En kamp för erkännande och inklusion

Transkript

1

2 En kamp för erkännande och inklusion - elevers och föräldrars upplevelser av grundskolans stödinsatser Joakim Isaksson, FD, universitetslektor Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet Presentation på konferensen Gemensamma vägar 2011, Umeå, 5-6/1 2010

3 Bakgrund till val av ämnesområde Elevgruppen ökade under 1990-talet Starkare samband mellan diagnos och stödinsats Kritik mot medikalisering av sociala eller personliga problem Integrering, inkludering men sen då? Ökning av segregerade arbetsformer inom skolan? Specialundervisningens/specialpedagogikens roll inom skolan Institutionen för Socialt arbete 3

4 Syfte och frågeställningar i min avhandling Syftet: att analysera spänningsförhållandet mellan normalitet och avvikelse som det kommer till uttryck i skolans arbete med elever i behov Hur har elever i behov av särskilt stöd och specialpedagogisk verksamhet artikulerats i skolpolitiska dokument under senare decennier? Vilket synsätt på skolsvårigheter kommer till uttryck i skolans åtgärdsprogram? Hur identifierar och särskiljer skolans personal elever i behov av särskilt stöd från normala elever? Hur upplever elever och föräldrar de stödinsatser som erbjuds i skolan och vad framstår som särskilt viktiga/problematiska frågor för dem angående skolans arbete med stödinsatser? Institutionen för Socialt arbete 4

5 Perspektiv på skolsvårigheter Hur man betraktar orsaken till att elevers skolsvårigheter uppstår påverkar i sin tur den specialpedagogiska verksamheten Inom svensk specialpedagogisk forskning talar man ofta om följande två perspektiv: Individuellt/kategoriskt perspektiv Relationellt perspektiv Institutionen för Socialt arbete 5

6 Det individuella/kategoriska perspektivet Det traditionella perspektivet inom skolan Skolsvårigheter härleds till brister eller tillkortakommanden hos individen Individen kategoriseras eller diagnostiseras och skolans stödinsatser ses som en kompensation i syfte att normalisera individen. Distinktionen mellan normalitet/avvikelse blir central i detta perspektiv genom att åtgärderna ofta implicerar tillrättalagd undervisning eller annan särbehandling Institutionen för Socialt arbete 6

7 Det relationella perspektivet Kontextuell förståelse av skolsvårigheter Uppstår i mötet mellan individ omgivning och tolkas snarare som sociala konstruktioner. Ett sådant perspektiv på specialpedagogisk verksamhet fokuserar på samspelet och interaktionen mellan olika aktörer. Behovet är kontextbundet och uppstår under särskilda förhållanden och i olika sammanhang Institutionen för Socialt arbete 7

8 Tre centrala teman som kan ses i ett processperspektiv: 1. Identifiering och dokumentation av behov 2. Att möta behoven genom stödinsatser 3. Hur upplevs stödinsatserna? Institutionen för Socialt arbete 8

9 Vad säger tidigare forskning om elevers och föräldrars upplevelser av stödinsatser? Ambivalenta upplevelser av stödinsatser både i den vanliga klassen och i differentierade grupper Mer tillfredställande om läraren har kunskap om de specifika behoven och har specialpedagogisk kunskap som krävs för att möta behoven. Föräldrar upplever att de måste kämpa för att erhålla adekvata stödåtgärder för deras barn Institutionen för Socialt arbete 9

10 Delstudiens syfte och frågeställningar Övergripande syfte: Att undersöka hur elever i behov av särskilt stöd och deras föräldrar upplever erhållna stödinsatser i skolan Frågeställningar Vad framstår som särskilt viktiga/problematiska frågor angående stödåtgärderna? Hur hanterar eleverna och föräldrarna detta? Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2010). Struggling for recognition and inclusion pupils and parents experiences of special support measures in school. International Journal of Qualitativa Studies on Health and Well-Being, 5(1) Institutionen för Socialt arbete 10

11 Informanterna/deltagarna Studien inriktade sig på elever i behov av särskilt stöd i åk 7-9 på två grundskolor i en kommun 8 elever och deras föräldrar intervjuades (2 från ena skolan, 6 från den andra) 7 av eleverna hade en medicinsk diagnos relaterat till sina skolsvårigheter (5 dyslexi, 2 ADHD) Teman som berördes under intervjuerna var informanternas upplevelser av stödåtgärderna, diagnosen, elevens historia av svårigheter i skolan, samt samarbetet skolan - föräldrar Institutionen för Socialt arbete 11

12 Hur upplevde elever och deras föräldrar stödinsatserna? Diskrepans mellan nationella riktlinjer och det praktiska arbetet angående stödåtgärder Särskiljande stödinsatser upplevdes som såväl positiva som negativa ambivalens Erbjöd lugn och ro som klassrummet sällan erbjöd Dåligt koordination med klassens undervisning och att behöva utmärka sig genom att lämna klassen skapade ambivalenta upplevelser Nivåanpassad stödundervisning i liten grupp kan även motsäga sitt syfte Nivån anpassas efter eleven med störst svårigheter och övriga elever arbetar på för låg nivå Institutionen för Socialt arbete 12

13 Vilken betydelse hade medicinska diagnoser för att erhålla stödinsatser? Den diagnostiska skolkulturen ett kontraproduktivt system för elever och föräldrar? Diagnos möjliggör å ena sidan resurser Å andra sidan tycks den inte ha någon nämnvärd effekt för de insatser som erbjuds Institutionen för Socialt arbete 13

14 Positiva och negativa sociala effekter av medikalisering (Solvang, 1999, 2007) The bright side (A socially powerful reasoning) -De-stigmatization (eradication of social stigmatization -Resource allocation (e.g. to special education) -Social control conducted with a humanitarian face (medical prestige makes the problem easier to handle, removal of blame) The dark side (A social danger) -The masking of the social (social explanations are masked by medical interpretations, e.g. family and school) -Decreased potential for selffulfilment (disempowering expectancies on the child) -Eradication of difference (striving for perfection) Institutionen för Socialt arbete 14

15 Produktiva och restriktiva effekter av en medicinsk diagnos på en individuell nivå Positiva effekter Resursallokering Specifika rättigheter i skolan Till viss mån destigmatiserande effekter Negativa effekter Stigmatiserande upplevelser Skolsvårigheter relateras till brister hos individen, medan sociala faktorer tillskrivs mindre betydelse Institutionen för Socialt arbete 15

16 Positiva effekter på individnivå blir problematiska på en strukturell nivå Diagnoser förefaller främst ha ett materialistiskt värde för skolan Genererar extra resurser inom välfärdssystemet men har mindre effekt för utformning av stödinsatser Leder till en förhandling av expertkunskap En kamp kring den sociala mening som tillskrivs elevers svårigheter/behov Diagnosen och dess relation till stödinsatser ifrågasattes och blev föremål för en förhandling mellan föräldrar och lärare Institutionen för Socialt arbete 16

17 Att vara i behov av särskilt stöd en balansakt mellan normalitet/avvikelse? För att ta del av ta del av stödinsatser behöver behoven framhävas tydligt Samtidigt riskerar stödinsatserna att leda till stigmatisering då det talar om för individen och skolans omgivning att denne person skiljer sig från det normala Balansakten innebär att i vissa situationer behöver avvikelsen framhävas, medan i andra situationer kan en strävan finnas att dölja det avvikande och passera som normal Institutionen för Socialt arbete 17

18 Litteratur för den som vill läsa mer: Isaksson, J. (2009). Spänningen mellan normalitet och avvikelse: om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd. (Doktorsavhandling). Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. (Kan laddas ner via DIVA) Isaksson, J. (2009). Särskilja eller inkludera? Kritisk utbildningstidskrift (KRUT), 136(4), Isaksson, J., Lindqvist, R. & Bergström, E. (2007). Mellan normalitet och avvikelse om skolans insatser för barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. I: R. Lindqvist & L. Sauer (red.). Funktionshinder, kultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur Institutionen för Socialt arbete 18