med religiösa regler vilket försvårar tillförlitlig förändring över tid.