Allergi Astma - Anafylaxi



Relevanta dokument
Astma Back to basics. Mikael Lundborg

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

Vårdprogram för. ASTMA hos vuxna ASTMA hos barn

Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Definitioner Reversibel luftvägsobstruktion

Värt att veta om astma

Samverkansdokument ASTMA mellan Primärvården och Medicinkliniken i Västmanland

-Kvalitetsregister för Allergen specifik Immunterapi. Rapport från arbetsgruppen för KASIT

Astma hos vuxna. Patrik Nordenfelt Överläkare Lung- och allergimottagningen Februari 2017

Respirationsfarmakologi

Kloka Listan Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

mepolizumab vid behanding av svår astma

Anafylaktisk reaktion Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom.

Anafylaxi. Anafylaxi. Klinisk definition. Anafylaktisk reaktion. Anafylaxi; symtom, utredning, behandling

Formulär: Astma vuxen

Astmabehandling hos barn. Martin Dalenbring Barnallergolog Barn och ungdomskliniken Västerås

Hosta, pip och väs hos våra små -hur tänker och gör vi då?

KLOKA LISTAN Expertrådet för Luftvägs- och allergisjukdomar

Astma hos barn- en sjukdom?

Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma vuxen

Råd om läkemedelsbehandling av barn 2010

Formulär: Astma barn

Formulär: Astma vuxen

Formulär: Astma barn. Variabler som registreras i Luftvägsregistret vid ett öppenvårdsbesök för barn med astma. Personuppgifter Diagnos Längd och vikt

Kvalsterallergi. Eva Wikström Jonsson

Ena föräldern allergisk 20% Båda föräldrarna allergiska 48% Båda föräldrarna allergiska och samma symtom 72%

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Allergi. Mastcellen. Th1 och Th2. Vård vid astma, allergi, KOL och övriga lungsjukdomar - Allergikompetenscentrum Region Skåne

Fastställd av: Katarina Hedin, Ordförande medicinska kommittén Revisions nr: 1 Identifierare: 33303

ALLERGI ÖVERKÄNSLIGHET

Anafylaxi. Gäller för: Region Kronoberg

Timotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)

Allergen ImmunoTerapi AIT. Cecilia Ahlström Emanuelsson, MD,PhD ÖNH-kliniken, SUS Peter Meyer, MD Barnkliniken, Helsingborg

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012

Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset

Faktaägare: Helene Axfors, överläkare, barn- och ungdomskliniken Gunilla Lindström, överläkare, medicinkliniken

Överläkare Lung- och Allergisektionen Vo Internmedicin Södersjukhuset

Astma hos barn- och ungdomar

Frågor om Din astma / Dina luftrörsbesvär

Akut astma hos barn Allmänt om behandling av astma

Anafylaxi. Anafylaxi. Anafylaxi är en potentiellt livshotande och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem.

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Allergi och Astma i pediatrik. Corrado M. Cilio, M.D., Ph.D.

Allergisk reaktion hos barn

Bästa omhändertagande. av astma och KOL 27 augusti 2012

Allergi hos vuxna. Christian Arns SektionsÖverläkare (SÖL) ÖNH, Sundsvalls sjukhus.

Terapigruppen Allergi och obstruktiva lungsjukdomar. Rolf Rosin

Respirationsfarmakologi

Astma hos vuxna aktuella rekommendationer vid behandling. Monica Arvidsson. Monica Arvidsson

2 ALLERGI ANDNING ÖNH

Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Godkänt av: Anna-Lena Bramstång Björk, Överläkare, Specialistmedicinklinik läkare (anlbj1) Giltig till:

KLOKA LISTAN Expertrådet för luftvägs- och allergisjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Allergologi introduktion. Barbro Dahlén Lung Allergiklinken Karolinska Huddinge

Födoämnesallergier hos barn

Astma behandlas oftast med läkemedel för inhalation (inandning).

Överdiagnostik av penicillinallergi. Gunnar Jacobsson Infektionsläkare

Astma- och KOL-behandling

Allergivaccination Geting Djurhår Kvalster Gråbo Gräs Träd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Är det något du har ätit?

Th1. Th2. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.

När skall KOL misstänkas?

Å DAVIDSSON 2012

Respirationsfarmakologi. Robert Pettersson Avd. för farmakologi

Kostnadseffektiv behandling vid astma och KOL Robert (forts) FALLEXEMPEL FRÅN PRIMÄRVÅRDEN

Underhållsbehandling av astma hos barn

Sver-IgE. Födoämnesallergier hos barn. De atopiskt allergiska sjukdomarna. Lennart Nordvall. Uppsala

Behandling av kroniskt obstruktiv lungsjukdom KOL

Allergisk rinit. Allergi / Allergisk rinit

Vårdprogram för astma hos barn och ungdomar i Älvsborgs läns södra sjukvårdsområde

ASTMA OCH ALLERGI VÅRDPROGRAM FÖR BARN OCH UNGDOMAR

Patrik Nordenfelt Lung- och allergimottagningen Medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov Jönköping

IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.

Berne Eriksson. Medicinkliniken, Halmstad. Doktorand, IMM, KI Workshop, RDK Kalmar

Barnallergisektionens stencilkommitté ansvarar för denna text. Vid frågor kontakta sektionens sekreterare.

MEQ 4 (17 poäng) 4:1 Vilken akut undersökning (ej blodprov) beställer du för att bekräfta detta? Svar: KOD:...

Behandling av svår akut astma hos vuxna

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar

KOL. Catharina Lysell Bergström Överläkare. Geriatriskt kompetensbevis KOL 1

Sjuksköterskor och Läkare från Rotebro Vårdcentral, Kronans Vårdcentral i Sundbyberg och Jakobsbergs Vårdcentral deltar i allergironden.

Anafylaxi hos barn. Faktautbildning för allmänläkare Anna Zingmark Terning Barnläkare Barn- och ungdomskliniken Ryhov

Farmakologisk behandling av KOL. När bör man tänka på KOL? Diagnostiska kriterier vid spirometri

Barn med Svår Astma - Behandling Henrik Ljungberg, Med Dr Barnlungläkare, Astrid Lindgrens Barnsjukhus

Astma. Vårdprogram utarbetat i samarbete mellan Primärvården och Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik och barnsjukhus.

Frågeformulär allergi/astmautredning

1 ALLERGI ANDNING ÖNH

Våga skaffa ett bättre liv KOL. Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund Våga skaffa ett bättre liv. Kjell Larsson IMM Karolinska Institutet

Apotekets råd om. Allergi

Ann Olsson Barnallergolog NÄL, NU-sjukvården

Allergi. Läkemedel vid allergisjukdomar. Allergi

- Ger ökad känslighet mot irriterande stimuli = hypersensitivitet i luftvägarna

Överdiagnostik av penicillinallergi

Anafylaxi. Catrin Holgén Barn- och ungdomsallergolog. Läkemedelsstämma för sjuksköterskor Region JH 2-3 juni 2015

Behandling av akut astma hos barn och ungdomar

12-14-RESP Nasonex (mometasonfuroat) Äntligen receptfritt på apotek 2013!

fråga pat HUR hen reagerade! DOKUMENTERA

D 10. Underhållsbehandling av astma hos barn

Allergi och astma i fotbollen. Bakgrund Patientfall Reflexioner och rekommendationer

Transkript:

Allergi Astma - Anafylaxi Stefan Barath Medicincentrum Lung- & Allergisektionen

Astma Allergi Anafylaxi Astma Kriterium för diagnos, målet för terapi, utredning Status Astmaticus Allergi Definition Allergiutveckling Allergityper Utredning Anamnes, tester Behandling

Vad är astma? Kronisk luftvägsinflammation Kriterium för diagnos, målet för terapi Mastceller, eosinofiler Återkommande episoder med andnöd, pipande andning och hosta Variabel luftvägsobstruktion Reversibel Spontant eller med behandling Ökad retbarhet i luftvägarna Bronkiell hyperreaktivitet

Epidemiologi - Sverige Astmaprevalens i Sverige ca 10 % Ungefär hälften av patienterna med astma har lindrig sjukdom Ungefär 60 personer <50 år dör av astma årligen i Sverige.

Allergi/överkänslighet - Sverige

Varför ökar astma/allergier? Genetiska faktorer? Ökad mängd allergen? Bättre diagnostik? Ökad medvetenhet? Adjuvansfaktorer? ej allergen, men förstärker samband arv och miljö tobaksrök, bilavgaser, industriutsläpp, infektioner, psykologisk stress Livsstil och miljö? västerländskt levnadssätt ändrad kost, boendemiljö/inomhusklimat, levnadsstil, amningsrutiner

Astma - svårighetsgrader

Olika former av astma Allergisk IgE-medierad (atopisk) debut i barndomen, förenad med andra allergiska sjukdomar ofta ansträngningsutlösta besvär Icke-allergisk Ansträngningsutlöst barn/unga vuxna Yrkesastma ofta yrkesagens, ex isocyanater, mjöl, yrkesallergen ibland IgE-medierad ASA-intolerans ( Salicylastma ) sen debut, kan vara atopisk, näspolypos, ofta steroidkrävande

Triggerfaktorer vid astma Ospecifika Ansträngning Infektioner Specifika Läkemedel Salicyl (ASA), NSAID Kyla Psykiska reaktioner Starka dofter Tobaksrök Torr luft Allergen

Arakidonsyremetabolismen

Utredning Noggrann anamnes, inklusive frågor om allergi Utlösande faktorer Lungfunktion PEF, dynamisk spirometri (Vitalogram) fullständig lungfunktion (statisk/dynamisk spirometri + ev. diff. kap) Reversibilitetstest Bronkiell hyperreaktivitet Metakolin-, histamintest (specialistmottagning, ej akut) Allergiutredning Lungröntgen!

Anamnes Astmans utveckling Åldersdebut, bättre/sämre med tiden Utlösande eller förvärrande faktor tidig-/senallergisk reaktion? Rökning? Levnadsförhållanden Inverkan på patientens och dennes liv Ärftlighet Andra sjukdomar Rinit, atopi, näspolyper, överkänslighet födoämnen/läkemedel

Symptom Hosta nattlig? Ofta gula sputa (eosinofiler) Pipig (ronki), väsande andning Trötthet, dyspné Svårt andas ut (och/eller in!) Nedsatt kondition, symptom vid ansträngning Oro Stor variation i symptomatologi över tid!

Anamnes När började du få besvär? Brukar besvären komma en viss tid på året? Hostar du på nätterna? Hur ofta återkommer besvären? Brukar du ha långdragen hosta, pipande andning? Undviker du fysisk aktivitet? Vad utlöser symtomen? Ansträngning, kall luft, pälsdjur etc. Hur ofta använder du din luftrörsvidgande medicin?

Utlösande faktorer Övre luftvägsinfektion Ofta debut hos vuxna Förvärrar virus kan ge epitelskada, frisätta inflammatoriska mediatorer Kyla Ansträngning Gastroesofageal reflux Nattliga svårbehandlade astmabesvär + gastrit Hormonella faktorer menstruation

Lungfunktion Peak Expiratory Flow, PEF Morgondippar! PEFvariabilitet > 20 %

PEF-variabilitetstest Notera PEF, högsta värde av tre blåsningar, morgon och kväll PEF högsta PEF lägsta Medel PEF 20% variabilitet är signifikant

Varför PEF? Hitta bästa lungfunktionsvärdet under intensiv behandling Dagliga variabiliteten i PEF är en indikator på graden av hyperreaktivitet Undervisningssyfte Upptäcka förändringar tidigt Bedöma graden av försämring Upptäcka okända eller misstänkta triggerfaktorer

Lungfunktion Dynamisk spirometri VK (Vitalkapacitet) FVC (Forcerad Vitalkapacitet) FEV 1 (Forcerad Exspiratorisk Volym på en 1 sekund) FEV % (=FEV 1 /FVC eller FEV 1 /VK ) >75 % normalt <70 % obstruktiv

Normal flöde-volymkurva Flöde liter/sek 12 10 8 MEF FEF 75 6 FEF 50 4 2 0 2 FEF 25 FEV 1 8 Volym (l) 4 6 8 FVC

Obstruktiv flöde-volymkurva Flöde liter/sek 12 10 8 6 4 2 0 2 4 6 8 Volym (l)

Lungfunktion Normal Astma

Reversibilitetstest INHALATION: (Nebuliseringsvätska) Ventoline 5 mg + Atrovent 0,5 mg eller (Pulver) Bricanyl TH 0,5 mg/dos 2-4 doser Förbättring! >12 % OCH >200 ml FEV 1 efter FEV 1 före FEV 1 före x 100

Bronkiell Hyperreaktivitet Specifik Pollen Kvalster Pälsdjur Mögelsporer Kan påvisas vid pricktest eller RAST (Radio Allergo Sorbent Test) Ospecifik Kyla Damm Rök Doftämnen Virusinfektioner Luftföroreningar Kan ej påvisas vid pricktest eller RAST Mäts med metakolintest

Metakolintest Inhalation av nebuliserad lösning av metakolinklorid 0.03, 0.06, 0.12, 0.25, 0.5, 1, 2, 4, 8, 16 mg/ml Inhalation lugn tidalandning 2 min FEV 1 före, 30 90 sek efter varje dos Avsluta när sjunkit > 20 % av initialvärdet PC 20 = den provokativa koncentration av metakolin som medför minst 20% fall i FEV 1 Görs ej om FEV 1 <70 % av förväntat

Övriga undersökningar Mannitoltest (Aridol ) Exhaled NO (FENO)

Differentialdiagnostik Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) Kronisk obstruktivitet UTAN (eller med partiell) reversibilitet Rökare! Luftvägsinfektioner Hjärtsvikt Läkemedelsutlöst hosta (ACE-hämmare) Lungemboli Sensorisk hyperreaktivitet Luftvägsbesvär, irritation i ögon, näsa, andnöd, hosta, slem Allergiutredning negativ Lungfunktion normal Provokationstest (metakolin eller histamin) negativ Hostprovokationstest (Capsaicin) kan vara positiv

Behandlingens målsättning Symtomfrihet Ingen begränsning av dagliga aktiviteter Normal lungfunktion Inga störande biverkningar av behandlingen Inget behov av symtomatisk behandling

Icke-farmakologisk behandling Andningsteknik Hostteknik Avslappning Friskgymnastik konditionsträning Patientutbildning astmaskola Miljösanering Arbetsmiljö

Farmakologisk behandling Behandlar symtomen Behandlar inflammationen Bronkvidgande medel med kort eller långvarig effekt Antiinflammatorisk förebyggande effekt

Mediciner Snabbverkande β 2 -agonister för inhalation Bricanyl Turbuhaler (terbutalin) 0,25 eller 0,5 mg/dos Ventoline Diskus (salbutamol) 0,2 eller 0,4 mg/dos Buventol Easyhaler (salbutamol) 100 eller 200 µg/dos Används vid behov Profylax före ansträngning Ökad dos vid försämring

Farmakologisk behandling Inhalationssteroider ger: Minskade astmasymtom Förbättrad lungfunktion Minskad bronkiell hyperreaktivitet Färre astmaanfall Förbättrad hälsorelaterad livskvalitet Minskad risk för död i astma

Farmakologisk behandling Inhalationssteroider kan ge följande biverkningar: Lokala biverkningar i form av: Candidainfektion Heshet Peri-oral dermatit Inga belägg för kliniskt relevant binjuresvikt eller osteoporos vid låg till medelhög dos

Mediciner Inhalationssteroider Beclomet Easyhaler (beklometasondipropionat) 200 µg/dos Flutide Diskus (flutikason) 50, 100, 250 eller 500 µg/dos Pulmicort Turbuhaler (budesonid) 100, 200 eller 400 µg/dos Regelbunden användning, 1-2 ggr/dag Lägsta effektiva dos Ökad dos vid försämring Noggrann munhygien 5 % candida, heshet, halsirritation

Mediciner Långverkande β 2 -agonister (LABA) Foradil (formoterol) 12 µg/dos Oxis Turbuhaler (formoterol) 4,5 eller 9 µg/dos Serevent Diskus (salmeterol) 50 µg/dos Används som tillägg till inhalationssteroider vid labil astma, nattliga besvär eller vid stort behov av kortverkande β 2 -agonister. Oxis godkänd som vid behovs -medicin! För inhalation

Tid till effekt och effektduration hos bronkdilaterare å β å

Mediciner Kombinationspreparat Symbicort Turbuhaler (formoterol + budesonid) 4,5 + 160 resp 9 + 320 µg/dos Seretide Diskus (salmeterol + flutikason) 50 + 100/250/500 µg/dos

Fast respektive Variabel dosering Fast dosering: Optimal dos av steroiden uttitreras för att uppnå astmakontroll och denna dos bibehålls sedan Variabel dosering: Underhållsdosen titreras så att astmakontroll uppnås, men att dosen sedan inom givna ramar regleras av patienten beroende på graden av symtom

Mediciner Leukotrienantagonister Singulair (montelukast) 5 eller 10 mg Tillägg vid framför allt ansträngningsutlöst astma eller vid ASA/NSAID-överkänslighet Alternativ till LABA, se nedan

Mediciner Teofyllin Finns i tablettform, i injektionsform samt klysma Snävt terapeutiskt intervall Kan ge biverkningar, t ex illamående och hjärtarytmier Kan vid akuta astmaanfall ges långsamt intravenöst eller som klysma Ges som underhållsbehandling i tablettfrom endast på specialistnivå

ä ä å ö å å ö ö ö ä å ä

Behandling enligt trappan β β β. β Dosering (µg/ dygn) Budesonid (Turbuhaler) Låg Medelhög Hög <400 400-800 800-1600 β Flutikason (Diskus) <250 250-500 500-1000 Se även läkemedelsverkets hemsida om Farmakologisk behandling vid astma ny rekommendation http://www.lakemedelsverket.se

Monitorering av astma Regelbundna återbesök med kontroll av lungfunktion minst en gång per år Vid misstanke om obstruktivitet även reversibilitetstest Självvärdering med hjälp av PEF-mätare Viktiga frågor: Symtom under dagen Nattliga symtom Förbrukning av symtomlindrande medicinering Störd livsföring Försämringsperioder (exacerbationer)

Grad av astmakontroll För full astmakontroll krävs: Symtom dagtid 2 dagar per vecka Ingen begränsning av fysisk aktivitet Inga nattliga besvär Behov av symtomatisk behandling 2 gånger per vecka Normal lungfunktion Inga försämringsperioder

Akut astmaanfall Lugn och ro! Lämna EJ patienten ensam! Lossa åtsittande kläder, sitta upp, stöd för armbågar/huvud Syrgas vid svårt astmaanfall 4-6 L/min via grimma Mål PO 2 >8 kpa, saturation >90 % Liten risk för överdosering! OBS! Differentialdiagnos KOL! Kort anamnes, PEF om möjligt

Akut astmaanfall - luftrörsvidgande Inhalation (eftersträvas) ELLER β 2 -agonister + antikolinergika Injektion Inhalationsvätska Ventoline 5 mg + Atrovent 0,5mg β 2 -agonister Bricanyl 0,25-0,5 mg sc alt. iv Ev tillägg Teofyllamin 23 mg/ml 5-10 ml långsamt iv!

Akut astmaanfall - inflammationsdämpande Steroider T Betapred 0,5 mg 8(-12) stycken po Även lindrigare astmaanfall bör steroidbehandlas! ELLER Inj Betapred 4-8 mg iv

Uppföljning (om ej inläggning!) Peroral kortisonkur T Betapred 0,5 mg 6x1 T Prednisolon 5 mg 6x1 Avslutas två-tre dagar efter stabil förbättring Oftast är ca 5-7 dagars behandling adekvat Fortsatt underhållsbehandling Öka dosen inhalationssteroid tills stabil vanligen någon/några veckor. Ev antibiotika Återbesök

Svår Astma Status Astmaticus Definition : Livshotande andnöd med tilltagande utmattning och medvetanderubbning. Orsak : Trots sedvanlig astmabehandling har patienten tilltagande syrebrist och cirkulationssvikt. Symtom : Tilltagande uttröttning, orkar inte prata, blek, kallsvettig, ibland bröstsmärtor. Förekomst :???

Status Astmaticus - Riskfaktorer Obehandlad astma Virusinfektioner, parainfluensa, RSV Socioekonomisk status Genetik, GSNOR Rökning Ensamboende Allergier

Status Astmaticus - Diagnos Cyanos. Takypné. Takykardi Hypotoni. Desorientering. Svaga andningsrörelser. Ronki hörs sällan. Pulsus paradoxus > 25 mmhg

Status Astmaticus - Diffdiagnos Pneumoni Lungemboli Pneumotorax KOL Främmande kropp Hjärtsvikt Lungödem Angina pectoris

Status Astmaticus Staging/ Behandling Fyra stadier Baserat på artärblodgaser samt lungfunktion Stadie 1 och 2 kan behandlas på akuten eller vårdavdelning Stadie 3 och 4 vanligtvis intensivvård

Status Astmaticus Stadie 1 Ej hypoxisk Hyperventilerar med normalt po 2 Nebuliserat ipratropium samt β 2 -agonist Steroider p.o.

Status Astmaticus Stadie 2 Hypoxisk Hyperventilerar Nebuliserat ipratropium samt β 2 -agonist Steroider p.o.

Status Astmaticus Stadie 3 Hypoxisk Takypnoisk med normalt pco 2 Nebuliserat ipratropium samt β 2 -agonist Steroider p.o. Teofyllamin Intubationsberedskap/NIPPV

Status Astmaticus Stadie 4 Hypoxisk Takypnoisk med förhöjt pco 2 Intubation Nebuliserat ipratropium samt β 2 -agonist Steroider p.o. Teofyllamin

Status Astmaticus - Resistent Ketamin NO Nebuliserat Lidocain, stämband Djup sövning ECMO

Allergi Stefan Barath Medicincentrum Lung- & Allergisektionen

Definition Allergi Immunologisk överkänslighetsreaktion med symptom från exempelvis luftvägar, GI-kanal eller hud vid kontakt med normalt ofarliga ämnen, s k allergen Allergen Allergiframkallande ämne Atopi pollen, hudavfall från pälsdjur t ex Ärftlig benägenhet att bilda IgE-antikroppar Positivt pricktest UTAN symptom! Överkänslighetsreaktion Symptom av överkänslighetstyp där immunologiska mekanismer inte primärt är inblandade Födoämnen/läkemedel = intolerans

Vad ger allergi? Pollen Pälsdjur Mögel Kvalster Nickel Latexgummi Olika födoämnen Mjölk, ägg, fisk, jordnötter

Atopiska tidtabellen

Ärftlighet allergirisk Föräldrar 13 % 20 % 20 % 43-72 %

Allergityper Typ 1 atopisk allergi IgE a-kr från B-celler Degranulering av mastceller o/e basofiler två IgE på ytan korsbindes av antigen (allergen) mot vilka antikroppar är riktade Mediatorer (histamin, arakidonsyremet.) ger inflammatorisk reaktion (bronkkonstriktion, vasodilatation, ödem och slemsekretion)

Allergiutveckling

Mastcellsaktivering

Allergiutveckling γ

Allergityper Typ 2 överkänslighetsreaktion Antikroppar mot cellbundna antigener Komplementaktivering o/e ökad fagocytos av antigen-antikroppskomplex Hemolytisk anemi p g a läkemedel

Allergityper Typ 3 - immunkomplexsjukdomar IgG-antikroppar som bildar stora immunkomplex med lösliga antigener Avlagras i vävnader eller binder till kärlväggar Komplementaktivering ansamling neutrofila granulocyter vävnadsskada Serumsjuka, ev Allergisk alveolit

Allergityper Typ 4 fördröjd överkänslighetsreaktion Antigenstimulerade T-lymfocyter ger makrofagaktivering och cytotoxicitet som ger inflammation Kontaktallergi (nickel, tuberkulintest)

Allergiutredning Anamnes Status Lungfunktion Vid astmamisstanke Allergitester

Anamnes Noggrann sjukhistoria viktigt! Sjukdomsförlopp Samband omgivningsfaktorer symptom Ifyllt frågeformulär innan underlättar

Symptom Hud Eksem, urticaria, quinckeödem Näsa ögon Rhinokonjunktivit Lungor Astma Buk Gasbildning, knip, diarréer Allmänna Trötthet

Pollensäsongen

Korsreaktioner/paraallergi Oralt allergisyndrom (OAS) Björkpollen (~ 50%) Kärn- och stenfrukter Äpple, päron, persikor, plommon, körsbär Råa morötter Rå potatis Nötter Hassel-, valnötter, mandel

Korsreaktioner/paraallergi Gräs (timotej) Råa sädesslag Icke-behandlat mjöl Gryner Müsli Kli

Korsreaktioner/paraallergi Gråbo Selleri Persilja Palsternacka Kryddväxter Dragon Kamomill

Status Ej lika viktigt Slemhinnor Ögon konjunktivit Näsa svullnad, polyper Mun, svalg Lungauskultation Hudinspektion Urticaria, eksem

Allergidiagnostik Pricktest Standarpanel 10 inhalationsallergen Pollen (träd/björk, gräs/timotej, gråbo) Djurallergen (katt, hund, häst) Husdammskvalster Mögel (Cladosporium & Alternaria) Fördelar Enklast, snabb, säker, billig Hög sensitivitet och specificitet Lämplig för screening Nackdel Ej antihistamin innan Neg kontroll (NaCl), pos kontroll (His) 1 x his = 3+ 2 x his = 4+ ½ x his = 2+

Blodtester (in vitro) Allergenspecifikt IgE RAST (Radio Allergo Sorbent Test) Screening-tester Total-IgE i serum IgE-screeningtest (Phadiatop)

Behandling Minskad allergenexponering Pollenrapporter Undvik direkt/indirekt pälsdjurskontakt Städa, sanera, eliminera Ventilera Madrassöverdrag Rökstopp

Farmakoterapi Antihistamin (icke-sederande) per oralt lokalt Aerius, Clarityn, Kestine, Mizollen, Semprex, Teldanex, Telfast, Zyrlex Näsa Livostin, Lastin Ögon Livostin, Lastin

Farmakoterapi Natriumkromoglikat/Nedokromil Lokalt Näsa Lomudal Ögon Lomudal,Tilavist

Farmakoterapi Steroider Lokalt Näsa Becotide TM Nasal, Flutide Nasal, Nasonex Nasacort, Rhinocort Turbuhaler Systemiskt Per oralt Betapred, Prednisolon Parenteralt Depo-Medrol

Farmakoterapi Anti-IgE Systemiskt Inj Xolair (omalizumab) s c 1 eller 2 ggr under pollensäsong (effekt ca 4 v) blockerar IgE-antikroppar, som alltså ej kan reagera med allergener Diagnoshjälpmedel?! Ger fullständig symptomlindring mot alla IgE-förmedlade allergier (pollen, pälsdjur etc.) Registrerat som tilläggsbehandling vid svår allergisk astma

AllergenSpecifik ImmunTerapi (ASIT) =hyposensibilisering SPECIALISTBEHANDLING Behandlingsmöjlighet vid allergi mot: Pollen (lövträd, gräs, gråbo) Djurepitel (katt, häst, hund, ev. ko) Kvalster Bi- och geting

forts ASIT Effektivt Påverkar alla allergiska symptom Bestående effekt Förhindra försämring (ff a hos barn) Billigt på sikt Begränsat antal allergen Stor arbetsinsats (täta besök, tidsåtgång >3 år) Risk för svåra akuta reaktioner Lokala biverkningar Dyrt under behandlingstiden

forts ASIT Indikationer Måttligt svår allergi som håller på förvärras Misslyckad symptomatisk behandling Pollenallergi Pälsdjursallergi Indirekt djurkontakt, t ex katt Ej för att behålla eget pälsdjur! Kvalster Bi- och getingallergi om generell reaktion + specifikt IgE

forts ASIT Kontraindikationer Långvarig, svår astma Risk för livshotande reaktioner Behandling med β-blockare Pågående immunologisk sjukdom

GRAZAX - SLIT Peroralt läkemedel för allergenspecifik immunterapi av gräspollenallergi hos vuxna Innehåller allergenextrakt av pollen från timotej Start helst 4 månader för pollensäsong 1 tablett dagligen under tre år Milda-måttliga biverkningar (svullnad & klåda i munnen) ff a under första veckan Positiv effekt på symtom

Farmakoterapi förslag Gräspollenallergi med rhinokonjunktivit 1. Antihistamin p o dagligen under säsong 2. Nasal steroid Antihistamin/Na-kromoglikat/Nedokromil ögon 3. Kortison systemiskt 4. Diskutera immunterapi

Specialfall (1) Penicillinallergi Utslag utan klåda och/eller mag-tarmbesvär Utslag med besvärlig klåda eller lindrig urtikaria Uttalad urtikaria Anafylaktisk reaktion Utredning Hudtest RAST Provokation

Specialfall (2) Röntgenkontrast Illamående och kräkningar Urtikaria Anafylaxiliknande reaktioner Profylaktisk behandling med steroider och antihistamin

Specialfall (3) Lokalbedövningsmedel Oftast toxiska eller fysiologiska effekter Anafylaxi med urtikaria, angioödem och astma kan förekomma Utredning med pricktest och hudtest

Specialfall (4) - Latex 2 typer - Ig-E-medierad allergisk reaktion med symtom varierande från enstaka nässelutslag till fulminant potentiellt dödlig anafylaxi, typ 1 allergi. - Gummikemikalieallergi. En sen cellmedierad reaktion på de kemikalier som använts vid gummiproduktionen, typ 4 allergi. Kontaktdermatit

Specialfall (4) Latexallergi Naturgummi, från Hevea Brasiliensis Ökning tros bero på ökad produktion av handskar efter HIV epidemin Barn med ryggmärgsbråck löper stor risk, c:a 50 % RAST positiva C:a 1% av befolkningen i övrigt Barn som är latexallergiska är ofta allergiska mot banan, kiwi och avocado

Latexallergi individer med ökad risk Tand- och sjukvårdpersonal - upp till 18 % Atopiker Personer med handeksem Personer med upprepade operationer Ju längre en person kommer i kontakt med latex, desto högre är risken att utveckla latexallergi.

Latexallergi IgE medierad allergi Allt från lätta symtom till anafylaxi hos sensibiliserade Inom 5-30 min, avklingar inom 60 min Stor risk vid kontakt latex - slemhinna/blod Dödsfall förekommer astma Operation av barn med MMC i Latexfri miljö

Latexallergi - Symtom Hudsymtom: lindriga lokala hudsymtom i form av kontakturtikaria, dvs klåda, rodnad och ibland nässelutslag Allmäna allergiska symtom: allergisk snuva, ögonirritation med klåda och svullnad, allergisk astma Anafylaktisk chock

Anafylaxi Stefan Barath Lung- & Allergisektionen Medicincentrum, NUS

Anafylaxi Potentiellt livshotande, generell överkänslighetsreaktion ff a hud, luftvägar, hjärta, kärl, GI-kanal Snabb debut Eventuell senreaktion Tidig diagnos Snabbt insatt behandling

Anafylaxi Epidemiologi 1-2 dör/år av bi- eller getingstick 1-2 dör/år av födoämnen (t ex jordnötter) Patofysiologi IgE-förmedlad klassiskt mastcellsaktivering histamin, leukotriener, prostaglandiner, cytokiner etc. Komplementaktivering via cytotoxiska antikroppar anafylatoxiner transfusionsreaktioner Komplementaktivering av immunkomplex aggregatbildande blodprodukter, immunglobulin, dextran

Anafylaxi forts Patofysiologi Histaminfrisättning utan påverkan på immunförsvaret Fysikalisk kyla ansträngning kemisk (röntgenkonstrast) Oklar Sannolikt påverkan på arakidonsyremetabolismen via cyklooxygenashämning ASA NSAID

Allergityper Typ 1 atopisk allergi IgE a-kr från B-celler Degranulering av mastceller o/e basofiler två IgE på ytan korsbindes av antigen (allergen) mot vilka antikroppar (a-kr) är riktade Mediatorer (histamin, arakidonsyremet.) ger inflammatorisk reaktion (bronkkonstriktion, vasodilatation, ödem och slemsekretion)

Allergiutveckling

Anafylaxi Utlösande orsaker läkemedel penicillin, NSAID, narkosmedel, cytostatika mycket sällan lokalanestetika! födoämnen träd- & jordnötter, soja, skaldjur, selleri, ägg, mjölk, fisk insektsgift latex ökad känslighet vid myelomeningocele röntgenkontrast

Anafylaxi viktigaste differential diagnos Vasovagal reaktion Blek, kallsvettig, bradykardi Ej urticaria, klåda, angioödem, astma ATROPIN Anafylaxi Flush, torr, takykardi, lågt BT ADRENALIN

Anafylaxi Andra differentialdiagnoser Chock av annan genes kardiogen, septisk Hereditärt angioödem, C 1 -inhibitorbrist Flush-syndrom klimakteriebesvär, carcinoid, faeokromocytom Psykogena orsaker

Anafylaxi Profylax undvika utlösande agens undvika β-blockerare/ace-hämmare Immunterapi andnings- o/e cirkulationsbesvär efter bi- eller getingstick påvisbart giftspecifikt IgE (tumregel: getingstick ingen gadd kvar)

Anafylaxi Klinisk bild Prodromala symtom krypningar, pirrande känsla i handflator/fotsulor, klåda i gommen, stickningar runt munnen, allmän oro Gradindelning 1. Klåda, urticaria, obehagskänsla 2. Angioödem, yrsel, buksymptom 3. Dyspné, stopp i halsen, dödsångest 4. BT-fall med kollaps, cyanos, medvetslöshet

Anafylaxi Akut behandling 1. Adrenalin Injektion 1 mg/ml 0.3 0.5 ml intramuskulärt vid chock 0.1 mg/ml 1-5 ml intravenöst kan upprepas var 10:e min v b 2. Säkra ventilation & syresättning IVA v b 3. Upprätthåll BT & cirkulation fri venväg, vätskeinfusion Ringer-Acetat v b 4. Övriga farmaka Kortikosteroid (Betapred 8 mg iv eller po Antihistamin (Tavegyl 2 mg p o eller långsamt iv/im) β 2 -agonister vid astma Ev. vasopressorer (dopamin, noradrenalin)

Läsvärt om astma Global Initiative For Asthma www.ginasthma.com Rekommendationer från läkemedelsverket Farmakologisk behandling vid astma ny rekommendation (supplement 1, augusti 2007) www.lakemedelsverket.se