Kvalitetsredovisning 2007/2008 för Mosjö skola inkl fritidshem

Kvalitetsredovisning 2007/2008 för Mosjö skola inkl fritidshem Dnr 141-08-008 Rektor Marine Rosenberg

Innehållsförteckning 1. Inledning sid 3 2. Sammanfattning sid 4 3. Förutsättningar sid 5 4. Resultat sid 6 5. Läroplansmål Normer och värden sid 7 6. Läroplansmål Kunskaper sid 11 7. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande sid 13 8. Läroplansmål Skola och hem sid 14 9. Fritidshemmets mål sid 16 2

1. Inledning Områdets karaktär Förskolan och skolan är belägen i Mosås som ligger ca 10 km söder om Örebro utefter gamla vägen till Kumla. Området består av blandad bebyggelse där de flesta boendeformer finns representerade med småhus som det dominerande inslaget. I absolut närhet finns Örebro Transportstad, Mosjö Golf & Country club, Mariebergs köpcentrum och Mariebergs travbana. Skolan Mosjö skola är en kommunal grundskola som innehåller förskoleklasser, skolåren 1-6 samt skolbarnsomsorg. Det finns källsortering samt eget tillagningskök med kokerska. Skolans ledning Skolan led av rektor Marine Rosenberg. Christer Sandberg är utvecklingsledare på skolan. Kvalitetsredovisningen är sammanställd av ledningen utifrån ett underlag av utvärderingar av skolans verksamhetsplan som gjordes av skolan pedagoger i juni. Organisation skola Skolan är organiserad i ett arbetslag. Skolbarnsomsorg som finns på skolan är uppdelad i två grupper. En för elever i förskoleklass och årskurs 1 och en grupp för övriga de äldre eleverna I arbetslaget ingår fritidspedagoger, förskollärare och grundskollärare och arbetslagsmöten genomförs fyra gånger per månad varav en är arbetsplatsträff. Det är åldershomogena klasser på skolan, förutom i skolår 3-4. De bildar en klass pga. att antalet barn är för få att dela i två klasser. Pedagogerna i arbetslaget träffas en gång i veckan. En gång i veckan möts hela lärargruppen för att ta upp gemensamma frågor. Arbetslaget, rektor och specialpedagog går igenom elevhälsan två gång i månaden för att ta upp elevhälsofrågor dessutom har rektor, specialpedagog, skolsköterskan träffats en gång i månaden. Områdets barn och elevhälsoteam möter skolans elevhälsogrupp fyra gånger per termin för att kunna diskutera elever i svårigheter. Ett Likabehandlingsteam ( antimobbing team) finns på skolan som möts en gång per månad, tätare vid behov. Det formella inflytandet har elever genom klassråd och elevråd. Information och dialog med föräldrarna sker genom veckobrev, utvecklingssamtal och föräldramöten. Rektor skickar ut information vid terminens början samt två informationsbrev per termin. 3

Gemensam vision En grundskola att längta till Vi vill sträva efter att tillsammans med barn/unga och föräldrar skapa en förskola/grundskola där trygghet, nyfikenhet, lust och glädje präglar verksamheten. En verksamhet där var och en blir sedd och respekterad för vem den är. En verksamhet där var och en får möjlighet att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. En verksamhet där barn/unga och personal känner att de kan påverka och ha ett reellt inflytande över det dagliga arbetet och utvecklingen på skolan. Förutom visionen har skolan egna styrdokument vilka är: Verksamhetsplan Likabehandlingsplan Mobbingplan 2. Sammanfattning av läsåret 2007/2008 Under läsåret har arbetet och diskussionerna på skolan haft mycket fokus på hur vi kan få enskilda elever och elevgrupper att fungera bättre och nå läroplanens uppnåendemål. En diskussion har handlat om kopplingen mellan läroplanens strävansmål och uppnåendemål. Vi har diskuterat hur eleverna kan förstå ett strävansmål. Kontakten och diskussionen med föräldrarna har också varit föremål för diskussioner och åtgärder. Det finns en grupp föräldrar som är väldigt missnöjda med verksamheten. Detta kunde vi se i vår egen enkät genom att svaren var väldigt polariserade. Vissa var mycket negativa medan andra var mycket positiva. Vår bedömning är att föräldrarnas missnöje bottnar i vad de anser att skolans demokratiuppdrag medför. En uppfattning kan vara att barnen får göra som de vill. I Örebro kommuns brukarenkät för elever i skolår två, på fritids, ser vi också skillnader i vad barn och föräldrar anser om verksamheten. Barnen är mycket mer nöjda med verksamheten än vad föräldrarna är. Vi har i vår kvalitetsredovisning inte använt resultaten för enkäten till föräldrar med barn i skolår fem pga att det enbart var 8 svar inlämnade. Inför nästa läsår behöver arbetet med måluppfyllelse och kunskapsmålen förbättras och vi behöver bli mer kreativa och konkreta i att nå föräldrarna. 4

3. Förutsättningar Ekonomi Enhet Tjänster Årsbudget Mosjö skola Ht 07 i tkr Ledning 0,50 267 extra ledning 0,10 66 Lokalvård 257 Hyra 4 636 Returpapper 4 Sopor 4 Skolsköterska 0,20 73 Material, skolhälsovård 11 Pedagoger 10,50 3 834 Specialpedagoger 0,50 221 Kompetensutveckling 33 Datortillbehör 10 Övrigt 150 11,80 9 566 Verksamhet (statistik 15/10) 2007/2008 2006/2007 F P F P Antal barn förskoleklass 7 10 7 9 Antal barn (6-12 år) inskrivna på fritidshem 37 32 34 25 Antal elever skolår 1-9 39 46 41 50 Andel elever (skolår 1-9) berättigade till modersmålsundervisning 3 4 1 2 5

Personal (statistik 15/10) 2007/2008 2006/2007 Antal anställda per verksamhetschef 37 37 Varav personal i F-klass, grundskola, fritidshem 15 13 Varav personal i förskola 16+6 dbv 15+9 dbv 2007/2008 2006/2007 Antal lärare/100 elever (årsarbetare) 8,2 7,4 Antal pedagoger/100 elever (årsarbetare) 8,2 7,4 4. Resultat Kunskapsresultat (statistik vårtermins slut) Prognos skolår 3 Andel elever som beräknas nå målen i svenska skolår 5 (uppnåendemål) utan extra stödinsatser Andel elever som beräknas nå målen i matematik skolår 5 (uppnåendemål) utan extra stödinsatser 2007/2008 2006/2007 F P F P 85% 85% 80% 83% 85% 85% 80% 67% 2007/2008 2006/2007 F P F P Måluppfyllelse skolår 5 Andel elever som uppnått målen i engelska år 5 40% 50% 100% 60% Andel elever som uppnått målen i matematik år 5 60% 12% 100% 40% Andel elever som uppnått målen i svenska/sva år 5 40% 50% 86% 60% Andel elever som uppnått mål i alla ämnen år 5 40% 12% 86% 40% 6

5. Läroplansmål Normer och värden Programnämndsmål: Alla enheter arbetar med likabehandlingsplaner där elever, personal samt föräldrar aktivt deltar i arbetet och är överens om värdegrundsfrågorna. Driftnämndsmål: Uppdrag Arbeta med elevernas fysiska och psykosociala välbefinnande. Arbetet ska ske under hösten 2007. Mål I juni 2008 är likabehandlingsplanen förankrad och bearbetad hos pedagoger, elever och föräldrar I juni 2008 används SET- metoden i alla elevgrupper I juni 2008 har vi i personalgruppen gemensamt förhållningsätt till regler och rutiner Mål: I juni 2008 är likabehandlingsplanen förankrad och bearbetad hos pedagoger, elever och föräldrar Målet är uppnått när: likabehandlingsplanens förankring och bearbetning är dokumenterad Processen Under första föräldramötet för skolan i augusti presenterades likabehandlingsplanen först för hela föräldragruppen sedan i respektive klass. Om elevernas trygghet har det förts samtal med varje enskild elev och förälder under utvecklingssamtalen två gånger/läsår. Utvärdering av likabehandlingsplanen gjordes under utvärderingsdagarna i juni och en revidering gjordes vid skolstarten. En brukarenkät har genomförts med föräldrarna och alla elever har svarat på en trivselenkät som berör olika delar av skolverksamheten. Diskussioner med utgångspunkt i likabehandlingsplanens innehåll förs kontinuerligt i våra pedagogiska diskussioner bland skolans personal. Likaså förs diskussionen med eleverna i den dagliga verksamheten. Resultat Brukarenkäten som föräldrarna svarade på i april visade att 89% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: Mitt barn känner sig tryggt i skolan 95% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: Personalen bryr sig om mitt barn Svarsfrekvensen på enkäten var 55% av 103 utdelade enkäter. Trivselenkäten som eleverna svarade på i april visade att 91% av eleverna är: Trygga på rasterna ; vilket är en ökning med 3 % från förra årets enkät 94% av eleverna svarade att: De blir rättvist behandlade; vilket är en ökning med 6% 79% av eleverna svarade att: Det finns en vuxen på skolan som de kan prata med om bekymmer; vilket är en ökning med 5% 26% av eleverna svarade att: Det finns någon som blir mobbad på skolan; vilket är en minskning med 4% 7

9% av eleverna svarade att: Att de känner sig ängsliga och rädda i skolan; vilket är en ökning med 8% 15% av eleverna svarade att: Blir retade på skolan så de känner sig mobbade; vilket är en ökning med 5% 77% av eleverna svarade att: Läraren vet om när någon i klassen är inblandade i bråk; vilket är ett oförändrat resultat mot året innan Analys Arbetet med utgångspunkt från likabehandlingsplanen har fungerat om vi tolkar resultatet av enkäterna. Om den är förankrad hos föräldrarna är svårt att bedöma. Arbetet med likabehandlingsplanen och samarbetet med föräldrarna behöver fortsätta och då finns möjligheten att bedöma hur väl förankrad likabehandlingsplanen är. 8

Mål: I juni 2008 används SET- metoden 1 i alla elevgrupper Målet är uppnått när: SET metoden är utvärderad och när resultatet av att använda metoden är diskuterad och dokumenterad Processen Metoden har utvärderats under studiedagen i juni (protokoll finns). Vi har också diskuterat metodiken under minst sex lärarlag eller arbetslag under läsåret. Resultat Vi kunde konstatera att alla använder samtalsmetoden minst en gång per vecka och att barnen också kan uppskatta diskussionerna. Diskussionerna har också resulterat i begrepp, t.ex. lyssnarposition, som pedagogen sedan kan relatera till i andra situationer i klassrummet. Förändringar i hur personal tillämpar metodiken finns dokumenterade. Analys Vårt mål med SET metodiken detta läsår har nåtts. Mål: I juni 2008 har vi i personalgruppen gemensamt förhållningsätt till regler och rutiner Målet är uppnått när: pedagoger är överens om bemötandet av elever och elevgrupper återkommande diskussioner om detta mål är dokumenterade regler och rutiner efterlevs så att konflikter och motsättningar har minskat Processen Diskussionen om vårt förhållningssätt har förts återkommande under hela läsåret på arbetsplatsträffar, arbetslagsträffar och lärarlagsträffar. Vi har även använt oss av skriftlig utvärdering bland personalen vilken vi sedan har sammanställt. Vi har utvärderat resultatet efter vårterminens slut. Resultat Förhållningssättet har under läsåret förändrats till att bli mer stödjande personal emellan. Inom personalgruppen har vi utarbetat tillämpning av förhållningssättet i olika situationer. I några av elevgrupperna har konflikterna minskat men inte i andra. Vi har också fått en minskning av konflikter när personalgruppen agerat tillsammans i vissa situationer som t.ex. under raster och vid starten på morgonen. Analys Samarbetet och sammanhållningen mellan personal har förändrats till det bättre under läsåret och det finns en tendens till att konflikterna minskar inom vissa av elevgrupperna och i vissa sammanhang. Detta arbete är dock inget som är bestående utan dessa diskussioner behöver ständigt fortgå och förnyas i förhållande till nya situationer, elevgrupper eller föräldragrupper 1 Social och emotionell träning enligt modell ur Livsviktigt av Birgitta Kimber 9

Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra X Åtgärd Vi kommer under läsåret 08/09 ha en serie rådslag för att möta föräldrar, utveckla samarbetet och bl.a. diskutera värdegrundsfrågor med utgångspunkt i begreppet arbetsro. Fortsätta med uppföljande diskussioner inom personalgruppen om bemötande, regler och rutiner. Fortsätta arbetet med SET för att förankra goda beteenden i skolan hos fler elever. 10

6. Läroplansmål - Kunskaper Programnämndsmål: Andelen elever som lämnar grundskolan med godkända betyg ska öka. Driftnämndsmål: Kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling ska ske. Detta genom noggrann uppföljning av IUP samt nationella prov i skolår 5 och 9. Resultatanalys ska ske i den årliga kvalitetsredovisningen och följas upp i skolornas verksamhetsplaner. Medianen för meritvärdet för grundskolorna ska öka. Resultatet mäts per enhet. Uppdrag Utveckla relevanta hjälpmedel som gör att samtliga elever ges möjlighet att nå kunskapsmålen. Mål I juni 2008 har eleverna konkretiserade strävansmål som utgångspunkt i sina IUP Processen Vi har diskuterat hur vi kan konkretisera ett strävansmål med utgångspunkt det av målen i kursplanen som behandlar läsförmågan. Detta kursplanemålen har diskuterats eller vistas på, i alla klasser. Hur konkretiseringen har gått i de olika elevgrupperna har också diskuterats på arbetsplatsträff och på arbetslagsmöte. Detta har gjorts för att få en gemensam syn på strävansmålet. En bedömning av hur lärandet ser ut för eleverna i år två har gjorts. Den skall ligga till grund för det fortsatta arbetet i den gruppen, med sikte på målen för år fem. Diskussion har förts om hur man bedömer kunskapen i förhållande till det kunskapsmål vi har bearbetat för att försöka nå fram till en gemensam syn. Resultat Strävansmålet finns med i alla klasser. Många elever har mål i sina IUP som utgår från strävansmålet men långt ifrån alla. Däremot har vi inte nått fram till en gemensam tolkning av det, inte heller en gemensam bedömning av kunskapen när det gäller detta strävansmål. Från vår enkätundersökning kan vi se en del förändringar gällande detta. På frågan om eleverna får ta mycket ansvar för sitt arbete i skolan svarade 94% av eleverna ja (81% förra läsåret). På frågan om man får vara med och bestämma hur man skall arbeta på lektionerna, svarade 55% ja (59% förra läsåret). På frågan om man får vara med och bestämma andra saker i skolan svarade 64 % ja (lika många förra läsåret). Analys Vi har ännu inte nått fram till en gemensam tolkning av ett strävansmål där vi kan få fokus på de förmågor som strävansmålet avser att träna. Här behöver vi ha fler och mer initierade diskussioner för att nå detta mål. Vi har också under detta år insett att vi behöver organisera mera arbete för att kunna bedöma kunskapen i det aktuella strävansmålet. Av elevernas svar kan vi också se att vi behöver diskutera frågan än mer med eleverna. Bedömning i låg grad delvis i hög grad helt X 11

Åtgärd Vi gör en prognos för vilka elever som kommer att klara kunskapsmålen för år fem, i alla klasser under slutet av våren. Detta görs för att kunna följa kunskapsutvecklingen i varje klass. 12

7. Läroplansmål Elevernas ansvar och inflytande Programnämndsmål: Inget specificerat Driftnämndsmål: Orsak till elevernas frånvaro ska kontinuerligt följas upp. Uppdrag Ta fram verktyg för att mäta elevernas frånvaro och orsak. Mål I juni 2008 finns en utvecklad diskussion om vad eleverna kan vara delaktiga i och när de kan ha ett konkret inflytande Process Kursplanemålen har diskuterats med eleverna med frågan om inflytande eller/deltagande inte har diskuterats explicit. Resultat Eleverna har blivit mer medvetna om kursplanemålen men har inte fått någon större förståelse för skillnaden mellan inflytande och delaktig och kan inte heller ge något exempel som förklarar skillnaden. Analys Den här frågan har inte kommit in i diskussionerna. på Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra X Åtgärd Vi bedömer att det är en svår fråga att diskutera och vi behöver utöka diskussionen i personalgruppen för att kunna föra diskussionen med eleverna på ett bra sätt. Under 2008/09 skall vi diskutera frågan om inflytande och delaktighet i förhållande till ansvar, vid minst fyra olika tillfällen. 13

8. Läroplansmål Skola och hem Programnämndsmål: Inget specificerat Driftnämndsmål: Inget specificerat Mål I juni 2008 har föräldrar haft möjlighet att ta del av hur pedagoger arbetar och vilket förhållningssätt som präglar verksamheten Målet är uppnått när: skolan erbjudit möjligheter till möten om arbets- och förhållningssätt information från skolan har gått ut till hemmen föräldrar har deltagit i utvecklingssamtal och möten Processen Vi har på skolan bjudit in till två föräldramöten, tre samtalskvällar och ett rådslag under läsåret. Innehållet på föräldramötet på höstterminen var nationella styrdokument, likabehandlingsplanen och vilka förväntningar vi på skolan har på föräldrar och elever samt vad som kan förväntas av oss. Vi startade kvällen i storgrupp för att sedan gå ut till respektive klass. Innehållet i den första samtalskvällen var kvalitetsredovisningen. Den andra kvällen hade vi matematik som tema. Den sista kvällen på höstterminen berörde det demokratiska uppdraget skolan har. På vårterminens föräldramöte presenterades målen i svenska och att de föräldrar som ville fick prova att göra ett nationellt prov för årskurs 5 i svenska. Rådslaget var ett möte för att presentera enkäten som delats ut till alla föräldrar samt att fånga upp föräldrars åsikter hur vi ska skapa ett bra samarbete mellan skola och hemmen. Till rådslaget bjöd vi även in socionomen på skolan samt socionomen för det förebyggande föräldraarbetet. Varje elev har haft minst ett utvecklingssamtal varje termin. Resultat Under föräldramötena var större delen av barnens föräldrar representerade. Till samtalskvällen som berörde matematik kom ca 20 föräldrar. Samtalskvällen där kvalitetsredovisningen skulle diskuteras resulterade i att en förälder kom och till samtalskvällen kring det demokratiska uppdraget kom ingen. På rådslaget i maj kom ca 40 föräldrar. Brukarenkäten som föräldrarna svarade på i april visade att 82% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: De tagit del av målen som styr verksamheten 71% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: De är nöjda med det inflytande de har på skolan 74% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: Personalen är intresserade av deras synpunkter och önskemål 73% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: De var nöjda med verksamheten i deras barns skola Svarsfrekvensen på enkäten var 55% av 103 utdelade enkäter. 14

Analys Eftersom det inte kom några föräldrar till samtalskvällarna där vi planerat och bestämt innehållet försökte vi med en annan form av möten och bjöd därför in till ett rådslag. Vi hade då inget ämne för kvällen utan ville fånga upp föräldrars intresse och starta samtal kring det. Vi kommer att fortsätta att bjuda in till rådslag med innehåll som föreslogs på det första rådslaget. Antalet medverkande föräldrar på rådslaget visar att det är en bättre form av samverkan än det vi tidigare erbjudit. För vårterminens föräldramöte, där vi samtalade kring strävansmålen och uppnåendemålen i läroplanen, fick vi positivt gensvar från många föräldrar. Vi kommer att fortsätta att bjuda in till fler kvällar där fler mål kan presenteras och samtalas kring. Genom att det var 55% av föräldrarna som svarade på den utdelade enkäten gör det svårt att dra allt för stora slutsatser av resultat. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra X Åtgärd Vi vill fortsatta rådslagsmöten samt med föräldramöten kring strävansmålen och kursplanemålen i läroplanen. Vi skall under läsåret ha en serie rådslag för att möta föräldrar, där vi både kan informera och diskutera hur vi tolkar och tillämpar strävansmål/uppnåendemål och hur vi följer upp kunskapsutvecklingen. 15

9. Fritidshemmets mål Våra strävansmål på fritids är: Att barnen ska få en meningsfull fritidsvistelse där de kan känna sig trygga, få en bättre självkänsla och få en ökad förståelse och medmänsklighet. Detta sker när: Alla barn känner sig sedda både av vuxna och barn Barnen känner att de kan bestämma över sin fria tid Inget barn känner utanförskap Infoblad skickas till föräldrar en gång i månaden och veckoplanering finns på anslagstavlan Vi är ute och inne varje dag Personalen ordnar olika aktiviteter så som idrott, bild och form och friluftsaktiviteter. Vi genomför enkäter och resultaten är positiva Processen Båda fritidsavdelningarna har haft samling varje dag innan mellanmålet där barnen kunnat välja aktiviteter för eftermiddagen. Då har barnen kunnat vara med och bestämma under givna ramar. Barnen gör egna val och planerar utifrån egen förmåga varje dag med handledning av pedagogerna. Verksamheten är förlagt både inne och utomhus varje dag där olika aktiviteter har erbjuds. Pedagogerna finns i barnens närhet för att se om något barn är utanför i gruppen och stimulerar kan även till fri lek. Komunnens brukarenkät har genomförts med alla barn i skolår två och deras föräldrar har fått enkäten hemskickad. Resultat I Örebro kommuns brukarenkät för fritidsbarn i skoår 2 svarade 100% av barnen anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: Personalen bryr sig om mig; vilket är en ökning med 28% jämfört med 2006 års enkät. 93% av barnen anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: De har bra kompisar på fritids; vilket är en ökning med 8% 71% av barnen anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: De får vara med och bestämma på fritids; vilket är en ökning med 28% 79% av barnen anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: Det finns många saker att göra på fritids; vilket är en minskning med 7% 85% av barnen anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: De trivs på sitt fritids; vilket är en ökning med 42% 93% av barnen anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: De är nöjda med sitt fritids; vilket är en ökning med 50% Svarsfrekvensen på enkäten var 100% av 14 utskickade enkäter vilket är lika som förra tillfället. I Örebro kommuns brukarenkät för föräldrar till barn i skolår 2 på fritids svarade 84% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet; vilket är minskning med 17% mot 2006 års enkät. 75% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: Personalen bryr sig om mitt barn, vilket är; vilket är en minskning med 10% 25% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: 16

Deras barn är med och planerar sin tid på fritids; vilket är en minskning med 47% 58% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: Deras barn tycker att det är roligt att vara på fritids; vilket är en minskning med 28% 17% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: Jag är nöjd med det inflytande jag har på fritids; vilket är en minskning med 54% 41% av föräldrarna anser att det stämmer helt eller att det stämmer ganska bra att: Jag är nöjd med verksamheten på mitt barns fritids; vilket är en minskning med 43% Svarsfrekvensen på enkäten var 71% av 17 utskickade enkäter. 2006 svarade 88% av 8 utskickade enkäter. Analys Det är anmärkningsvärt att barn och föräldrar gör så olika bedömningar av verksamheten. Det väcker frågan om vad föräldrarna bygger sin bedömning av verksamheten på. Vad som bekymrar barnen mest är att det inte finns tillräckligt många saker att göra på fritids. Bedömning ej godtagbar godtagbar bra mycket bra X Åtgärd Pedagogerna behöver förbättra diskussionen om vad barnen kan göra på fritids. Samarbetet med föräldrarna behöver utökas för att kunna åtgärda sådant som föräldrarna är missnöjda med. 17