Skolframgång i det mångkulturella samhället Anna Lund & Stefan Lund Centrum för kultursociologi, Linnéuniversitetet
Våra data 2 enkäter n= ca 1000 Ca 50 intervjuer av elever som tycker att det har gått bättre för dem nu än i grundskolan Intervjuer med samtliga skolledare på 11 skolor 5 Fallstudier = etnografi och intervjuer (lärare/elever), friskolor och kommunala skolor, högskoleförberedande och yrkesförberedande program
Vad har vi lärt oss? Över hälften av eleverna vi studerat menar att det går bättre för dem i gymnasieskolan än i grundskolan Alla utom EN av de faktorer som eleverna säger påverkat deras skolframgång är icke kognitiva, vilket innebär att skolan kan göra skillnad En stor andel av eleverna med migrationserfarenheter lever med ett dubbelt kulturell tillhörighet och skolkulturens förmåga att möta och hantera detta har stor betydelse för skolframgång Lärare och skolkultur har väsentlig betydelse för elevernas skolframgång Särskilt viktigt: att lära sig så att man lär sig att man kan lära sig
Tilltro till skolan som institution Skolnärvaro: att eleverna är i skolan och på lektioner Övertygelse om vikten av skolframgång: att eleven förstår bra skolresultat som något viktigt
Tilltro till skolmiljön som en plats för vertikalt lärande tillskriven förmåga att lära: att läraren visar att denne tror på elevens förmåga att lära tydliga kunskapsmål: att eleven vet vad hen ska kunna motiverande lärare: att möta energigivande och stödjande lärare upptäcka förmåga till lärande: att elever upptäcker sin egen förmåga att lära
Tilltro till skolmiljön som en plats för horisontellt lärande diskussioner för lärande: att eleven är delaktig i intressanta och utvecklande diskussioner i klassrummet skolarbete som legitimt samtalsämne: att samtal om skolarbete elever emellan utgör en skolvardagens normalitet
Tilltro till skolmiljön som en plats för erkännande erkännande från lärare: att eleven känner sig respekterad av sina lärare och elever som den individ denne upplever sig vara eller vilja bli empati från lärare: att elever upplever att läraren bryr sig om hur eleven mår erkännande från andra elever: att det är möjligt att slappna av och vara sig själv bland andra på skolan självtillit: att får erkännande från lärare och andra elever innebär att hen kan känna tillit till sig själv
Tilltro till skolmiljön som en plats för mångkulturell inkorporering mångfaldig kulturell tillhörighet: att som elev uppleva en sja lvklar ka nsla av tillho righet till den egna skolan gränsöverskridande interaktion: att det finns ett umga nge mellan elever med olika kulturella tillho righeter i skolans vardag som upplevs gemensam deliberativt samtalsklimat: att la rare uppmuntrar elever att sa ga vad de tycker och ta nker
Särskilt betydelsefullt för elever med migrationserfarenheter o vertygelse om vikten av skolframga ng ma ngfaldig kulturell tillho righet gra nso verskridande umga nge deliberativt skolklimat upptäckt fo rma ga till la rande tydliga kunskapsmål diskussioner fo r la rande skolarbete som legitimt samtalsämne
Publikationer 1 Trondman, M. (2012). Burning Schools/Building Bridges: Ethnographical Touchdowns in the Civil Sphere. The Oxford Handbook of Cultural Sociology. New York, Oxford University Press. 390-428. Trondman, M., Taha, R., Lund, A. (2012). For Aïsha: On Identity as Potentiality. Identities: Global Studies in Culture and Power. 19. 533-543. Trondman, M., Krantz, S., Petersson, K., Barmark, M. (2012). Låt oss kalla det skolkultur: Om betydelsen av normativt försvarbara och meningsaktiverande praktiker för förbättrade skolprestationer. Locus. 6-31. Bouakaz, L. (2012). Att beha lla mitt och la ra mig na got nytt : Fo ra ldraengagemang i ma ngkulturella miljo er. Malmö Stad. Bouakaz, L & Taha, R (2012). Det a r deras dro m inte min! Om fo ra ldraengagemanget och en tonårings frigörelseprocess en mångkulturell miljö. Locus 3/12, Stockholm universitet. Stockholm. Taha, R. (2012). Lärarstudenter med utländsk bakgrund - En kvalitativ studie om några kvinnliga lärarstudenter med utländsk bakgrund och deras resa till lärarutbildningen. D-uppsats, Malmö högskola: Lärarutbildningen, Magisteruppsats. Andersson, C. (2013). Från förort till prestige: En studie av invandrarelevers väg till och igenom stadens prestigegymnasium. Växjö: Institutionen för samhällsstudier, Linneuniversitetet, Magisteruppsats. Voyer, A. (2013). Notes on a Cultural Sociology of Immigrant Incorporation, American Journal of Cultural Sociology 1 (1): 26 41. Bouakaz, L. (2013). Dragkamp om barnets bästa i mångkulturella skolmiljöer. I Sigrun Aamodt och An- Margit Hauge (Red.), Snakk med oss Samarbeid mellom foreldre barnehage og skole i et flerkulturelt perspektiv(ss. 27-55)., Gyldendal akademisk, Oslo. Bouakaz, L. (2013). Föräldraengagemang i mångkulturella miljöer. I Anne Harju & Ingegerd Tallberg Broman (Red.), Föräldrar, förskola, och skola: Om mångfald och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Publikationer 2 Trondman, M. (2014) "Taking the Normative Seriously: Ethnography in the Light of Utopian Referent", Special issue, Ethnography. Lund, A. (2014). From pregnancy out of place to pregnancy in place: across, within and between landscapes of meaning, Special issue, Ethnography. Trondman, M., Taha, R. & Boukaz, L. (2014). Deras, vårt och jag: Om den kulturella tillhörighetens, hälsans och skolframgångens meningslandskap i det mångkulturella samhället, I O. Sernhede & I. Tallberg-Broman (red) Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser. Malmö: Liber. Lund, A. (2015). At a close distance: Dropouts, teachers, and joking relationships. American Journal of Cultural Sociology, advance online publication, 24 February 2015; doi:10.1057/ajcs.2015.1 Lund, S. (2015). School choice, ethnicity and symbolic boundaries. New York: Palvgrave Pivot. Barmark, M. & Lund, S. (2016). How school choice leads to segregation: an analysis of structural and symbolic boundaries at play. In Secondary Education: Perspectives, Global Issues and Challenges. New York: Nova Publisher Ink. Lund, A. & Lund, S. (red.) (2016). Skolframgång i det mångkulturella samhället. Lund: Studentlitteratur. Lund, A. & Trondman, M. Dropping out/dropping back in: what make learning matter? Queensland Review (forthcoming). Lund, A & Lund, S. Eftersom vi skrattar åt det så fastnar det ba ttre : Humor och relationell lärarauktoritet. Daidalos: (forthcoming).