KALLELSE till ledamöter UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl. Kommunfullmäktige Tid och plats: Kommunfullmäktige kallas till sammanträde 2011-11-09 kl. 17.00 i Eventsalen, Koordinaten. Mayvor Lundberg Ordförande Susanna Shaibu Sekreterare Nr Ärendemening 1. Val av justeringsledamöter Sidan 2. Allmänhetens frågestund 3. Mål och budget 2012-2014 3 4. Taxor och avgifter 2012 53 5. Beslut om att återföra gata/park verksamheten till miljö- och samhällsbyggnadsnämndens samt revidering av reglementen 6. Revidering av kommunstyrelsens reglemente avseende arbetsutskottets roll 7. Godkännande av delägarskap samt ökning av aktieinnehav i Bixia produktion 103 109 113 8. Sammanträdesdagar 2012 117 9. Kommunalförbund för kollektivtrafik i Sörmland 121 10. Svar på motion om verksamheten Lanternan 141 11. Svar på medborgarförslag om näringslivsfrågor 151 12. Svar på medborgarförslag om planbestämmelser i stjärnholmsområdet 155 13. Frysning av arvoden på 2011 års nivå 171 14. Avsägelser och valärenden 15. Delgivningar 173 Delårsrapporter från Överförmyndarnämnden och Samordningsförbunder RAR 16. Information 17. Frågor till kommunfullmäktige Offentlig justering av protokoll sker 2011-11-11, kl 14.00 i kommunhuset rum 291.
Sammanträdesprotokoll Blad 11 Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen<Beslutsinstans> 2011-10-26 Ks 188 Dnr KS.2010.143 Mål och budget 2012-2014 Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige 1. Skattesatsen för 2012 fastställs till oförändrat 22,28 per skattekrona. 2. Mål och budget 2012-2014 fastställs. 3. Kommunstyrelsen/koncernbanken har under 2012 rätt att nyupplåna, det vill säga öka kommunens skulder, med totalt 95 miljoner kronor. Av denna lånemassa är 40 miljoner kronor för kommunens egna behov och 55 miljoner kronor avser de helägda kommunala bolagens behov. 4. Kommunstyrelsen/koncernbanken har under 2012 rätt att omsätta lån, det vill säga låna upp belopp, motsvarande belopp på de lån som förfaller till betalning under året. Bakgrund och sammanfattning Enligt Kommunallagen 8 kapitlet 8 ska kommunfullmäktige före november månads utgång fastställa budgeten. Mål- och budgetberedningen har under året arbetat med att ta fram ett mål- och budgetförslag. Under processen har företrädare från nämnder, verksamheter och politiska partier deltagit. Mål och budget 2012-2014 baseras på augusti månades prognos för skatteintäkter och utjämning. Förslaget tas upp för samverkan i Central samverkan den 19 oktober 2011. Kommunen ger varje år Oxelö Energi AB och Kustbostäder AB ett årligt ägardirektiv. Detta hanteras som ett separat ärende. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse 2011-10-18 Mål och budget 2012-2014 Dagens sammanträde Särskilt yttrande Dag Bergentoft (M) lämnar följande yttrande till protokollet: Alliansen avser att till Kommunfullmäktiges behandling av ärendet inkomma med ett alternativt budgetförslag. Alliansen avstår efter samråd med ordföranden, under dagens sammanträde, från debatt men avser att återkomma med förslag i anslutning till Kommunfullmäktiges behandling av ärendet. Utdragsbestyrkande
Mål och budget 2012-2014
Innehållsförteckning Mål och budget i korthet... 2 Inledning 3 Vision 2020 4 Budgetförutsättningar 5 Kommunfullmäktiges vägledningsdebatt Konjunktur och arbetsmarknad Befolkning demografi Taxor och avgifter Skatter och statsbidrag Kostnadsutveckling Finansiella intäkter och kostnader Pris och löneökningar Pensioner Åtgärdsplan för befarat underskott Kommunmål.. 10 Trygg och säker uppväxt God folkhälsa Trygg och värdig ålderdom Attraktiv bostadsort Hållbar utveckling Ekonomisk översikt. 17 Resultatplan Balansplan Kassaflödesplan Investeringsplan Ekonomisk analys Driftredovisning Nämndredovisning.. 26 Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Kommunkoncernen 39 Riskanalys. 41 Styrning och budgetregler 42 1
Mål och budget i korthet Utdebitering Budgetförslaget baseras på att utdebiteringen (kommunalskatten) hålls oförändrad 22,28 kronor för 2012. Resultat Kommunen budgeterar en resultatnivå på 1 % av skatter och statsbidrag för 2012 förutsatt att reserven inte används under året. Detta innebär 4,4 miljoner kr. Nämndernas ramar 2012 (tkr) Kommunstyrelsen med flera -67 857 Utbildningsnämnd -187 597 Vård- och utbildningsnämnd -216 075 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd -8 767 Kultur- och fritidsnämnd -25 073 Satsningar Några av satsningarna i Mål och budget är: - Vård- och omsorgsnämndens budget ökas under 2012 med 7,4 miljoner kr eftersom det nya äldreboendet på Björntorp öppnar i februari 2012. - Hos kommunstyrelsen finns medel för öppning av nya förskoleplatser på 2 miljoner kr. - Hos kommunstyrelsen finns också satsningar på ökat underhåll av våra egna fastigheter på 1,2 miljoner kr. Investeringar Den totala investeringsvolymen för 2012 uppgår till 56,5 miljoner kr. Av detta utgör 32,1 miljoner kr investering i Ramdalsanläggningen. Bland övriga investeringar märks: Hemsidan och Intranätet 1 miljon kr Ny förskola/renovering 6 miljoner kr Ramdalens idrottsplats 2 miljoner kr Låneskuld Oxelösunds kommun kommer under 2012 genomföra stora investeringar. Detta medför att 2012 års investeringsvolym inte kan finansieras helt med egna medel utan en nettoupplåning med 31,3 miljoner kr är nödvändig för 2012. Övergripande mål Kommunfullmäktige har antagit fem kommunmål med angivna politiska prioriteringar för planperioden. Hela koncernen ska bidra till att uppnå målen som är: -Trygg och säker uppväxt - God folkhälsa - Trygg och värdig ålderdom - Attraktiv bostadsort - Hållbar utveckling. 2
Inledning Ambitionen med Mål- och budgetdokumentet är att styra kommunens verksamheter genom uppsatta mål och fastställda ekonomiska ramar. Det utgör en ram för verksamheterna och genom decentralisering skall ansvaret för beslutsfattande och verkställighet hamna där förutsättningarna för att uppnå högsta möjliga kvalité är som bäst. Dokumentet har många intressenter i form av politiker, anställda inom kommunen, kommuninvånare m.fl. och ska på ett tydligt sätt visa på kommunens ambitioner, utmaningar och förutsättningar. Denna budget bygger på vision 2020 för Oxelösund, samt de fem kommunmål som under flera år väglett kommunen. Arbetet med att ta fram en ny vision för Oxelösunds kommun är nu påbörjat och kommer att resultera i att Vision 2025 antas under 2012. Detta är ett spännande arbete som vi gör tillsammans med kommuninvånarna och olika grupper i samhället. Jag hoppas att detta skall bidra till en positiv utveckling för kommunen. Vi står inför utmaningar i form av en ökad andel äldre som kommer att öka trycket på äldreomsorgen. Här agerar vi nu tillsammans med våra äldre för att skapa ett Oxelösund där ålderdomen är både trygg och värdig, vilket är ett av våra kommunmål. Det kommunala äldreboendet Björntorp byggs ut för att möta den framtida efterfrågan och kommer att stå färdigt under första delen av 2012. Det centrala köket på Björntorp har renoverats under 2011 och står rustat för verksamheternas efterfrågan både gällande kvalité och kvantitet. Möjlighet till alternativt boende mellan det egna boendet och äldreomsorgen har efterfrågats, utretts och är nu politiskt beslutat. Vitsippans trygghetsboende byggs i kommunal regi och påbörjas redan 2011 och kommer enligt plan att stå färdigt under senare delen av 2012. Under 2012 kommer Ramdalens simanläggning renoveras för att under ytterligare många år erbjuda Oxelösundare möjlighet till motion, rekreation och socialt umgänge. Badanläggningens livstid har överstigit förväntningarna genom ett gott förebyggande underhåll och nu är beslutet fattat om renovering. Ett flertal satsningar görs inom de kommunala verksamheterna, bl.a. vad gäller implementeringen av kommunens stora jämställdhetssatsning inom omsorgen. Idag erbjuder kommunen heltidstjänster inom ett flertal verksamheter som historiskt präglats av osäkra anställningar på viss- eller deltid. Dessa yrken har företrädesvis innehafts av kvinnor som nu har en tryggare anställning med villkor som erbjuder en oberoende försörjningsmöjlighet. Förskolorna rustas för att klara de framtida behov som visar på en glädjande ökning av barn i förskoleålder. Både lokaler och personal skall finnas för detta. Inom kultur- och fritidssektorn satsar vi på allvädersbanor inom Ramdalens IP. Ramdalens IP har genomgått en strukturomvandling som inte varit okontroversiell men som idag erbjuder många ungdomar och vuxna möjlighet till en aktiv fritid inom ett flertal olika områden. Inom området samhällsutveckling utökar vi våra resurser för detaljplanering för Oxelösunds fortsatta expansion. Våra investeringar för framtiden är välplanerade och finansierade utifrån denna budget såväl som våra satsningar inom verksamheterna. Vi ser ytterligare behov både vad gäller investeringar och satsningar men också ett viktigt framtida arbete med att stabilisera vår ekonomi för att nå en högre självfinansieringsgrad. Vi har goda förutsättningar i Oxelösunds kommun. Vi har påbörjat arbetet med en väl förankrad vision och genom ett samordnat politiskt arbete ska vi skapa de förutsättningar som erfordras för en väg mot visionen Oxelösund 2025! Olov Zakrisson Kommunstyrelsens ordförande 3
Vision 2020 Vi kombinerar framgångsrikt fördelarna med det storstadsnära läget och närheten till övriga Europa, med livskvaliteten och tryggheten i det småskaliga och i det havsnära läget. Vi har attraktiva trygga boendemiljöer som tillgodoser människors olika behov. Vår goda infrastruktur (flygplats, hamn, motorväg, snabba tågförbindelser) ger oss förutsättningar att vara del i den expanderande Stockholmsregionen, nationellt och internationellt. Centrum är en naturlig mötesplats med ett brett utbud i en levande stadskärna. Både små, medelstora och stora företag utvecklas väl i samverkan med kommunen. Besöksnäringen med inriktning på hav och skärgård växer och lockar hit turister och besökare. Människor och företag är miljömedvetna. Det är enkelt att göra miljömedvetna val. En allt större del av energin kommer från förnybara källor. Våra barn och unga växer upp i trygga familjer. För dem som behöver finns ett väl utvecklat skyddsnät. Vi som bor i Oxelösund är friskare än genomsnittet i landet. Det finns ett rikt utbud av aktiviteter för alla. Barnomsorgen och skolan tillhör de bästa i Sverige. Här utvecklas barn och elever till självständiga individer. Fortsatta studier och kontinuerligt lärande är ett enkelt och självklart val för alla. Äldre har möjligheter att välja olika boendeformer och får den hjälp och vård de behöver. Kommunkoncernen har en stark ekonomi. Det är enkelt för alla att påverka. Invånarna känner sig delaktiga och har inflytande både i beslut som gäller dem själva och hur kommunen sköts. Vi som bor i Oxelösund är stolta över vår kommun och tror på framtiden! 4
Budgetförutsättningar Kommunfullmäktiges vägledningsdebatt Inför kommande mål- och budgetarbetet genomförde fullmäktige i december 2010 en vägledningsdebatt på temat samverkan. Av debatten framkom att det finns en samsyn om att samverkan är viktigt och att det finns många vinster med att samverka, både resursmässiga och mänskliga. Fullmäktige prioriterade områden för samverkan och där rangordnades bland annat samverkan kring barn och unga, utbildning och kultur- och fritid högt. Resultatet av vägledningsdebatten märks främst i de prioriteringar som lyfts fram under respektive kommunmål. Konjunktur och arbetsmarknad En svagare efterfrågan innebär att återhämtningen på arbetsmarknaden sedan 2010 mattas av. För 2012 räcker inte efterfrågeökningen till för att höja sysselsättningen. Tillväxtutsikterna dämpas och uppbromsningen för med sig att arbetslösheten återigen stiger något. Senare förväntas tillväxten i svensk ekonomi ta fart igen. 2015 antas läget på arbetsmarknaden ha stabiliserats och den öppna arbetslösheten når då 6 %. Trots en svag sysselsättningsutveckling ökar ändå skatteunderlaget i relativt god takt 2012, cirka 1,5 procent. Även 2013-2015 blir skatteutvecklingen gynnsam. Utvecklingen innebär att sysselsättningen bidrar nästan lika mycket till skatteunderlagets ökning 2011 som 2010. Lönehöjningarna bedöms också bli ett par procentenheter större 2011 än 2010. Effekten på skatteunderlaget motverkas delvis av att grundavdragen höjs för personer som fyllt 65 år, men skatteunderlagstillväxten tilltar trots det 2011. Både 2010 och 2011 hålls skatteunderlaget delvis tillbaka av den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna ( pensionsbromsen ). Åren 2012-2013 ligger arbetade timmar kvar på ungefär samma nivå som 2011 och löneökningstakten väntas avta. Tack vare att pensionsbromsen släpper och inga ytterligare grundavdragshöjningar är föreslagna blir skatteunderlagstillväxten ändå lite högre än 2011. Därefter förväntas ekonomins väg mot balans leda till ökad sysselsättning och större lönehöjningar. Det resulterar i att skatteunderlagets ökningstakt successivt tilltar. Befolkning demografi Flera parallella grupper har betydelse för hur samhällets ekonomi och arbetsmarknad utvecklas. Under 1940-talet, 1960-talet och åren runt 1990 föddes många barn vilket präglar befolkningens åldersfördelning. Kommunen har fram till idag haft att hantera en ålderspuckel i taget. Kommunen måste nu börja rusta sig för att samtidigt kunna hantera en stor generation i vårdkrävande ålder, en stor generation i barnafödande åldrar och en relativt stor grupp yngre tonåringar som ska ha tillgång till utbildning. Framöver kommer det krävas dels större omfördelningar mellan de olika verksamheterna men också ytterligare prioriteringar. Kommunen måste ha en bredd i den fysiska planeringen och diskussioner behöver föras om vilken service och kvalitet som verksamheterna ska ha. För att minimera framtida kostnader behövs mer förebyggande arbete och mer gränsöverskridande samverkan. 1970 hade kommunen drygt 15 000 invånare. Därefter minskade antalet invånare stadigvarande till knappa 11 000 fram till år 2000. Sedan har en viss återhämtning skett med i snitt ett trettiotal invånare varje år till nuvarande nivå 11 245 i augusti månad 2011. 5
Budgetförutsättningar Befolkningsutvecklingen är viktig för kommunen såtillvida att skatteintäkter och statsbidrag grundas på detta. I mål och budget 2012-2014 utgår kommunen från en ökning i antalet invånare varje år. Befolkningsunderlaget har beräknats till 11 233 vid 2011 års utgång. Därefter antas folkmängden öka med 30 personer år 2012, 20 personer år 2013 och 20 personer år 2014. Taxor och avgifter Att ta ut taxor och avgifter är ett sätt för kommunen att finansiera sin verksamhet. Kommunallagen ger kommunen rätt att ta ut avgifter för tjänster och nyttigheter som tillhandahålls. Undantag gäller dock de tjänster som kommunen är skyldig att tillhandahålla. I dessa fall får avgifter tas ut endast om lagen tillåter det. För övriga tjänster och nyttigheter får kommunen endast ta ut avgifter som svarar mot de kostnader som kommunen har för att tillhandahålla tjänsterna. Skatter och statsbidrag Kommunens intäkter från skatter och statsbidrag är beroende av hur befolkningen ser ut, dels beträffande antal och dels beträffande sammansättning. Avläsning av befolkningsantalet sker 1 november och skatteintäkterna räknas på detta antal året innan budgetåret. 1 november 2010 hade Oxelösund 11 169 invånare vilket då var utgångspunkt för 2011. Avläsningsdatum Invånareantal Ökning Inkomstår för kommunen 1 november 2010 11 169 2011 1 november 2011 11 209 (prognos) 40 2012 1 november 2012 11 239 (prognos) 30 2013 1 november 2013 11 259 (prognos) 20 2014 Historiskt har intäkterna ökat med cirka 3,4 % per år exklusive skattehöjningarna 2005 och 2010. Inkluderas dessa blir ökningen cirka 4,0 % per år. Prognosen i Mål och budget bygger på underlag från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) från augusti månad (cirkulär 11:34). Ökningstakten bedöms där att sakta ner beroende på den finansiella situationen i världen och i Sverige. 2012 antas intäkterna öka med 2,3 %, och därefter 2,8 % (2013) respektive 3,7 % (2014). Kommunen har däremot under budgetberedningen antagit något högre skatteintäkter än vad SKL prognostiserar, nämligen 2013 (+2,5 miljoner kr) resp. 2014 (+ 0,8 miljoner kr). Ökning enl. prognos Budgeterad ökning 2010 / 2011 2011 / 2012 Intäkter + 3,1 % + 2,3 % 6
Budgetförutsättningar Inkomstutjämning Systemet med inkomstutjämning mellan kommunerna är till för att säkerställa att alla kommuner får samma garanterade intäkt som är någorlunda lika för hela landet, oavsett vad de egna invånarna tjänar. Exemelvis kan befolkningen bestå av många barn eller äldre som inte har någon inkomst och då sänks medelskattekraften. Staten garanterar att kommunerna får 115 % av Rikets medelskattekraft, genom att skjuta till medel utöver kommunalskatten. Oxelösund har en medelskattekraft på 102,6 % 2012 och får därför ett bidrag på 12,4 %. Oxelösund inkomstutjämningsbidrag är alltså lägre än de flestas. Andra kommuner med lägre egen medelskattekraft får högre bidrag, så att alla garanteras 115 %. Oxelösund beräknas erhålla 48,4 miljoner kr i inkomstutjämningsbidrag 2012. Kostnadsutjämning Systemet med kostnadsutjämning mellan kommunerna är till för att säkerställa att alla kommuner har samma ekonomiska förutsättningar för att tillhanda kommunal service till sina invånare. Därför får kommuner som har en viss demografisk profil bidra till andra kommuner som har ett stort demografiskt tryck på behov av service till barnomsorg eller äldreomsorg. I utjämningssystemet räknar Statistiska centralbyrån, SCB, fram standardkostnader för olika verksamheter, en typ av genomsnittskostnad för Riket. Denna standardkostnad jämförs sedan med respektive kommuns faktiska demografiska förhållanden, utbildningsnivåer, geografiska förutsättningar, lönenivåer med mera. Barnomsorg / grundskola Oxelösund har förhållandevis få barn och ungdomar och behöver därför inte bedriva en lika stor barnomsorg och grundskola som många andra kommuner. Vår barnomsorg och grundskola ska helt enkelt vara billigare än genomsnittet. Därför måste Oxelösund betala 3 260 kr per invånare i utjämningsavgift, 36,6 miljoner kr, till utjämningssystemet 2012. Äldreomsorg Oxelösund har förhållandevis många äldre, och därför får kommunen 2 048 kr per invånare, 23,0 miljoner kr, genom utjämningssystemet 2012. Individ och familjeomsorg Standardkostnaden för Individ och familjeomsorg är 3 509 kr per invånare för riket i genomsnitt. SCB:s beräkning för Oxelösund är 2 440 kr / invånare. Vi måste därför bidra med 1 069 kr / invånare, 12,0 miljoner kr till andra kommuner. LSS-utjämning Systemet för utjämning av LSS-utjämning (Lagen om stöd och service) fungerar på samma sätt som kostnadsutjämningen. Eftersom Oxelösund har förhållandevis mycket få invånare med LSS-behov får kommunen betala 805 kr per invånare, 9,0 miljoner kr 2012 till utjämningssystemet. 7
Budgetförutsättningar Kostnadsutveckling Delårsrapporten 2011 pekar på ett ökat antal årsarbetare, 33,5 personer, motsvarande 5,1 %. Det är därför inte oväntat att ökningen av personalkostnaderna, +6,7 %, är högre än budgeterade +2,9 %. Ökning enligt prognos Budgeterad ökning Kostnadsslag 2010 / 2011 2011 / 2012 Personalkostnader +6,7 % +cirka 2,7 % Köp av verksamhet +6,9 % 0,0 % Material, tjänster med mera -2,5 % 0,0 % Avskrivningar +14,4 % +36,5 % Finansiella kostnader +47,2 % +52,3 % Finansiella intäkter och kostnader Kommunen räknar med en utdelning på 2,5 miljoner kr från Förab under varje år 2012-2014. Även från Oxelösunds Hamn räknar kommunen med 2,5 miljoner kr per år. Övriga finansiella intäkter är huvudsakligen räntor på de lån som de kommunala bolagen lånar genom koncernbanken. Eftersom bolagen räknar med en ökad upplåning i takt med de investeringar som görs så kommer kommunens intäkter att öka. I mål och budget räknar vi med totala intäkter 20,5 miljoner kr 2012, 21,6 miljoner kr 2013 respektive 22,0 miljoner kr 2014. De finansiella kostnaderna är räntor dels på kommunens egna lån och dels på de lån som lånas upp för bolagens del. Eftersom både kommun och bolag planerar att öka upplåningen så ökar de finansiella kostnaderna till 19,1 miljoner kr 2012, 20,8 miljoner kr 2013 resp. 21,6 miljoner kr 2014. Finansnettot sjunker från 5,6 miljoner kr i bokslut 2010 till beräknat 0,4 miljoner kr 2014. Pris- och löneökningar SKL bedömer inflationen till 1,2 % under 2012, 1,8 % under 2013 samt 2,6 % under 2014. Kommunen har emellertid inte räknat upp anslagen med ökade kostnader för inflation, varför en nettoeffektivisering med cirka 3,6 miljoner kr per år måste göras inom verksamheten. Timlönerna bedöms av SKL öka med 2,9 %, 3,1 % respektive 3,3 % per år 2012-2014. Kommunens antagande är något lägre, cirka 0,2 procentenheter lägre per år än SKL:s bedömning. Samtliga lönemedel förutom den centrala potten är utlagda i ramarna. Det innebär att om löneökningarna blir högre än utlagda medel måste nämnderna effektivisera verksamheterna med den överdragna summan. I den centrala potten som kommunstyrelsen disponerar under åren finns dels cirka 0,2 % för prioriterade grupper i samband med löneöversynen, och dels en jämställdhetspott på cirka 0,2 % under 2013 och cirka 0,4 % under 2014. 8
Budgetförutsättningar Pensioner Pensioner redovisas enligt blandmodellen vilket innebär att pensioner intjänade till och med 1997 behandlas som ansvarsförbindelse. Utbetalning av löpande pensionsförmåner som intjänats till och med 1997 redovisas som kostnad i resultaträkningen. Pensionsförmåner som tjänats in från och med 1998 redovisas som avsättning i balansräkningen och som kostnad i resultaträkningen. Tidigare kommunalråd och tre deltidspolitiker har rätt till pension enligt pensionsbestämmelser för förtroendevalda. Även personer med visstidspension ingår i pensionsavsättningarna. Pensionsskuld Pensionsskulden uppgick i bokslutet 2010 till 315,6 miljoner kr, varav 292,7 miljoner kr inom linjen, det vill säga som en upplysning i balansräkningen. Det innebär att 93 % av den totala skulden redovisades utanför balansräkningen. I prognosen för 2011 ökar denna skuld till 317,6 miljoner kr, varav 287,5 miljoner kr inom linjen. Skulden kommer nu att börja sjunka eftersom utbetalningarna är större än skulduppräkning och nyintjänande. Men det kommer också att bli så att skuldmassan gradvis kommer att flyttas från ansvarsförbindelse till avsättning i balansräkningen. 2014 kommer 89,4 % att redovisas inom linjen. Vår pensionsförvaltare KPA har meddelat att diskonteringsräntan i pensionsskuldberäkningen kommer att sänkas 2012 med 0,75 procentenheter. En grov uppskattning är att avsättningen i balansräkningen då kommer att öka med 9-11 %, det vill säga knappt 3,0 miljoner kr, och avsättningen med 7-8 %, det vill säga knappt 18,0 miljoner kr. Nya beräkningar kommer att tas fram under hösten 2011 och användas i bokslutet. Pensionskostnader Prognosen för 2011 är att kostnaderna för befintliga pensionsåtaganden kommer att öka med 3,0 miljoner kr jämfört med 2010, från 29,4 miljoner kr till 32,4 miljoner kr. Detta trots att pensionskostnader för förtroendemän började bokas upp första gången 2010, med 4,9 miljoner kr. En pensionsdel avseende ålderspension för förtroendevalda har dock kommit med första gången 2011, cirka 4,0 miljoner kr. Just pensionskostnader för förtroendevalda är en ganska betydande osäkerhetsfaktor i bedömning av det ekonomiska utfallet kommande år. Pensionskostnaderna kommer att ta ett allt större utrymme av kommunens resurser. För vår del kommer pensionskostnaderna att nå sin kulmen mellan 2015-2033, enligt kommunens pensionsadministratör, KPA Pension. Åtgärdsplan för befarat underskott I delårsrapporten 2011 prognostiseras ett negativt helårsprognos efter åtgärder på 4,2 miljoner kr. Det är av största vikt att detta eventuella underskott elimineras fram till årsskiftet. Om bokslutet 2011 summeras till ett negativt resultat måste nya besparingar verkställas omgående. 9
Kommunmål Trygg och säker uppväxt Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl i samhället som i de kommunala verksamheterna. Prioriteringar till målet under planperioden Våra barn och ungdomar upplever skolan som trygg och erhåller goda studieresultat. Våra barn och unga deltar i ett brett kulturoch fritidsutbud. Våra yttre miljöer är trygga och säkra. Våra barns sociala miljö säkras genom effektivt resursutnyttjande. Måluppfyllelsen mäts genom följande mått Mått Nuläge Målvärde 2012 Andel elever i årskurs 5 och 8 som känner sig trygga i skolan 1 95 % (2009) 100 % Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till gymnasiet 2-1-årsvärde - Genomsnitt över 3 år Barn och ungdomar 0-18 år med medlemskap i förening/föreningar - antal medlemskap - andel invånare 0-18 år med medlemskap i föreningar Antal incidenter, till exempel rapporterade olyckor, skador och brott (mått, nuläge och målvärde kommer att definieras längre fram) - 89,6 % - 89,8 % - 95 % - 91 % - 2300-111 % - 112 % Andel anmälningar av barn och ungdomar som far illa som blir föremål för 53 % 53 % utredning 3 1 Mått ur Öppna jämförelser 2 Mått ur Öppna jämförelser 3 Egen statistik 10
God folkhälsa Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt. Kommunmål Prioriteringar till målet under planperioden Oxelösundarnas känsla av delaktighet och inflytande är god. Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar hälsa och friskvård. Vi stärker invånarnas förmåga att leva ett självständigt liv fritt från missbruk. Mått för att mäta måluppfyllelsen Mått Nuläge Målvärde 2012 Helhetsbetyg Nöjd-Inflytande-Index (medborgarnas nöjdhet med insyn och inflytande över kommunens beslut och verksamheter) 4 Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling 5 Kommunens ohälsotal (antal utbetalda ersättningsdagar från Försäkringskassan per person 16-64 år och år) 6 NII 34 (våren 2010) 39 % av maxpoäng (oktober 2011) 36,0 dagar (juni 2011) NII 40* (genomsnittet våren 2010) Medelvärdet (44 % av maxpoäng i 2010 års undersökning) Ohälsotalet i Sörmland (30,9 dagar juni 2011) Andel av befolkningen som vid minst ett tillfälle under kalenderåret fått 3,9 % (2010) 3,9 % ekonomiskt bistånd 7 Andel invånare 20 år och äldre som genom vård- och omsorgsnämndens verksamhet har utredning eller insats för sin alkohol- eller narkotikaanvändning 8 * Inget beslut har fattats om när nästa medborgarundersökning ska göras. 93 personer (oktober 2011) Oförändrad nivå 4 Medborgarundersökningen 5 Mått ur Kommunens kvalitet i korthet 6 Försäkringskassan 7 Mått ur Kommunens kvalitet i korthet 8 Egen statistik 11
Kommunmål Trygg och värdig ålderdom Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i Oxelösund. Prioriteringar till målet under planperioden Tillgängligheten i våra lokaler och anläggningar är god. All service till äldre ges med hög upplevd kvalitet. Äldre erbjuds goda möjligheter att bo kvar i egen bostad. Äldre i Oxelösund upplever att de har en god livskvalitet. Mått för att mäta måluppfyllelsen Mått Nuläge Målvärde 2012 Andel av kommunens lokaler och anläggningar som är tillgänglighetsinventerade 9 Nöjd-Kund-Index äldreomsorgen 10 - hemtjänst - särskilt boende Andelen personer över 65 år - i särskilda boendeformer - i ordinärt boende med beviljad hemtjänst 11 Grundskolor och kommunhus (oktober 2011) - NKI 74 - NKI 62 (2010) - 4 % - 16 % 100 % - NKI 80 - NKI 80 < Rikets genomsnitt > Rikets genomsnitt 9 Egen statistik 10 Mått ur Öppna jämförelser 11 Mått ur Öppna jämförelser 12
Attraktiv bostadsort Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och en hög kommunal servicenivå. Kommunmål Prioriteringar till målet under planperioden Vi har ett bra och varierat bostadsutbud för alla åldrar. Vi erbjuder bra barnomsorg och skola. Vi marknadsför våra unika förutsättningar till rekreation, kultur och friluftsliv. Vi har goda kommunikationer och en tillgänglig arbetsmarknad. Mått för att mäta måluppfyllelsen Mått Nuläge Målvärde 2012 Medborgarnas upplevelse av kommunen som en attraktiv plats att leva NRI 59 och bo i (Nöjd-Region-Index) 12 (våren 2010) Kommunens placering i tidningen Fokus ranking Här är det bäst att bo Plats 289 av 290 (2011) Kommunens folkmängd 13 11 245 invånare (augusti 2011) Antal nya bostäder 14 5 (2010) 50 Nöjd-Kund-Index kommunal förskola och grundskola 15 Saknas 90 % Nöjd-Medborgar-Index - förskola - NMI 59 - grundskola 16 - NMI 59 (våren 2010) *Inget beslut har fattats om när nästa medborgarundersökning ska göras. NII 64* (genomsnittet våren 2010) Kommunens ranking ska förbättras 11 263 invånare - NMI 65* - NMI 65* 12 Medborgarundersökningen 13 Statistiska centralbyrån 14 Egen statistik 15 Mått ur Kommunens kvalitet i korthet 16 Medborgarundersökningen 13
Kommunmål Fortsättning mått för att mäta måluppfyllelsen Mått Nuläge Målvärde 2012 Sammanvägt resultat grundskola 17-1-årsvärde - Genomsnitt över 3 år Rese- och turismindustrins omsättning i Oxelösund 18 - Plats 203 - Plats 119 (2011) 179 mkr (2010) Turisternas helhetsupplevelse av Oxelösund 19 4,5 på 6- gradig skala (2011) Antal förvärvsarbetande i kommunen 20 4 634 personer (2009) - Plats 100 - Plats 110 +2 % 4,5 Förändringen (antal fler eller färre per 1 000 invånare) ska inte negativt skilja sig från medelvärdet för i undersökningen deltagande kommuner 17 Mått ur Öppna jämförelser 18 TEM-undersökningen 19 Egen statistik ur Gästundersökningen 20 Mått ur Kommunens Kvalitet i Korthet 14
Hållbar utveckling Oxelösund tar ansvar för att långsiktigt säkra de resurser som behövs för att möjliggöra kommunens utveckling mot ett hållbart samhälle. Kommunmål Prioriteringar till målet under planperioden Vår ekonomi är stabil. Vi erbjuder ett attraktivt näringslivsklimat. Vi är en attraktiv arbetsgivare. Vi arbetar aktivt för att minska vår negativa miljöpåverkan. Mått för att mäta måluppfyllelsen Mått Nuläge Målvärde 2012 Kommunens resultat (enligt resultaträkningen inklusive återlagda 0,03 % reavinster) som andel av skatter och generella statsbidrag 21 (2010) Kommunkoncernens soliditet (exklusive pensionsskuld) 22 36,3 % (2010) Kommunens nettokostnadsandel 23 98,9 % 97 % Nöjd-Kund-Index enligt Stockholm Business Alliance gällande NKI 70 service/företagsklimat 24 (2011) Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen enligt Svenskt Näringslivs ranking 2,81 på 6- gradig skala (2011) Nöjd-Medarbetar-Index 25 NMI 57 (2011) 1 % Inget målvärde sätts för 2012* NKI 70** 3,0 NMI 60 *Koncernsoliditeten kommer att minska under 2012 bland annat på grund av en stor upplåning för de investeringar som görs. Hur stor minskningen blir är oklart. 2012 års värde bör bli utgångspunkt för målvärdet kommande år. **Nästa mätning genomförs 2013 21 Egen statistik 22 Egen statistik 23 Egen statistik 24 Stockholm Business Alliance servicemätning 25 Medarbetarenkät 15