efter kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling vid Blåsippans förskola i Upplands Bro kommun
1 (14) Beslut I detta beslut med tillhörande verksamhetsrapport ges en sammanfattande bedömning utifrån kvalitetsgranskningens resultat och en beskrivning av de utvecklingsområden som framstått som mest centrala att prioritera i det lokala kvalitetsarbetet. En beskrivning av kvalitetsgranskningens resultat och Skolinspektionens bedömningar i sin helhet följer nedan. Sammanfattande bedömning Skolinspektionen bedömer att förskolechefen behöver ta ansvar för att personalen har kunskap och strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolan har låg andel förskollärare och en avdelning saknar helt förskollärare. Förskolans personal har behov av mer kunskap för att säkerställa läroplanens uppdrag att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Uppföljningen av förskolans arbete med flerspråkighet behöver utvecklas och ske mer strukturerat. Personalen stödjer barnens ordförråd, talspråk och kommunikation samt skapar meningsfulla sammanhang för språkutveckling i det svenska språket. Personalen har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet men arbetar inte aktivt för att stödja barnen i att använda sina modersmål i den dagliga verksamheten. Personalen använder miljö och material framförallt för att stödja språkutvecklingen i det svenska språket. Utvecklingsområden I syfte att höja verksamhetens kvalitet bedömer Skolinspektionen att utvecklingsarbete behöver genomföras inom följande prioriterade områden: Förskolechefen behöver säkerställa att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen behöver säkerställa att förskollärare har förutsättningar att följa upp och utveckla hela förskolans arbete med flerspråkighet mer strukturerat. o Personalen behöver skapa meningsfulla sammanhang för att stimulera språkutvecklingen i modersmålen hos de flerspråkiga barnen. I detta ingår att använda miljö och material samt den fria leken.
2(14) Uppföljning Huvudmannen ska, inom två månader från beslutet, 22 februari 2017 inkomma med en uppföljningsbar planering av hur man avser att arbeta för att förbättra de områden som Skolinspektionen identifierat som utvecklingsområden. Denna planering bör innehålla information om tydliga avstämningspunkter under arbetets gång. Huvudmannen ska därefter senast den 22 december 2017 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de utvecklingsområden som myndigheten identifierat. Huvudmannen ska vid uppföljningen efter tolv månader redovisa hur granskningens resultat används övergripande i hela verksamheten, samt i vilken grad man bedömer att åtgärderna har fått avsedd effekt. Redogörelser skickas via e-post, till skolinspektionen@skolinspektionen.se eller per post till Skolinspektionen Stockholm Box 23069, 104 35 Stockholm. Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 400-2015:7428) i de handlingar som sänds in. På Skolinspektionens vägnar nna Rydin Enhetschef,LiLpev Lotta Andersson Damberg Utredare
3(14) Verksamhetsrapport Inledning Skolinspektionen genomför under hösten 2016 en kvalitetsgranskning av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet med kvalitetsgranskningen är att belysa om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina språk. Granskningen av förskolans arbete med flerspråkiga barns språkutveckling genomförs i 34 kommuner med både fristående och kommunala huvudmän. Förskolan Blåsippan, i Upplands Bro kommun ingår i urvalet av förskolor. Förskolan Blåsippan besöktes den 10 och 11 november 2016, då observationer och intervjuer genomfördes. Ansvariga utredare har varit Lotta Andersson Damberg och Sebastian Thimfors. I denna rapport redovisar inspektörerna sina iakttagelser, analyser och bedömningar. Bedömningar inom varje område görs i fyra graderingar; hög grad, ganska hög grad, låg grad och ganska låg grad. En närmare beskrivning av bakgrund och syfte finns i bilaga 1. Bakgrundsuppgifter om förskolan Blåsippan Förskolan Blåsippan är en kommunal förskola i Upplands Bro kommun. Förskolan har två avdelningar med åldersindelade barngrupper. Vid besöket är 36 barn inskrivna, varav 24 barn är flerspråkiga. Förskolan Blåsippan har 6 tjänster, av dessa är två förskollärare. Förskolan leds av en förskolechef som förutom förskolan Blåsippan ansvarar för ytterligare en förskola samt omsorg på obekväm tid. Skolinspektionen har besökt avdelning Duvan med totalt 20 inskrivna barn i ålder 3-5 år, varav 13 barn är flerspråkiga. Arbetslaget på avdelningen består av tre personal, det finns ingen legitimerad förskollärare och ingen flerspråkig personal.
4(14) Under besöket genomförde Skolinspektionen intervjuer med förskolechef, arbetslag på avdelning Duvan och en fokusgrupp bestående av personal från förskolans andra avdelning samt en intervju med en specialpedagog från kommunens resursteam. Resultat Säkerställer förskolechefen att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad säkerställer att personalen har kunskap om uppdraget samt strategier för arbetet med att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Det saknas uttalade riktlinjer för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Personalen har diskuterat läroplanens mål men det finns inget förankrat eller gemensamt arbetssätt. Det saknas uttalade riktlinjer för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling 1 intervjuer med förskolechef och förskolans personal framkommer att det inte finns några strategier eller riktlinjer för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolechefen uppger att Upplands Bro kommun har haft en plan för flerspråkiga barns rättigheter i förskolan som inte längre är levande då fokus hamnat på andra områden i verksamheten. Förskolechefen uppger vidare att kommunen har tagit fram ett förskoleprogram som ännu inte har implementerats. Inför Skolinspektionens kvalitetsgranskning har huvudmannen, bland annat inkommit med Strategi för språkutvecklande arbetssätt i Upplands-Bro kommuns förskolor. Strategi för språkutvecklande arbetssätt innehåller en kort beskrivning av språkutveckling och olika typer av språkstörning. Dokumentet innehåller även tips och reflektionsfrågor för pedagoger för arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.
5(14) Personalen har diskuterat läroplanens mål men det finns inget förankrat eller gemensamt arbetssätt 1 intervjuer med förskolechef och förskolans personal framkommer att de har diskuterat hur de ska arbeta med läroplanens mål för flerspråkighet. Personalen uppger att diskussionerna skett i vardagliga möten men det finns ingen skriftlig dokumentation av vad de har kommit fram till. Personalen uttrycker att det kan behövas nedskrivna dokument för att säkerställa att alla arbetar på samma sätt. Arbetslaget uppger i intervjun att tanken var att de skulle göra en gemensam plan för förskolans arbete med identitetsutveckling och flerspråkighet men att de ännu inte gjort detta. I intervjuer med personalen framkommer att de har diskuterat hur de ska förhålla sig till och bemöta nya barn och flerspråkiga familjer. Personalen har enats om vilka frågor de ska ta upp vid inskolningen och att de ska uppmuntra föräldrarna att prata modersmålen hemma. Personalen uppger vidare att de ställer frågor till föräldrarna om olika ord och hur de kan kommunicera med barnen. Förskolechef och personal uppger i intervjuer att barnens modersmål kartläggs vid inskolningen. I samtal med föräldrarna tar personalen reda på hur de offica språken används i hemmet. Enligt förskolechefen följer personalen upp kartläggningen av barnens modersmål vid utvecklingssamtal med föräldrarna. Enligt personalen känner all personal till vilka språk som talas av förskolans familjer. Skapar förskolechefen förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att förskolechefen i ganska låg grad skapar förutsättningar för personalen att bedriva och utveckla arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolan har låg andel förskollärare och den besökta avdelningen saknar förskollärare med ansvar för undervisningen. Personalen har fått viss kompetensutveckling men har behov av mer kunskap för att säkerställa att de arbetar enligt läroplanens uppdrag med flerspråkiga barns språkutveckling. Förskolans arbete med flerspråkighet behöver följas upp mer strukturerat för att arbetet med språkutveckling ska kunna utvecklas.
6(14) Förskolan har låg andel förskollärare och arbetslaget saknar förskollärare Förskolechefen uppger i intervjun att förskolan Blåsippan har två nyanställda förskollärare som arbetar på förskolans andra avdelning, den besökta avdelningen saknar förskollärare med ansvar för undervisningen. Det finns ingen flerspråkig personal på förskolan. Förskolechefen uppger vidare att förskollärarna och en pedagogisk utvecklingsledare stödjer en av personalen med avdelningsansvar på den besökta avdelningen, eftersom arbetslaget saknar förskollärare. Enligt förskolechefen har förskolan tillgång till specialpedagog vid behov av språkstödjande insatser. I intervju med specialpedagogen framkommer att insatserna främst gäller handledning för språkligt stöd i allmänhet inte specifikt kring arbetet med flerspråkighet. I intervju med förskolechefen framkommer att kommunen inte har något system för resursfördelning inom förskolorna. Enligt förskolechefen skulle en resursfördelning ge bättre förutsättningar för uppdraget med flerspråkiga barns språkutveckling. Vid förskolechefens faktagranskning uppger förskolechefen att kommunen har ett system för resursfördelning baserat på barnens ålder. Kommunen har ingen viktning av medel för andel flerspråkiga barn. Förskolans personal har fått viss kompetensutveckling men har behov av mer kunskap för att säkerställa läroplanens uppdrag Förskolechefen uppger i intervjun att personalen haft kompetensutveckling i tecken som stöd samt en föreläsning och diskussion om mångkultur och interkulturellt arbete i förskolan. Efter föreläsningen startades ett arbete med att synliggöra barnens olika bakgrund på förskolan. Förskolechefen uppger vidare att personalen även deltagit i en kompetensutveckling om barns förmågor, där flerspråkighet och modersmål ingick. Enligt förskolechefen skulle de kunna göra mer för att öka allas kompetens och säkerställa att alla flerspråkiga barn får det som de har rätt till enligt läroplanen. Förskolechefen uttrycker att, "vi behöver se kopplingarna mellan språkutveckling i det svenska språket och modersmålet i vardagen så att det blir ett rejält språkligt lärande". Även personalen uttrycker i intervjuer att de har behov av mer kompetensutveckling för att kuru-ta utveckla arbetet med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Personalen uppger att de
7(14) behöver mer kunskap om hur de ska tolka uppdraget och vad de kan göra rent praktiskt. Arbetet med flerspråkighet behöver utvecklas och följas upp mer strukturerat Förskolechefen uppger i intervjun att hon regelbundet följer upp läroplanens mål tillsammans med personalen och genom den pedagogiska utvecklingsledaren som regelbundet träffar arbetslagsledarna. Enligt förskolechefen skulle de tillsammans kunna följa upp arbetet mer strukturerat för att kunna utveckla arbetet med språkutveckling. Arbetslaget uppger i intervjun att förskolechefen följer upp deras arbete genom dokumentation av uppföljningar och genom verksamhetsplaneringen. Arbetslaget uppger vidare att de följer upp och utvärderar de mål som de tillsammans har satt upp. Målen kan till exempel vara att barnen vet att de har ett annat modersmål och vilken språklig mångfald det finns på förskolan. Enligt arbetslaget kan de utveckla hur de följer upp just de flerspråkiga barnens språkutveckling, då de idag följer upp språkarbetet mer generellt. Stimulerar och stödjer personalen flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska hög grad stimulerar och stödjer flerspråkiga barns språk- och kommunikationsutveckling i svenska. Personalen stödjer barnens ordförråd, talspråk och kommunikation samt erbjuder barnen att uttrycka sig i olika kommurtikativa uttryckssätt. Personalen är närvarande i barnens lek och aktivitet och skapar meningsfulla sammanhang för språkutvecklingen. Personalen utmanar däremot inte barnen i deras språkutveckling så att de erövrar nya kunskaper. Personalen stödjer barnens ordförråd, talspråk och kommunikation I intervjuer med förskolechef och förskolans personal framkommer att de har pratat om betydelsen av att dela barnen i mindre grupper, att använda rätt begrepp och att läsa böcker. Arbetslaget beskriver i intervjun att de arbetar med associationskort och olika spel för att stimulera språkutvecklingen i det svenska
8(14) språket. Enligt arbetslaget lägger de stor vikt vid sitt bemötande och förhållningssätt, de är närvarande i mötet med barnen och de samtalar respektfullt med barnen. Arbetslaget beskriver vidare att de använder lärplattan för att erbjuda barnen uttrycksformer som musik och dans, barnen får även möjlighet att röra sig genom Miniröris. Under Skolinspektionens besök genomfördes observationer av fri lek, strukturerad aktivitet och rutinsituationer som måltid samt på- och avklädning. Observationerna visar att personalen är närvarande och samtalar med barnen vid lek och aktivitet. Vid vissa tillfällen sätter personalen ord på vad som sker och benämner olika begrepp. Vid ett observerat tillfälle använder personalen kroppsspråk och tecken som stöd för att kommunicera. Vid ett annat tillfälle förklarar en personal för ett barn hur man skruvar ned en skruv med en skruvmejsel medan hon konkret visar, "skruva i, skruva ned, skruva åt andra hållet och skruva ned i hålet". Vid andra observerade tillfällen sker inget medvetet språkligt arbete. Personalen använder ofta uttryck som, den där, det här, "vill du ha mer av det här? Kan du ta av det där och lägga det där?". Personalen erbjuder barnen möjlighet att kommunicera i meningsfulla sammanhang Arbetslaget beskriver i intervjun att de ger barnen möjlighet att kommunicera och reflektera tillsammans, de pratar ofta om sammanhanget mellan bild och ord när de läser böcker. Vid ett tillfälle observeras en reflektionssamling med hela barngruppen där barnen får prata om vad som varit roligt under den gångna veckan. Barnen berättar en och en och lyssnar till varandra. Därefter reflekterar personal och barn tillsammans över veckans temaarbete utifrån ett foto. Vid ett annat tillfälle observeras en strukturerad aktivitet där personal och några barn samlats vid en balja med snö. En personal leder barnen i vad de ska utföra, rulla bollar av snö och lägga dem i olika skålar med vatten. Ett barn får berätta vad hen tror ska hända med snön och sedan provar alla barn att lägga snön i skålarna. Personalen ställer olika frågor till barnen men väntar inte in barnens reflektioner. Efter en stund lämnas aktiviteten utan att fånga upp vad som hände och de går vidare till ett annat experiment med ett förstoringsglas. Personalen pratar med barnen om vad de ser i snön men utvidgar inte samtalet
9(14) genom att benämna och sätta ord på vad som sker. I den efterföljande intervjun uppger arbetslaget att målet med den aktuella aktiviteten var att få igång en diskussion genom att utforska varför snön smälte men att de inte hade något medvetet språkligt mål med aktiviteten. Uppmuntrar personalen flerspråkighet och skapar personalen möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad uppmuntrar och skapar möjligheter för flerspråkiga barn att använda modersmålet i förskolans dagliga verksamhet. Personalen har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet men arbetar inte aktivt för att stödja barnen i att använda sina modersmål. Personalen samarbetar med föräldrarna för att bättre kunna kommunicera med barnen. Föräldrarnas delaktighet i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling är begränsad. Personalen har ett positivt förhållningssätt till flerspråkighet Arbetslaget uppger i intervjun att det är viktigt att vara tillåtande och lyssna på barnen när de uttrycker sig både på svenska och sitt modersmål. Arbetslaget uppger vidare att det inte är språket, utan tryggheten som är det viktigaste i början när flerspråkiga barn börjar på förskolan. Enligt arbetslaget är det ett fåtal barn som använder sitt modersmål på förskolan. De barn som använder modersmålet växlar mellan sitt modersmål och svenska beroende på vem de pratar med. Arbetslaget uppger att vissa barn försöker skriva sin skrift på modersmålet när de leker skola. Personalen i arbetslaget uppmuntrar barnen att använda sina olika skriftspråk och de kommunicerar med barnen genom att använda bilder och tecken som stöd vid samtalet. Arbetslaget uttrycker dock att, "vi skulle kunna vara mer konsekventa med tecken i arbetslaget". Personalen har påbörjat ett arbete med att stödja barnen att använda sina modersmål Arbetslaget beskriver i intervjun att de använder lärplattan för att erbjuda bar-
10 (14) nen musik och dans från olika kulturer. Arbetslaget beskriver vidare att lärplattan även används för att ta fram bilder från de länder som barnen kommer ifrån, till exempel bilder på djur. Personalen i arbetslaget har även använt lärplattan för att tillsammans med barnen ta reda på hur man räknar på barnens modersmål, eller för att översätta ord från svenska. Enligt arbetslaget märker de att barnen tycker det är roligt när de använder ord och uttryck på barnens modersmål. Arbetslaget uttrycker att; "barnen svarar oftast på svenska men ibland på modersmålet. Då känner vi att vi har lyckats". Arbetslaget berättar att de pratar om olika modersmål på reflektionssamlingar med barnen, "då kan vi räkna och prata om olika ord". Arbetslaget berättar vidare att de försöker hitta sånger, sagor och berättelser på olika språk men det kan vara svårt att hitta. Trots att arbetslaget beskriver hur de praktiskt arbetar med att ge flerspråkiga barn möjlighet att använda modersmålet i den dagliga verksamheten visar observationerna endast ett fåtal exempel på detta. Vid en måltid observeras ett exempel då personal och barn samtalar om vissa ord och hur man räknar till fem på barnens språk. Personalen förklarar för barnen att hon inte kan alla språk men är nyfiken och vill lära sig. I övrigt visar observationerna inga exempel på att personalen skapar möjligheter för de flerspråkiga barnen att använda sina modersmål. Förskolechefen uppger i intervjun att det finns kompetens hos personalen i arbetslaget som söker kunskap för att utveckla arbetet med flerspråkighet. Förskolechefen uttrycker att, "vi skulle kunna arbeta mer för att ha flerspråkighet naturligare i vardagen". Förskolechefen berättar att de har pratat om att arbeta med ord på barnens olika modersmål, "så att alla barn ska få lära sig olika ord på olika språk och att barnen ska få känna sig stolta över sina modersmål". Personalen samarbetar med föräldrarna för att bättre kunna kommunicera med barnen. I samtliga intervjuer uppges att föräldrarna uppmuntras att tala modersmålet i hemmet. Arbetslaget uppger i intervjun att de tidigare samarbetat med föräldrarna och biblioteket genom att tillsammans läsa böcker på både svenska och modersmålet, "men det har fallit bort''. Personalen berättar i intervjuer att de tar hjälp av föräldrarna för att få vissa ord, begrepp och siffror på barnens olika
11(14) modersmål, "de kommer med långa listor, så vi har mycket ord på olika modersmål". Personalen berättar att de ibland har spelat in något som de inte förstår av det barnet säger för att föräldrarna ska kunna översätta. Arbetslaget uttrycker i intervjun att, "föräldrarna är vårt lexikon, de är vår ryggrad i vårt arbete med flerspråkiga barn". Utformar och använder personalen miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling? Sammanfattningsvis bedömer Skolinspektionen att personalen i ganska låg grad utformar och använder miljö och material för att stödja och stimulera flerspråkiga barns språkutveckling. Det finns inslag av språklig mångfald i förskolans miljö men det svenska språket dominerar i miljö och material. Personalen använder miljö och material framförallt för att stödja språkutvecklingen i det svenska språket. Det finns inslag av språklig mångfald men det svenska språket dominerar i miljö och material Skolinspektionens kartläggning av förskolans miljö och material visar ett fåtal inslag som synliggör barnens olika bakgrund, språk och kultur. På förskolans vägg finns en världskarta som synliggör barnens kulturella och språkliga mångfald. Vid världskartan finns foton på barnen kopplade till barnens modersmål, flaggor och länder som de kommer ifrån. På barnens foto står ett, två, tre på barnets modersmål samt en tradition och maträtt som barnet har valt. Det finns plastdjur från andra länder som till exempel elefant, giraff och lejon. I övrigt finns inget i förskolans miljö och material som synliggör mångfalden av språk och kultur. Förskolechefen bekräftar i intervjun att det förutom världskartan inte är synligt att förskolan har en språklig mångfald men att förskolan har tillgång till lärplattor med olika appar för olika språk. Miljö och material används framförallt för att stödja språkutvecklingen av det svenska språket Arbetslaget uppger i intervjun att de har utformat miljön så att den stödjer lekar och samarbete mellan barnen så att det kommunicerar och pratar med
12 (14) varandra. Barnens intressen har också legat till grund för hur personalen har utformat miljö och material. Arbetslaget uttrycker att, "det är svårt att ha specifikt material för modersmålet". Observationerna visar att personalen i strukturerade aktiviteter och i den fria leken använder miljö och material för att stödja språkutvecklingen i det svenska språket. Vid fri lek utomhus observeras hur personalen använder snön för att stödja språkutvecklingen. Personalen förklarar hur man först kramar en boll av snö och sedan rullar den så att den blir större. personalen visar konkret och säger, "vi får ta i hårt när vi rullar för snön är tung nu". Efter en stund säger ett barn till de andra, "rulla, rulla snö, vi rullar snö". Personalen bekräftar det barnet säger, "ja, det stämmer vi rullar snö till vår snögubbe". Förskolan har en inomhusmiljö som möjliggör rörelse, lek, skapande och samspel. På väggen finns en tavla med bild och text på olika aktiviteter där barnen sätter upp sin namnlapp vid den aktivitet som de har valt. Skyltar med barnens namn finns på flera ställen och flera av barnen kan läsa namnen. På väggen finns även bilder med text som stöd för dagens innehåll samt bilder med siffror och antal. Dokumentation av ett temaarbete om rymden synliggörs på en hel vägg med text och bilder på olika planeter. Dokumentation och bildtext till planeterna finns enbart på det svenska språket.
13 (14) Bilaga 1 Bakgrund och syfte Idag talar var femte förskolebarn i Sverige fler än ett språk. Barn med utländsk bakgrund som får möjlighet att utveckla sitt modersmål har bättre möjligheter att lära sig svenska och även att tillägna sig kunskaper inom andra områden.' Då språket är centralt för att kunna fortsätta det livslånga lärandet i utbildning och arbete, är det viktigt för barnen att de så tidigt som möjligt ges möjlighet att utveckla sina språkliga färdigheter. Det finns annars stor risk för att de inte kan utveckla övriga kunskaper som de förväntas, varken i förskola eller längre fram i grundskolan. Att förskolan har en central roll när det gäller barnens utveckling fastställs i skollagen. Här framgår att förskolan ska ta hänsyn till barns olika behov och ge dem stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. Förskolan ska också sträva efter att jämna ut skillnader i barnens förutsättningar för att tillgodogöra sig utbildningen.2 Av skollagen framgår också att förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.3 I arbetet med att förstå barnens språkliga bakgrund och intressen är samarbetet med hemmet mycket viktigt. Att stimulera barnens språkutveckling förutsätter inte att personalen själva behöver kunna barnens respektive modersmål men flerspråkig personal och lärare i modersmål kan utgöra ett bra stöd för både barn och personal. Det övergripande syftet med kvalitetsgranskningen är att bedöma om förskolan medverkar till att flerspråkiga barn utvecklas så långt som möjligt i sina 1 Lpfö98 reviderad 2010 sid 7 2 1 kap. 4 skollagen 3 8 kap. 10 skollagen
14 (14) språk. För att uppfylla detta syfte granskar Skolinspektionen förskolornas arbete utifrån följande frågeställning: Arbetar förskolorna för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling? Bedömningsområde 1 Finns strategier och förutsättningar på förskolan för att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling? Under detta bedömningsområde ingår att granska om förskolechefen ger förutsättningar för förskolans språkutvecklande arbete med flerspråkiga barn samt vilka strategier som finns för detta arbete. Detta kan innebära att förskolechefen organiserar verksamheten så att det finns möjlighet till gemensam planering och kollegialt lärande för personalen. Vidare granskas om det på förskolan finns en gemensam syn och ett medvetet förhållningssätt för att ta sig an uppdraget Bedömningsområde 2 Uppmuntras och skapas möjligheter för flerspråkiga barn att använda svenska och sitt/sina modersmål i förskolans dagliga verksamhet? Under detta bedömningsområde ingår att granska hur uppdraget avseende förskolans medverkan till flerspråkiga barns språkutveckling omsätts i praktiken. I granskningen ingår exempelvis att se hur personalen stimulerar och utmanar de flerspråkiga barnens utveckling av det svenska språket. Vidare granskas om personalen aktivt stödjer modersmålet genom att integrera det i den dagliga verksamheten. Detta bedömningsområde innefattar dessutom hur personalen utformar och använder förskolans miljö och material för att stödja och stimulera de flerspråkiga barnens språkutveckling.