Kognitiv Psykologi HT11 Språk, föreläsning 1 Mål för föreläsning 1 är att veta mer om: Vad språk är Vilken språklig kunskap vi behöver som språkanvändare Hur vårt mentala lexikon är uppbyggt Vilka processer som är inblandade i språkproduktion och -perception, i tal och skrift. Några språkpsykologiska frågeställningar: Vilka kognitiva processer möjliggör språklig förståelse och produktion? Är förmågan till språk en särskild förmåga som är oberoende av annan kognition? Är förmågan till språk typisk för människan eller har djur också språk? Vad är medfött i fråga om språk? Finns det en universell grammatik? Påverkar det språk vi talar hur vi tänker, och i så fall på vilket sätt? 1
Vilka likheter finns det mellan olika språk? Alla språk är olika men det finns vissa egenskaper som alla språk tycks ha : Dubbel artikulation Morfologi Frasstruktur Produktivitet En människas språkkunskaper kan indelas grovt i dessa områden: Pragmatik Kunskap om de sociala reglerna för språkanvändning. Vad betyder ett yttrande i ett visst sammanhang? Semantik Kunskap om ords och meningars betydelse. Grammatik (morfologi, syntax) Kunskap om hur ord böjs och ordnas grammatiskt i satser och meningar. Fonologi Kunskap om språkljuden Vilka kognitiva processer är inblandade i språkanvändning? Produktionsprocesser: att komma från en idé till att producera ett yttrande i tal eller skrift. Perceptionsprocesser att komma från avkodning av det vi hör eller läser till att förstå. 2
Vilka kognitiva processer är inblandade i språkanvändning? Lägre och högre processnivåer: Processer som involverar talets och skriftens rådata. Processer som involverar omvandlar rådata till betydelse. Exempel: att läsa en text innebär både att avkoda och att skapa mening och sammanhang av det man läser. Kan kräva olika mycket uppmärksamhet beroende på i vilken grad de är automatiserade Vilka kognitiva processer är inblandade i språkanvändning? Man räknar med ett antal olika typer av processning Seriell och parallell processning Bottom-up- och top-downprocessning Automatiska och kontrollerade processer Arbetsminne och långtidsminne Arbetsminne (tidigare korttidsminne ) Begränsat 5-9 enheter Långtidsminne (LTM) Procedurminne (veta hur) Deklarativt minne (veta att) Episodiskt minne Semantiskt minne 3
LTM Långtidsminnet är vår möjlighet att lagra information över längre tid. Semantiskt minne är vår strukturerade kunskap om världen i stort Ex.vis namnet på statsministern Det mentala lexikonet Episodiskt minne lagrar händelser och episoder som man upplevt. En dag förra sommaren eller första dagen i skolan En del av arbetsminnet i en modell av Baddeley & Gathercole 1993 Fonologisk loop Vårt mentala lexikon I vårt mentala lexikon lagrar vi information om ord/lexikala enheter som vi använder. Vilken information behöver vi lagra om lexikala enheter? Hur lagras lexikala enheter i förhållande till varandra? Hur kommer vi åt information om lexikala enheter när vi behöver den? Skiljer på innehållsord och funktionsord. 4
I det mentala lexikonet lagras information om innehållsordens: Form Fonologisk/ortografisk information Morfologisk information Betydelse (lemma) Syntax Olika betydelser Form Fonologisk/ortografisk information Mental representation som klarar: Variation i uttal och skrift Homonymi (får, fara, brygga etc) Morfologisk information Information om: Böjningsmönster (hunden-hundens, roa-roade) Avledningsmönster (läsa-läsning, tur-otur) Form: morfologisk information Hur lagras böjningsformer i vårt mentala lexikon? (cykla cyklade) Alt 1: varje böjningsform lagras som en enhet Alt 2: stam + regler för böjning Hur lagras avledningar? (trygg o-trygg trygg-het) Alt 1: varje form lagras som en enhet Alt 2: trygg lagras som en enhet, prefix och suffix för sig. 5
Betydelse Syntax Ordklass Syntaktisk struktur Betydelsevariationer Ord används på olika sätt Kan beteckna enskilda referenter eller hela kategorier Ords betydelser är beroende av andra ord inom samma semantiska område Vad menas med betydelse? Det finns olika teorier om vad som utgör ett ords betydelse Särdragsteori Betydelse/begrepp kan brytas ner i komponenter, villkor Prototypteori Fokuserar på det mest typiska, idealbild Hur lagras orden i det mentala lexikonet i förhållande till varandra? Orden antas vara lagrade i nätverk och kan vara associerade med avseende på: Form Betydelse Semantiska fält Betydelserelationer Synonymer Motsatser Hyponymi Kollokationer 6
Talperception och -produktion Lyssna Talperception på fonem-/stavelse-/ordnivå Syntaktisk analys Tl Tala Hur planerar vi det vi säger? Vad kan vi lära av felsägningar? En modell av talplaneringsprocessen Talperception på fonem/stavelsenivå Tal är inte en räcka av distinkta fonem (jfr bokstäver). Ljuden är inte likadana från gång till gång. Koartikulation Assimilation Rdkti Reduktion Alla människor har olika röst, dialekt, etc. Hur kan vi som lyssnare anpassa oss till olikheterna? Segmentering: tal har inga mellanslag som skrift 7
McGurk-effekten Att se hur ljud produceras hjälper oss att uppfatta dem. Exempel (McGurk & MacDonald 1976): Försökspersoner fick se en film där en person upprepar stavelsen [ga]. Det de fick höra till filmen var uttalet av stavelsen [ba]. De tyckte sig då höra stavelsen [da]. Phonemic restoration effect Warren & Warren (1970) It was found that the *eel was on the axle It was found that the *eel was on the shoe It was found that the *eel was on the table It was found that the *eel was on the orange Phonemic restoration effect Warren & Warren (1970) It was found that the wheel was on the axle It was found that the heel was on the shoe It was found that the meal was on the table It was found that the peel was on the orange 8
Kategorisk perception Kategorisk perception innebär att vi uppfattar ett ljudkontinuum som om det var uppdelat i kategorier. Alla fonemvarianter vi hör sorteras in i de fonemkategorier som hör till vårt eget språk. Vi är så inställda på de kategorier som finns i vårt eget språk att vi har lätt att skilja mellan ljuden i olika kategorier men svårt att skilja mellan ljuden i samma kategori även om dessa är ganska olika i kvalitet. Kategorisk perception Spädbarn verkar kunna skilja mellan alla ljud som finns i världens språk. Före 6 månaders ålder har de förlorat den förmågan och ställt in sig på de ljud som finns i de/det språk de hör omkring sig. Exempel: read och lead är olika i engelska men på japanska är r och l ett fonem. De går in under samma kategori. Engelskspråkiga vuxna har inget problem med att skilja på dem och inte heller japanska spädbarn. Talperception över fonem- och ordnivå Vi påbörjar syntaktisk analys av ett yttrande direkt. Experiment med garden-path -meningar tyder på att vi har kvar ett ordagrant minne av det vi hör en kort stund innan vi omvandlar det till en proposition (meningsinnehåll). Den syntaktiska analysen underlättas av kontexten, prosodin och allmän kunskap. 9
De utbildade handledarna De utbildade handledarna klarade jobbet bäst De utbildade handledarna med moderna metoder 10
Talproduktion Tal verkar flyta lätt jämfört med skrivande men det kräver också planering. Komplex aktivitet som inkluderar olika färdigheter: Att kunna tänka ut det man vill säga Att välja rätt ord för att uttrycka det. Att ordna orden grammatiskt. Att omvandla det man vill säga till faktiskt tal. Ett sätt att lära sig något om talplanering är att studera pauser och felsägningar. Vad kan vi lära av felsägningar? Felsägningar förekommer ofta på ett regelbundet sätt. Det faktum att felsägningar är begränsade till ett antal typer anses tyda på att det finns ett antal olika stadier som ger upphov till olika slags fel. Kan jag få en gaffel? (Kan jag få en kniv?) Such fantastic apricots (acrobats) Smutsorna är strumpiga (Strumporna är smutsiga) 11
Nivåerna för talproduktion Lexikal information (betydelse, syntax) hämtas från lexikonet. Syntaktisk ram inklusive abstrakt information om böjningar. En buffert där ramen sparas en stund. Konkret fonologisk form hämtas från lexikonet och orden stoppas in i ramen. Böjning m.m. får konkret fonologisk form. Förberedelse för artikulation. Dessutom: Intonation, betoning, uttal. Tip of the tongue (TOT) Att ljudstrukturen/fonologisk struktur kommer efter semantik och syntax illustreras av tip of the toungue -fenomenet. Undersöktes systematiskt av Brown&McNeill (1966) y ( ) Exempel: Vinkelmätningsinstrument för navigatörer utom sikte av land. Med denna mäts himlakroppars höjd över sjöhorisonten, vilket ligger till grund för astronomisk positionsbestämning. 12
Skriftperception och -produktion Läsa Avkodning av text på bokstavs/ordnivå Syntaktisk analys Skriva Hur kan vi studera skrivplanering? Vad kan vi lära av felskrivningar? En modell av skrivplaneringsprocessen Tre typer av skriftsystem används i världens språk Alfabet Stavelseskrift Baserade på fonologi Logografiska system Baserade på det lexikala systemet Skrivandets högre och lägre processer Lägre processer: att forma bokstäver och att stava. Automatiserat hos vana skribenter. Låg belastning på arbetsminnet. Högre processer: Att planera texten, göra den sammanhängande och anpassad till de tänkta läsarna. Mindre automatiserat. Högre belastning på arbetsminnet. 13
Tänka högt-protokoll Ett sätt att kartlägga hur skribenter planerar, skriver och löser problem. Stort antal skribenter får tala i en bandspelare samtidigt som de skriver och berätta precis hur de tänker när de skriver. Visar vilka problem skribenterna har, fördelningen mellan skrivande och planerande, och hur de löser problemen. Datalogg Ett sätt att följa i detalj hur en text blir till steg för steg. Följer en skribent under ett skrivpass och registrerar Skrivtid Skrivhastighet Tid för att tänka Tid för datorkommandon Alla fel och korrigeringar Vad kan man lära av felskrivningar? Vi planerar troligtvis inte ett ord i taget, men inte heller en hel mening i taget, utan något mitt emellan. Detta kan man se genom att studera felskrivningar Alla de fem arbetslagen hade efter bara fem timmar helt och hållet klara med grävningen ) Under skrivprocessen kan en följd av ord sparas i en buffert, troligtvis i form av en inre röst 14
En modell av skrivandets tre stadier Läsandets högre och lägre processer Lägre processer Avkodning och koppling till ord i mentala lexikonet. I hög grad automatiserade. Liten belastning gpå arbetsminnet. Högre processer Tillämpa kunskaper på innehållet, dra slutsatser om betydelse som inte är uttalad, utläsa syftet med texten, skapa övergripande betydelse av texten. Större belastning på arbetsminnet. blå grön röd svart lila vit gul blå orange brun grå lila rosa grön röd gul svart vit turkos 15
hus ett två liten tre fem bok slips rum apa färg sko bil Avkodning I vilken utsträckning påverkar ordens uttal avkodning i läsning? Dual route beskriver avkodning som en parallell process. Lexical route baserad på hela ord Sub-lexical route baserad på fonologiska regler Tävlar om att avkoda snabbast. I en modell av arbetsminnet ingår en fonologisk loop (Baddeley & Gathercole 1993) Fonologisk loop 16
Vad krävs för att läsa effektivt? Ta hjälp av kontexten (Top-down)? Avkoda effektivt (Bottom-up)? Vilken roll spelar kontexten? används som komplement till ofullständig information. Typiskt för sämre läsare. används för att fördjupa förståelsen. Typiskt för duktiga läsare. Kan kopplas till arbetsminnet 17